ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Frälse vs. skattebönder  (läst 323 gånger)

2004-09-24, 20:48
läst 323 gånger

Utloggad vineld

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2415
  • Senast inloggad: 2019-04-20, 21:35
    • Visa profil
    • Släktingar.se
Hur pass stor var skillnaden (socialt och juridiskt) mellan frälse och skattebönder i äldre tid (1300-, 1400- och 1500-tal)? Hur blev man skattebonde från första början och när började begreppet skattehemman att användas?
 
Har själv sett flera fall (en del i mina egna anor) i Småland och Östergötland där många av de ledande bönderna i socknen leder sin härstamning till lågfrälseätter eller där det sker ingifte av adelssläkter.
Presenterar forskningsresultat på Släktingar.se:
https://www.slaktingar.se/

2004-09-26, 15:47
Svar #1

Eva Leksell

Peter Anbytarvärd! Frågan är svårförståelig, kanske ska den flyttas och samtidigt byta rubrik. Begreppen frälsebönder och skattebönder har ju inget med härstamning att göra utan det handlar om vilken jord de brukar.

2004-09-26, 16:19
Svar #2

Michaël Lehman (Philippos)

Då något bindestreck inte förekommer i varken rubriken eller frågeforumuleringen (där står frälse, inte frälse-), tolkar jag frågan så, att den gäller skillnaden mellan just frälset å ena sidan och skattebönderna å den andra (alltså inte mellan frälsebönder och skattebönder). Denna tolkning stödes väl också därav, att andra stycket handlar om vissa småländska och östgötska bönders härstamning från (lokala?) lågfrälset.
 
Även om frågan delvis gäller senmedeltiden, kan man nog finna en del intressant i avhandlingen Aristokrat eller förädlad bonde? : det svenska frälsets ekonomi, politik och sociala förbindelser under tiden 1523-1611 av Jan Samuelsson.

2004-09-26, 18:07
Svar #3

Eva Leksell

Det är tydligt att jag läste för slarvigt, eftersom jag förutsatte att bindestrecket var bortglömt.

2004-09-27, 01:10
Svar #4

Utloggad vineld

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2415
  • Senast inloggad: 2019-04-20, 21:35
    • Visa profil
    • Släktingar.se
Det stämmer som Micha?l skrev att det saknade bindestrecket var avsiktligt vilket framgår av frågeställningen. Tackar för litteraturtipset! Hittade själv precis en intressant text på nätet som berör detta ämne. För intresserade så kan den hittas  här.
 
Det verkar vara så som jag antog att de sociala skillnaderna mellan rikare självägande bönder och lågfrälset inte var så stora på 1500-talet. Längre fram i tiden blir skillnaderna större men om man skulle fortsätta ytterligare tillbaka i tiden så hittar man säkerligen allt fler kopplingar mellan bönder och frälset.
Presenterar forskningsresultat på Släktingar.se:
https://www.slaktingar.se/

2004-09-27, 11:00
Svar #5

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Går man ännu längre tillbaka i tiden så hittar man inget frälse överhuvudtaget, såvida man inte betecknar män av Jarlabankes typ som frälse. Men då bör man hålla i minnet att det på hans tid existerande samhällsystemet hade en radikalt annorlunda social och ekonomisk struktur. En mycket stor del av det dagliga arbetet utfördes t ex inte av avlönade bonddrängar utan av ofria trälar.
 
Det handlar såsom hela frågan om sociala skillnader väldigt mycket om historiesyn och därmed sammanhängande definitioner. Skattebönder uppstår rimligen när ett skattesystem etableras, d v s ett system där en central överhet av något slag systematiskt lägger beslag på en betydande del av bondesamhällets överskottsproduktion på ett sådant sätt att bönderna inte provoceras till beväpnat motstånd och utan att de utarmas. Det är för övrigt det sistnämnda problemet som utgör första punkten i det dokument som mer än något annat förknippas med det svenska  frälsets uppkomst, nämligen Alsnö stadga från 1279 [tryckt som DS 799 med felaktig datering).
 
För svensk del kan förekomsten av ett sådant system inte beläggas före medeltiden. Emellertid finns det en hel del i det medeltida systemet som pekar bakåt. Man har därför bl a antagit att det medeltida skattesystemet ursprungligen har uppkommit från något slags värnplikt kopplad till ledungsflottan. Skatterna var från början inte individuella utan kollektiva.
 
Standardverket inom området är (fortfarande) Folke Dovring, De stående skatterna på jord 1400-1600 (Lund 1951) som innehåller en hel del även om tiden före 1400.

2004-09-27, 11:29
Svar #6

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Ett litet tillägg gällande begreppet skattehemman. Det är relativt sentida, d v s efterleden -hemman är det. Jag har, såvitt jag minns rätt, inte stött på det i material från tidigare än 1500-talet. Skattegods och liknande förekommer dock tidigare än så. I kung Magnus Erikssons stadga från 1345 [DS 3972] talas det om att gy?ra skatt och skyld som bonde.

2004-09-27, 14:53
Svar #7

Utloggad hermfelt

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej!
Det som Eva Leksell skriver i inlägget under denna rubrik Begreppen frälsebönder och skattebönder har ju inget med härstamning att göra utan det handlar om vilken jord de brukar. Jag undrar om inte frågan ändå är lite intressant. Vad vet man om det sociala ursprunget till frälsets arrendebönder efter det att träldomen slutligen upphörde vid mitten av 1300-talet? Har dessa i stor eller i viss utsträckning varit ättlingar till trälar? Det är väl ändå ganska troligt? Är de arrendebönder (kronans, kyrkans och frälsets bönder)som framträder i de tidigaste längderna för den årliga räntan under 1530-talet, i stor eller i hyggligt stor utsträckning själva trälättlingar och hur bör man se på dessa längders skattebönder och deras sociala ursprung? Det finns väl inte annat än spridda och fragmentariska jordeböcker för perioden dess förinnan, där frälsets bönder i bland förekommer med förnamn - men oftast är väl bara gården nämnd i dessa längder. Källäget är därför mycket tunt.
Men, vågar man - eller kan man, ens spekulera meningsfullt i denna intressanta fråga? Jag tycker mig minnas att kulturgeografer och medeltidsarkeologer har berört detta ämne i några sena avhandlingar.
Dag M. Hermfelt

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna