ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 04 oktober, 2007  (läst 4103 gånger)

2007-09-01, 19:03
läst 4103 gånger

Utloggad Martin Bergman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1017
  • Senast inloggad: 2016-02-28, 09:09
    • Visa profil
    • www.martinbergman.se
Göran,
 
Getterån finns inte på Ragundaskogen. Den verkar ha sin källa från en sjö som heter Skinnsjön och rinner ut i en sjö som heter Gissjön, som ligger omedelbart öster Fränsta i Medelpad. Gissjön har sedan förbindelse med Ljungan.
Vad som därutöver är intressant är att det finns en utsiktsplats benämnd Åse omedelbart väster om Fränsta.
Getehuus forsen som jag nämnde om trodde jag hade en koppling till Getterån, men så var tydligen inte fallet. Getehuus forsen fanns i Indalsälven inom Fors sn, Jämtland. Jag vet inte var den fanns.
 
Mvh Martin B

2007-09-01, 20:52
Svar #1

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Martin, är det stora området som ligger mellan Borgesjö och Ragunda det man kallar för Ragundaskogen? Som numera skåning tillåter jag mig att ställa denna kanske dumma fråga.  
 
Återkommer till frågan om Hans i Wiken. ...Sålunda uppger Erik J Biörner i början eller mitten av 1700-talet, att Mickel Ersson i Karläng af Domboken hos Hans i Wiken i Torps sochn hålli ting 1557-1566 (KB, Broocmans saml., M10:8). Finns det ingen som kan ge tips om källa där denna Hans kan återfinnas? Har själv kollat en antal landskapshandlingar utan framgång.
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-09-01, 21:29
Svar #2

Utloggad Martin Bergman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1017
  • Senast inloggad: 2016-02-28, 09:09
    • Visa profil
    • www.martinbergman.se
Göran,
 
jag kan inte sockenhistorien alltför väl, men jag skulle nog kunna svara ja på den frågan. Hällesjö och Håsjö socken kom så småningom till inom Ragunda pastorat och området som beskrivs ligger inom dessa socknar. Men den tid det handlar om i det här sammanhanget är nog Ravund som det benämndes i forna tider.
 
Mvh Martin B

2007-09-01, 22:13
Svar #3

Utloggad Martin Bergman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1017
  • Senast inloggad: 2016-02-28, 09:09
    • Visa profil
    • www.martinbergman.se
Göran,
 
jag återkommer igen med en komplettering. Kyrkoherden Bertil Hasselberg tillsammans med Harald Eriksson och Gustav Lund, beskriver just den här trakten. Dom beskriver den både under förhistorisk tid och medeltiden genom Hällesjö sockens historia. Jag vet inte om det kan bidra med något, men jag har läst och förstått en hel del samband i Ragundabygdens historia.
 
Mvh Martin B

2007-09-02, 12:54
Svar #4

Per-Åke Borssén (Pab)

Göran
 
I de båda brev där han omnämns skrivs han (1416) ,Jon Fardason, och 1420 joan fardason wytnesmenne. [?vittnesmän]; alltså utan lokalisering. Han var sannolikt inte identisk med Jon i Asum, somframträdde vid tinget i Torp 1422.
 
Jon Fardason, ovan, är faste vid tingen i Borgsjö och borde således vara bosatt i socknen eller åtminstone äga jord där.  
 
Jon i asum, 1422 (MÅU 42), skulle möjligen kunna vara far till Pär Jonsson i åsse, omnämnd 1501, döende och sagesman på sin dödsbädd betr Farden i åsse, se ovan.  
 
Möjligen var det han, Jon i Åsum 1422, som 1501 berättat för sin son, Pär Jonsson i Åse, uppgiften om Fardens godsbytet med Olof den vise. Detta byte måste ha skett före 1332 men troligast omkring 1324.  
 
En Jon i Aas i Torp (MÄU s 204) omnämns i hjälpskattelängden 1535 (MÄU 173:11, s204).

2007-09-02, 14:27
Svar #5

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Per-Åke!
 
Tror faktiskt inte att en faste nödvändigtvis var bosatt inom socknen. Viktigare var kanske att tillhöra Torps skeppslag. Det geografiska avståndet (5-10 km) mellan Borgsjö kyrka, Sillre, Näset och Åsa visar att dessa byar i praktiken tillhörde samma grannskap. Jag tror för min del att detta var viktigast.
 
Ingen bonde redovisas på hemmanet Viken vare sig i hjälpskattelängd 1535 eller i skattebok 1543. Däremot omnämns en gulbrander i Wiik och dennes syster valborgh i en av urkunderna (MÄU 1416). För hemmanet Viken betalades ingen skatt för åren 1555, 1556 och 1558 kanske inte heller för åren dessförinnan. Namn på ägare saknas. Varför. Genom anteckningen i MÄU sid. 283 så fann där uppenbarligen en person Hans där 1557-1566! I skatteboken för 1543 enligt Nordlander, Norrländska samlingar, första serien 1-6, sid 130 står bl.a. följande ...rode [Rogsta] per ingemarsson 43. vtt jordh ij viicken [Viken] 73... Detta ska kanske tolkas så att det var Per Ingemarsson som också ägde utjord i Viken?
Vem var i så fall denne Per Ingemarsson?
 
Mvh
Göran J.

2007-09-03, 18:08
Svar #6

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Per-Åke!
 
Historisk Tidskrift 1891, sid 205-206, recensionen av Bygd?ns uppsats i Samlaren som Du gav tips om ovan. Jag sökte i Norskt Diplomatarium och fick dess träffar på Bengt Nikolasson och dennes släkt. Den krökta armen med den stora handsken lär tydligen finnas i Bengt Nikulassöns och dennes dotter Ingeborgs sigill. Affären mellan jämtlandsfogden Nikolaus Pettersson och Fardiaekn i Helsingland och den eventuella kopplingen till  Bengt Nikolasson är intressant. Källäget lär väl dock vara sådant att det inte går att påvisa samband. Vad tror Du?
 
Träffar på http://www.dokpro.uio.no/dipl_norv/diplom_felt.html
 
6 Marts 1388 Akershus Dronning Margareta forl?ner Benedikt Nikulassön med Eiker,Modheim og Tverdalene samt Koparvik ved Drammen med Skibstolden, alt paa Livstid, som Lön for hans troe Tjeneste mod Kongerne Haakon og Olaf.  
 
16 April 1392 Oslo Kong Erik stadf?ster Dronning Margaretas Brev (ovenf. No. 511), hvorved hun forl?ner velbaaren Mand Benedikt Nikulassön med Eikjar, Modheim og Tverdalene.  
 
27 Juni 1391 Oslo Tre M?nd kundgjöre, at Jon Thorsteinssön godvillig afstod til h?derlig Mand Benedikt Nikulassön et Fiske, som Jon og hans Fader hidtil havde forholdt Benedikt i Egge Sogn i Lider. (jfr. No. 554.)  
 
13 Septbr. 1401 Aas Tre M?nd kundgjöre, at Eirik Olafssön lovede Ingebjörg Thorsteinsdatter at tilbagegive hende om 30 Aar de 2 Markebol i Bardesrud, som han havde faaet af hendes Fader for sit Udl?g, da han friede ham af F?ngsel, hvori Fogden paa Akershus Benedikt Nikulassön havde sat ham.  
 
Marts 1380 Oslo Fire M?nd kundgjöre, at Gudbrand Joarssön med sin Hustrus Samtykke solgte til ?rlig Mand Benedikt Nikulassön 6 Öresbol i Gaarden Skeid i Vangs Sogn, Romedal paa Hedemarken.  
 
8 237 11 Novbr. 1405 Thysstad Tre M?nd kundgjöre, at Helge Skrub og hans Hustru Gunnvor solgte til velbaaren Mand Brynjulf Jonssön saa megen Jord, som de eiede i östre Hauge i Kolbergs Sogn i Onsö Skibrede.  
 
1 April 1410 Oslo To Kanniker i Oslo kundgjöre, at Fru Ingeborg Benktsdatter forligtes med Knut Brynjulfssön og Engelbrekt Steffenssön paa hans Hustru Ulfhild Brynjulfsdatters Vegne om Arven efter Brynjulf Jonssön, hvorhos Fru Ingeborgs Datter, Hustru Sigrid Ottesdatter, skulde beholde, hvad hun havde faaet af Moderen og Brynjulf Jonssön.  
 
15 Februar 1512 Ljusdal Brynjulf Jonssön i Bonarfen erkjender at have solgt til beskedelige M?nd Sven og Arvid Olssönner i Stafs?ter en Eng paa Holmen i J?rsö ved Navn Kjöbedike for 14 Mark, hvilket var deres Odel, ligesom de ogsaa ere odelsbyrdige til alt det Gods i Bonarfen, som han sidder paa, da hans Fader ikke var ?gtefödt.  
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-09-04, 08:53
Svar #7

Per-Åke Borssén (Pab)

Hej Gösta, detta med riddaren Bengt Nilsson, var för min del endast ett apropå - inom (), då jag var inne på Jämtland och Nils Fartegnsson. F ö har det inte med den övriga skrivningen att göra.
Vänligen/P-Å

2007-09-04, 10:05
Svar #8

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Hej Per-Åke!
Att det var en parentes som inte hör till det övriga förstod jag. Det var ändå intressant att veta att den bepansrade armen förekom också i Norge. Jag ska försöka återgå till att försöka komma bakåt från nutid men saknar en del mikrokort som jag hoppas ska komma. Vill avskriva Viken i Torp så fort som möjligt om det visar sig vara ett villospår. Har kollat Skatteboken af Medelpad 1543 sammanställd av Nordlander igen. Det visar sig av dennes anteckningar att Viken 1543 var en utjord (73 mål) under byn Rogsta för att 1545 ligga som utjord under Komsta. En utjord torde väl vara en obebyggd jordbruksenhet, eller hur? Viken bör dock ha varit bebyggd 1416 då en Gudbrander fanns på gården.
Vänlig hälsning
Göran J.
Vänlig

2007-09-07, 21:43
Svar #9

Per-Åke Borssén (Pab)

Hej Göran, det finns ett datum för ärkebiskop Olof Björnssons besök i Torp i Medelpad, som jag skrev om ovan. Den 25 januari 1324 fridlyser han i Torp den egendom, som Johannes och hans hustru Cecilia i byn Kåddis i Umeå socken skänkt till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka. Ärkebiskopen insätter donatorerna som förvaltare av denna egendom. Närvarande är domprosten i Ångermanland, herr Olof.(DS 2445)
 
Den 5 juli skänker Nils Fardjäknsson till ärkebiskop Olof Björnssonden del av av en fors, som hans far ägt i Indalsälven, med tillhörande fisken och omgivningar, (DS 2471) se mitt tidigare inlägg.
 
Samma år, den 16 juni, skänker Johannes och hans hustru i Kåddis sin gård i Kåddis jämte alla deras lösöre till ärkebiskop Olof och Uppsala domkyrka. Närvarande är Johan Ingemarsson, kungsåren i Hälsingland, herr Björn, kanik i Uppsala, domprost Olof i Nordingrå, domprost i Ångermanland, Nils Fardjäknsson, Fartegn i Nässum, Uno lagman, Önde i Nedraby och Gudleif Lagmansson. (DS 2475)
 
År 1345 byter Uppsala domkyrka till sig 0:0:4 i Malma, Ulleråkers sn, Uppland, av König Skarlakan i Kåddis by, Umeå sn, mot domkykans åkrar, ängar och fiskevatten i Kåddis.(DMS 1:2, s 56).

2007-09-08, 11:55
Svar #10

Per-Åke Borssén (Pab)

Anbytarvärden, finns det ingen möjlighet att stoppa all den oauktoriserade skräppost som kommer in, speciellt på denna tråd, men även andra? Varje morgon skall tid sättas av för att rensa bort sådant skräp som kommit under natten. Skräpet synes ha ett gemensamt ursprung. Kan avsändaren inte spåras?
Vänligen/ Per-Åke

2007-09-08, 15:02
Svar #11

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Hej Per-åke, hur tänker Du ifråga om sambanden mellan de olika händelserna ovan? Jag antar att Nils Fardjäknsson fars fiskevatten i Indalsälven inte hänger ihop med Kåddis by i Umeå sn? Är det årtalen som Du menar är inressanta? Var det inte så att ärkebiskopen Olof Björnsson genomförde en visitationsresa i Norrland 1324?  
Vänlig hälsnig
Göran Johansson

2007-09-20, 12:30
Svar #12

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Marc, vi har inte kommit särskilt långt! Det vore ju väldigt bra om Du kunde finna Johan Siggessons och de övrigas trohetsförsökran. Om sigillet innehåller mer än kanske signaturen JS vet vi ju inte men det är kanske det Du menar. Om sköldemärket funns med så vore det kanske ett steg på vägen. Risk för mycket möda och liten utdelning. Eftersom Johan Siggesson var fogde i Östra Härad, Jönköpings län 1568 så kanske hans sigill finns i någon annan handling på Riksarkivet?
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-09-20, 21:09
Svar #13

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Nu när jag läst igenom boken Jarlens Sekel skriven av historieprofessor Dick Harrison så börjar jag känna mig lite säkrare på de stora linjerna i norrländsk historia. Vad vi kan lägga märke till är ju...i århundraden hade riksstaten inte haft några större framgångar med att lägga under sig det gamla Hälsingland så plötsligt -  pang! - skjuter allt en väldig fart i början på 1300-talet! Kungsgårdar etableras, en ny lagbok skrivs ned, ett kolonisationsprojekt (mellan Skellefteå och Uleå) drar igång av gigantiska dimensioner - vad har hänt? Enligt min mening är det detta som har hänt...den mäktiga Farthegn-släkten har bytt sida! Man har beslutat sig för att slutligen underordna sig den svenske kungen och att inleda ett (vinstgivande!) samarbete med dess fogde häruppe (Johan Ingemarsson).
 
När man väl fått den mäktiga Farthegn-släkten på sin sida gick allt snabbt och effektivt! Eftersom det ju står utom allt tvivel att det fanns ett nära samarbete mellan Johan Ingermarsson (Balksparre) och Farthegnarna så kan man väl förmoda att de bägge frälsesläkterna KAN ha gift sig med varandra, inte bara en gång utan i flera omgångar...i flera generationer!? Vi har ju ytterliggare en Sparre-gren inblandad...i form av stormannen: Nils Abjörnsson som var inblandad (år 1335) i spekulationer i Piteå älvdal. Vi vet ju också att man så gott som alltid gifte sig inom sitt eget stånd förr i tiden därför kan det - enligt mig - ligga mycket i den teori som säger att Johan Siggesson skulle (delvis) ha härstammat från frälsesläkten Sparre! Vi vet dessutom att detta namn...Siggesson användes flitigt inom Sparre-ätten (se t. ex. Gustav Vasas hårdföre Marsk). Sparre är en av landets äldsta och mest inflytelserika frälsesläkter.
 
Ja det var lite...logiska utvikningar.
 
Vänligen
 
Ulf

2007-09-21, 07:42
Svar #14

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Problemet som du aldrig ser Ulf.
Är att hur många gånger man en förmodera. Spelar det ingen roll hur många gånger man förmodar resultatet blir ändå det samma.
 
Skulle nu helt plötsligt Johan Siggeson delvis härstamma ifrån släkten Sparre.  
Jag kan sträcka mig till att du har teorier.
Inte logiska utvikningar i vart fall inte ännu.
Slutligen anser jag och tydligen fått stöd av Marc Hernelind att det går inte att komma längre tillbaka till Herse.  
 
Björn

2007-09-21, 19:46
Svar #15

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Marc!
Lägger in en bild från Svenska Riksdagsakter samt andra handlingar 1521-1718, sid. 206, Emil Hildebrand så kan Du få en ungefärlig uppfattning om trohetsedens utseende. Namnen finns tydligen på en tredje sida och är uppställda i två rader.

Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-09-22, 16:20
Svar #16

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Tycker det är intressant att se frälsesläkten: Bagge i utdraget ovan...det var ju i den släkten som Olof Bure gifte in sig!
 
Vänligen
 
Ulf

2007-09-23, 06:36
Svar #17

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Jag kan bara tillägga att: Olof Bure gifte sig (i Hertig Johan av Östergötlands hus i Stockholm) 1612 med frälsekvinnan Elisabeth Bagge af Boo, detta skedde alltså INNAN han (ny?) adlades 1621 med namnet Bure och antog som vapen en böjd arm med korslagda yxor ovanför sig.
 
Källa: Elgenstierna.
 
Vänligen
 
Ulf

2007-09-23, 21:49
Svar #18

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Ingen som vet varifrån Bure-vägen i Djursholm fått sitt namn? Från Olof Bure (överborgmästare i Stockholm 1621)?
 
Vänligen
 
Ulf

2007-09-24, 19:57
Svar #19

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Oj vad tyst det vart här...idag var jag upp till Härnösand i ett ärende och fick då se något intressant på första sidan i tidningen Ångermanland. Där står det om utgrävningar av den gamla försvarsfästningen Styresholm! Tänkte bara tipsa om detta för intresserade. I reportaget står även att man tror att fästningen stomades och förstördes under Engelbreckts uppror (1400-talet) men jag skulle nog gissa på att det var Vitaliebröderna (sjörövare) som förstörde fästningen i slutet på 1300-talet. Det står ju i ett riksrådsbrev från 1398 att denna borg skulle lämnas tillbaka i samband med fredsavtalet mellan den segrande drottning Margaretha och den förlorande (tyska) sidan.
 
På hemvägen besökte jag Säbrå kyrka och tog lite kort. Det var intressant att bese Biskopskullen där Biskop Kiörner bl. a. ligger begravd (ägde många gods i Uppland). Jag fick även se Anders-Bure-stenen och Biskopsbordets åkrar och skogsdomäner. I denna prästgård föddes Margaretha Burea även kallad Stormor i Dalom. Norrstigen gick igenom området där.
 
Vänligen
 
Ulf

2007-09-24, 21:59
Svar #20

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Jo, kanske anbytarvärden kan flytta mina tre senaste inlägg ned till Svenonis-rubriken nedan istället...passar nog bättre där (Bure-ätten)!
 
Vänligen
 
Ulf

2007-09-26, 12:44
Svar #21

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
En hypotes om Johan Siggesson och dennes ev. bröders anor. Mycket återstår att bevisa. Denna stamtavla är inte fullt så gloriös som Johan Bures men har i alla fall viss förankring i möjlig verklighet.
 
Utgångspunkten är att familjen var bosatt i Torp socken i Medelpad (se inlägg ovan) och att den därifrån fördelats till olika delar av Medelpad och angränsande landskap.
 
Fale den äldre skulle då vara Farden i Åse. Hypotesen ser då ut så här(mycket återstår att bevisa):
 
1. Fale den äldre, ägde fiske i Indalsälven [MÄU 16]
 
2. Nils Fardängsson [MÄU 16 m.fl.]
 
3. Fale hin unge [DS 4206, 4950 m.fl.]
 
4. Jon Fardesson i Åse som uppträder första gång 1416 som medlem i Torps skeppslag kan ha varit i 50-årsåldern. [MÄU 36,41,42]
 
5. Per Jonsson i Åse [MÄU 106, 120]. Han var död 1502.
 
6. Fale Persson?
 
7. Per Falesson, stamfar för prästsläkten i Säbro och en broder Sigge Falesson stamfar till Kristoffer Siggesson i Viken, Torp sn och dennes syskon.
 
Som sagt detta är endast ett försök att utifrån kända domument göra ett hypotetiskt antagande för diskussion och inget annat. Var i dessa släktled som den böjda armen skulle komma in är svårt att säga. Gissningvis var Nils Fardängsson dess förste nyttjare. Knappast Fale den gamle. Kanske från någons hustru eller möderne.
 
Jag har försökt att kritiskt granska kronologin, men kan bara konstera att jag tycker att den ser svår ut men in omöjlig.
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-09-26, 15:36
Svar #22

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Tyko Lundkvist skriver om Bure-ätten i Boken om Säbro tryckt Härnösand 1986. Han har - bortsett ifrån att han (om än som ett kuriosum) har låtit trycka den felaktiga släktkedjan från Tord via Fale hin unge fram till personer i våra dagar trots att han själv påtalar avgörande felaktigheter - en nykter och skeptisk syn på Bure-släktens äldsta historia.  
 
För att nämna en av Johan Bureus felaktigheter tar han på sid. 87 upp Laurentius Svenonius(<) av Johan Bure förmenta farfarsfar Fale Olsson Bure. Enligt Bureus En förståndig och tapper riddare, hövitsman för krigsfolket i konung Albrekts tid (alltså 1370-talet) som bodde i Bure. Lundkvist påpekar mycket riktigt att Fale Olsson Bure inte kan var född vid denna tid om kronologin ska gå ihop.  
 
En betydligt bättre kandidat skulle kunna vara en son till Per Jonsson i Åse som på sitt yttersta (sonson till Farde i Åse?) vittnar om att Farde i Åse bytte fiske med bönderna i Näs och ägaren till Sildre som sannolikt var biskopen Olov Björnsson - den del av en fors, som Nils Fardägnssons fader ägt i Indalsälven, med tillhörande fisken och omgivningar (se mer ovan). Denne son skulle då heta Fale Persson och stamfar för Säbroprästerna. En person som i så fall inte satt några avtryck i existerande källor. Det är förstås besvärande.
 
Ju mer jag studerat denna släkt desto säkrare blir jag i alla fall i min uppfattning att Johan Bureus inhopp med Fale Olofsson och kopplingen till Bure är påhittad.

2007-09-27, 12:14
Svar #23

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Bifogar generationsschema för ovan redovisade hypotetiska samband mellan Fale den gamle och Johan Siggesson/Engelbrekt Laurentii.
 
Har räknat med ca 30 år per generation. Den mörkröda färgen är åldern upp till 50 år för den person vars namn syns övertryckt. Den ljusröda färgen markerar den tid under vilken personen kan ha fortlevt efter 50 år. Den klargula färgen avses visa den ålder fadern kan ha haft när sonen i efterföljande generation föddes. Oklart?
 
Årtalen/hållpunkter:
 
1324 Nils Fardängsson skänker den del av Indalsälven som fadern ägt till ärkebiskop Olof Björnsson (avser troligen byn Silldre med fiskevatten)- [MÄU 16]
 
1342 Fale den unge byter bort mark i Uppland - [MÄU 20}
 
1416 samt 1420, 1422 Jon Fardasson i Åse nämndeman i Torps skeppslag vittnar - [MÄU 35,41,42]
 
1501 Tvist om Näsets i Sildres fiske. Omvittnas att Per Jonsson i Åse på sitt yttersta talat om att Fadre i Åse bytt fiskevatten med Näset och Sildre (troligen en sonson till Farde) - [MÄU 120]
 
1507 Föds Laurentius Svenonius - [Boken om Säbro, Härnösand 1986, sid 84]
 
1519 Omnämns nämnemannen Fale i Birsta (möjligen son till Per Jonsson i Åse) [MÄU sid. 252]
 

 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-09-29, 11:14
Svar #24

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Viken i Torp socken är en annan tänkbar länk mellen Farde i Åse och Kristoffer Siggesson i Viken.
 
Ur  Norrländska samlinger, Johan Nordlander, Umeå 1990:
 
Rogsta 1535 (Hjälpskattelängd för Medelpad)
Jon, Peder, Olof, Karin
 
Rogsta 1543 (Skattebok för Medelpad)  
rode [Rogsta} per ingemarsson 43. vtt jordhij viiken [Viken] 73. Olloff olsson 2. hvstrv Karin 55. jon olsson 55 1/2. olloff persson 18. Tolkar detta som om Viken var obebodd eller skattebefriad. Siffrorna avser antal mål.
 
Rogsta 1545 (Skattebok för Medelpad)
Per Olsson 32 mål
Olof Olsson, Jon Olsson, Olof Persson 1547 överförda från Rogsta till Komsta som 1543 således också omfattade Rogsta.
 
Komsta 1545 (Skattebok för Medelpad)
Skerue 2,5 mål, då under Komsta liksom utjorden Viken.
 
Min tolkning är att hustru Karin (fet text) kan var hustru till en knekt eller officer eftersom mannens namn saknas. Det kan kanske vara Kristoffer Siggessons hustru som hette Karin. Man kan inte heller utesluta att (den rike knekten) Kristoffer Siggesson (eller hans hustru), som senare var ensam ägare till den f.d. utjorden Viken, kan ha varit befryndad med Per Ingemarsson i Rogsta under vilken utjorden år 1543 låg?

2007-09-29, 12:40
Svar #25

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Hej Göran verkligen intressanta teorier jag är i lund nu men kommer upp till gävle på måndag så skall jag sätta mej in i dessa tankar och se om jag har frågor eller något att tillföra. mvh Marc  
 
ps. i början av oktober skall jag till stockholm och kolla upp om Johan siggessons sigill.(trohetsförsäkran)

2007-09-29, 12:44
Svar #26

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Här nämner Niclas Rosenbalck att Johan Siggesson redan 1562 var häradshövding i Östra h:d i Jönköpings län. Jag betvivlar inte alls detta men vilken är källan?
 
En komplettering till mitt eget inlägg ovan. Det skulle kunna hända att Johan Siggesson (Svartingstorp) haft ett gifte före giftermålet med Ulv-släkten. Algot Hellbom skriver som tidigare nämnts i MÄU att ting hölls hos Hans i Viken 1557-1566. Den hustru Karin som nämns ovan skulle också kunna har varit J. Siggessons som dog ung. Det småländska giftermålet torde ha ägt rum när han var över femtio år gammal.  
 
Vänlig Hälsning
Göran Johansson

2007-09-30, 07:50
Svar #27

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Göran! Fantastiskt fint detta med grafiken! Du gör ett viktigt arbete med denne Johan Siggesson.
 
Vänligen
 
Ulf

2007-09-30, 10:17
Svar #28

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Niclas Rosenbalck, det vore värdefullt att få kännedom om källan till uppgiften om att Johan Siggesson var häradshövding i Östra härad i Småland redan 1562.
Vänlig hälsning
Göran J.

2007-10-01, 09:04
Svar #29

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Göran!
Uppgiften finns i Johan Axel Almqvists verk Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630 - samma verk vari du själv bör ha hämtat dina uppgifter ovan om Johan Siggesons tjänst åt kronan. Detta verk är standardverket då man forskar i äldre kameralt material.
 
mvh
Niclas

2007-10-01, 10:26
Svar #30

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Rättelse inlägg ovan den 26 sept 2007 kl. 15.36 och 27 sept. kl. 12.14: Per Jonsson i Åse skulle kunna vara sonson till Fale hin unge och inte till Farde i Åse (den gamle?).  Farde i Åse skulle kunna vara hans farfarsfarfar.

2007-10-01, 11:47
Svar #31

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Niclas, tack för upplysningen. Jag har kollat i Almqvists verk men missat. Med nyare tiden upphörde menighetens förslagsrätt till häradshövdingeämbeten då adeln genom privilegierna fick företrädesrätt till de flesta häradshövdingeämbetena. Det var tydligen vanligt att de innehades för inkomsternas skull medan vikarier, s. k. lagläsare, skötte jobbet. Det har ju visst intresse med anledning av diskussionen om Johan Siggessons status när han skrev under sin trohetsförsäkran 1568 i egenskap av adelsman.
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-10-01, 23:55
Svar #32

Per-Åke Borssén (Pab)

Göran, jag backar tillbaka till din hypotetiska släkttavla.  
L Grundberg skriver en hel del om Fartegnsläkten och om Nils Fardjäknsson. Jag tror inte att denna, enligt Grundberg imponerande stormanssläkten, slulle ha sitt ursprung i Byn Ås i Torps sn i Medelpad. Det är helt uteslutet. Farden i Åsse om han över huvud taget har någon relation till, vad Grundberg skriver, den så kallade Fartegn- eller lärdomssläkten, så duger inte byn Åse i Torp. Åsen i Ragunda eller på Frösön, såsom varande fogde- eller lagmanssäten eller tingsplatser, skulle passa bättre.  
 
Jag har påpekat detta tidigare i ett inlägg ovan. Min personliga uppfattning f n är att Farden i åsse avser Fartegn (1300, 1314-24) i Åsen och/eller Herrlekan; att kopplingen till Torp går via Johan i Kåddis och hans hustru Cecilia som gav ärkebiskopen Olof 1324 (DS 2445, MÄU 15) ålfisket i halva sjön Torringen och halva Getterån mot halva fisket i Ångeforsen. Johan i Kåddis skulle möjligen kunna vara Nils Fardjäknssons bror eller son. Johan i Kåddis hustru Cecilia var troligen dotter till antingen Johan Ingemarsson eller dennes bror Siggo. Johan Ingemarsson fick i egendomsskiftet med sin frände ärkebiskop Olof bl a Värsta i Njurunda sn. Värsta gård ligger granne med ruinen efter Kvissle kapell - ett gårdskapell för den stormanssläkt som sedan förkristen tid haft sin sätesgård där. Du kan läsa en hel del om just Kvissle kapell i Leif Grundbergs avhandling Medeltid i centrum; (Kvissle kapell - en medeltida egenkyrka ”stormannamiljö”). Mycket av vad som vi framfört i denna diskussion måste studeras grundligare. Tills vidare får vi ta hypoteserna som utgångsläge för ytterligare samtal.
 
Vänligen/ P-Å

2007-10-02, 14:24
Svar #33

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Per-Åke, det är möjligt att Du har rätt. Eftersom jag har valt att så långt möjligt utgå ifrån nutid och bakåt så har Johan Siggesson och dennes ev. bröder fått komma i fokus. Om Du minns sedan tidigare i diskussionen så avfärdades släkten Sparre  av J. Peringskiöld som Siggo Christopherii ursprung. Denne menade i stället att Siggesönerna härstammade från Sigge Falesson i Birsta. Jag tror att det kan stämma av olika anledningar som jag framfört tidigare.  
 
För att gå vidare med detta resonemang och om det fanns släktskap med Sigge hin unge så måste det innebära att släkten återgått till allmogestatus! Det har hänt förr. I annat fall talar vi kanske om två helt olika släkter och Urban Sikeborgs id? om att Johan Siggessons beslagtagande av vapenskölden - tillhörande en annan släkt - i Sköns kyrka blir då sannolik, eller hur? Då måste man å andra sidan fråga sig vad som hände med Fale hin unges släkt! Dog den ut?
 
Min tanke är att släkten kanske ändå inte var så märkvärdig som gravstenen i Skön förpliktigar till. I det perspektivet kommer t.ex. Jon Falesson i Torps skeppslag in som en möjlig son till Fale hin unge. Vi vet f.ö. väldigt lite om denne Jon. Han kan ha haft större anseende i bygden än vad de fåtaliga källorna utvisar.
 
För närvarande anser jag det vara viktigt att t.ex. försöka hitta ett sigillavtryck från Johan Siggessons sigillstamp. Marc Hernelind har enligt vad han säger tänkt att besöka Riksarkivet för att beskåda och fotografera av den trohetsed som Johan Siggesson signerade 1568. Vi får väl se vad den innehåller.
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-10-02, 14:45
Svar #34

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Per-Åke, hej igen!
Johan i Kåddis och hans hustru Cecilia som gav ärkebiskopen Olof 1324 (DS 2445, MÄU 15) ålfisket i halva sjön Torringen och halva Getterån mot halva fisket i Ångeforsen skriver Du. Stämmer det? Det står ju faktiskt inget om Torringe och Getterån i det dokumentet - eller hur? Enligt MÄU 120 var det Farden i åsse och bönderna i Näset och Sildre som var inblandade i det bytet.
Vänlig hälsning
Göran J.

2007-10-03, 07:19
Svar #35

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Per-Åke!
 
Enligt MÄU16 skänkte Nils Fardängsson till ärkebiskop Olof Björnsson den del av en fors, som hans fader ägt i Indalsälven med tillhörande fisken och omgivningar. Författaren till MÄU, Algot Hellbom, tror för sin del att det var ett fiske i Liden sn på norra sidan av Indalsälven som avsågs. Det förefaller vara ett obelagt antagande. För min del anser jag det var lika sannolikt att det var Ångeforsen, den fors  i Indalsälven och Bogesjö sn som Farden i Åse bytte till sig mot Torringen och halva Getterån (MÄU120). Här finns i så fall en direkt och naturlig koppling mellan Farden i Åse och Nils Fardängsson respektive Fale hin unge - eller hur?
 
Citat ur MÄU120 anm. Olov den vise - som dog 1330 - synes ha haft en särskilt stor förkärlek för Norrland...Under sina resor i Norrland besökte Olov den vise även vår hembygd. Han fann här ett gott ålfiske vara i Toringsioaraar d.v.s. Torringsjån eller nuvarande Getterån. Där skulle nu en ålekista byggas för bröder i Sildrvtz. Och skulle avkomsten av ålfisket vara brödernas. Med bröder menades den tiden klosterbröder....  Uppgiften är publicerad i sockenbeskrivningen Ur Borgsjö sockens krönika och anses vara sensationell eftersom den visar att författaren måste haft tillgång till ett 1300-talsbrev.  Även denna anmärkning stärker sambandet mellan Farden i Åse och byn Sildre vars själastuga måste ha tillhört kyrkan/ärkebiskopen. I och med bytet med Farden blev kyrkan delaktig i nämnda fiske i Getterån.  

Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-10-04, 11:09
Svar #36

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Johan Siggesons Curriculum vitae i grafisk form kompletterad. Ersätter bilden ovan, 1 oktober 2007 kl. 08.57:

 
Per-Åke, jag har lånat Lars Grundbergs doktorsavhandling Medeltid i centrum, Umeå 2006. Det är en vacker bok. De undersökta centralplatserna ligger ute i Ångermanlands och Medelpads kustland. Leif G. har inte ägnat sig åt gränstrakterna mot Jämtland (Norge f.d.). Vad jag förstår har han inte försökt klarlägga Fartegnssläktens samband utan har nöjt sig med allmäna synpunkter. Har finner det också sannolikt att Spjälbod Fartegnsson som figurerar 1376 i ett brev utställt i Kutaby symboliserar slutet på Fartegnssläktens storhetstid. Det tror jag också men man kan ju fråga sig vad som hände med släktens senare generationer. Om Johan Siggesson verkligen tillhörde denna släkt så förefaller det som om han i karriären nått minst lika långt som t.ex. Nils Fartegnsson.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna