ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 26 maj, 2013  (läst 5499 gånger)

2013-05-10, 22:14
läst 5499 gånger

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Tack Kristian  Då är inte Johan Hinrich Blom samma person som Johan Henik Blomfeldt. Ska börja studera mönsterskrivare Blom, på återhörande.

2013-05-14, 16:00
Svar #1

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Hej Kristian !
 
Har du fått några svar på vilken Kapten Hans Blomfeldt som betalade sköldebrevsavgift 1720 är ?  
 
I vissa delar i alla fall i Sydsverige är namnet Hans och Johan samma namn, det kan växla på en person beroende på vem som har antecknat personen i kyrkböckerna, husförhören m.m.

2013-05-14, 22:10
Svar #2

Utloggad Kristian Lagerström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 288
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 00:26
    • Visa profil
Hej Carina!
 
Jag vet dessvärre intet mera om kaptenen ifråga. Allt tyder dock på att det rör sig om ett missförstånd och att det är just Samuel Blomfeldt som avses. Han blev ju som bekant adlad året innan. Det fanns dock i Bohuslän en soldat Hans Blomfelt (f. 1697) som dock ej verkar ha stigit i graderna. Annars stämmer det bra att Johan och Hans stundom är varianter av samma namn. Dock har aldrig Casper Fredrik Blomfelt haft Hansson som patronymikon, utan endast Johansson. Johan Henrik Blomfelt kallas också alltid Johan.
 
Idag har jag gått igenom Gösta Blums släktbok Släkten Blum, vilket gav en del intressanta upplysningar. Redogör för dessa i nästa inlägg.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

2013-05-14, 22:54
Svar #3

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Tack för din förklaring Kristian.
 
Jag har tänkt på att Ottiliana inte gifte om sig när Olof Bodin dog. Hon levde som änka i många år tills hon själv gick bort. Det var högst ovanligt förr då de ofta gifte om sig, det var snarare regel än undantag. Någonstans i någon släktforskarbok ( kommer ej ihåg vilken ) så skrev de just om att kvinnorna i de allra flesta fall gifte om sig, nästan ett måste då det var kvinnans enda chans att försörja sig. I boken stod det om att de kvinnor som INTE gifte om sig UTESLUTANDE var kvinnor ur ADELN eller HÖGRESTÅNDSKVINNOR för de hade så gott ställt så de behövde inte gifta om sig. Bara en liten tanke som slog mig.
 
Din teori om släktskap med Buddenbrocks tror jag stenhårt på. Kvinnorna är ju inte så väldokumenterade i källorna som männen. Det kan finnas en okänd moster som är Blomfeldts mor.Namnen stämmer ju väl in på syskonen Blomfeldts namn.
 
Mönsterskrivaren Johan Hinrich Blom är en MYCKET TROLIG faderskandidat.
 
Jag har tittat runt lite på personerna de omger sig med som vuxna. Tycker en del trådar går till SKÅNE, DE LA GARDIE , WINHAGEN och von GERTTEN men jag förklarar imorgon ska upp till jobbet 05.00 imorgon.
 
mvh
Carina

2013-05-14, 22:55
Svar #4

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
PS: Ser fram mot nästa inlägg om släkten Blum.

2013-05-15, 16:57
Svar #5

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
En fråga: Att namnet Blom blev ändrat till Blomfeldt för att låta mer militäriskt låter mycket trovärdigt. Om [color=0000ff]Casper Fredrik [/color] tog sig namnet [color=0000ff]Blomfeldt[/color], skulle inte Ottiliana som kvinna/syster ha kvar namnet Blom ? Måste syskonen Blomfeldts far ha tagit sig namnet Blomfeldt för att Ottiliana också skulle kunna få det eftenamnet ? Jag tycker att det med att deras far som tog namnet Blomfeldt låter mest logiskt. Om bara Casper Fredrik som militär tog namnet omk. 1711 så skulle väl inte Ottiliana få det namnet, visserligen kan ju Casper Fredrik ha varit hennes förmyndare om föräldrarna inte levde, då jag tror att detta syskonpar blev föräldralösa tidigt. Är det någon som har en logisk förklaring ?

2013-05-15, 22:51
Svar #6

Utloggad Kristian Lagerström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 288
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 00:26
    • Visa profil
Hej Carina!
 
Intressant synpunkt om Ottiliana Blomfelts relativa självständighet. Faktum är att det finns brev bevarade från henne till dåtidens pensionsmyndighet. Hon levde ganska knapert men ändock på sin änkepension, vilken också beslöts höjas efter hennes klagomål. Att även fint folk vid denna tid levde i fattigdom var ett utbrett fenomen, icke minst i fråga om adliga balttyska flyktingar i Sverige, vilka ofta måst lämna allt de ägde till ryssen. Det var bistra tider för de allra flesta.  
 
Vad gäller Ottilianas efternamnsbyte, så visar exemplet ovan med släkten Blomerus att en faders efternamnsbyte inte var en förutsättning för en ogift dotters dito, ej ens om fadern - som i just detta fall - ännu var vid liv. Däremot förutsattes att en äldre bror antagit ett nytt efternamn för att en syster skulle kunna göra detsamma. Då Ottilianas far förmodligen avled redan kring 1710 blev Casper Fredriks dennes naturlige efterträdare, varför också Ottiliana fick heta Blomfelt fr.o.m. 1711.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

2013-05-15, 23:45
Svar #7

Utloggad Kristian Lagerström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 288
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 00:26
    • Visa profil
Här följer en uppdaterad kartläggning av den livländska släktgrenen Blum. Samtliga (hittills noterade) personer med koppling till Livland samt enstaka präster/officerare Blum utan känd hemvist har tagits med. Dels har jag gått igenom alla relevanta register på Krigs- resp. Riksarkivet, dels närmare studerat Gösta Blums Släkten Blum samt Otto Hintzes Geschichte des uradeligen Geschlechts der Herren und Grafen Blome.
 
I en heraldisk livländsk handskrift från början av 1600-talet konstateras att ätten/-erna Blome för tre olika vapen, varav de två första kan betraktas som varianter. Vapnens huvudmotiv är: 1) Tre växande rosor. 2) Tre växande liljor. 3) En halsbandsprydd springande hund.
 
Otto Hintze konstaterar vidare att båda motiven förekom parallellt redan hos den nedersachsiska ätten Blome på 1300-talet. Blommotivet konstateras vara det äldre, medan hundmotivet förefaller ha anammats under 1300-talet såsom arvegods via ingifte.
 
Blommotivet ifråga - vilket som bekant förekommer på Casper Fredrik Blomfelts sigill - finns mig veterligt belagt på följande nedan nämnda personers diton:
 
Jürgen Blum (gen. 5) 1523.
 
Peter Blume (gen. 8) 1643.
 
Friedrich Blum (b) (gen. 9) 1671.
 
Gerhard Blume (gen. 11) 1740 och 1751.
 
Hundmotivet ifråga finns representerat hos följande personer:
 
Melchior Blum (gen. 8) 1638.
 
Carl Blum (a) (gen. 9), enligt Hintze.
 
Gerhard Wilhelm von Bluhmen (st Gerhard Blume (gen. 11)) 1763 och 1783. Fr.o.m. 1780 används endast detta motiv av ätten von Bluhmen.
 
Gerhard Wilhelm valde alltså att begagna hundvapnet, medan hans far föredrog blomvapnet, vars far i sin tur åter begagnade det förstnämnda. Samma vapenväxling noteras mellan Jürgen Blum och dennes sonsons son Melchior. Följaktligen utesluter det ena vapnets bärare ej släktskap med det andra vapnets.
 
 
ÄTTEN BLUM
 
 
Dietrich Blome till Munzel i grevskapet Wunstorf (i släktens ägo till 1593), nämnd 1210-25. Farfars farfar till riddaren Didrik Blome, nämnd 1342 och 1355, vars sigill med den springande halsbandsprydda hunden är släktens äldsta kända. Denne var i sin tur farfar till den namne, nämnd 1406 och 1423, vilken ca 1406 kom till Holstein och blev stamfader till ättens holsteinska gren.
 
Gervinus Blum, nämnd i Baltikum 1244.
 
Johann Blum, nämnd i Baltikum 1330.
 
 
1
 
Johann Blum, drottning Margaretas sändebud i Riga 1393.
 
Hermann Blum, 1392 Ärzdominus i Revals råd. Sannolikt stamfader till den revalska patriciersläkten Blum, av vilken många yngre medlemmar får samma namn, bl a. Rechenmeister Herman Blum som i St. Olai fs 1692-1700 får barnen Anna Magdalena, Medea Catharina, Johann Lorentz och Gertrud. Sannolikt är vällärde juristen Johann Friedrich Blum (d. före 1695), vars döttrar vigs i samma fs 1695 resp. 1717 en bror till denne, liksom Thomas Blum (samma fs), till vars sons Hermans dop 1711 Herman Blum är vittne.
 
Enligt Otto Hintze och Gösta Blum nämns en Hermann Blum - far till Simon och Nicolaus nedan - samma år som rådsherre i Riga. Denne Hermann torde i sin tur vara st fogden i Malmö, Burchard Blome, nämnd 1375.
 
 
2
 
Nicolaus Blum, nämnd som riddare 1425 i ärkestiftet Riga. Övertog 1428 godset Stammer (Blomenhof), Smilten sn. Enligt Hintze st Hermann (gen. 1) och far till Herman (gen. 3)
 
Simon Blum, nämnd som riddare 1425 i ärkestiftet Riga. Övertog 1428 godset Stammer (Blomenhof), Smilten sn. Enligt Hintze st Hermann (gen. 1) och far till Fredrik och Hans (generation 3).
 
Heinrich Blum, D. O. Cointhur zu Reval 1435. Landhofmeister i Reval, nämnd 1433 och 1435.  
 
 
3
 
Hermann Blum, nämnd 1464 i Smilten och enligt Blum st Nicolaus (gen. 2) och far till Hans (gen. 4).
 
Friedrich Blum, nämnd 1513 som kyrkoherde i Fellin (Viljandi) i nuv. södra Estland. Enligt Blum st Simon (gen. 2). Kronologiskt kan dock den slutsatsen ifrågasättas.
 
Hans Blum, borgare i Pernau (d. 1501) och tillika st Simon (gen. 2). Kronologiskt kan dock den slutsatsen ifrågasättas.
 
 
4
 
Hans Blum, nämnd som ägare av Blomenhof (Smilten sn) 1494 och 1510. Död 1523. Enligt Blum st Hermann Blum (gen. 3) och far till Jasper, Jürgen, Johannes, Herman, Walburgis samt Bernt (gen. 5).
 
 
5
 
Jasper Blum far till Johann Blum (a) (gen. 6) och d. före 1545.
 
Jürgen Blum, nämnd 1523 som st Hans (gen. 4). Begagnade 1523 ej det holsteinska hundvapnet, utan ett föreställande tre växande blommor! Möjligen identisk med Georg (Jürgen) Blohme (gen. 6). Enligt Blum st Hans Blum (gen. 4) och far till Johann Blum (b), Barthold, Heinrich och Hartwich (gen. 6).
 
Johannes Blum, nämnd 1533 och enligt Blum st Hans (gen. 4). Troligen identisk med namnen (Johann Blum) och ägaren till godset Neu-Pebalg mit Kapershof (Würden), Neu-Pebalg sn (ca två mil söder om Smilten), sålt ca. 1530 av honom till Jacob Tiesenhausen.  
 
Herman Blum, nämnd 1523 och 1538.
 
Walburgis Blum, nämnd 1515 och 1516, gm Goswin Scmollingk, d. 1515.
 
Bernt Blum, nämnd 1524 samt 1552 i Pernau.
 
 
6
 
Johann Blum (a), salige Jaspers son (möjl. samme man) uppges 1545 vara Verwandter und Schwager (frände och svåger) till Johann Völkersam (Fölkersahm) till Kalkhunen (Mitau sn) 1515-45, gm Margareta Blum (gen. 6). Förekommer även tillsammans med sin svåger som brevskrivare i Ordensmästarnas arkiv 1546.
 
Möjl. identisk med namnen och ägaren till godset Neu-Pebalg mit Kapershof (Würden), Neu-Pebalg sn (ca två mil söder om Smilten), sålt ca. 1530 av honom till Jacob Tiesenhausen.  
 
Margareta Blum, dt Jasper Blum (gen. 5) och gm Johann Fölkersahm med vilken hon fick Elisabet gm Christoffer Ropp.  
 
Johann Blum (b), nämnd 1558 och 1566 i Smilten. Enligt Blum st Jürgen (gen. 5) och far till Georg (Jürgen) Blum, Johann och Anna (gen. 7).  
 
Barthold Blum, nämnd 1558. Förlänades i mitten av 1500-talet godset Blomenhof (Svaneborgs sn, Dorptiska distriktet) av ärkebiskop Wilhelm av Riga. Godset förblev sedan i släktens ägo till 1740 då Gotthard Georg Blum sålde det till sin svåger Johan Friedrich von Kruse. Enligt Blum st Jürgen (gen. 5).
 
Henrich Blum, nämnd 1558 i Lemsals sn (Livland), nio mil norr om Riga. Enligt Blum st Jürgen Blum (gen. 5).
 
Hartwich Blum, nämnd 1563. Enligt Blum st Jürgen (gen. 5).
 
Georg (Jürgen) Blohme, Landknecht 1555 i Tuckum (ca fyra mil v om Riga). Sannolikt identisk med brevskrivaren Jurgen Bloeme i Ordensmästarnas arkiv (1556). Möjligen identisk med Jürgen Blum (gen. 5).
 
 
7
 
Johann Blum, nämnd 1583 och 1602 som ägare av Neu-Pebalg. Enligt Blum st Johann Blum (b) (gen. 6) och far till Johann Blum (gen. 8). Möjligen identisk med Johann Blum (gen. 8).
 
Georg (Jürgen) Blum, ägare av Blomenhof (oklart vilket av dem), nämnd 1599 och 1601. Dräpt ibid. 1602 av Georg von Ungern. Enligt Blum st Johann Blum (b) (gen. 6) och far till Melchior och Philip (gen. 8).
 
Sannolikt identisk med Georg Blum (gen. 8), vilken 1599 köpte godset Jurckenhof/Koltu, Smilten sn för 1200 polska gulden och samma år gården Kolbratshof (Babetzky).
 
Anna Blum, (levde som änka ännu 1592), gm Michael von Rönne (Renne) till Ronneburg, Tauren och Serben (Livland), nämnd som ärkestiftlig vasall 1555 och stod senare i Heinrich von Tiesenhausens tjänst. Änkan förnyade samtliga godsägartitlar från 1439 och 1464 åt sig och sina sju barn, emedan titlarna i Ronneburg var förbrända. Enligt Blum dt Johann Blum (b) (gen. 6)
 
 
8
 
Johann Blum, nämnd 1599 som ägare till Blomenhof. Kusin till Melchior nedan. Enligt Blum st Johann Blum (gen. 7). Möjligen far till Peter Blume (gen. 8).
 
Melchior Blum, nämnd 1592 - 1641 som ägare till Blomenhof. Enligt Blum ägare av båda godsen Blomenhof. Blomenhof (Smilten) föll ur släktens ägo efter den polska invasionen av Livland i slutet av 1500-talet och skänktes senare av kung Gustaf II Adolf till greve Axel Lillie, vars ättlingar innehade godset till 1685.  
 
Sannolikt identisk med den Melchior Bluhm (gm Barbara Treppen), som 1627 innehade godset Treppen och Dussen och vars arvingar ännu 1696 gjorde anspråk på detsamma. Son till Georg Blum (gen. 7) och far till Jürgen Ebert och Anna (gen. 9).
 
Melchior begagnade sig 1638 av det holsteinska hundvapnet, vilket enligt Gösta Blum är identiskt med den förres påstådde sonson, överstelöjtnanten Johan Blums.
 
Philip Blum, yngre bror till Melchior och st Georg Blum (gen. 7).
 
Georg Blum, köpte 1599 godset Jurckenhof/Koltu, Smilten sn för 1200 polska gulden och samma år gården Kolbratshof (Babetzky). Sannolikt identisk med Georg (Jürgen) Blum (gen. 7).
 
I Törne-arkivet förekommer en Jürgen Blom nämnd 1616, oklart om det är fråga om födelse- eller dödsår. Jfr Jürgen (Georg) Blomfeld, menig 1710 i Jacob Hindrich von Schwengelm värvade inf-reg. A0054635_00066
 
Peter Blume, f. på Rügen, sedermera amiral och adlad 1642. Avliden 1649-12-25. Stamfader till adliga ätten Blume (nr. 303), vars vapen (tre växande blommor) utgör ett av motiven på Casper Fredrik Blomfelts sigill. Sannolik far till Friedrich Blum (b) (gen. 9).
http://www.adelsvapen.com/genealogi/Blume_(Blom)_nr_303
 
 
9
 
Friedrich Blum (a), nämnd 1635 och 1645 som arrendator på Blomenhof (sannolikt Svaneborg sn, Dorptiska kretsen) i Livländska överkonsistoriet (Livonica II). Troligen st Johann Blum (gen. 8) och den troligaste farfaders/-farfarsfaderskandidaten till syskonen Blomfelt.
 
Möjligen identisk med namnen och ägare av det baltiska godset Neuhausen (oklart vilket av dem) som 1631-07-23 ska ha överfallit en ryss och som 1631-08-15 bar en sköld föreställande ett lejon hållandes ett ting, ett motiv som f.ö. även förekommer på Casper Friedrichs och Johan Jacob Blomfelts sköldar.
 
Friedrich Blum (b), löjtnant vid artilleriet i Vorpommern 1653. Chef för artilleriet i Stralsund 1671. Sannolikt st amiral Peter Blume (gen. 10), då han begagnar sig av adliga ätten Blumes (nr. 303) vapen i sitt sigill (tre växande blommor), vilket f.ö. är ett av motiven i Casper Fredrik Blomfelts dito. Nämnd i rullorna sista gången 1677. Jfr Jürgen Blum (gen. 5), Gerhard von Bluhmen (gen. 11) samt kapten Johann Friedrich Blom som 1788-01-08 begagnar detsamma.
 
Johan Wilhelm Blume, löjtnant vid Didrik von Falkenbergs reg. 1630. Möjligen far till Carl Blum (a) (gen. 10).
 
Jürgen Ebert Blum, ägare av godset Blomenhof (Svaneborg sn, Dorptiska kretsen) till sin död 1686. Son till Melchior Blum (gen. 8) och far till Georg Gustaf Blum (gen. 10). Enligt Gösta Blum var även Anna Blum (gen. 10) samt sedermera överstelöjtnanten Johan Blum (ca 1671-1740) barn till denne, en uppgift som dock ifrågasatts, bl a av Leif R. Blom. Johan Blums vapensköld med den holsteinska hunden är vidare enligt Gösta Blum hursomhelst identisk med Melchior Blums (gen. 7). Möjligen även far till Carl Blum (a) (gen. 10).
 
Anna Blum (levde ännu 1663) g 1627 m prästen Georg Mancelius (1593-1654). Enligt Blum dt Melchior Blum (gen. 8).
 
Johan Mathis von Blom, 1658 utnämnd till överste och regementschef i Skåne. Möjligen make till överstelöjtninnan von Blom till Tirimess, Anseküll, Ösel, nämnd 1645.
 
Martin Blum, nämnd 1626-27 som fältskär vid Christoffer Pangewitz reg.
 
Martin Blume, nämnd 1658 som överstelöjtnant. Möjligen make till överstelöjtninnan von Blom till Tirimess, Anseküll, Ösel, nämnd 1645.
 
Confessor Concordus (Conrad?) Blum, nämnd 1642-43 som pastor i Zarnikau (ca en mil nordost om Riga), därefter nämnd 1643-46 som pastor i St. Petri am Strand.
 
Hans Blum, kornett 1632 vid von Baudissins kav. reg.
 
Eilart Blum, fänrik 1630 vid von Klyphausens (?)  reg.
 
Gertrud Blum, nämnd 1645 som änka efter Joachim Rossinius, pastor (confessor) i Theal och Fölks, därefter i Karolen (Dorptiska kretsen).
 
Sophia Blum, nämnd 1669 som änka efter Anders Olsson Dreffenfelt.
 
***
 
Heinrich Blum (d. 1661) i Trinitatis fs, Mitau, Kurland (ett par mil v. om Riga) nämns redan 1644 och får 1645 dottern Margareta. 1647 vigs han som nybliven änkling med Maja Valterin med vilken han får Henrich 1648, Elisabeth Dorothea 1649 samt Anna Catharina 1654. Sannolikt är han även far till korpral Johann Blum och snickaren Diedrich Blum (gen. 10).
 
Heinrich Blum är av allt att döma bror till den NN Blum gm Martin Witten, som får sönerna Martin 1644 och Johan 1650 samt till den Anna Blum som 1649 vigs med Christian Pfeil. Lehfert Blum, vars änka är dopvittne tillsammans med Henrich är sannolikt en broder eller farbroder. Samtliga personer Blum i Mitau verkar f.ö. ur dopvittnessynpunkt vara släkt med varandra.  
 
Socialt sett synes Heinrich Blums familj ha åtnjutit en lägre status än patricierna Blum. Ingen av medlemmarna omnämns heller i den annars mycket utförliga Genealogisches Handbuch der baltischen Rittershaften, varför de möjligen tillhör en annan släkt.
 
 
10
 
Carl Blum (a), ägare till godset Kulsdorf mit Kagesdorf (Pernigel sn.) 1698 (avliden 1712), stamfader till livländska adelsätten von Bluhmen och enligt Genealogisches Handbuch der baltischen Rittershaften släkt med Johann och Melchior Blum till Blomenhof. Hans mor NN uppges vara vid liv ännu 1709 liksom en syster, gm kornetten Johan Lagerström. Carl Blum var gm Dorothea Agnetha Bilcken (ca 1624-1717). Känd barn: Gerhard von Bluhmen (gen. 11) och Agnetha (d. 1710-07-12), gm krigskommissarie Johan Wilhelm Pauffler.
 
Troligast st Johan Wilhelm Blum (gen. 9) eller Jürgen Ebert (gen. 10). Sonsonen Gerhard Wilhelms ende son får nämligen namnet Wilhelm Eberhard (variant av Ebert), vilket ej synes komma från mödernet eller farmödernet.
 
Georg Gustaf Blum, svensk löjtnant, d. på Blomenhof (Svaneborg) 1712. Enligt Blum st Jürgen Ebert (gen. 9) och far till Gotthard Georg, Dorothea Helena samt Margareta Gertruda (gen. 11). Möjligen även far till Carl Blum (gen. 11) samt auditör Gustav Blum, nämnd 1699 och bosatt i Riga stad.
 
Diedrich Blum, snickare och sannolik son till Heinrich Blum (Mitau) som med Gertrud Engelbert får barnen NN 1662, Anna Maja 1663, Albartus 1667, Elisabeth Magdalena 1669 och Christina 1673. Med sin andra hustru Susanna Friedrichs får Diedrich sönerna Hinrich 1676, Johann Friedrich 1679 och Diedrick 1681. Möjligen är den sistnämnde identisk med tidigare nämnde Diedrick Blomfeldt.
 
Carl Blum (b) får i Windau resp. Pilten (Kurland) följande barn: Sophia Gertruda 1675-05-19, Anna Alexandrina 1678-08-05, Mathias Carol 1680-02-15 samt Friedrich Wilhelm 1681-01-05. Varken Carl är ngn annan Blum förekommer vare sig förr eller senare (1636-1710) i någondera socknen, varför man kan anta att han härstammade annorstädes ifrån. Med reservation för det fragmentariska källmaterialet är endast en samtida namne känd, pantherren ovan, vilken således kan vara samme man. Carl Blum tituleras f.ö. alltid Herr.  
 
Johann Blum en sannolikt äldre bror till Diedrich Blum och korpral till fots, vigd i Mitau 1674-04-16 med Susanna NN, vilka dock sedan försvinner ur kyrkböckerna.  
 
Georg Ernst Blum, nämnd 1697 i Burtneck (norra Livland) och 1698. Sannolikt identisk med kaptenen Georg Ernst de Blomme vid Johan von Campenhausens värvade infanterireg. 1678-90. Troligen far till Svante von Bluhm (gen. 11).
 
Anna Catharina Blum gm pastorn i Ihlen (Kurland, ca åtta mil sydväst om Riga) Barthold Penseleet (d. 1698).
 
 
11
 
Johann Henrik Blohm, mönsterskrivare 1705-1706 (ev. längre) vid Adam de la Gardies reg.; kapt. Claus Johan Dannenfelts komp. Kommenderad 1705-07-01: B0003861_00071 B0003861_00128 B0003861_00172 B0003861_00217 B0003861_00264 A0029645_00342. Såväl tiden, namnet som yrket gör honom till en högst trolig faderskandidat. Därtill tillhör han vid samma tid samma regemente som den tillika namn- och yrkesmässigt intressante fältväbeln Friedrich Wilhelm Blum.
 
Johann Friedrich Blum, f. 1659-04-11 i en för mig oläslig sn (Törne-arkivet). Möjligen är han identisk med den Joh. Fr. Bluhm, vars ena dotter Margareta Elisabeth vigs med Balthasar Dellingshausen i St. Olai, Reval 1695-04-16. Dottern Gertruta Sophia vigs där 1717-06-18 med löjtn. Johann Henrich Clostermann. Brudens ärborne och vällärde far (yrke: juris practici) uppges vara salig redan 1695. Sannolikt är han då bror/ till ovan nämnde Hermann Blum. Det faktum att han är avliden redan 1695 samt hans döttrars namn gör honom till en mindre trolig faderskandidat till syskonen Blomfelt. Dock förefaller den förstnämnde som en möjligen ngt ung far till Margaretha Elisabeth, varför han ej heller kan avföras helt som Blomfelts ev. far.
 
Johan Blom, livdrabant i juni 1688; sårad i Narva 1700; följde till Bender; d. i april 1716.
Drabant efter att ha varit i tjänst hos Lars Fleming, troligen Baronen Lars Fleming av Liebelitz, från 1680 lagman i södra Finland. Hans son Magnus tjänstgör då som löjtnant vid Drabanterna. Men Lars har haft uppdrag både i Dorpat och Sverige, så det är svårt att säga varifrån Johan kommer. Troligen är han född c:a 1670. Det torde under alla omständigheter vara en son av en god familj, vare sig han nu varit page, eller haft något
mer kvalificerat uppdrag. Som drabant var man väl också tvungen att själv hålla både häst och mundering. (Leif R. Blom) Jfr Jonas Blom 1716:  A0054701_00181
 
Johan Christoffer Blom, löjtn. vid Wolmarska lantmilisbataljonen 1701. Wolmar är f.ö. en livländsk stad, 10 km nordost om Riga.  
 
Johan Blum (OBS: ej sedermera överstelöjtnanten med samma namn!), kaptenlöjtnant vid Zweibrückenska infanteribataljonen 1713-07-21; konfirmerad 1714-05-07.  
 
Johan Carlsson Blume, förare vid Björneborgs reg. 1685.  
 
Johan Blum (d. 1718-04-13), bataljonspräst vid Västgöta femmänninsreg.
 
Major NN Blum, dopvittne i Smilten 1699-10-12. Troligen identisk med Georg Ernst Blum (gen. 10).
 
Kapten NN Blum, nämnd i Riga stad indirekt vid åtminstone två tillfällen då hans hustru (änka?) agerar dopvittne: till commissarie Gustav Otto Strandmans och Margaretha Elizabeth Maas dotter Maria Christina, f. 1707-05-25 (Domkyrkofs.) samt 1707-06-25 (St. Petri) till Daniel Heinrich Bökelmanns och fru Barbara Martens dotter Birgitta Dorothea. Vid detta tillfälle uppges hon heta Helena von Dornfeld eller möjligen Charlotta Helwig, beroende på vilken läsordning som gäller. Kaptenskan avlider i St. Jacobi 1709-04-15. Maken är - möjligen - dopvittne vid ett enda tillfälle som kapten Bluhe (trol. slarvfel för Bluhm/Blume!) till kapten Bartholdt Focks dotter Jacobina, f. 1708-07-25 (s. 228). OBS: Dopprästen sägs här vara ifrån Burträsk och heta Philipp Nothelffer! Paret - eller änkan - är således bosatta i Riga stad ca 1707-09. Vad som talar emot honom som Blomfelts far är dels hans okända förnamn, dels hans hustrus kända dito. Rimligen borde Blomfelts förstfödda döttrar i så fall ha fått heta antingen Helena eller Charlotta. Dock kan ha självfallet ha varit gift tidigare, varför han också står med på listan.
 
Troligen identisk med Conrad Blume (gen. 11), kapten 1703 eller möjligen med Johan Christoffer Blom (gen. 11), löjtnant 1701.
 
Friedrich Wilhelm Blum, dopvittne (soldaten...) i St. Mikaels fs, Reval 1700  och sannolikt identisk med sedermera fältväbeln (1704-06) vid Adam de la Gardies infanterireg. (dvs samma som mönsterskrivare Johan Hinrich Blum ovan): A0029645_00192, A0029645_00228  A0029645_00362 B0003861_00011 B0003861_00038  B0003861_00089 B0003861_00119 B0003861_00161 B0003861_00208
 
Gerhard Blume / von Bluhmen f. ca 1679 (son till Carl Blum ovan) och d. i Kircholm sn (Riga-distriktet) 1758-02-04. Herre till Kulsdorf 1712-48, därefter herre till Lindenberg, Üxkull sn, Riga-distriktet. Uppger sig ha fem söner 1725. Gift med Catharina Elisabeth Schlüter (dt Martin Schlüter). Kända barn: Catharina Elisabeth, Gerhard Wilhelm f. 1726, Anna Dorothea f. 1733 samt Johanna Eleonora.
 
Gerhard begagnar 1740 och 1751 motivet med tre blommor (blåklockor alt. tulpaner) som sigill, medan sonen, Gerhard Wilhelm begagnar det holsteinska hundmotivet 1763 och 1783.
 
Conrad Blume, kapten vid Mengdens lettiska lantmilisreg. 1703. Samma år tillhörde även Gerhard Blume ovan samma reg.
 
Gotthard George Blume (d. 1758-06-16), gm Agnetha Jaerttz (dt Jacob Jaerttz) i St. Johannis, Dorpat 1742-11-30. Far till Georg Jacob Blum 1744-07-22 (samma fs.). Enligt Blum st Georg Gustaf (gen. 10).
 
Dorothea Helena Blum, fånge i Moskva 1710. Enligt Blum dt georg Gustaf (gen. 10).
 
Margareta Gertruda Blum, g efter 1721 m Johan Friedrich von Kruse. Död 1736 på Blomenhof. Enligt Blum dt. Georg Gustaf (gen. 10).  
 
Carl Blum, g. i Dorpat 1735-10-10. Möjligen st Georg Gustaf (gen. 10).
 
Carl Johan Blohm i Walk (nära gränsen till dagens Estland) gm rådsherredottern Juliana Dorothea Hirsch 1731-11-25 och avliden där som Stadtältester 1750-10-04. En Simon Nordman avlider i Walk 1738 och uppges då ha varit tjänare hos Herr Blohm. En trolig son är Johan Gotthard Blohm gm Agneta Charlotta Forbus, vilka får flera barn i Walk 1765-88. Möjligen st Georg Gustaf (gen. 10).
 
Svante (ryska: Sawelin) von Bluhm (d. i Pernau 1755-02-25), sedermera rysköverstelöjtnant. Svante var gm Eleonora von Ropp med vilken han får sonen Georg Christopher 1751-06-17 (Riga Domkyrkofs.). Uppger sig 1754 ha sex söner och nämns 1756 (!) som ägare till godset Tirimess (jfs överstelöjtnantinnan von Blom 1645). Troligen st Georg Ernst Blum (gen. 10).
 
_________________________
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

2013-05-16, 21:58
Svar #8

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
STORARTAT och MYCKET BRA jobbat, Kristian, det känns sannerligen som rätt spår. Har varit på styrelsemöte så idag har jag inte hunnit titta på Blomfeldts men ska ägna helgen till att söka. Måste säga att du troligtvis har hittat deras släkt. Ska försöka följa de personer du har antecknat och jag ska studera det noga.
 
Tack för förklaringen av namnbytet, då är det inte så konstigt att även Ottiliana heter Blomfeldt. Ja, det kan inte ha varit lätt att vara flykting i ett annat land och kanske mist det mesta av vad de hade innan flykten.

2013-05-18, 16:31
Svar #9

Utloggad Kristian Lagerström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 288
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 00:26
    • Visa profil
Tack Carina!  
 
Spännande! En närmare analys av namnskicken kan säkert ge fler ledtrådar. Jag ska även undersöka ev. bevarade kyrkböcker för de aktuella socknarna lite närmare.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

2013-05-18, 18:24
Svar #10

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil

2013-05-18, 21:59
Svar #11

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Jag har inga belägg för det men jag skulle tro att Kasper Frediks hustru Brita von Garden/Gerten/Gertten/Groll/Blomfeldt är den Brita Elizabet von Gerdtens som gifter sig 22/12 1707 i Maria Församling, Stockholm med Johan Gunter/Guenter i hans 2:a gifte, han var gift 1. med Anna ( Tidens ? ) den 5/6 1687 och hon är änka vid giftermålet.
 
Jag har inte hittat några barn till Johan Guenter och Brita Elisabet von Gerdtens, kanske har de fått barn i en annan ort eller kanske i Livland, men jag är inte helt säker på att Brita själv har varit i Livland. Barnen ska i så fall heta Johansson/Johansdotter Guenter. Brita var ju änka vid giftermålet med Kasper Fredrik. Hittar inte heller Johan Guenters död som bör ha varit något år innan hon gifte om sig med Kasper Fredrik.  
 
Kasper Fredrik och Britas första son heter Johan. Det kan vara efter Johan Blom men det kan också vara så att sonen är döpt efter Britas förste make Johan Guenter, det var mycket vanligt att de uppkallade sina barn efter en före detta make eller maka som hade dött. Det gjorde de för att hedra och ära den bortgågne maken/makan.  
 
Man får se upp med namntraditioner även om man kan lista ut en hel del via namn, det kan vara vanskligt att lita blint på det. Jag har sett en hel del släkter åtminstone i södra Sverige, som avviker från namntraditionerna.

2013-05-19, 10:14
Svar #12

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Carina: Sterbhuskamrer Johan G?nter gifte sig första gången 14/11 1686 i Katarina fs med Margareta Palm, som dog 7/12 1705 (bou). Makarna fick åtminstone tre barn och efter det att yngsta barnet Catharina Margareta G?nter, döpt 22/2 1704 i Katarina fs, avlidit 24/4 1754 i Nikolai fs (bg. i Katarina fs) uppges hon i bouppteckningen ha syskonbarn men hemmastadda vistande eller om de levde kunde icke sägas.

2013-05-19, 19:11
Svar #13

Utloggad Kristian Lagerström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 288
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 00:26
    • Visa profil
Intressant tanke! Johan G?nter kan förvisso inte helt uteslutas som Brita von Gardens exmake. Namnet von Gertten är onekligen det introducerade adelsnamn som närmast påminner om hennes. Tre saker talar dock däremot.  
 
För det första stavas hennes namn alltid med -a- (von Garden etc). Von Gertten däremot stavas alltid med -e-.  
 
För det andra kallas hon i mtl vid ett tillfälle Brita Groll, vilket följaktligen gör Justina Groll (vittnet vid Johan Blomfelts dop ) till en misstänkt släkting.  
 
För det tredje, hade Brita varit född von Gertten hade hon inte bara konsekvent (eller åtminstone någon gång) titulerats som fröken resp. wälborna Fru, utan sannolikt också funnits med i Adelns bouppteckningsregister.  
 
Att Brita von Gardens/Grolls första äktenskap ej har påträffats beror troligen på att detta har skett vid någon av Svea livgardes bataljonsförsamlingar, vars vigselböcker ju i stor utsträckning saknas före 1718.
 
För egen del är jag övertygad om att Brita von Garden är den Bryta döpt i Maria 1686-07-07, dt Gabriel Mejnertsson (Gard/Gart) och Catharina Pålsdotter. Gabriel von Gart avlider redan 1690, varefter änkan gifter om sig med Hans Groll (far till nämnda Justina ovan).
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

2013-05-19, 23:29
Svar #14

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
I Törnearkivet förekommer flera olika stavnings-variationer av namnet Gertten, om nu dessa har ett gemensamt ursprung förtäljer ej historien. Bl a. finns von Gärtten, Gerten, Gerth och Gartz.
 
Förr var de inte så noga med stavningen av ord som vi är idag. Det var således inte så viktigt. Hos Brita finns det troligtvis ett tyskt ursprung. Namnet Gard på tyska uttalas Gart, bokstaven D i slutet på tyska ord uttalas som bokstaven T, sedan utesluter jag inte att det kan ha blivit förvanskat kanske genom flytt eller flykt, genom olika församlingar.
 
Jag tror också att Brita vars styvfar var Hans Groll är Brita Blomfeldt. Däremot så tror jag att hon är en Gertten, men att hon inte är av en adlig gren utan av en borgelig gren av släkten Gertten.
 
För att ta ett exempel så har vi Bernhard von Rintelen som levde under 1600-talets första hälft, gift med Elin Ille av finsk adel. Bernhard von Rintelen är inte adlig som man kunde tro av namnet von Rintelen. Han kallade sig så för han kom från orten Rintelen i Tyskland och var av borgarsläkt. Det var vanligt att borgarna kallade sig von som betyder från/av på svenska.
 
Jag utesluter dock inte att den Brita Elizabet von Gerdtens som gifter sig med Johan Gunter är identisk med Brita Blomfeldt ändå. Denna person kan mycket väl vara Gabriel von Garts dotter.
 
För att få tag i Blomfeldts ursprung så får man vinkla på sökandet lite åt andra håll, t ex, följa Brita eller Ottilianas make Olof Bodin. Olof Bodin hade t ex en syster som vistades i Stockholm. Man får försöka följa kretsen runt syskonen åt alla håll och även försöka följa syskonen Blomfeldt bakåt i tiden så gott det går.  
 
För egen del så kan jag tycka att man först måste få tag i länken till Blomfeldtarna innan man börjar söka efter Johan Blom för att komma fram till Blomfeldtarna. Det är fel håll, jag kan tycka att man letar sig bakåt istället. Inget illa ment med det, utan mest en tanke att försöka vinkla det åt lite olika håll.
 
Syskonen Blomfeldt är säkerligen inte adliga, eventuellt på mödernet kanske. Hade de varit av adelssläkt så hade de varit mer kända och omskrivna.
 
Med vänlig hälsning
Carina

2013-05-20, 00:12
Svar #15

Utloggad Kristian Lagerström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 288
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 00:26
    • Visa profil
Tack Carina!  
 
Jag håller helt med dig om vikten av att hålla alla dörrar öppna. Likheterna mellan namnen Gart och Gertten kan såklart bero på släktskap längre bak. Von Gerttten har tydligen estniskt/revalskt ursprung. Jag har också noterat att av von användes av tyskspråkiga borgare såväl i Baltikum som i Sverige i synnerhet under 1600-talet, så även av Mejnert von Garten.
 
Vad gäller Blomfeldts ev. adelskap, så torde de vara både och. De förefaller onekligen tillhöra den uradliga tyskbaltiska ätten Blum, vilken dock introducerades (i Livland) först 1792 under namnet von Bluhmen. Anledningen till att de inte tituleras adligt - även om Casper Fredrik faktiskt tituleras wälborne åtminstone en gång på 1760-talet - beror således på att de ej tillhörde en introducerad svensk adelsätt.
 
Intressant med Olof Bodins syster i Sthlm. Är det Cecilia Olofsdotter? Detta var helt nytt för mig.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

2013-05-20, 17:34
Svar #16

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Nej, det är inte Cecilia Olofsdotter. Så här i huvudet kan jag inte med säkerhet säga, men jag tror att hon hette Barbro Bodin och är utsedd till fadder åt ett av Olof Bodins barn eller Kasper Fredriks barn. Men i hennes ställe trädde en annan person in då hon vistades i Stockholm står det i kyrkboken, under barnets namn och där faddrarna brukar vara antecknade. Jag ska leta upp vad hon hette och sidan i Piteå kyrkbok. Tyvärr hinner jag inte det idag utan får ta det en annan dag. Jag är mer upptagen med annan verksamhet nuförtiden än släktforskning och ska tillbringa hela kvällen på möte, dels har jag ett jobb på dagarna. Jag har egentligen slutat släktforska men så här lite stand in vid sidan av kan jag tänka mig lite då och då. Blomfeldtarna höll på att bränna ut mig innan, då lade jag av för jag är inte släkt med dom. Jag dras också med ohälsa, så jag känner att glöden fattas, jag vill leva när jag lever och inte bara söka i kyrkböcker efter namn på personer som inte finns längre.

2013-05-21, 04:08
Svar #17

Utloggad Kristian Lagerström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 288
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 00:26
    • Visa profil
Jaha, det låter spännande! Onekligen är hon isf en högeligen misstänkt syster till Olof Bodin. Jag är också medveten om att du har mkt att stå i, så känn absolut ingen stress kring detta. En av Blomfeltarnas fördelar är ju att de såsom döda förblir där de är, oavsett hur långt ifrån dem man kommer i tiden. Är själv ngt av en periodare när det gäller släktforskningen och för tillfället känns det inspirerande igen. Hursomhelst är jag mkt tacksam för ditt deltagande i diskussionen.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

2013-05-21, 07:45
Svar #18

Utloggad Linnéa Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 312
  • Senast inloggad: 2024-03-03, 19:42
    • Visa profil
Hej!
 
Jag vet inte alls om detta kan vara någon ledtråd i er diskussion, men i Ljungby, Småland finns en person som kallas för Herr Nicolaus Blom. Det tyder väl på att han tillhör en högre samhällsklass?  
 
AD online, Ljungby H C:2, s 107:  7 aug 1706, Mäster Petter Schylander i Callmar och jungfru Maria Blom i Kiälltorp?.  
 
 s 37, samma volym, Eskill? Johnssons dotter i Kiälltorp, Karin, testes: domprostinnan i Ljungby. Herr Nicolaus Blom i Kiälltorp.
 
Mvh Linnéa

2013-05-21, 13:58
Svar #19

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Hej tack för tipset Linnea, det var snällt av dig.  
 
Ska bara poängtera att Ljungby H är det Ljungby som ligger i Kalmar län. Jag har sett att det finns namnet Blom på många personer i Skåne, liksom att det fanns någon Blom bortåt Kalmar. Kan vara värt att undersöka. En del Blom i Skåne har jag tittat på men det känns inte riktigt rätt på Blomfeldts, ev. isåfall att deras far eller farfar kan ha något samband med Johan Mathis Blom som var placerad i Skåne kompani, liksom Jakob Böös far var med Skåne kompani, liksom vår omtalade Erik Johan Baudins svärfar kom från Skåne. Ska kolla upp din Nicolaus Blom.

2013-05-21, 14:00
Svar #20

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Skåne regemente menar jag naturligtvis och INTE kompani.

2013-05-22, 19:48
Svar #21

Utloggad Kristian Lagerström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 288
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 00:26
    • Visa profil
I Piteå lfs fb, sid 49 står förvisso en piga Barbro Bodin som vittne 1724-01-24 till Jacob Böös´ son Anders. Onekligen är hon precis som Carina säger en syster till Olof Bodin.
 
I Skellefteå lfs fb, sid. 58 är vidare en monsieur Olof Bodin vittne 1748-02-05 till Carl Björcks son Carl. I samma fs på sid. 44 (1747-01-01) är f.ö. en jungfru Blomfelt vittne när Carl Björcks dotter Anna Margareta döps. Följaktligen är denne Olof Bodin sannolikt identisk med Ottilianas andre son, f. ngn gång 1727-29.
 
Beträffande blomvapnet nämnt ovan fann jag även bevis för att den revalska ättegrenen förde detsamma. I SAAGA:s sigillarkiv förekommer ett tillhörigt ovan nämnde Hermann Blum i Reval, daterat 1690: Vapensköld av tre blommor. Vapensköld ovanpå hjälm med tre blommor.  
 
Källa:  
 
http://www.ra.ee/pitserid/index.php/seal/view?id=5722&_xr=eNpLtDK0qs60MrBOtDKGMI qtDA2tlIpTE3P0gURRcoYSUMjUSim%252FPC%252B1CMpOyinNyAWxgSoLobShknVtLQC09Bd2
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

2013-05-22, 21:20
Svar #22

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Tack Kristian, det är den Barbro Bodin jag menar. Intressant med vapenskölden, det bör ju tyda på att de är av samma släkt eller ätt som Hermann Blum i Reval.

2013-05-22, 21:31
Svar #23

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Carl Björck som Olof Bodin och jungfru Blomfeldt är fadder åt, kan eventuellt vara den Carl Eliasson Björk, kronofogde och befallningsman ( passar bra yrkesmässigt sett ) som var gift i Finland och kanske också född där.

2013-05-26, 00:34
Svar #24

Utloggad Kristian Lagerström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 288
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 00:26
    • Visa profil
Tack Carina!  Det låter högst rimligt. På sistone har jag roat mig med att gå igenom Riksregistraturen, vilket gett en del intressanta upplysningar.
 
Claus Henrik Bökelman avancerar från fältväbel till fänrik 1690-05-15 (Överste Funcks reg., kapten Friburgs kompani), vilket kronologiskt stärker hans faderskandidatur till Georg Fredrik Bökelman. Som tidigare ovan påpekats tillhörde de sedermera även samma regemente. Namnet Bökelman/Böckelman var därtill tämligen ovanligt förekommande i Livland. A0039027_00239
 
Sedermera överstelöjtnanten Johan Blum förekommer som löjtnant 1701-06-04 resp. ryttmästare 1702-03-01 vid Livregementet till häst. A0039120_00052 resp. A0039124_00461. Hans namn stavas Blom båda gånger, men Blohm då han får permission till Königsberg 1704-01-27: A0039129_00321. Sannolikt är han identisk med den senare i Ryssland fångne ryttmästaren Johan Blohm: A0065206_00014 och A0065206_00018
 
Även finländaren Carl Carlsson Blome nämns som Carl Blohmen 1697-05-12, då han som sjuklig erhåller dimission från Björneborgs reg./Jägers kompani och att han ännu vid någon tid får förtöfwa i Liffland: A0039088_00153
 
Vad gäller Jacob Böös´ev. far kan han vara den (eller ngn av dem) Anders Buss nämnd här: Löjtn. Anders Buss - kapten 1707-07-11 - A0039139_00611. Jfr krigsfångar i Ryssland: A0065206_00005.  Jfr Livländska adelsfanan 1701: A0029708_00024 och A0029708_00033.  Jfr Anders Nilsson Buss vid Lewenhaupts reg 1688: A0029625_00033. Stavningen Böös har jag endast undantagsvis stött på i de baltiska källorna. Troligen är Buss en variant av samma namn.
 
Efter att ha gått igenom samtliga register 1675-1718 (där f.ö. Casper Fredrik själv förekommer), samtliga bevarade GMR, samtliga bevarade livländska kyrkböcker, samtliga namnregister i Livonica II, lexika över livländska präster och skriftställare, Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften mm kan konstateras att ingen ytterligare Johan Blom än ovan nämnda där förekommer, vilket stärker misstankarna om att mönsterskrivare Johan Hinrich Blohm - eller möjligen Johann Friedrich Blohm f. 1659 alt. finländske föraren Johan Carlsson Blom (vid Björneborgs reg., förlagt vid Riga under 1680- och 1690-talen) är fadern. Övriga Johan Blomar kan avföras på ett eller annat vis. Att fadern, såsom sannolikt varandes präst eller civil tjänsteman (häradsdomare, mönsterskrivare eller dyl.) och tvivelsutan en ståndsperson, skulle ha lyckats gömma sig under hela denna period från samtliga källor både direkt och indirekt förefaller vidare osannolikt.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-05-26 04:15)
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-05-26 05:28)

2013-05-26, 10:50
Svar #25

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Tack Kristian !
 
Jag håller på att gå igenom Finland just nu. Ja, det låter osannolikt att det inte finns spår av föräldrarna någonstans. Sedan har jag sett att många antog efternamn som överhuvudtaget inte bars av deras föräldrar, t ex. Borgmästare Lars Blom i Jakobstad-Pietarsaari, död 1767, 62 år gammal, vars son ( som jag tyder ev. ska vara en son ) heter Anders Böckelman. Och det är ju två intressanta efternamn i samband med Blomfeldts.
 
(Meddelandet ändrat av jensen 2013-05-26 10:51)

2013-05-26, 11:43
Svar #26

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Kristian, den Carl Björck i Skellefteå, till vars barn som det förekommer Bodin och Blomfeldt som faddrar, har troligtis ett ursprung från Finland.
 
I Skellefteå lfs fb, sid. 58 är vidare en monsieur Olof Bodin vittne 1748-02-05 till Carl Björcks son Carl. I samma fs på sid. 44 (1747-01-01) är f.ö. en jungfru Blomfelt vittne när Carl Björcks dotter Anna Margareta döps. Följaktligen är denne Olof Bodin sannolikt identisk med Ottilianas andre son, f. ngn gång 1727-29.  
 
Carl Björcks far kan eventuellt vara Elias Simonsson från Björkas hemman i Replot, Finland. Carl Björk gifte sig 1744-07-27 i Vaasa, Korsholm ( Mustasaari ) med Elsa Hedvig Bergudd som var dotter till Kronofogden Nils Nilsson Bergudd och hans hustru Maja Greta Sand alias Maria Margareta Ekroth ( antog sin styvfars efternam )
 
Carl Björck dör i Piteå 1797.
 
Angående Brita von Garden så tror jag INTE längre att hon är en von Gertten, utan jag tror att hon eventuellt kommer från släkten Albrecht Gerdner/Gerden/Gerner, namnvariationerna är många, en släkt som också Carl Björcks anfäder eller hans frus anfäder har haft samröre med någon generation tidigare.

2013-05-26, 12:08
Svar #27

Utloggad Kristian Lagerström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 288
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 00:26
    • Visa profil
Kul att du kikar närmare på Böckelmännen! Det kommer säkert att ge fler ledtrådar. Lars Blom är Anders Böckelmans styvfar, gift i Jakobstad 1731-05-16 med sal. råd. och handelsman Sebastian Böckelmans änka Maria Forssman. Man kan såklart inte utesluta möjligheten att Blomfelts far bar ett annat efternamn än Blom. Dock förefaller det mindre troligt, då det isf skulle innebära att Casper Fredrik bytte efternamn två ggr, först till Blom och sedan till Blomfelt. Ett specialfall är vissa adelssläkter som antagit helt nya namn i samband med adlandet. Dock har mig veterligt samtliga adliga Blom-ätter (Blomcreutz, Blomenschiöld, Blomfelt) utgått från släktnamnet Blom. Florinus är en latiniserad/prästerlig form av detsamma. Följaktligen är det rimligt anta att Casper Fredrik lade till -felt till sin fars efternamn. Men visst, helt säker kan man aldrig vara.
 
Framöver ska jag försöka att ta reda på mer info kring de fyra huvudmisstänkta Johan Blom (inkl. livdrabanten d. 1716). Finländaren Johan Carlsson Blom (st kapten Carl Pålsson Blomme och avlägsen släkting till Samuel Blomfelt) avancerar till förare vid sin fars kompani (Björneborgs reg.) 1685. Därefter saknas emellertid rullor för detta regemente. Man kan dock notera att brodern och fänriken Carl Carlsson Blom vid samma kompani flyttar tillbaks till Mouhijärvi - där också flertalet systrar förblir - efter sin långa vistelse i Livland. Johan återvänder dock till synes ej. Förmodligen har han stannat kvar i Livland, där hans regemente var stationerat (huvudsakligen i trakten kring Riga) under 1680- och 1690-talen. Just denna period var f.ö. en relativt fredlig sådan; lugnet före Stora nordiska krigets utbrott 1700, varför han sannolikt ej avlidit dessförinnan. Följaktligen är han också en synnerligen god faderskandidat. Förhoppningsvis kan likvidationsböcker ge ytterligare info härvidlag.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

2013-05-26, 12:15
Svar #28

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Ibland lutar det åt ett samband mellan Finland och Blomfeldts. Men i primärkällorna står det ju uttyckligen skrivit att de är livländare. Och primärkällorna är ju de man först och främst ska lita på. Jag kan inte landsgränser och vad som tillhörde Livland respektive Finland vid denna tid, eller om Finland och Livland var i stort sett samma land. Visserligen kan ju Blomfeldtarna ha både finskt och livländskt urspung, samt samtidigt ha ett ursprung från Tyskland eller Nederländerna också. Det lutar åt så många håll

2013-05-26, 12:26
Svar #29

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Jättebra, Kristian. Jag tror att det är någon av dina 4 huvudmisstänkta som är pappa Blom(feldt). Tror vi ska inrikta oss på dessa 4 personer.
 
Du har rätt i att fadern troligtvis bar namnet Blom, vid närmare eftertanke så tror jag inte heller att Kasper Fredrik skulle ha bytt namn 2 gånger. Det tänkte inte jag på  En stor fördel med att släktforska ihop med en annan är att man får nya infallsvinklar, det inte den ena har tänkt på kanske den andra har gjort.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna