Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-20

[Are S. Gustavsen]

Hei!
 
Er slekten Gagge introducerad eller ointroducerad adel?
 
Ifølge en tavle innsatt i Vapenbilden (1992 nr. 32), var frälsekvinnan Bodil Clavsdotter Gagge nevnt 1570-1606- gift med Romell (Rasmus) Pederssön Brun, frälseman t Brunsgård, Vä, och til Folketorps gård död före 1570.
 
Det er forsåvidt også interessant å får rede på hvorvidt denne adelige Brunslekten fra Skåne var/er introducerad eller ointroducerad. Ytterligere litteraturreferanser til slektene Gagge og Brun er også ønskelig.

[Dion Maaneskjold]

Hej Are S. Gustavsen
 
Det kunne måske være en hjælp at gennemse : Släkter: Introducerad adel angående de nævnte slægter/personer i : Maaneskiold/Månesköld af Norge/Måneschiöld ?
 
Dion Maaneskjold, Danmark

[Are S. Gustavsen]

Hei!
 
Takk skal du ha. Jeg har fulgt med på den tråden du nevner, og kjenner til de fleste av de nevnte forbindelser.
 
Jeg er mest spent på Tor Flensmarks neste bok om Skåne (bokstaven B), da denne antagelig vil fremskaffe flere opplysninger om Brun til Brunsgård i Vä.
 
 
mvh Are

[Boris Örnhäll]

Hej Are och Dion.
 
Jag har lånat boken Vore Faelles Ahner skriven av C. M. Munthe och han tar bland annat upp Bodil Clausdatter Gagge. Enligt hans forskning kommer man ner till Harald Haarfagre på hennes fars sida.
Känner ni till C.M. Munthes forskning?
Är den pålitlig?
Jag vet att man skall vara källkritisk och när det gäller källhänvisningar så saknas de i boken.
Vad gäller vikingrötterna tar jag dessa med en nypa salt, jag är mest intresserad av vilka medeltida källor han användt sig av.
mvh
Boris Örnhäll

[Are S. Gustavsen]

Hei Boris!
 
Her gjelder å være forsiktig! Munthes bok er preget av en lite kildekritisk genealogi, og man er henvist til å søke fram primørkilder for hver enkelt påstått kobling mellom de ulike generasjoner.
 
Harald Hårfagre-syndromet er velkjent innen tidligere norsk genealogi (dvs det har ingenting med genealogi å gjøre). Det er forøvrig sådd tvil om hvorvidt den Harald Hårfagre vi kjenner fra sagalitteraturen (rikssamleren) virkelig var en historisk person.
 
Relativt annerkjent konge-genealogi i Norge går via fru Inger til østeråt og via østby-ætten (Østfold), og da kommer man tilbake til Kong Sverre, men ikke lenger. Ja, også er det en åpning, om man kommer inn via visse europeiske fyrste-ætter, det å komme seg tilbake til Sachsen og datter av Olav den helliges datter Ulvhild. men her må også hvert enkelt slektsledd bevises/underbygges.
 
Du kan jo sende meg en slektsrekke pr. privat e-post, slik at vi unngår å spre mulig feilinformasjon her på Anbytarforum. Dette så jeg kan sammenligne med DAAs artikkel om Gagge.
 
mvh Are

[Christian Arentz]

Kan noen bekrefte hvorvidt det er den samme Claus Gagge (til Herrested, lensherre på Vardøhus slott og Finnmarken våren 1608) som var gift
1)ca 1587 m. Margrethe Eriksdatter Mormand, f. ca. 1570 i Asperod, Tranas, Kristianstad, Danmark
2)m. Margrethe Gabrielsdatter Akeleye, f. 1583 i Krenkerup, Orsted, Odense, Danmark, d. 18. juli 1618, begr. 8. aug. 1618 i Bergen domkirke (det var vel hun som alltid førte sin herkomst og levnedsfortegnelse samt teksten for sin ligprædiken med sig på sine rejser).

Denne Claus var vel sønn av Anders Gagge og NN Knudsdatter Maaneskiold

Kurt Nagel, Innisfail, Canada har bare oppført den ene hustruen (LDS).

[Christian Arentz]

Et tilleggsspørsmål (siden jeg bor i Nederland og ikke har tilgang til DAA): Står det noe om lensherre Claus Gagge til Herrested der? Om mulig mottar jeg gjerne noe pr. privat e-post til hcarentz@aol.com

[Magnus Påhlsson]

Hej Christian och övriga Gagge forskare!
 
Kan Claus Gagge och Holger Gagge här nedan vara släkt med den av Christian nämnda Claus Gagge?
 
*************************************************
 
Landbohistorisk Selskab, Adkomstregistrering 1513-50
Landbohistorisk Selskabs Adkomstregistrering 1513-1550 indeholder sted- og personnavnene fra alle de dokumenter i perioden, som vedrører et ejendomsforhold til landgods, det vil i hovedsagen sige gårde, jorder, enge og skove. Registreringen dækker det nuværende Danmark samt Skånelandene og Sydslesvig.
 
Gagge Claus Eriksen til Rydsgård, Ljunits h (vist d 1556) g m Arløf Mortensdatter ; u 1527-007 ; komm u 1545-125 ; 1550-155
 
*************************************************
 
Utdrag ur Dansk biografisk Lexikon
 
Gagge, Holger,  -1630, til Frøslev, en Søn af Claus G. til Rydsgaard (i Skaane), blev 1584 efter Hjemkomsten fra sin Ud-dannelsesrejse ansat i danske Kancelli, Aaret efter Rentemester og 1596 Domprovst i Roskilde, hvorved han tillige blev en af Universitetets Konservatorer. Hans Prælatur bandt ham til Domkirken, og en Menneskealder levede han i Roskilde, hvor han ogsaa døde 6. Marts 1630. 1600 havde han ægtet Beate Ulfeldt til Boistofte (i Skaane), f. 22. Juni 1586 f n. Jan. 1630.
Rørdam, Kbhvns Universitets Hist. 1537-1621 III, 486 ff. C. P. Bricka.

*************************************************

Finns det några kända barn till den ovan nämnda länsherren Claus Gagge?

Följande information kommer från Dansk Adelsmatrikel:

Gagge, tilgang 1421, † 1708
Thiset: Gagge. Fabritius: Gagge III.
Thiset (1897-99): antall slektsmedlemmer nevnt i Recessen 1536: 1
Thiset: antall slektsmedlemmer ved hyllingen 1584: 2
Fabritius (1946 bilag A, s. 129-134): nr. 115. Skåne
DAA 1893: 145

[Ulf Sawert]

Hej alla! Jag heter Ulf Sawert och är en Gagge-ättling. Min mormors mormor hette: Laura Gagge. Detta är en av skånes äldsta adelssläkter och sträcker sig ända ner till 1200-talet! Såvitt jag förstått så härstammar ätten från en UR-ätt från Normandie i Frankrike som hette: GAGLE! Från denna ätt har sedan olika adelssläkter grenat ut sig, flera till Tyskland, flera i Frankrike. En gren kom till Damnark och kalldes där Gagge. Den är ihopgift med hela den danska högadeln och även en stor del av den svenska adeln - både högadeln och lågadeln. Några slott som ägts av släkten är: Jordberga, Dybäck, Rydsgård, Stora Herrestad. Ja, man har anknytning till nästan samtliga slott där i skåne! Basområdet för den tidiga Gagge-ätten synes ha varit området runt Ystad. Där hade man en Borgmästare från släkten på 1400-talet. Gagges adelsvapen är mycket vackert och går att få fram på internet! (Sök på: adelsvapen+gagge eller: vapensköld+gagge). En gren från Gagle-ätten hamnade i England och fick då namnet: Gage. Den kom med Vilhelm erövraren till England på 1000-talet. Den är mycket prominent och är ingift med den högsta societeten i landet, bl a med: Chamberlain, Greveätten: Douglas, Crafoords mfl. Ännu idag äger släkten ett fint slott i södra England som heter: Firle-Place. Där finns en av Englands finaste tavelssamlingar med verk av bl a: Rubens. Gage finns även i USA där det finns en mängd höga chefer och industriledare. Även en Guvernör från Californien hade det namnet. Ja, jag har faktiskt hittat Gage-personer som gift in sig i ROCKEFELLER släkten!!
 
Vänligen: Ulf Sawert.

[Elisabeth Thorsell]

Och hur knyter du ihop din mormors mormor med den adliga danska ätten Gagge? Vad har du för belägg och källor till detta? Ge gärna data om din Laura Gagge, född när och var och gift med vem?
 
Och sen ska man förstås vara oerhört noga med att inte alltid tro att personer med samma namn är släkt.

[Karin Larsson.]

Till Ulf Sawert!
 
Du måste ha ett enormt behov av att hävda Dig, som påstår att Du har så FINA anor!!!
Du är ute och fantiserar,och visst kan man väl ha olika hypoteser om saker och ting, men man kan inte göra hypoteser till verklighet.
Det helt utan detaljer och källhänvisningar.
I all forskning är nummer ett: KÄLLOR.
Vad lider Du av egentligen???
Karin

[Stefan Simander]

Ulf kanske lider av (nybörjar?-)entusiasm? Fast den njuter man ju oftast av förstås!  
 
Återstår att se om entusiasmen håller för att besvara Elisabeth Thorsells berättigade fråga hur allt hänger ihop, enligt källorna.

[Kenneth Bengtsson]

Ulf
 
Vi väntar på dina källor.....

[Ing-Britt]

Hej alla ev. Gagge ättlingar.

Vad kul för Dig Ulf att Du har tillgång till så mycket information. Du får gärna maila mig och berätta mer.

Är själv intresserad av information av både anfäder och ättlingar till Bodil Clausdatter Gagge. Naturligtvis även annan information om dem också.
Så vill någon av Er andra dela med Er blir jag väldigt glad.

Själv lär jag vara en Bodil Clausdatter Gagge´s
ättlingar.
(sondotters sondotters dottersons dotterdotters dottersons sondotters dottersons dotter)
Clausdotter Gagge, Boel (- 1606)
Bruhn, Claus
Clausdotter, Cecilia (1599 - 1625)
Helgesson Bruhn, Björn (- 1649)
Björnsdotter Bruhn, Sizela (1620 - 1662)
Larsdotter Wandelin, Elisabeth (1650 - 1731)
Fredriksson-Bagge, Nils (1673 - 1730)
Bagge, Johanna Elisabeth "Anna" (1718 - 1786)
Jonasdotter-Wallin, Anna-Lisa( Johanna Elisabeth ) (1749 - 1824)
Andersdotter, Anna Lena (1791 - 1882)
Olsson, Bengt (1818 - 1898)
Bengtsson, Karl-Aron (1846 - 1904)

Har inte namngivit de fyra sista generationerna eftersom de levt på 1900-talet.

Det är inte jag som gjort ovanstående forskning, jag har ej kontrollerat dem ännu mot källorna. Men är ändå glad för att jag fått ta del av den.

Jag har allt från fattighjon på fattighuset till Bodil Clausdotter Gagge i min och min mans släkt. Det som är roligt i släktforskning är ju att finna sina anor och gärna lite om hur de levde.

Lycka till alla Ni som forskar.

Har mailat Ing-Britt om för- och efternamn. Mvh Yvonne Carlsson - Anbytarvärd

[Ulf Sawert]

Till Ing-Britt: Vad roligt att vi är släkt. Laura Gagge gifte sig 1854 med Opersångaren Rudolf Wallin .  
 
Återkommer till dig framöver. Är lite pressad på tid just nu. Lovar!
 
By!
 
Vänligen: Ulf.

[Marc Hernelind]

Ulf tar upp fakta. Laura Gagge gifte sig 1854 med Opersångaren Rudolf Wallin som var hans Mormor och morfar, om jag fatta det hela rätt eller om det var hans mormors föräldrar. i vilket fall som helst så gör det väl inget om han letar efter sin rikitga släkt på Fars sida? Att han har adlig släkt på modern sida finns det ju fakta på men han är ju själv frågande vem som kan vara fadern och har en vild teori men som inte kan avfärdas helt utan att man kollat alla möligheter. och vad får dej och tro att man inte kan disskutera myter eller tunn belagd historia på rötter? det måste man ju kunna i vänlig ton för man har ju alla något att bidraga med?
mvh Marc

[Ulf Sawert]

Hej igen! Nu till dina frågor Elisabeth...min mormors mormor hette Laura Gagge. Hon var 19 år då hon gifte sig med Operasångaren Rudolf Wallin 1854. Det lustiga var att de var kusiner! Rudolfs mor hette: Christina Bellander och Lauras mor hette: Amalia Bellander. De var systrar. Amalia gifte sig med Lorntz Gagge. Jag har ett omfattande släktträd på denna Gagge-ätt som går tillbaks till 1500-talet - Klaus Gagge gifte sig med Margrethe Akeleye (dansk högadel). Hennes föräldrar: Gabriel Akeleye och Hellerud (född Sparre) var bl a god vän med den danske Kungen och bodde i det stora slottet: Krengerup på ön Fyn. Gabriel var Landsdomare över hela Fyn. Akeleye är en gammal eminent Amiralssläkt. Margrethe dog i unga år och ligger begravd i Bergens Domkyrka, Klaus gifte sedan om sig med en kvinna med efternamnet: Mormand. De ligger båda begravda i Halmstad Kyrka. Klaus Gagge var först befallningsman över hela Finnmarksvidda uppe i nord-norge (Vardehus-fästning) men blev sedan befordrad till Komendant på Varbergs fästning där han var slottsloven (1632). Eftersom jag nu sitter och skriver utanför mitt hem kan jag inte ge dig de exakta uppgifterna ang allt - min dator är sönder för tillfället, jag måste skriva ur minnet!
 
Jag har fått trovärdiga försäkringar från andra Gagge-släktingar (i min släkt) att Lorentz Gagge använde Gagges adelsvapen som sitt sigill och även på stämplar som han använde i olika sammanhang! Detta tyder på att han var säker på sin härkomst då ju sådant annars är kriminellt!! Det är även fullt med fina ingiften av både adel och fina släkter runtom denna släkt. Lorentz äldsta son: Rudolf blev ju Bankdirektör och sedermera både släkt och god vän med konstnären: Carl Larsson (gifte sig med en moster till Carls fru Karin) - så någon kriminell släkt verkar detta inte vara! Rudolf hade även en liten musikgrupp från Västerås som bl a uppträdde på slottet för Kungafamiljen. Se Gagge-gården där i Västerås!
 
Vänligen: Ulf Sawert.

[Elisabeth Thorsell]

Snälle Marc, nog får man fråga om en sådan enkel sak, som vad Ulf har för belägg för att hans Laura hör till den adliga ätten?  
 
När någon drar till ordentligt vill man (jag) gärna veta om det finns något verkligt underlag.

[Elisabeth Thorsell]

Ulf, din släkt Gagge har flera gånger presenterats i Svenska Släktkalendern, som är ett personhistoriskt standardverk, som finns på  större bibliotek.
 
I årgång 1913 står så här Släkten antages utgöra en gren av den urgamla, numera i Danmark utdöda, danska adliga ätten Gagge, hvilken inkommit till Sverige vid införlifvandet med Sverige af de forna danska provinserna Skåne, Halland och Blekinge.
 
I årgång 1980, som är den senaste där släkten Gagge finns med, står så här: Den förste säkert kände stamfadern var Jörgen Madtzen Gagge, d 1696, borgare i Kristianstad. Och om något samband med utdöda danska ätter nämns ingenting.  
 
Uppgiftslämnare 1980 var advokaten Hilding Gagge i Sundsvall, som tydligen hade ett rikt arkiv med excerpter ur olika handlingar etc. Har du månne haft tillgång till detta?

[Ulf Sawert]

Hej igen Elisabeth! Jag är ingen släktforskningsexpert, uten mera intresserad av historia. Jag är dock en ärlig människa och tar gärna emot råd och korrigeringar om de verkar rimliga. Jag försöker att använda det sunda förnuftet då man inte kan få fram 100% fakta. Eftersom Lorentz vågade använda sig av adelssläkten Gagges vapensköld så får man väl utgå från att HAN var säker på sin härkomst. Det är väl allvarligt annars att använda andras vapensköldar? Sedan finns det ju bevisligen (enligt släktträdet) fullt med adel ingift med denna svenska gren bl a af Trolle, Greveätten Ruuth, Silverstolpe osv (Rudolf Gagges dotter gifte sig med en Silverstolpe, de fick sedan poeten: Gunnar Mascoll Silverstolpe, medlem i Svenska Akademin). Som du ser så tyder väl allt detta på att de var adliga själv?
 
Vänligen: Ulf.

[Elisabeth Thorsell]

Ulf, du är väl medveten om att det finns gott om vapen för borgerliga släkter?  
 
Och efter vad som står i Svenska Släktkalendern 1980 (se mitt inlägg ovan) tycker jag du i första hand bör ägna dina krafter åt att knyta ihop Jörgen Madtzen Gagge med den danska ätten.
 
Enligt Hilding Gagge var släktvapnet Sköld, kluven av silver, vari ett halvt svart kvarnhjul, och av svart, vari en sänkt sparre av silver. Stämmer detta med det släktvapen du känner till?

[Anders Ryberg]

Att en person tror sig tillhöra en släkt bevisar inget. För övrigt. Många släkter som i huvudsak bestod av borgare på 1600-talet har kommit upp sig sen dess och fått diverse fina positioner. Se bara på vår nuvarande kungaätt.
 
Och grundregeln på Anbytarforum är att man skall redovisa sina källor. Om man inte gör det från början får man acceptera att andra frågar om dem. Och om man gör ett påstående offentligt så får man finna sig i att det blir kommenterat offentligt, både positivt och negativt.
 
Det mest förnuftiga man kan göra i det här fallet är att insamla de fakta som finns i samtida källdokument och granska dessa. Sedan kan man jämföra dessa uppgifter med sentida litteratur och se om slutsatserna där har stöd. Men att försöka dra slutsatser utan att känna till beläggen är oförnuftigt.

[Anders Berg]

Ulf, vem är upphovsperson till ditt släktträd? Finns det några källor till uppgifterna i trädet?
 
Vi vill bara hjälpa dig att få korrekta släktdata med våra frågor. Sunda förnuftet säger att man ska vara kritisk till alla uppgifter som man inte kontrollerat i en förstahandskälla. Sunda förnuftet och erfarenheten säger också att man inte kan lita på vad personer tror om sin härstamning eller sätta något värde i att de använder ett visst släktnamn eller släktvapen. Historien är smockfull av exempel på försök att förgylla sitt ursprung! Sedan tror jag inte Lorentz Gagge riskerade någonting med att använda sitt vapen, eftersom Gagge inte är en introducerad ätt i Sverige. Instämmer med Elisabeth att du bör kontakta Hilding Gagge om du inte gjort det tidigare. Han borde ju vara en ganska nära släkting till dig.

[Anna-Carin Betzén]

En del lurendrejare har utan att blinka använt någon annans namn, sigill med den andres vapensköld, och svängt sig med påhittade föräldrar som var finare än de riktiga. Ett exempel ur min egen forskning finns i mitt inlägg den 12 okt 2004 kl 12:38 på den här sidan (jag vet tyvärr inte hur jag ska göra för att länka direkt till mitt eget inlägg).  
 
Sigillet hade gått i arv, och det fanns muntlig och skriftlig släkttradition om vad hans föräldrar hette, men de uppgifterna visade sig inte stämma med källorna för fem öre. Den adlige fadern fanns inte (ingen person med det förnamnet eller det yrket existerade överhuvudtaget i den adelssläkten vid den tiden). Det namngivna godset där fadern skulle ha bott fanns inte heller.  
 
Just den här lurifaxen var gravör, så för honom var det en smal sak att göra sitt eget sigill med önskat utseende. Men vem som helst hade ju kunnat ta med en förlaga till en gravör och betala för att få det gjort.

[Ulf Sawert]

Hej Elisabeth! Det adelsvapen du bekskriver stämmer nog på in på vårt vapen. Det är mycket vackert! Den person som gjort vårt fina släktträd är idag avliden men han var en mycket intelligent och kunnig man som bl a arbetat som Överingenjör på Volvo i Göteborg.
 
Vänligen: Ulf.

[Jan Kartengren]

Ulf Sawert!

Som exempel på adliga giften i släkten Gagge nämns i inlägg den 24 oktober grevliga ätten Ruuth. Något gifte Gagge/Ruuth återfinns ej i Elgenstierna. Däremot hade Rudolf Walins svägerska född Silfversvan på sitt möderne Nordewall ett antal kusiner Zethelius/SSK/ och från en av dessa härstammade hustrun till den siste greven Ruuth.

En ättling av släkten Gagge som nämns i annan tråd är Greta Littorin som sägs ha gift sig med Axel Kreuger. Av biografisk för Krister Littorin i SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN framgår att dottern Greta var gift med godsägare Ernst Axel Krüger. Denne var medlem i Royal Bachelors Club i Göteborg och i den medlemsmatrikel som sammanställdes till dess 250-årsjubileum 1994 framgår att hans tilltalsnamn var Ernst samt att han var son till arkitekten Ernst Krüger och dennes hustru född Pinéus. Denna släkt Krüger som härstammar från Mecklenburg samt återfinns i Örnbergs ättartal inkom till Sverige 1849 och har inget känt samband med den släkt Ivar Kreuger tillhörde.

[Ulf Sawert]

Hej Jan och tack för upplysningarna! Detta med Axel Kreuger har ju varit ett mysterium för oss då vi inte vet vem han var. Vet du något om denna släkt: Kriüger? Enligt svensk uppslagsbok skulle en äldre gren till Kreugers ha hetat så, känner du till detta? Kan inte denne Axel Kriüger ha tillhört denna äldre släktgren till Kreugers?

Enligt mitt släktträd skall en Sofia Gagge (född 1794) ha gift sig med Gustaf Ruuth (stadsfiskal), död 1849. Vet du något om Gagge-släkten?

Vänligen: Ulf.

[Jan Kartengren]

Axel Krüger är biograferad i både röda och gröna upplagan av VÄV och därmed knappast ett mysterium. Släktöversikt finns i SVENSKA ÄTTARTAL 1889 s 297-298 varav framgår att äldste kände stamfadern jordägaren Caspar Krüger levde i Bützow i Mecklenburg-Schwerin på 1770-talet. Axels farfar byggmästaren August blev RVO 1873 och ägde bla gården Billdal i Askim utanför Göteborg.

[Ulf Sawert]

Tack Jan för informationen! Är du säker på att denna Axel Krüger inte har något samband med släkten Kriüger från Kalmar - som ju var en äldre släktgren till Kreugers? Kom ihåg att Axels frus far: Krister Littorin var ju nära bekant med denna Kreuger-släkt.

Vänligen: Ulf.

[Jan Kartengren]

 SÄ 1889 anförs ingenting om att den till Sverige 1849 inflyttade släkten Krüger från Mecklenburg skulle ha något sammanhang med släkten Kreuger i Kalmar. Andra omarbetade och utvidgade upplagan av Svensk uppslagsbok bd 16 (Malmö 1956) kolumn 1067 art Kreuger säger om namnets stavning "En äldre släktgren skriver sig K r e ü g e r, en yngre i allm. K."

Släkten Kreuger är införd i Svenska släktkalendern senast 1967 s 232-238 varav framgår att den äldre grenen som skrev sig Kreüger utslocknade på manslinjen 1950.

Enligt Svenskt biografiskt lexikon bd 21(Stockholm 1975-1977) härstammar släkten från bagaren Johan Kröger, d 1739, som fick burskap i Kalmar 1710. Vidare står att den gängse litteraturuppgiften att denne skulle ha varit son till en 1730 i Kalmar avliden styrman David Kröger från Wismar, ej har kunnat verifieras.