ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2003  (läst 2736 gånger)

1999-09-30, 12:36
läst 2736 gånger

Utloggad Johan Sjöberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 345
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Martin!
 
Jag måste fråga: vilka av de mer kända adelsätterna härstammar du ifrån? Min senaste adliga anmoder är elva (11) generationer före mig, så till vardags så förefaller jag inte så aristokratisk, utan verkar som vilken svensson som helst...
 
Jag anser fortfarande att adliga namn bör få bäras även av ätternas ofrälse ättlingar. Eftersom jag i princip är motståndare till privilegier baserade på börd (även om det för min del vore fördelaktigt om alla ättlingar till Karl Knutsson Bonde skulle få privilegier framför andra medborgare...) så tycker jag INTE att adliga namn skall skyddas bättre än andra namn. Varför skulle namnet Oxenstierna af Korsholm och Wasa skyddas bättre än namnet Sjöberg? För att det är bättre att tillhöra ätten Oxenstierna af Korsholm och Wasa? Däremot tycker jag inte man skall få anta ett namn man helt saknar anknytning till (genom börd eller äktenskap). Jag skulle sålunda inte kunna ta mig namnet Bernadotte af Wisborg...
 
MVH
Johan Sjöberg, Karlstad

1999-10-03, 21:16
Svar #1

Utloggad Martin Sunnqvist

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 68
  • Senast inloggad: 2016-01-06, 00:26
    • Visa profil
    • martinsunnqvist.wordpress.com
Hej Johan!
 
Jag härstammar från adel genom tre personer, varav två leder till rätt många äldre ätter. Catharina Elisabeth Stråle af Ekna (1692-1767) varigenom bl.a. Hård af Torestorp, Roos af Hjelmsäter, Ulfsax, Stenbock, Soop, Tott, Gyllenstierna, Bonde. Johanna Christina Bergenstråhle (1734-1759) varigensom även De Geer och Erskine. Kanske är detta utanför rubricerat ämne, därav detta kortfattade svar.  
 
Oxenstierna har sitt namn på grund av adelskapet (ytterst av vapnet: stierna - Stirn - panna (i vapnet finns en oxes panna), övriga stierna-släkter har dock samband med stjärna). Sjöberg är ett namn som av tradition varit öppet för vem som helst att anta fram till för ungefär hundra år sedan. Jag anser att det är bra att även namn som Sjöberg och Sunnqvist är skyddade från nyantagning idag (bortsett från det ovan berörda fallet med namn från tidigare äktenskap). Jag anser dock att utpräglat adliga namn (ex. sådana som sammanhänger med förande av sköldemärke, såsom Oxenstierna) bör skyddas även i denna sin egenskap.
 
Martin Sunnqvist

1999-10-04, 18:20
Svar #2

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Nja, jag håller bara delvis med! Namn som Sjöberg och Sunnqvist (liksom Oxenstierna etc.) är ju genom den gällande namnlagen INTE längre skyddade, eftersom de kan antas av såväl ingifta män, och barn i senare giften än det från vilket namnet ursprungligen kom. Även om lagen i och för sig har en begränsning i det avseendet, sätts denna ändå ur spel genom det ovan nämnda godkännandet från tidigare makar. Väldigt många exmakar skulle troligen inte bry sig det minsta om saken (dessutom kan ju påtryckningar av ekonomisk och umgängesrättslig art användas i sammmanhanget), och andra mera släktmedvetna anförvanter skulle därför inte ha en chans att försvara sitt namn gentemot oskylda (i alla fall betraktar jag dem som oskylda, eftersom de inte har någon som helst härstamning från släkten/ätten). Det finns redan nu en del del sådana exempel, Jenny Taube, dotter till Inger Taube (exfru till Sven-Bertil T.) och en senare kontrahent, är bara ett exempel.
(Däremot har flera av Sven-Bertils egna barn andra namn......)
 
Jag anser däremot att namnen borde vara bättre skyddade, även för dylika kulturbarbariska tilltag, vilket de också var i den tidigare namnlagen. Och detta borde gälla oberoende om namnen är adliga eller inte. Skyddet skulle således inte bara gälla namn som är kopplade till sköldemärken etc., utan i princip gälla ALLA släktnamn, även namn av ursprungligen patronym typ, som mitt eget. Dock med det undantaget att man utan vidare skulle ha rätt att ta ett FUNGERANDE patronymikon, d.v.s. sin fars namn + son resp. dotter (det sistnämnda enligt gammal nordisk tradition) eller i högre grad än idag tillåta kombinationer mellan äkta patronymika och släktnamn: Carl Knutsson Bonde etc.

1999-10-06, 12:36
Svar #3

Utloggad Johan Sjöberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 345
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Som sagt: jag är av den uppfattningen att alla namn bör ha samma skydd. Jag anser att man bör ha rätt att anta vardera av sina föräldrars bördsnamn (d v s namn de erhållit genom börd, inte genom gifte). Sålunda skulle jag inte kunnat bära min styvfars efternamn, eftersom det inte är någon av mina föräldrars bördsnamn. Vad gäller patronymikon så håller jag med Carl-Fredrik härovan, men detta borde ju även gälla metronymikon. Detta borde gälla alla släktnamn, oavsett om de är adliga eller ej, som sagt var...

1999-10-06, 12:39
Svar #4

Utloggad Johan Sjöberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 345
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Samt (vilket jag glömde att nämna): både män och kvinnor borde ha rätt att anta sin make/makas namn, men det borde då enbart kunna föras vidare till makarnas gemensamma barn (och dessas ättlingar).

1999-10-06, 19:43
Svar #5

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Instämmer icke! Ingifta män bör inte ta sina hustrurs namn. Sådana tilltag förstör ju all namnkontinuitet, och har överhuvud taget inget stöd i vare sig den nordiska eller den västerländska kristna kulturtraditionen. Män som faller för sådant trams (som TYVÄRR numera är lagligt) betraktar i alla fall jag som endera stående under toffeln alternativt som sociala karriärister eller traditionslösa uppkomlingar, vilka tror att de höjer sin sociala status genom att på så sätt skaffa sig ett finare namn än det de har haft tidigare.
 
Nej, jag anser att att om man inte är nöjd mad det namn man har är det bättre att ta ett helt nytt namn (hur fjantigt det än låter) än att på detta smygande och lismande sätt lägga beslag på en annan släkts namn. För att inte tala om vilken oreda det kommer att ställa till för framtida släktforskare! Följer man en rak manslinje byts namnen fram och tillbaka utan någon som helst konsekvens eller kontinuitet. Nej, we are not amused! Ändra namnlagen!
 
För övrigt, varför måste två makar nödvändigtvis bära samma namn? Många tycks ju idag inbilla sig att det är en urgammal tradition att hustrun byter till mannens namn. Lappri! Så icke! Denna sed är i stort sett ett 1800-talspåfund. Några få undantag från 1700-talet går att leta upp, men de är i stort sett inte flera än att de bekräftar regeln. Seden är i stället, både för hög och låg, för frälse som ofrälse, att båda kontrahenterna behöll sina namn från födseln och livet igenom. Undantag från detta fanns ju naturligtvis; man kunde bli adlad, man kunde studera vid läroverk och universitet och latiniserade då vanligen sitt namn etc., men man bytte definitivt inte namn när man gifte sig, vare sig man var man eller kvinna. Och jag kan därför inte förstå, varför dagens giftaslystna kvinnor, som inte är nöjda med, eller kan tänka sig att bära mannens namn, inte helt enkelt förtsätter att bära sitt eget namn fast de är gifta, i stället för att tvinga sina stackars män att byta.  
 
Oj då, det här blev ju inte så mycket om adelsterminologi. Förlåt, Håkan!

1999-10-07, 00:10
Svar #6

Göran Johnson

Jag förstår verkligen inte hur man på allvar kan hävda att män inte skulle få anta sin hustrus efternamn så länge det är tillåtet för hustrun att anta sin mans efternamn. Namnbruket måste rimligen avspegla den syn på jämlikhet mellan könen som numera är allmänt accepterad i vårt samhälle, eller i varje fall borde vara det. Det namnskick som rådde från 1800-talet och framåt avspeglade väl den tidens syn, som numera är lyckligt förbi. Något särskilt stort problem för genealogin är väl knappast detta.

1999-10-07, 23:40
Svar #7

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Jag har en replik på detta, men jag väljer att flytta över diskussionen till Namn; Andra personnamn: efternamn, eftersom diskussionen inte längre handlar om adelsterminilogi.

1999-11-01, 21:19
Svar #8

Utloggad Sven-Ove Brattström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3276
  • Senast inloggad: 2024-02-09, 14:25
  • Bilden är gammal, mera rynkor nu :)
    • Visa profil
Till Annsofie Sterner
Hej,
Förflyttad som du ser !
Det är riktigt att alla diskussioner skall vara offentliga. Mitt förslag om kontakt via E-Post var enbart för att jag tror vi talar förbi varandra. Jag kände att jag förde bort diskussionen från Bratt af Höglunda, som var den rubrik vi befann oss under.
Jag tycker att de traditioner och regler som gäller för Riddarhusets ätter skall respekteras. Ej heller tycker jag att Adliga namn skall få återupptas hur som helst. Detta är för mig även en kulturfråga. Det citat jag hänvisat dig till, fick mig att undra om du anser att anor inte existerar för dig, såvida inte riddarhuset har kontrollerat och godkänt dem. Men jag tror inte att riddarhusets genealoger följer upp varje kvinnas ättlingar, under sekel framåt. Trots det kan dessa kvinnor ha många ättlingar, som har ett genetiskt betingat släktskap med en viss ätt. Att de inte räknas som tillhöriga ätten formelt är en annan sak.
Men jag tror fortfarande att vi talat förbi varandra. Meningen är inte att försöka slå dig på fingrarna, jag hoppas du förstår det.
Med vänlig hälsning,
Sven-Ove Brattström
Brattis (före 2004 Linewizard) = Sven-Ove Brattström

1999-11-02, 09:31
Svar #9

Utloggad Sven-Ove Brattström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3276
  • Senast inloggad: 2024-02-09, 14:25
  • Bilden är gammal, mera rynkor nu :)
    • Visa profil
Hej,
Martin sunnqvist informerar i ett inlägg 1999-08-26 följande här citerat: Kungl. Maj:t samtyckte genom brev år 1767 den 14 juli till adelns framställan att ingen ofrälse man skulle tillåtas bruka tillnamn som adeln hade rätt till. .
Min fråga är hur väl detta följdes. Exempelvis Ätten Stålhammar, som före adlandet kallade sig Hammar, bär samma släktnamn som en hammarsmedsläkt. Släktnamnen började bäras vid ungefär samtidigt av dessa båda släkter, vilket var före 1767.  
Observera att frågan inte gäller Stålhammar, utan allmänt.
Med vänlig hälsning,
Sven-Ove Brattström
Brattis (före 2004 Linewizard) = Sven-Ove Brattström

1999-11-05, 19:46
Svar #10

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Det verkar ha följts rätt bra.
Däremot gällde det uppenbarligen inte retroaktivt.
 
P.S. Det finns smeder Stålhammar på ganska olika håll i landet, mao rör det sig troligen t o m om flera smedsläkter med samma namn.
Ulf Berggren

2000-03-31, 18:45
Svar #11

JoacimWendin

Jag har stött på två adelsgrenar i min forskning.
Helle Laxmand Gyldestierna, vet ej härkomst (trol. Danmark)och födelsedatum. Bodde på Snälleröds säteri (M) 1863. Gift med Heinrich Achatius Willich von Rahden. Vet någon något om dessa personers anor eller annat övrigt är jag väldigt intresserad.
Joacim Wendin

2000-03-31, 20:18
Svar #12

Lennart Lindström

Släkten heter Gyldenstierna av Lundholm och är friherrelig från 1569. Dansk-Svensk uradel från Jutland. Intr. på sv. Riddarhuset som friherrlig ätt nr: 3 1625

2000-03-31, 21:39
Svar #13

Utloggad John Winblad von Walter

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 250
  • Senast inloggad: 2015-12-01, 22:05
    • Visa profil
Hej Joacim!
 
Kanske kan du hitta Laxmand Gyldenstiernas anor i serien Den introducerade Svenska adelns ättartavlor (1926-35) av Gustaf Elgensterna.  En även bättre källa kan vara serien Danmarks adels Aarbog, som har kommit ut varje år sedan sen 1800-talets.  Jag är säker att Aarsboken har upptagit släkten Gyldenstierna/Gyllenstierna (med en mycket bra utredning) i några års volym, kanske året 1926.  Om jag kommer på minna riktig, ovanlig namnet Laxmand är vanlig i gamla Danksa grenen om adlig ätten Gyldenstierna.  Det är samma ätten som Shakespeare har skrivit om i Hamlet eller MacBeth (kan intu just nu på minner vilken).  Båda storverk, Elgenstiernas, och Danmarks Adels Aarsbog, kan hittades på bättra biblioteken i Sverige.
 
John Winblad von Walter
Chanhassen, Minnesota, USA

2000-04-12, 22:52
Svar #14

Utloggad Martin Sunnqvist

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 68
  • Senast inloggad: 2016-01-06, 00:26
    • Visa profil
    • martinsunnqvist.wordpress.com
Enligt Elgenstiernas Ättartavlor III s. 368 dog den danska ättegrenen Gyldenstierne ut 1729. Återstår då att denna uppgift är felaktig eller att Helle tillhör en av de svenska ätterna Gyllenstierna. Jag har dock inte vid en hastig koll hittat henne eller hennes man i EÄ. Det verkar något mystiskt?
 
Gyllenstierna (och Rosencrantz) förekommer i Hamlet, och Shakespeare lär ha lånat namnen från de sändebud Erik XIV sände för att fria till Elisabeth I av England.

2000-08-04, 00:49
Svar #15

Claes E. Hogbäck Bjärred

Kring Ernst Laxmand von Rahden.  
 
Undert., cognatisk ättling efter Laxmand på Hallaröd Nr 1, kan här kort kanske bidraga med:  
     Laxmand försvann år 1703 [cathekismi], liksom andra barnet Niels Ernstsson, f 1685 uä. Efter brodern Christopher Ernstsson 168(2)-1747, också han uä, finns forskning, liksom över fadern Laxmand.  
     En nusvensk (von) Rahden, Thor Christopher  [tidigare Thor Holger Christoffersson f 1929 och spinnsida] vilken efter namnbyte 1983 också  benämns såväl Friherre som Baron m.m., har bitvis framlagt kritikmöjlig forskning. Adelskap och dithörande titlar via bl.a. en rysk senatsukas av 3.4.1862 (Tsar Alexander II?, für das Gesamtgeschlecht. */
     Det nya adelskapet (von) Rahden bygger på en identitetsväxling = ovanstående Niels Ernstsson alias en påstådd Nils Nilsson [s.k. svärdsida] i obevisad, muntlig tradition -- någon kvarleva har ö.h.t. inte presterats.  
     Laxmands barn nr 3, Kirstina Ernstsdtr, var  född 1689 inom äktenskap. Modern ofrälse Kirstina Nielsdatter kan ha varit född i Färingtofta, vigd vid Laxmand den 2 Juli 1688 i Hallaröd. Osäkert om det var denna Kirstina som dog å Hallaröds Ödevångshus Nr 5 och begrovs den 25 Jan. 1717, 74 år gammal. Om så var Kirstina född danska. Det är hos hennes far som Niels Ernstsson påstås ha fått nystavningen Nils och ett till Nilsson ändrat patronymikon. Denne Nils Nilsson dog 1722 (bou)utan känd ålder och med okänd födelseort. Någon an-knytning till Laxmand är aldrig bevisad.
     Laxmands föräldrar var Helle Laxmandsdtr Gyldenstierne f 1618 på Biersgård i Skåne (varning för den felaktiga, vulgära skrivningen Güldenstierne!) och Heinrich Achatius von RHODEN till Hinrichshagen. Se Dansk Adels Aarbog 1926, pag. 34. Ätten Gyldenstierne (försvenskad Gyllenstierna till Lundholm) börjas väl ohistoriskt med hedningen Erik Langben der siges at vaere begravet i en höj ved Aagaard...
    En syster till Helle, Jytte Gyldenstierne (1613-1650), vigdes 17/8 1633 på Biersgård med danska rigsrådet Tage Ottesen Tott (Thott) till Eriksholm och Skabersjö i Skåne, hans gifte 4:o.  
Han var f.ö. gift 1:o 1623 i Kbhvn med Karen Gyldenstierne, en fränka till Jytte G. (DAA 1926, pag 31). Se också S.T. Kjellbergs: Slott och Herresäten, Skåne Del I.
 
*/  Kopplingen bakåt från von RHODEN är tämligen osäker. Användbara är bl.a. Neues Allgemeines Deutsches Adels-Lexikon [Prof. Dr. Ernst H. Kneschke, Band VII], Leipzig 1930; -- Vereins  
für Niedersächs. Familienforschung (3295); --  
Genealogisches Handbuch Der Baltischen Ritterschaften, Teil Kurland II (pag. 695-736)
LUB; samt Genealogisches Handbuch Der Freiherrlichen Häuser, A Band VIII. C.A. Starke Verlag, Limburg a.d. Lahn, 1971.
     På svenska Leonhard Kaggs Dagbok 1698-1722, speciellt rekommenderas (all hänvisning godkänd av författaren):
     Ettusen År Med Friherrliga Ätten RAHDEN Och Dess Ätteklan, av Fil. Dr. Thor Christopher, Baron RAHDEN. Glimminge, Båstad 1987. Krönikan kan /stämpel/ rekvireras från RA, Biblioteket,
eller via lokalbibliotek fjärrlånas från KB.

2000-08-04, 11:11
Svar #16

JoacimWendin

Tack Claes E. Högbäck!
 
Det var väldigt bra & viktiga uppgifter jag fick av Dig som jag nu måste kolla igenom. Gläds åt Din hjälpsamhet.
 
Vänligen Joacim

2000-08-04, 23:56
Svar #17

Utloggad Christer Svensson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 118
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 12:43
    • Visa profil
    • www.lifeisfab.com
Hej Claes...
Det är mycket roligt för mig att höra att du är still going strong. Jag har många gånger undrat vart du tog vägen och jag har ej heller vågat forska i det!!!
Vi höres av...
mvh Christer Dignus Memoria

2002-08-22, 12:53
Svar #18

Teddy Linder

De flesta svenskar kan väl visa upp härstamning
från Karl Knutsson Bonde börjar det verka som.
Han var väldigt produktiv.

2002-11-26, 18:01
Svar #19

Cajsa Thornberg

HEJ OCH TACK NI SOM HJÄLPTE MIG OM GYLDENSTJERNA/RHODEN.NU HAR JAG NÅGOT ATT BITA I.DET ÄR PÅ MIN MMF:S SIDA,VANLIGA NAMNET LARSSON PETTER,ALFRED.

2002-12-27, 21:53
Svar #20

Thomas Wilhelmsson

Hej!
 
Jag har nu sökt ett tag efter definition på introducerad resp. ointroducerad adelsätt, men har inte lyckats hitta den. Kan någon upplysa mig om vad skillnaden är? (Anledningen är egentligen att jag vill göra en efterlysning, men vet inte under vilken rubrik!)
Namnet i fråga är von Swedenheim.
 
Mvh
Thomas

2002-12-27, 23:35
Svar #21

Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)

Definitionen är väl enklast att citera från förtexterna under adelsrubrikerna: Introducerad adel är adelsätter som vunnit introduktion på Riddarhuset (och därmed finns med i verket Svenska adelns ättartavlor av Gustaf Elgenstierna)
-Men det säger ju inte så mycket om man inte har tillgång till det bokverket förstås..  
(Dessutom kan det finnas både introducerade och icke introducerade ätter med samma namn, ja även helt icke adliga förekomster av vissa namn finns ju också)
-Men ätten Svedenheim (Nr. 1615) är en introducerad ätt, så lägg upp din fråga där (obs rubriken enbart Svedenheim). Skulle det sedan visa sig vara någon gren som inte hör ihop med den introducerade ätten så kan vi alltid korrigera det i efterhand..

2002-12-28, 13:33
Svar #22

Thomas Wilhelmsson

Hej!
 
Nedanstående fråga ställde jag först under Swedenheim i Introducerad adel, men eftersom den är generell flyttar jag den hit där jag hoppas att den passar bättre.
 
En C.D. Swedenheim d.1784 benämnes Riddare på sin gravsten.  
 
Vilken betydelse hade ordet Riddare då?
 
(Jag som är okunnig inom området tänker mig en man i skinande rustning till häst mm vilket jag antar är helt fel!  J )  
 
Mvh
Thomas

2002-12-28, 14:58
Svar #23

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Hej Thomas! Du fick i princip ett svar på det av Olle Elm under Svedenheim. Han var alltså riddare av Svärdsorden. En sökning på Google ger många träffar på Svärdsorden.

2003-01-02, 19:24
Svar #24

Utloggad Kerstin Malm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 508
  • Senast inloggad: 2016-04-03, 23:05
    • Visa profil
    • www.ahlbergare.se
Håller på och forskar åt en bekant,och har snubblat in bland en hel del adel.
Det här med grevar och baroner, var någonstans kan man läsa om hur sådana titlar ärvs?
En dotter till en greve till exempel, kallas hon grevinna, tills hon ev. gifter sig med en man av lägre rang? Eller är det bara grevens hustru som får heta grevinna?  
Är det någon skillnad på en baron och en friherre?  
Sådana frågor har plötsligt poppat upp i skallen, och jag undrar om någon har nå?t tips på var man läser om detta.

2003-01-02, 23:14
Svar #25

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Kerstin!
 
Några av frågorna har diskuterats tidigare. Se mina inlägg under Adel och ätt (torsdag den 18 april 2002 kl. 23.03 och 23.21)!

2003-01-03, 13:27
Svar #26

Lasse Nilsson

Hej Kerstin,
 
läs gärna detta PM från Riddarhussekretaren:
 
PM angående adliga titlar i Sverige.
 
Mvh/Lasse

2003-01-03, 18:09
Svar #27

Utloggad Kerstin Malm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 508
  • Senast inloggad: 2016-04-03, 23:05
    • Visa profil
    • www.ahlbergare.se
Tack för tips, Carl-Fredrik och Lasse
 
Mvh/KerstinM

2003-01-05, 00:08
Svar #28

Utloggad Mats Winbro

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 425
  • Senast inloggad: 2024-02-12, 08:02
    • Visa profil
Jag vill ta upp en fråga som berörts i detta forum för 4 år sedan - nämligen vad titeln ”välboren” innefattar.
 
Min mf mm m var en enkel piga, liksom hennes övriga hel-syskon också var vanligt folk på den Halländska landsbygden. Det ovanliga (?) var väl syskonens ”förnäma” förnamn på sin höjd. Jag har dock roat mig med att följa hennes äldsta halv-bror (gemensam moder) som växte upp med övriga familjen. Denne halvbror gjorde karriär som yrkesofficer och tituleras just välborne o.s.v. vid giftermål och barndop (men först sedan han flyttat från sin uppväxtort i Halland till Västergötland).
 
Är detta en klar indikation på att hans far var adlig? Var fadern i så fall introducerad eller ointroducerad - finns det någon skillnad därvidlag? Kan gossen ha varit en s.k. ”naturlig” son till en adelsman?
 
Han bar efternamnet Henning - och det är så vitt jag förstår inget adligt namn! Eller? (Han var född 1809 och död 1893)
 
Var det han själv som blev adlad men aldrig introducerad? Kan han haft möjligheten att ”hitta på” att han hade adligt påbrå, för att hjälpa sin militär karriär? Kan titeln ha ärvts på mödernet? (Jag vet tyvärr inget om familjens ursprung).
 
Håkan Skogjö skrev i ett inlägg här, redan den 22 jan 1999, att: ”.adeliga personer var välborna. samt att ”.jag aldrig sett en icke adlig person tituleras välboren. Är Håkans påstående ett obestridligt faktum? Har min anmoder verkligen en son med ”blått blod”?
 
Undrar en nyfiken
Mats Winbro

2003-01-05, 00:43
Svar #29

Gunnar Ståhl (Gunnars)

Hej Mats! År 2000 och 2001 fick jag själv mycket fylliga svar på motsvarande fråga. Du hittar det under Språk, ord o namn, Äldre ord ..., Välaktad, ... - i detta forum. Mvh/Gunnar

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna