Frälsegårdar, köp, försäljning och pant

[Birgitta Olsson]

När det gäller frälsegårdar vid början av 1500-talet fick man pantsätta dem till vem man ville förutsatt att den man pantsatte till själv var av frälse?  
 
Hur var det när man ville sälja en eller flera frälsegårdar fick vem som helst som själv var frälse köpa gården/gårdarna eller var man tvungen att vara släkt med säljaren?
 
Hur kan man ta reda på om en gård man ärvt var ett möderne/fadernearv och inte ett arv som fick säljas?
Svåra frågor som jag hoppas någon har svar på.
 
Mvh
 
Birgitta

[Olle Elm]

Urban Sikeborg svarar år 2000 på någon av Dina frågor .
Vänligen,
Olle Elm

[Birgitta Olsson]

Hej Olle
Tack för ditt svar. Jag har läst inläggen som du hänvisar till. Förmodligen är jag för trög för att fatta vad som gällde i ett specifikt fall som jag har. Det är som följer:
 
Texten har jag hämtat ur Släkt & Hävd nr 1, 1988. ”Lasse Andersson hade på sin hustru Birgitta N:dotters vägnar bördsrätt att byta igen en tredjedel i ”Hagaby i Nykyrkie sochn emellem Wijka” i Östergötland. Konungen ger därför honom och hans hustru tillstånd att ”kännas vid” denne tredjedel samt att sälja den till herr Birger Nilsson (Grip), som förut köpt de båda andra tredjedelarna i Hageby av dem, eller också att avyttra dem till någon annan. Frälselängden 1562 visa, att Birger Nilsson då ägde två frälsegårdar i Hageby i (nuv.) Östra Ny socken i Björkekinds härad på Vikbolandet, medan den tredje gården i byn låg i Kuddby socken och tillhörde konungens arv och eget”.
 
Det står så här om bördsrätt i ett av inläggen:
 
”Vad är bördsrätt?  
Bördsrätten innebar att en enskild person med ärvd jord aldrig hade obetingad förfoganderätt över denna. Släkten hade alltid medbestämmanderätt. Man fick inte sälja eller utan vidare skänka bort arvejord utan släktens tillstånd. Redan i landskapslagarna finns bestämmelser om bördsrätten och rester av detta rättsinstitut levde kvar in på 1800-talet. Ett viktigt inslag i bördsrätten var att från och med Magnus Erikssons landslag kunde fädernejord bara förköpas av fädernefränder och mödernejord av mödernefränder.”
Om man då tillämpar ovanstående om bördsrätt när det gäller gårdarna som min ana hade bördsrätt till, vad kan man dra för slutsats?  Har jag förstått rätt att släktingar hade förköpsrätt på gårdarna men om ingen släkting ville köpa gårdarna var man fri att sälja till vem man ville? Är det anledningen till att en av gårdarna hamnade bland kungens arv och eget?  Där det står att ” Konungen ger därför honom och hans hustru tillstånd att ”kännas vid” denne tredjedel samt att sälja den till herr Birger Nilsson (Grip), som förut köpt de båda andra tredjedelarna i Hageby av dem, eller också att avyttra dem till någon annan” betyder det att kungen satte sig över lagen eller kan det funnits något släktskap mellan Birgitta och Birger Nilsson (Grip)? Hur kunde kungen själv köpa den tredje gården med tanke på det som står om bördsrätt?  
 
Mvh
Birgitta