ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Att vara tjänstefolk hos adeln ?  (läst 753 gånger)

2011-04-15, 16:25
läst 753 gånger

Utloggad jensen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2093
  • Senast inloggad: 2019-02-06, 10:37
    • Visa profil
Hej.
 
Jag har funderat över hur noga adeln valde sina drängar och pigor. Var de noga vid valet av sitt tjänstefolk ? Eller gick det bra med vanliga drängar och pigor också ? De kanske inte märkte av pigorna och drängarna så väl ?
 
Jag har en ana, Caisa Magdalena Gabrielsdotter som föds 1836 i Umeå. Mellan 1850-1860 så arbetar Caisa Magdalena Gabrielsdotter som piga hos riddare Georg Stjernhoff, för att senare stå som piga, under tjänstefolk, i Otto Mauritz von Knorrings hushåll.
 
På 1860-talet nämns Caisa Magdalena som lösdrivande kvinnsperson i husförhören.  
 
Frågan är kanske en lite konstig fundering.
 
mvh
Carina

2011-04-16, 14:33
Svar #1

Utloggad janj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4732
  • Senast inloggad: 2014-07-06, 10:38
    • Visa profil
Lösdrivande person var den som inte hade en fast bostad

2011-04-17, 11:04
Svar #2

Utloggad lars_markus

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4146
  • Senast inloggad: 2019-03-31, 03:32
    • Visa profil
Hej Carina!
 
Jag har undersökt en del adliga hushåll, och har upptäckt en viss form av hierarki - detta är mina reflektioner. Jag har själv en förfader som var inspektor på olika adelsgods runt om i Skåne under 1800-talets första halva, och bland hans kvarlämnade papper finns ett rekommenderat brev från en viss baron (inspektorns tidigare arbetsgivare). I detta brev beskriver baronen hur inspektorn varit pålitlig och arbetsam i baronens tjänst, men att han nu ville söka lyckan på annat håll och därför behövde ett tjänsteintyg till sin blivande arbetsgivare. Det var självklart viktig att en person som var så pass betydelsefull för adelsgodsets verksamhet som inspektorn hade rätt meriter.
 
Detta intyg var ett bevis på personens meriter ur en yrkesmässig synpunkt. Den nämnda inspektorsfamiljen har även efterlämnat inflyttningsattester (prästbevis) i kyrkoarkiven; här var det prästen som intygade att familjen var goda kristna, att de uppförde sig väl och att de vunnit ortens vänskap, att de alltså var samarbetsvilliga. Mitt intryck är att dessa kyrkliga attester (när det gäller lägre tjänstefolk) räckte för ett adelsgods, de innefattade ju den viktigaste informationen. De vanliga pigorna och drängarna stod ju även främst under inspektorns eller ladufogdens översikt, och hade kanske inte så mycket direkt kontakt med adelsfamiljen (adelsfamiljen kanske inte ens bodde på det specifika godset).  
 
Tjänstefolket som hade mer direkt kontakt med herrskapet fick snarare titlarna betjänt, lakej, hushållerska eller kammarpiga, och när det gäller dessa tjänster var det kanske lite viktigare att de hade goda meriter. I vissa fall har jag märkt att personer har kommit till adelsgodsen som drängar, kuskar eller trädgårdsmästare, och sedan avancerat till betjänter eller lakejer - i dessa fall kan man tänka sig att adelsfamiljen insett personernas värde på plats och befordrat dem.
 
Mvh, Markus
Markus Gunshaga

2011-04-18, 17:13
Svar #3

Utloggad jensen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2093
  • Senast inloggad: 2019-02-06, 10:37
    • Visa profil
Tack så mycket för era förklaringar, Markus och Jan

2011-08-16, 13:53
Svar #4

Utloggad maini

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 268
  • Senast inloggad: 2018-04-17, 13:42
    • Visa profil
Skulle vilja veta vilka som jobbade som betjänter m.m. på landshövdingehuset i Malmö i början på 1900-talet.
Mvh
Maini

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna