ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Adelns offentligrättsliga ställning  (läst 1394 gånger)

2003-06-30, 20:57
läst 1394 gånger

Hans Johnson

Om några timmar är den borta!
Från 1 juli gäller nya lagrummet.
I senaste nummret av Arte et Marte skriver
lagman Tersmeden om adelns EGEN syn.

2003-06-30, 23:26
Svar #1

Utloggad Anders Höijer

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2017-01-06, 12:53
    • Visa profil
Om 35 min kvar då nya lagrummet kommer.
Jag har sett på tv.
Det känner ovan.

2003-06-30, 23:28
Svar #2

Michaël Lehman (Philippos)

Egentligen är det väl inget nytt lagrum, som kommer att instiftas. Snarare upphör lagrum att existera.

2003-07-01, 16:37
Svar #3

Erik Lindqvist

Utmönstring i Svensk Författningssamling.
På nyheterna i radio och tv framställs det som
om adeln delvis upphör att existera.
Så är det ju inte.
Vad som hänt är att det gjorts en utmönstring i
Svensk Författningssamling(SFS).
Man vill inte att Regeringen skall behöva befatta
sig med t.ex godkännande av ändringar i Riddar-
husordningen så som skett vid 8 eller 9 tillfällen
de senaste 100 åren, och av vilka ändringarna 1917
och 1977 torde vara de mest omfattande.
 
De upphävda författningarna är
    SFS 1723:1016
    med titel Ridderskapets och adelns privilegier
 
    SFS 1866:37 s.1
    med titel Riddarhusordningen
 
Det som Hans Johnson menar vara nya lagrummet
är väl förmodligen Lag 2003:178 om ändring i riddarhusordningen.

2003-07-01, 20:57
Svar #4

Hans Johnson

DN har i dag på s. 6 en artikel under rubrik  
Adeln mister gamla rätter. Artikeln är på sex  
spalters bredd och försedd med 1 bild. På denna
bild kan man se en kvinnlig medlem av en brevadlig
ätt och i intervjun framgår vad hon tycker om
att hennes ofrälse dotter inte kan finansiera
sina studier via Riddarhusets fonder. inte
särskilt mycke uppmärksamhet ägnas åt den rent
offentligrättsliga saken. på s. 2 i samma tidning
skriver Barbro Hedvall en liten snutt.
 
OM den politiska viljan velat göra upp med
resterna av det gamla svenska ståndssam-
hället, varför har man då inte givit sig på
även HB 3 kap. Huru burskap vinnas må.
se Sveriges Rikes Lag 2002 s.653

2003-07-02, 20:37
Svar #5

Erik Lindqvist

Ds 2002:6 Adelns offentligrättsliga status  
 
Även i departementsserien(Ds) har frågan givits
utrymme. Trycksaken är 41 sidor kort.
 
ISBN 91-38-21644-2
ISSN 0284-6012
 
Kan beställas från Fritzes.
 
Ett annat nummer i tiden(med tanke på Svegfors)
är Ds 2003:1 med titeln
Axel Oxenstierna
-Furstespegel för 2000-talet
 
Då frågan om statsförvaltningen är större och
berör fler medborgare har man här tagit till 98 s
 
det som lite knyter an till bakgrunden för denna
debatts rubrik är bl.a avsnittet om privilegierna
och statsnyttan.

2003-07-03, 04:27
Svar #6

Anders Andersson

Fram till dess att jag hörde talas om 1723 års privilegieförfattning (den aktualiserades genom avskaffandet av den gamla kyrkolagen för några år sedan, Sveriges dittills äldsta ännu gällande författning) hade jag för mig att adelns offentligrättsliga ställning avskaffats redan på 1970-talet, på initiativ av dåvarande statsminister Olof Palme, enligt någon artikel jag läste.
 
Om nu inte adelns band med staten formellt bröts på 1970-talet, vad var det då man gjorde? Artikeln i fråga nämnde att Riddarhuset ombildats till en privat korporation, men är det någon som vet närmare vad denna ombildning bestod i, formellt och praktiskt sett?

2003-07-03, 13:21
Svar #7

Lasse Nilsson

1866 skapades den korporation som är Riddarhuset (genom Riddarhusordningen lag 1866:37).  
Den modifierades 1977 (lag 1977.1142) och vad man huvudsakligen gjorde då var att ersätta 'konung' med 'regering'.  
Nu modifieras den igen genom lag 2003:178 där man tar bort regeringens (statens) rättigheter och skyldigheter gentemot Riddarhuset.
Däremot behålls Riddarhusordningen och därigenom Riddarhusets offentligrättsliga ställning.  
Man kan kanske säga att Riddarhusordningen reglerar Riddarhusets verksamhet på samma sätt som t.ex. Aktiebolagslagen och Stiftelseförordning reglerar andra verksamheter.
 
Det om Riddarhuset.
 
Grundlagen ändrades 1975 genom att man tog bort kopplingarna till adeln och bl.a. 'konungens rätt att adla'.
 
Sedan har vi 'Ridderskapet och adelns privilegier' från 1723 (lag 1723:1016 1), en sedan länge utarmad (genom att stora delar upphävts av andra lagar både i teori och praktik) och betydelselös sak.  
Den har nu upphävts genom lag 2003.179.
 
Adeln finns alltså kvar och Riddarhuset finns kvar men båda är alltså numera helt skilda från staten.

2003-07-03, 13:30
Svar #8

Michaël Lehman (Philippos)

Nej, ridderskapets och adelns offentligrättsliga ställning kvarstår icke. Riddarhusordningen har nämligen från och med 1 juli lyfts ut ur Svensk författningssamling och utgörer idag enbart stadgar för den numera civilrättsliga korporationen ridderskapet och adeln.

2003-07-03, 14:34
Svar #9

Lasse Nilsson

ok CIVILrättslig då....
 
Mën i andra delar är det väl icke fel ?

2003-07-03, 15:25
Svar #10

Michaël Lehman (Philippos)

Riddarhuset instiftades redan 1626 med Gustav II Adolfs riddarhusordning. Riddarhuset var mellan 1626 och 1866 basen för högvällovlige ridderskapet och adeln såsom sluten politisk korporation och utgjorde i institutionell mening ?kammaren? för rikets främsta stånd i dåtidens ståndsrikdag. 1866 års riddarhusordning vilar sålunda på äldre grund, men saknar bestämmelserna om högvällovlige ridderskapet och adeln som sluten politisk korporation. I viss mening och med en snäv definition av begreppet adel avskaffades adeln i och med 1866 års representationsreform och den därmed sammanhängande riddarhusordningen.

2003-07-03, 15:54
Svar #11

Lasse Nilsson

Jepp Mick? !
 
Den 6/6 1626. Det var nog därför Hazelius valde den dagen.
Det där med Gustaf Vasa och 1809 års regeringsform är nog bara nys.

2003-07-04, 03:03
Svar #12

Anders Andersson

Tack för klargörandena. Då måste den artikel jag läste för länge sedan (minns inte var, men det kan göra detsamma) ha syftat på grundlagsändringen och därav påkallad följdlagstiftning, som dock verkar ha haft ännu mindre betydelse för adelns ställning än upphävandet av privilegieförfattningen från 1723.
 
Den siste att adlas i Sverige var väl Sven Hedin, 1902? Vad som hände 1975 var alltså att konungen förlorade möjligheten att göra något som inte gjorts sedan Oscar II.
 
Nu när Riddarhuset sköter sina egna affärer är det väl i formell mening inget som hindrar att de erbjuder Sveriges konung att utse nya medlemmar av adeln, utan att det behöver bli en statsangelägenhet? Huruvida Riddarhuset vill göra så är förstås en annan femma...
 
Om man skall vara noga med terminologin, så är Svensk författningssamling (SFS) egentligen en periodisk publikation för utfärdade författningar och relaterade meddelanden, snarare än den kanoniska samlingen av vid varje tidpunkt gällande lagar och förordningar. Man lyfter därför inte ut ogiltigförklarade lagar ur SFS, utan man utfärdar en ny författning (också den publicerad i SFS) vars enda uppgift är att förklara den gamla lagen upphävd.
 
Visserligen återanvänder man SFS-numren som nummer också på de lagar som stiftas, men då återges de utan beteckningen SFS för att markera skillnaden (en lag kan ju ändras till sitt innehåll utan att numret ändras; en redan utfärdad SFS-publikation ändras dock aldrig).

2003-07-04, 08:19
Svar #13

Michaël Lehman (Philippos)

Men beträffande riddarhusordningen har den faktiskt just lyfts ut ur SFS. Man har alltså inte upphävt riddarhusordningen in extenso. Man har upphävt riddarhusordningens offentligrättsliga inslag och sedan lyft ut den kvarvarande riddarhusordningen ur SFS, så att riddarhusordningen nu utgör stadgar för en civilrättslig korporation. Detta har man gjort, därför att man inte såg någon poäng i att först upphäva riddarhusordningen och sedan låta högvällovlige ridderskapet och adeln bilda en ny organistation, när en fungerande organisation redan existerar.

2003-07-04, 09:13
Svar #14

Anders Andersson

Ok, jag tänkte enbart på privilegieförfattningen från 1723, inte riddarhusordningen från 1866. Du har rätt i att den senare inte är upphävd, men när du skrev lyfts ut tolkade jag det som att man på något sätt skulle ha klippt bort författningen ur SFS, som om den inte längre skulle existera där. Såvitt jag kan se är den bara ändrad, som vilken lag som helst. SFS 1866:37 kvarstår i SFS i sin ursprungliga lydelse, för den som vill läsa och/eller tillämpa den i sitt privata rollspel.
 
SFS innehåller flera olika typer av författningar, kungörelser och andra skrivelser som enligt lag skall publiceras där; allt som står i SFS är inte nödvändigtvis lagar eller förordningar som väntar på att upphävas. Det ovanliga här är kanske att det som tidigare var en lag har ändrats till att vara en icke-lag. Ändringsförfattningarna 2003:178 och 2003:179 är inte tillgängliga i fulltext från Rixlex, så jag kan just nu inte se hur de är formulerade.
 
Även om regering och riksdag vidtagit särskilda försiktighetsåtgärder för att inte utan förvarning plötsligt ställa Riddarhuset på bar och stadgelös backe, så ser jag inte att det krävts några mer omfattande juridiska krumbukter från lagstiftarens sida. Datalagen angavs redan hösten 1998 vara upphävd och ersatt av PUL, men likafullt sade övergångsbestämmelserna i PUL att datalagen i vissa avseenden skulle tillämpas ända till hösten 2001. Riddarhusordningen är inte upphävd, men den skall trots det inte längre tillämpas som lag. Allt är möjligt, med ett flexibelt rättsväsen. Jag tror det finns ett antal gamla stiftelseurkunder i SFS från 1800-talet, som inte skulle ha hamnat i SFS om de utfärdats i dag...

2003-07-04, 09:53
Svar #15

Michaël Lehman (Philippos)

Nej, riddarhusordningen kvarstår inte i sin ursprungliga lydelse, det  har väl denna diskussion klargjort. Riddarhusordningen har ändrats ett flertal gånger, bland annat 1977, vilket har påtalats ovan, och nu senast med lagen om ändring i riddarhusordningen (Lag 2003:178). I lagförarbetena påpekas, att förslag har givits statsrådet till känna, att riddarhusordningen, sedan dess offentligrättsliga inslag har upphävts, bör lyftas ut ur SFS och inte längre ingå i register över gällande författningar m.m. I statsrådets propositions (prop. 2002/03:34) förslag till riksdagsbeslut finner jag emellertid inga specifika riktlinjer om huru detta formellt sett skall gå till.
 
Apropå flexibelt rättsväsen, så har jag hört en annan berättelse om skillnad mellan formalia och praxis i svenskt rättsväsen. Jag har inte kunnat verifiera den, men jag har å andra sidan inte heller ansträngt mig särskilt mycket i frågan. När jag för många år sedan studerade vid Mitthögskolan i Härnösand, sade min föreläsare i offentlig rätt och förvaltning, att en av Sveriges främsta förvaltningsjurister vid granskning av procedurerna kring bytet av regeringsform 1974 kommit fram till, att politikerna har begått ett formellt misstag, så att 1809 års regeringsform formellt sett egentligen ännu är gällande, men i praktiken tillämpas 1974 års regeringsform i alla fall, därför att alla tror, att den är gällande regeringsform. Har någon annan hört något om detta? Det faller väl långt utanför ramen för Anbytarforum, så en sådan diskussion får väl tagas via e-post.

2003-07-05, 16:28
Svar #16

Anders Andersson

Jo, riddarhusordningen i 1866 års lydelse kvarstår i SFS. Man har ändrat i lagen under 1900-talet, men man har inte gått tillbaka och ändrat i gamla utgåvor av SFS, vilket jag försökte säga ovan. Uttrycket Svensk författningssamling är inte synonymt med nu gällande svensk lag. I propositionen kan man läsa följande:
 
De bestämmelser i 1866 års riddarhusordning som avser det allmännas medverkan i angelägenheter som är adelns egna saknar berättigande i ett modernt samhälle. Bestämmelserna bör därför utmönstras. Riddarhusordningen kommer därefter att vara en angelägenhet enbart för adeln själv. Detta gäller såväl innehållet i och formerna för ändringar, som det sätt på vilket sådana ändringar offentliggörs.  En konsekvens av detta är att något återgivande av riddarhusordningen i Svensk författningssamling inte längre kommer att ske och att inte heller ändringar av riddarhuskapitationsavgiften kommer att tas in där.
 
Inte heller kommer riddarhusordningen längre att återges i Regeringskansliets databas med svensk författningssamling. Sistnämnda förändring åstadkoms i administrativ ordning.
 
Ingenstans i propositionen sägs att riddarhusordningen bör lyftas ut ur SFS. När författarna säger att något återgivande av riddarhusordningen i SFS inte längre kommer att ske syftar man alltså på framtida utgåvor. Riddarhusordningen i 2003 års tappning blir den sista som utgivaren av SFS bemödar sig att trycka, och kommer liksom 1866 års version att kvarstå som ett historiskt dokument. Detta är inget unikt för just riddarhusordningen, utan gäller många andra gamla författningar, kungörelser och liknande.
 
Att ändra i gamla utgåvor av SFS vore ungefär som att ändra i gamla utgåvor av Post och Inrikes Tidningar; man gör det helt enkelt inte. Man utfärdar bara nya kungörelser som gör de äldre kungörelserna obsoleta.
 
Vad gäller formella fel så har historikerna funnit att Sverige formellt aldrig gick med i Kalmarunionen heller; de svenska delegaterna festade i stället för att skriva under de förberedda traktaten...

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna