ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 09 januari, 2008  (läst 5346 gånger)

2005-11-03, 17:57
läst 5346 gånger

hans johansen

Jeg forstår ikke så mye av det som Eva Ødman Tønseth skriver. Det gir ikke så mye mening for meg. Er dette en scam-meil ?????? Beez von Beezen var jo fra tysk slekt, jfr. adelsbrev. Denne histoirieboken ? Kanskje du kunne gi noen referanser ?

Uansett, jeg har studert dette uniformbilde noe mer. Og det tyder på at maleriet uansett ikke er riktig. På en svensk offisersuniform så skulle det være utsmykning av ulike slag. Det er jo slik til og med for løytnanter, og Beez Beezen var jo en øverste sjef i Stralsund.

Jeg viser i denne sammenheng til følgende linker:

http://hem.passagen.se/res/

(det dreier seg mest om detaljer for offisersuniformer. Den karolinske enhetsuniformen var omtrent lik for alle)

http://www.algonet.se/~hogman/uniformer_armen.htm#1600-tal

Kavalleriet:
Också kavalleriet omfattades av 1687-års uniformsbestämmelser även om införandet gick långsammare här. Långrocken var inte anlagd vid hela kavalleriet förrän en bit in på 1690-talet. Fram till dess bars det knälånga kyllret. Efter att långrocken kommit i bruk blev kyllret ett undre plagg. En av orsakerna till att kyllret togs bort som daglig dräkt var materialet. Kyllret var tillverkat sämskgarvad älghud och hade en stor benägenhet att ta åt sig vatten och därefter lång torktid. Istället för kyllret infördes en väst av skinn. Denna väst kallades kamisol och hade långa ärmar. När det stora nordiska kriget bröt ut 1700 var hela det svenska kavalleriet försedd med kamisoler och kyllren lämnades därför hemma.
Huvudbonaden vid Livregementet skulle år 1680 vara en svart hatt. År 1686 inköptes dock karpus till samtliga ryttare vid regementet. Några år senare, 1691, skulle åter hattar anskaffas.
Vid Östgöta kavalleriregemente skaffades 1690 karpusar till regementet medan 1695 omnämns hattar. Så vid denna tid användes omväxlade karpus och hatt.
Även vid kavalleriet användes den traditionella rundskurna slängkappan.
Också ryttarna hade halsduk. På fötterna bar ryttarna de höga kragstövlarna. Dessa stövlar användes anbart av det egentliga kavalleriet och av drabantkåren, inte av dragonerna.
Ryttarna vid kavalleriet bar även sämskskinnfodrade bröstharnesk. Under harnesken bars kamisolen för att hindra att harnesken skavde mot kroppen. Det verkar dock som om bröstharnesk bara användes under de första åren under det stora nordiska kriget. Därefter utgick den i munderingen.

Infanteriet:

Enhetsuniformen infördes successivt i infanteriet. Generellt var uniformen blå med gula ärmuppslag och foder. Några regementen avviker från den gula färgen på foder och uppslag. Närke-Värmlands- och Jönköpings regementen hade röd färg på foder och uppslag. Västerbottens regemente hade vit färg på motsvarande detaljer.
Vad som kunde variera var färgen på byxor och strumpor.

Den blå rocken var lång och av justacorps-typ och hade länge det äldre utseendet. Den hade åtsittande midja och de stora ficklocken var först vertikalt monterade men senare horisontellt. Det fanns en knapprad längs hela framkanten med gula knapphål där den nedersta hälften var blinda. Normalt hade den äldre karolinska uniformen tre dussin knappar: 12 st för de dubbla blinda ficklocken, 2 för axelklaffarna och 22 för knappraden.
Ett utmärkande drag för rocken i den äldre karolinska uniformen var att den sakande egentlig krage. På axlarna fanns axelklaffar monterade. Musketerarna hade en axelklaff på båda axlarna för att hålla dels musköten och dels bantlärremmen till patronväskan på plats. Pikenerarna hade enbart en axelklaff på den högra axeln för gehänget.
Ärmuppslagen på enhetsuniformen var i början, liksom tidigare modell, stora som på kontinenten. Längre fram blev de betydligt mindre och fyrkantiga. Dessa små uppslag kallas också ”svenska uppslag”. De små uppslagen bars av manskap och underofficerare. Officerarna fortsatte dock med de stora uppslagen. Det var Karl XI som själv beslutade att ärmuppslagen av praktiska skäl skulle göras mindre. Detta beslut togs i mitten av 1690-talet men det är osäkert när det egentligen blev infört.
Ärmuppslag och foder var i regel i samma färg. Genom de uppfästade skörten syntes även fodret på uniformerna. Det är inte helt fastlagt när de uppvikta skörten blev så allmänt förekommande att de användes på detta sätt av alla förband.

Under 1690-talet och fram till 1706 ändras uniformen något så att den får ett utseende mellan den yngre och den äldre karolinska uniformen. Det är nu som de dubbla vertikala ficklocken ersätts med horisontella. Antal knappar i rocken minskar också vid denna tidpunkt, mellan 2 ¼ till 2 ½ dussin. Det är också under denna tid som uniformen får en riktig krage.

Västen räckte långt ned på låren och var i regel av skinn. Västen var vanligen gulfärgad. Även västar av kläde förekom.
Byxorna var snäva och knäkorta. Vanligen var de tillverkade av skinn, ibland av kläde. I regel var byxorna gulfärgade.
Strumporna var långa och räckte upp ovan knäna. De hölls uppe med hjälp av knärämmar med mässingsspännen. Det var vanligt att man bar 2 par strumpor. Vanligast var strumporna stickade av ullgarn. Vid Närke-Värmlands- och Jönköpings regementen var strumporna röda. I mitten av 1690-talet börjar man använda sk. överstrumpor till skydd för ullstrumporna. Dessa överstrumpor var gjorda av kläde eller vadmal för vinterbruk samt av lärft för den varma årstiden. Överstrumporna var en föregångare till damaskerna. I slutet av 1690-talet kom bestämmelser om att strumporna skulle ha samma färg som respektive regemente hade på fodret. År 1692 bar Östgöta infanteriregemente vita strumpor.
På fötterna bar infanteristerna skor, i regel med ett spänne. Skorna var gjorda av smorläder och lika för vänster och höger fot. Framtill var de tvärt avhuggna.
I början var halsduken svart men under första hälften av 1690-talet dyker fler färger upp. Karl XI var inte förtjust över den svarta färgen. Västerbotten regemente bar 1694 vita halsdukar och Jönköpingregemente bar röda. Halsduken var gjord av tyg. Från slutet av 1690-talet slutar man med halsbandsduken och istället virades halsduken runt halsen och knöts baktill. Den svarta färgen blev åter vanligare en bit in på 1700-talet.
Normalt hade ärmuppslagen, rockfodret, byxorna, västen och strumpona samma färg och den vanligaste färgen för dessa uniformsdelar var gul. Det kunde även förekomma avvikande färger på kragen vid vissa förband.
Till uniformen hörde även en kappa. Det är dock först en bit in på 1690-talet som den är allmänt förekommande vid infanteriet. Kappan var blå och liksom tidigare en rundskuren slängkappa utan ärmar och med krage. Kappan var vanligen av ylle och fodrad med boj vilken vanligen var i gul färg. Kappan hölls på plats med ett par mässingsspännen framtill. Det gick även att häkta ihop skörten baktill. Kappan var 7 m i omkrets nedtill.
Handskarna hade en styv krage.
Huvudbonaden vid infanteriet varierade mellan hatt och karpus. Karpusen var länge den dominerande huvudbonaden. Karpusen var i regel blå. Hatten blev dock allt vanligare. Den tidiga karolinska hatten hade först raka brätten men blev senare svagt uppvikt dock utan att vara uppfäst. Så småningom får hatten allt mer uppvikta brätten vilket leder fram till den trekantiga hatten med uppfästa brätten. Detta sker i slutet av 1600-talet men det dröjde till en bra bit in på 1700-talet innan den trekantiga hatten var i allmänt bruk. I början av det Stora nordiska kriget var karpusen den allmänna huvudbonaden bland manskapet.
Den trekantiga hatten bars med spetsen rakt fram, vanligen med spetsen något draget åt vänster. På vänster brätte fanns en knapp. Underofficershattarna hade en silvergalon och officerarnas en smal guldbård.

Officerarnas och underofficerarnas uniform såg lika dan ut som för manskapet men var tillverkad av finare material. Vissa detaljer skiljde sig dock åt.
Fodret och ärmuppslagen var blå istället för gul. Officerarna bar i mitten av 1690-talet blå strumpor. Utsirningarna på rocken varierade med grad. Graden markerades även med den sk. ringkragen som bars runt halsen.

Militär tjänstegrad
Ringkrage

Överste
Av förgyllt silver med konungens krönta namnschiffer under kunglig krona och annan utsmyckning i emalj

Överstelöjtnant
Av förgyllt silver men inte lika utsmyckad som överstens och hade palmkvistar på båda sidor om det krönta namnschiffret.

Major
Lika överstelöjtnantens

Kapten
Av förgyllt silver med krona och namnschiffer i emalj, men saknade palmkvistar.

Löjtnant
Av polerat silver med förgyllt namnschiffer under krona i guld av samma utseende och storlek som kaptenens

Fänrik
Som löjtnantens


Det var en viss eftersläpning i införandet av enhetsuniformen, bl.a. beroende på både materialbrist samt brist på pengar. Den gamla uniformen fick slitas ut innan man bytte till en ny.
Följande tabell visar årtal när respektive infanteriregemente i Sverige och Finland mönstrades iklädda den blå enhetsuniformen:

Infanteriregemente
Årtal

Björneborgs regemente, delar (Fin)
1689

Björneborgs regemente, delar (Fin)
1692

Dalregementet
1690

Hälsinge regemente
1694

Jämtlands regemente
(hade blå rock redan 1683)
1709

Jönköpings regemente
1692

Kalmar regemente
1692

Kronobergs regemente
1692

Nylands infanteriregemente (Fin)
1688

Nylands infanteriregemente (Fin), nyuniformerat
1698

Närke-Värmlands regemente
1691

Savolax regemente (Fin)
(hade blå rock redan 1683)
?

Skaraborgs regemente
1689

Södermanlands regemente
1690

Tavastehus regemente (Fin)
1696

Upplands regemente
1691

Viborgs infanteriregemente (Fin)
(hade blå rock redan 1683)
?

Västerbottens regemente
1694

Västgöta-Dals regemente
1691

Västmanlands regemente
1690

Åboläns infanteriregemente(Fin)
1688

Åboläns infanteriregemente (Fin), nymunderat
1694

Älvsborgs regemente
1691

Österbottens regemente (Fin)
1688

Östgöta infanteriregemente
1692


Det finns från år 1699 ett utkast till en uniformsförordning med detaljerade uppgifter om hur enhetsuniformen vid infanteriet skulle se ut:
Rocken skulle vara av blått svenskt kläde med krage och små ärmuppslag i regementets färg. Fodret skulle vara av boj. Tröjan (västen) och byxorna skulle vara av bockskinn eller renläder. Hatten skulle ha galon eller snöre omkring av vitt kamelgran eller tråd. Strumporna skulle vara av ull och i regementets färg. Halsduken skulle vara av svart lärf.
Detta utkast visar hur uniformen höll på att utvecklas till den traditionella karolinska uniformen som vi är van att se den.
Rocken hade vid denna tidpunkt fortfarande kvar den karaktäristiska långa knappraden längs hela framsidan.
Vid krigsutbrottet 1700 bar infanterisoldaten fortfarande den äldre långrocken och endast i undantagsfall var skörten uppvikta. Karpus var den vanligaste huvudbonaden. Uppslagen på ärmarna var fortfarande stora.

-----------

Man kan stille seg spørsmål om hvorfor uniformen ble malt riktig i forhold til det den skulle ha vært etter svensk mønster. Det kan jo være mange grunner til det. Våpenskjoldet som er malt er jo heller ikke riktig i forhold til våpenbeskrivelsen ovenfor.

Håper at disse detaljer kan være bidrag til å forklare hvorfor maleriet i Stralsund med utskjæringer muligens er uriktige. Kanskje de som arbeidet med maleriet på sin tid på 1700-tallet ikke visste bedre og gjorde sitt beste. Bildet var muligens ikke godkjent og kontrollert av Beez von Beezen, men malt etter hans død ????

2005-11-03, 18:11
Svar #1

hans

Dette som Tønseth skriver:

"Min farmor visste sedan sin barndom att hennes fars familj härstammade från en polsk
Borttagen uppgift, med hänvisning till DI:s beslut. Mvh Yvonne Carlsson, Anbytarvärd
släkt som flyttat till Stralsund för att ta värvning i armén. Denna information har följt ättlingarna i många generationer. "

kan jo ikke være noen riktig slektsbeskrivelse.

Keiseren bevitnet jo i sitt adelsbrev følgende:


Beez von Beezen (von Beetzen)

Tysk ätt. Kejsar Karl VI. upphöjde, Wien 27 jan. 1734, Christoph Beetz, f. 1670, d. 1746, svensk Stabs-Major i Stralsund, uti ärftligt riddarmässigt riksadligt stånd med namnet Beez von Beezen. Ättens medlemmar skrifva sig Beez von Beezen och von Beetzen. - Linjernas stiftare voro bröder, söner af Carl Joachim, f. 1698, d. 1774, Kapten.
Vapen: skölden af ett grönskande träd klufven i blått och guld; i högra fältet en upprättstående vingad grip, stödd mot trädet, i det vänstra en upprättstående svart björn med silfverhalsband, likaledes stödd mot trädet; på hjälmen mellan tvenne örnvingar en harneskklädd arm, förande en dragen värja; hjälmtäcken i höger blått och guld, vänster svart och guld.

Beez von Beezen kom jo fra "ärftligt riddarmässigt riksadligt stånd".

Jeg har i denne sammenheng tatt kontakt med pr meil:

http://www.deutscher-orden.at/

Slik jeg har forstått det så er Beez von Beezen slekten knyttet opp mot tyske ridderborger, den tyske ridderorden etc.

Hvis dette er feil, så ønskes selvsagt referanser.

2005-11-04, 09:14
Svar #2

Eva Ödman-Tönseth

Jag är ingen släktforskare men är intresserad av gamla släktsagor. Jag har i mitt spontana inlägg endast refererat till släktforskning som ägde rum i början på 50-talet. Jag känner inte forskarens namn. Han besökte min farmor och hon fick skriva av hans avhandling i anteckningsböcker till sina barnbarn. Vad som muntligen berättats i generationer kan jag givetvis inte bekräfta. Jag har bett redaktionen att ta bort mitt inlägg.

Jag vill dock gärna citera vad som står i anteckningsboken om Carl-Joachims hustru Anna-Helena Gjers.
Citat
Släkten Gjers (Giers)
Ursprungligen Giers uppträder först i Bohuslän. Ehuru släkten, av vilken en gren enligt traditionen ska hava blivit adlad av Konung Karl XII för ett vapen liknande den år 1712 adlade men ej introducerade ätten von Geirs härstammande från den bekante krönikerskrivaren Egidius (?) Giers. Nämligen blå skjöld, en gyllene ström snett över skjölden mellan tvenne stjärnor av silver, i själva strömmen en blå. Något samband mellan dessa båda släkter kan dock inte spåras.

Äldsta kända stamfadern var: Lorentz Giers född omkrig 1635, död 1697. Kapten vid Artilleriet i Bohus Fästning. Med hans båda söner: Ambjörn och Lorentz delade sig släkten i två grenar, en svensk och en rysk.
Ambjörn Giers född omkring 1672, död 1741. Major vid Artilleriet med överstelöjtnants avsked. Hade sönerna Olof från vilken alla nu kända medlemmar av den svenska grenen härstammar och Gustaf född omkring 1710. Artillerikapten vars avkomlingar äro okända, samt dottern Anna Helena född 1707. Gift med Carl-Joachim von Beetzen född 1698.
Olof Gjers (Giers) född 1708, död 1782. Major vid Artilleriet blev i sitt gifte med Anna Catharina Kirmert (Kirmaird) född 1710, död 1728, fader till den ende sone Gustaf Gjers.
Från stamfaderns yngste son Lorentz Giers härstammar den ryska grenen, född omkring 1680. Han var 1704 kamrerare i Riga. Blev fången då staden samma år intogs av ryssarna. Följde därefter Lewnhaupts armé till Ukraina. Blev ånyo frigiven följde han som gereralkrigskassör armén i Norge 1718 och skall hava blivit adlad. Död 1734. Sonen Lorenz född 1718 - Direktör vid Svenska Ostindiska Kompaniet flyttade som svensk köpman till till St Petersburg 1750 död 1763. Hade i 1745 ingångna äktenskap med Anna Maria Hoffberg sönerna Ferdinand Lorenz född 1755 död 1798. Handlande i St Petersburg, vars gren, en son och två döttrar återflyttade till Sverige, numera torde vara utgången. Samt Carl Cornelius född omkring 1750 död 1818. Först i polsk tjänst, sedermera ryskt hovåd och generaltulldirektör i Grodno. Gift med Sofia Ulf från Hamburg. Han efterlämnade sönerna: Fredrik född 1776 död 1842. Ryskt verkligt stadsråd och president i regeringen Podolien, vilken efterlämnade allenast en dotter. Samt Carl född 1777 död 1835. Ryskt stadsråd
Konstantin född 1778 död 1840, ryskt stadsråd och Alexander född 1784, rysk generalmajor av Kavalleriet, vilka vardera efterlämnade flera söner, genom vilka släkten numera är vitt utgrenad i Ryssland.
Den mest kände medlemmen var den framstående diplomaten Nikolaj von Giers född 1820 död 1895. Son av ovannämnda stadsrådet Carl von Giers och Anna Lüttke, vilken under åren 1872-75 var rysk envoyé vid hovet i Stockholm och sedermera 1882 rysk utríkesminister efter Furst Gortjakov med vilkens systerdotter Prinsessan Olga Kontakuzene han var gift.
Slut citat

I anteckningboken finns även en avskrift av Carl-Joachim von Beetzens bouppteckning. Den är dock alltför lång att citera här. Den finns bevarad på Landsarkivet i Göteborg.

Ett brev författat av Anna Helena Giers i samband med hennes makes bortgång. Även detta brev ska finnas på Landsarkivet i Göteborg.

Citat
Wälborne Herr Häradshövding
Såsom jag, förmedels min ålder och sjuklighet, inte kan mig sielf hos Herr Häradshövding infinna alltså xxwäder? (oläsligt) jag här bouppteckningen som är förrättad i Sterbhuset efter min avledne salige man, med ödmjuk anhållan Herr Häradshövding tänktes vara så gunstig, efter bemälte bouppteckning giöra delning mig och arfingarna emellan, samt mig efter lag, tillägga min fördel, åtminstone en Bägare och uppbäddad säng, som det kallas.
Emedan jag såsom fattig officers Enka tänker i underdånighet söka Hans Kongl: Maij:ht, om något pension och understöd uti min öfriga livstid, så anhåller jag ödmjukast Herr Häradshövdingen tänktes vara så gratiens lämna mig vällofliga Tings-rättens bevis om min fattigdom hwilket utaf Bouppteckningen kan gunstligt intygas: att boet är så fattigt och gälldbundit att min dehl blifwa ganska ringa. Med wördnad har äran framföra Wälborne Herr Häradshövdingens ödmjuka tienare.
AH Giers
en högt bedrövad enka
Lanehed 1772
Slut citat

2005-11-04, 10:46
Svar #3

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Eva Ödman-Tönseth,
Även om Du inte anser Dig vara släktforskare, bidrar Du med intressant information. Om forskning redan är gjort på släkten Beetz von Beetzen är den givetvis av intresse, särskilt om det ges källhänvisningar, som Du gör ovan angående Carl-Joachim von Beetzens bouppteckning. Om Du har möjlighet att ta digitala bilder av avskriften, vore det intressant att kunna lägga in den här - så lan var och en skriva av efter intresse. Om Du inte vet hur man gör när man lägger in bilder här, är Du välkommen att sända bildfilen till mig, så hjälper jag till. Använd dock jpeg eller bmp-format så blir det enklast även om jag inte har problem med stora filer.
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2005-11-06, 10:56
Svar #4

Eva Ödman-Tönseth

Olle Elm
År 1980 besökte jag av ren nyfikenhet Landsarkivet i Göteborg. Jag är en okunnig släktforskare men fick där hjälp med att ta fram Carl-Joachims och Anna Helenas testamente, bouppteckningen efter Carl-Joachim samt ovan nämnda brev till Häradshövdingen. Jag fick även hjälp av Landsarkivet med översättningen eftersom texten var mycket svår att läsa. Fotokopior av originalen samt översättningen lät jag binda in in till en bok. Dessa dokument ger en detaljerad bild av hur familjen levde, samtliga deras ägodelar, ekonomi samt även känslig information om barnens äktenskap osv. Men det är onekligen ett stycke bohuslänsk kulturhistoria.Det känns så privat trots att det var så längesedan. Jag är inte helt säker på om man får lov att publicera denna information på nätet. Jag kan inte själv scanna in boken eftersom det är A3-format. Dessutom är det 27 sidor. Översättarens namn finns med samt datum när det gjordes. Tacksam för råd.

2005-11-06, 12:26
Svar #5

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Eva,
Material från den här tiden kan säkerligen publiceras på nätet utan problem - om Du tänker på den pågående debatten ang DI. Men eftersom det här rör sig om A3, förstår jag scanningsproblemet. Den som är intreserad kan väl ta kontakt med Dig ang fotokopior, eller själv låta ta fram materialet på landsarkivet.  
Är själv ingen specialst på foto-området, men ville gärna hjälpa till om Du önskade få lagt ut material i den här diskssionen.
Har själv inga personliga intressen i ätten, men kunde som Du ser bidra med lite material från mitt bibliotek.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2005-11-10, 20:10
Svar #6

Berit Ahlén

Komplettering till Per B. Lilje brev 7 april: g) Johan Christoffers dotter Catarina Lovisa avled 1821 i Skredsvik (dödbok).
2) Britta Sophia född 1727, gift 1744 med Conrad Gregersson Hammar (kyrkböcker Dragsmark o. Bokenäs)
3) Anna Maria född 1729, gift I 1750 med Gabriel de Moine, gift II 1752 med Johan Ludvig Winding (Bengt Elling)
5) Carl Joakim och Anna Helena hade ytterligare ett barn: Elisabeth, född 1733, änka 1777, gift I 1757 med Erland Sandström, gift II 1776 med Erik Hassel (kyrkböcker Bokenäs).
Till Hans Johansen brev 16 april: Jag har också tittat på Sveriges Ointroducerade Adelns Kalender 1931, där står att Carl Joachim avled 1774 (skall vara 1772), om en så viktig uppgift som födelsedatum är fel, hur mycket kan man då lita på det övriga? I dopböcker före 1734 står bara Beetz, i kyrkböcker efter 1734 von Beetzen, ingenstans har jag påträffat Beetz von Beetzen utom i artiklar som handlat om familjen. Jag håller fullständigt med dig om att det skall vara en poäng med adelsbrevet, Beetz blir von Beetzen inte både ock (jfr Linnaeus – von Linné). Däremot finns det många variationer av namnet beroende på präst eller församling. Ibland försvinner von-et, det blir t.ex. Carlsson Beets, sedan bara Carlsson. Variationen Betzén tycks vara vanligast i Göteborg.
Till Sonny Daidone brev 11 o. 12 maj: Betzensgatan går från Karl Johansgatan nära Karl Johans kyrka ner mot Göta älv. Enligt en ättling till von Beetzens skall den vara uppkallad efter Jan Gustaf Betzén som ägde hus där. Född 1787 i Bro, död 1861 i Gbg. Fadern Carl Lorentz von Beetzen, (1748-1814) avled i Lysekil (kyrkböcker). Änkan flyttade efter mannens död med barnen till Göteborgs amiralitetsförsamling (Nils Lindbergh). En annan son till Carl Lorentz, Samuel Fredrik Betzén (1798-1854) bodde med sin familj Nya varvet i varje fall vid hans barns födelse 1822-35. Carl Lorentz kallades i mtlgderna för Betzen eller Betts. Din Gustaf Adolf skulle mycket väl kunna vara barnbarn till Jan Gustaf.
Till Hans Johansen brev 3 nov: Frågan är, när målades porträttet av Christoph? Möjligen 1721 när han blev stabsmajor, troligast efter 1734 eller närmare hans död 1746, alltså är det 1700-talsuniformer vi skall fundera på.
Till Eva Ödman-Tönseth brev 4 nov: Jag har också handskrivna uppgifter om familjerna Beetzen och Giers från 1950-talet. Nedskrivna av en av alla de ättlingar till von Beetzens som fanns och finns på Östersidan. Texten om familjen Giers följer nästan ordagrant din, det råder inget tvivel om att uppgifterna kommer från samma källa. En del avvikelser finns som du och andra släktforskare kanske är intresserade av:
……krönikerskrivaren Algidius Giers ….
…..i själva strömmen en blå girs. Något….
Lorentz Giers född omkring 1635, död 1679 …..
…..Anna-Catharina Kinnaird, född 1710 död 1788……
…..Lewenhaupts armé till Ukraina, blev ånyo fången vid Poltava 1709, ånyo frigiven
..…Alexander född 1784 död 1854 rysk…….
…prinsessan Olga Kantakusena
Kanske de uppgifter som du Eva har om familjen von Beetzens härstamning från Polen kan härröra sig från Christophs fälttåg i Polen 1702-09?
I mina anteckningar står det: Gammal släkt från svenska Pommern av vilken flera medlemmar varit anställda vid skogs- och jägeriskolan därstädes.
Om vi antar att även de anteckningar om familjen von Beetzen som du och jag har är lika, tvivlar jag på att det är en avhandling, i mina anteckningar finns en uppgift som starkt avviker från vad andra forskare kommit fram till.
Nils Lindbergh skriver i ”Stångenässläkter I Bro” sid 468, om familjen Giers: Se ”Släkten Giers från Göteborg” Genealogiska föreningens Släktböcker 5, Stm 1943. Där finns säkert mer uttömmande uppgifter om familjen. Lindberghs bok är tryckt 1987 men hans uppgifter samlades in under 1950- och 1960-talen.
Mvh Berit Ahlén

2005-11-10, 20:14
Svar #7

Berit Ahlén

Hjälp! Finns det någon som vet vad en girs är?

2005-11-10, 22:16
Svar #8

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Om Du söker i SAOB på girs får Du fram att det torde vara samma ord som gärs:
den till abborrfiskarna hörande fisken Acerina cernua (Lin.), i zool. fackspr. äv. kallad vanlig gärs; i sg. äv. i koll. anv.; äv. (zool.): fisk tillhörande släktet Acerina Cuv.
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2005-11-11, 19:38
Svar #9

Berit Ahlén

Hej Olle
Tack för hjälpen med fisken.
mvh Berit Ahlén

2005-12-08, 01:49
Svar #10

hans

Hei!

Jeg har lest litt i de detaljerte meilene. Virkelig masse data som jeg med tid og stunder får sette meg inn i. Skulle likt å ha noen originale kildehenvisning hvor jeg kunne fått bekreftet ulike forhold. Men noen kildehenvisninger er det jo. Ikke lett å navigere fra 1600-1700-tallet av slektsmessig sett.

Har vært interessert i å få avklart Beez von Beezens grad mest mulig klart. Det nærmeste jeg har kommet er han utifra svensk aktivitet har hatt en stabsmajors grad, dvs. vært en regimentssjefs nære medarbeider med ansvaret for den indre aktivitet i regimentet. Avlønningen opplyses av slektsforsker å ha vært litt under en Majors grad. Fra tysk side opprettholdes fortsatt at han må anses for å ha vært en general. Jeg har betvilt dette standpunkt og ønsket beviser. Det opplyses jo bl.a. at Beez von Beezen var Regimentssjef allerede 20 år gammel.

Det er vanskelig å vite sikkert hva som skjedd på 1700-tallet, men hvis den tyske militære graden virkelig var "General" så innehas sikkert beviser for det.

Et poeng er jo at Beez von Beezen var tysk statsborger og dermed først og fremst hadde en tysk militær grad. Kanskje han ikke kunne svensk ? Kanskje han ikke kunne komme høyere enn Major under en fremmed krigsmakt ? Jeg vet faktisk ikke hva de tenkte på denne tiden.

Det som ihvertfall virker klart er at Beezen ble adlet av Den tysk-romerske keiser og da betyr det vel uansett lite hvilken militær grad han hadde.

2005-12-08, 18:11
Svar #11

hans johansen

Graf Nikolai Giers (1820-1895) war finnisch-protestantischer Herkunft und trat als russischer Außenminister von 1882 bis 1895 für eine Ausgleichspolitik zwischen den Kaiserreichen in Anlehnung an das Deutsche Reich ein. 1887 schloß Rußland den Rückversicherungsvertrag mit Deutschland ab. Er konnte jedoch die Verschlechterung des russisch- deutschen Verhältnisses nicht verhindern. 1890 entließ Wilhelm II. Bismarck und ließ den Vertrag mit Rußland auslaufen. Giers schloß als Gegengewicht gegen den Dreibund (Deutsches Reich - Österreich - Italien) 1893 ein Verteidigungsbündnis mit der Republik Frankreich

http://www.ghkuhlmann.de/Kaiserreise/Kaiserreise-Glossar/Graf_Giers.html

Utenriksminister Giers opplyses å være fra finsk avstamning. Er dette virkelig en slektning ? Kjenner ikke til de finske slektsledd.

Kanskje interessant dette her?

2005-12-26, 18:47
Svar #12

hans

http://en.wikipedia.org/wiki/Nicholas_de_Giers


Nicholas de Giers
From Wikipedia, the free encyclopedia.
Jump to: navigation, search
Nikolay Karlovich Giers (1820-1895) was a Russian Foreign Minister during the reign of Alexander III. He was one of the architects of the Franco-Russian Alliance, which was later transformed into the Triple Entente.

Giers, or Girs, was born on the 21st of May 1820. Like his predecessor, Prince Gorchakov, he was educated at the lyceum of Tsarskoye Selo, near St Petersburg, but his career was much less rapid, because he had no influential protectors, and was handicapped by being a Protestant of Teutonic origin. At the age of eighteen he entered the service of the Eastern department of the ministry of foreign affairs, and spent more than twenty years in subordinate posts, chiefly in south-eastern Europe, until he was promoted in 1863 to the post of minister plenipotentiary in Persia. Here he remained for six years, and, after serving as a minister in Switzerland and Sweden, he was appointed in 1875 director of the Eastern department and assistant minister for foreign affairs under Prince Gorchakov, whose niece he had married.

On the death of Alexander II in 1881 it was generally expected that M. de Giers would be dismissed as deficient in Russian nationalist feeling, for Alexander III was credited with strong anti-German Slavophile tendencies. In reality the young tsar had no intention of embarking on wild political adventures, and was fully determined not to let his hand be forced by men less cautious than himself. What he wanted was a minister of foreign affairs who would be at once vigilant and prudent, active and obedient, and who would relieve him from the trouble and worry of routine work while allowing him to control the main lines, and occasionally the details, of the national policy. M. de Giers was exactly what he wanted, and accordingly the tsar not only appointed him minister of foreign affairs on the retirement of Prince Gorchakov in 1882, but retained him to the end of his reign in 1894.

In accordance with the desire of his august master, M. de Giers followed systematically a pacific policy. Accepting as a fait accompli the existence of the triple alliance, created by Bismarck for the purpose of resisting any aggressive action on the part of Russia and France, he sought to establish more friendly relations with the cabinets of Berlin, Vienna and Rome. To the advances of the French government he at first turned a deaf ear, but when the rapprochement between the two countries was effected with little or no co-operation on his part, he utilized it for restraining France and promoting Russian interests. He died on the 26th of January 1895, soon after the accession of Nicholas II.

(Enda litt mer, men finner ikke noe om hans slektninger i den russiske regjering). Jeg legger inn nye data når jeg finner noen. Fint om andre også gjør dette. Vi leter jo alle etter data....

God jul og godt nytt år!

2006-01-16, 01:39
Svar #13

hans

Jeg setter av litt tid til å komme videre i slektsforskningen. Har fått bekreftelse fra Østeriske myndigheter at Chistoph Beez von Beezens adelsskap var Riksadelig og at bevisene for dette er oppbevart i Østerrike. Dette er kanskje ikke noe nytt for enkelte, men legger det ut allikevel.

2006-02-19, 19:50
Svar #14

Berit Ahlén

Hans Johansen
Efter vad jag förstår är du mycket intresserad av Christians von Beetzen grad. Jag har också tänkt en del på det, men utgår från att han, som det står på tavlan, var svensk stabsmajor. Visserligen blev han adlad av Karl VI, men det var ju på den svenske kungens, Fredrik I initiativ. Dåvarande Fredrik av Hessen och von Beetzen stred ju samtidigt i Norge 1716-18 och förslaget till adelskapet skall ha varit ett tack för Beetzens insatser där. Särskilt under 1700-talet var det mycket vanligt att man begärde en utländsk titel eller medalj från ett främmande statsöverhuvud om man ville belöna någon. Beetzen kan mycket väl ha blivit utnämnd till tysk general och kan ha haft någon tysk uniform på sig när han avporträtterades, han var ju därmed inte svensk general. Beetzen var född på svenskt territorium (svenskt sedan mer än tjugo år) och stred för Sverige, fast jag tvivlar på att han kunde svenska. Det behövde han ju inte, militära order i de svenska arméerna på den här tiden gavs ju i regel inte på svenska. Det som förbryllar mig är ditt uttryck att kalla Sverige för en främmande makt, eller har jag missuppfattat dig? Vorpommern med Stralsund förblev svenskt ända fram till 1814 och Beetzen kan ju betraktas som lika svensk som en gotlänning.

De ryska regenterna var särskilt ivriga att be de tyskromerska kejsarna om titlar och medaljer. Katarina II bad bl.a att hennes älskare Potemkin skulle få titeln tyskromersk riksfurste, detta översattes sedan till rysk storfurste. Det var inte alltid som man lyckades i sin begäran. Potemkin fick på begäran ordnar från bl.a. Preussen och Polen, den danska Elefantorden och den svenska Serafimerorden, däremot nekades han vissa tyska ordnar och fick inte heller den brittiska Strumpebandsorden. Brevväxlingen om belöningarna regenterna emellan lär vara mycket underhållande (Simon Sebag Montefiore).

Det är väl inte omöjligt att det någonstans kan finnas korrespondens mellan Fredrik I och Karl VI om ärendet. Man kan jämföra med de utländska utnämningarna på 1800- och 1900-talet inom familjen Bernadotte. När prinsarna Oscar och Gustav VI Adolfs söner genom borgerliga giftermål förlorade sina prins- och hertigtitlar blev de utnämnda till grevar af Wisborg genom storhertigdömet Luxenburg, de blev därmed inte svenska grevar. Prins Carl förlorade sin titel när han gifte sig borgerligt men blev åter prins genom svågern Leopold III av Belgien, han blev därmed inte svensk prins. Vår svenska drottning Viktoria blev före första världskriget utnämnd till hedersöverste vid ett tyskt regemente och fotograferades till häst iförd paraduniform med pickelhuva. Om Beetzen blev utnämnd till general av Karl VI ser jag det mer som en hederstitel. Det som förvånar är väl att det dröjde mer än femton år efter insatsen i Norge innan han blev adlad, men även andra tjänster som han gjort kan ha spelat in.

Beträffande den Nicolai Giers du frågar efter var han mycket riktigt en ättling av familjen Giers (finsk eller rysk? – Finland var ju ryskt storfurstendöme fram till 1917 – titeln storfurste av Finland ingick i den svenska kungatiteln fram till 1809 då den övertogs av den ryske tsaren). Nicolai var barnbarn till Carl Cornelius Giers född 1748 som räknas som stamfar till den ryska grenen (en del räknar hans far Lorentz som stamfar). Denne Carl Cornelius var syssling till Carl Joachim von Beetzen. Om Carl Cornelius’ farfar, Lorentz Giers står det på en del ställen ”skall ha blivit adlad under fälttåget i Norge”, några bevis för detta har inte påträffats. Men det kan ha gett upphov till namnet de Giers. Nicolai var ryskt sändebud i Stockholm under några år på 1870-talet, gift med Olga Cantacuszéne (”Släkten Giers från Göteborg”, Gen. fören. nr 5 1943).

Till sist ber jag om ursäkt för ett skrivfel i mitt senaste inlägg till dig: jag skrev ….viktig uppgift som födelsedatum …, skall givetvis vara dödsår.
Mvh Berit Ahlén

2006-02-22, 00:43
Svar #15

hans

Hei igjen, Berit Ahlen!

Mange takk for ditt innlegg. Du vet tydelig masse. Jeg forsøker bare å vite litt mer. Det er ikke så lett dette her. Legger inn nye data når jeg finner noen. Håper dette er OK. Så vidt jeg har forstått så var Pommern svensk ihvertfall i hele B v Beetzens tid. Rundt 1700-tallet så virker statsborgerskapet ikke å være avgjørende for hvilket land en kjempet for. Mange vervet seg frivillig.

Prøver altså å oppklare grad, evt. ved uniform, men dette har jo stoppet opp. Spekulerer i om aktuelle uniform er en spesiell svensk sjefsuniform utenom de tradisjonelle. Hvis B v Beetzen ble utnevnt til stabsmajor i Stralsund av Kongen, så måtte dette vel være mye mer enn en vanlig Majors grad ? Klarer ikke å lese teksten på bildet, men i den nest siste og siste setning så står det noe om det antagelig. Og dette med adelsskap? Kanskje dette ikke heller var så uvanlig heller ? Men Beezens riksadelige adelsskap, som det Østerriske statsarkiv har bekrefet, må vel være noe uvanlig ?

2006-04-19, 12:07
Svar #16

hans

Hei!

Jeg har nå fått lånt inn en bok om Giers-slekten fra Riksarkivets bibliotek (Genealogiska Foreningens Slektsbocker 5 "Slekten Giers (Gjers) Från Gøteborg Jamte en del andra Giersslekter. Genealogiske ock biografiska uppgifter av Gustav Asplund. Trykket hos Lantmannens Tryckeri Westlund & Co Gavle).

Jeg vil nevne dette for her står det meste veldig godt fremstilt om den russiske gren osv. Litt nytt er antagelig at Giers-slekten også har en engelsk gren. Anna Helena Giers nevnes på side 16. Jeg siterer: "Anna Helena (Lena), f. 1707 12/1, død 1779 7/4 å Lanehed i Bokenes............G. omkr. 1725 m. Carl Johachim von Beetzen, f. 1698 1/11 i Svenska Pommern, død 1772 12/7....Han var son av stabs- og platsmajoren i Stralsund Christoph Beetz, f. 1670, død 1746, vilken av den tyska kejsaren Carl VI år 1734 upphøjdes i tysk-romersk riksadelsstånd med navnet von Beetzen." (sitat).

Her nevnes også disse prominente statsråder og President. Enn videre nevnes mange med høye titler og grader. Denne russiske utenriksministeren hadde f.eks. den høyeste russiske orden. Jeg siterer "Han var RS:tAndrO, Rysslands hogsta orden, samt innehade forutom talrika ryska ock utlandska ordensdekorationer aven den svenska Serfimeorden, vilken tilldelades honom 1892 15/2 ock StkNS:tOO, som han erholl 1872 28/5.". Inngifte slektninger er f.eks. general Komaroff og general Meyer. Sønnene til Konstantin Giers (1829,1888) som selv var konteradmiral var f.eks. generaladmiral (Alexander Giers 1860-1917) og konteradmiral (Wladimir Giers (1866,1918).

Håper at dette var interessant nytt. Den engelske grenen er kanskje spesielt interessant med slektninger som Harriet Farrer (1832,1833), Florence Longston Morse født i Australia(1867) Bosatt i Bournemouth..........

Det er altså masse opplysninger her.

2006-06-17, 12:35
Svar #17

hans johansen

Som nevnt så skulle en spesialist settes på saken for å finne ut hvilken militær grad CV Beezen hadde. Spesialisterklæringen er nå utarbeidet, og CV Beetzen hadde faktisk en generals grad (som nærmere angis som "Stadtgeneral"). Dette kommer kanskje ikke så overraskende siden CV Beetzen var en Platzmajor eller en Stabsmajor (dvs. sjef for alle offiserene på stedet).

Uansett, nå er dette også avklart!

Ha en fortsatt god sommer!

2006-11-15, 17:39
Svar #18

Utloggad Berit Ahlen

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2009-10-29, 17:33
    • Visa profil
Hej Hans
Det är alldeles riktigt att medborgarskapet inte var avgörande för vilket land man kämpade för. Man verkar ha bytt sida ganska enkelt ibland. Förmodligen skulle det inte blivit något slag vid Poltava om inte Karl XII haft 12.000 kosacker till sitt förfogande. Jag menade bara att jag anser att von Beetzen var svensk och inte tysk som du antydde vid ett tillfälle.
Riksadligt adelskap var nog inte märkvärdigare än något annat adelskap på den här tiden. Ridderligt stånd uppfattar jag som att familjen hade rätt att delta i torneringar och annan gemenskap mellan adelsmän.
Christoph Beetz blev löjtnant 1712, kaptenslöjtnant 1713, ryttmästare 1715, efter preussisk fångenskap gick han med krigshären över till Norge och blev därefter utnämnd till stabsmajor 1721. Slår man upp stabsmajor i SAOB så står det ”stabsmajor - major som inte åtnjöt majors normala lön”. Detta gäller också t.ex. stabslöjtnant. Men - om de hade lägre eller högre lön framgår inte. Det skulle vara intressant att veta. Kanske Olle Elm eller någon annan kan hjälpa oss?
Den bok om familjen Giers som du talar om var den som jag refererade till vid mitt senaste inlägg. En del födelsedata är felaktiga men det uppvägs mer än väl av annat intressant. Du verkar vara trägen med att vilja ta redan på så mycket som möjligt om familjen. Roligt att det finns ännu mer att läsa.
Har du förresten försökt ta reda på något om din anmoder Anna Lisa von Beetzens make Carl Olsson? Hans födelseår är svårt att fastställa. Uppges i olika husförhör vara född 1748, 1758 och 1762. Nils Lindbergh har en teori om att han skulle kunna vara son till dragonen Olof Axelsson Korachfelt i Bro, denne Olof fick nämligen en son Carl den 3 eller 5 juni 1758. Även Anna Lisas födelse har för mig varit svår att fastställa, hon uppges vara född omkring 1771 och det stämmer bra med dödsåret, men när och var? De flesta av hennes syskon är födda i Göteborgs garnisonsförsamling eller Forshälla, de yngre i Bro, men där har jag inte hittat varken henne eller den yngsta brodern, född omkring 1766. Vad har du för uppgifter?
Jag har hittat en gammal efterlysning på anbytarforum. Bohuslän från januari 2004, en norrman som vill ha upplysningar om Carl Olsson gift med Anna Lisa Batz (ja, det står så). Det verkar troligt att det är samma familj som du härstammar från. Ni bör vara nära släkt. Kanske något för dig att hjälpa till med?
Mvh Berit Ahlén

2006-12-29, 17:23
Svar #19

hans

Mange takk for din lange og hyggelige mail! Ja, jeg forsker på min slekt og velger meg ut visse områder som jeg fokuserer på. Veldig fint med denne siden som gjør det mulig å kombinere våre ulike funn. Jeg har fokusert en del på den militære graden til CV Beetzen. Din tolkning har jeg faktisk fått tidligere av godt skolerte svenske slektsforskere. Men jeg godtok ikke dette sånn uten videre. Henvendte meg derfor til tyske myndigheter så opplyste om at CV Beetzen var å anse for Stadt-general av grad, jfr. betegnelsen Platz-Major. Din tolkning m.h.t. en underbetalt Major ble totalt forkastet. Det var en spesialist som avga erklæringen om graden Stadt-General. Forholdet ble undersøkt grundig før standpunkt ble tatt. Dette er ikke noen scam-mail jeg har fått eller annet, men meil fra seriøst hold.

Har også forsøkt å finne mer ut om adelsskap i Tyskland. Fikk faktisk brev fra Justisdepartementet der om at adelen var avskaffet i Tyskland for lengst, jfr. lovbestemmelse fra Weimarrepulikkens tid. Jeg synes at dette virker rart i og med at vi kjenner til Prinsen av Hannover som er gift med Mer Highness Caroline av Monaco.

Det virker som å være uløste gåter her. Hvor kom CV Beetzens forfedre fra. Med navnet Beetzen så er det et sted i Luxenburg som heter Betzdorf og et sted i Tyskland som heter Beetzendorf ? Kan det være noen koplinger her.

Ja, jeg har virkelig mange slektninger å forske på, også de som jeg har fra USA. Ville vært interessert i å finne ut hvor Bryngel Bryngelsson kom fra, dvs. han som var gift med Anna Lisa von Beetzen. Men merkelig nok så finnes ingen videre spor, så vidt meg bekjent. Har snakket med en slektning fra Sverige som mener at jeg også er i slekt med Halvard Bryngelsson, dvs. han som fikk hele Klevmarken av kong Karl den 12. Men noe sikkert bevis for dette har jeg ennå ikke. Kanskje noen kan hjelpe til her ?

Skulle gjerne hjulpet deg med dine spørsmål, men jeg har ikke svar her. Tror det er lurt å spørre noen som er nærmere plassert i Sverige og som kjenner forholdene bedre akkurat på de punkt du spør om.

Ha det bra, og godt nytt år!

2007-01-16, 22:20
Svar #20

Utloggad Bo-Arne Stenqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 322
  • Senast inloggad: 2018-04-18, 22:33
    • Visa profil
Hej,
 
har lagt in lite funderingar under släkter Gjers. Verkar som ni har någon släktutredning gjord här och vore kul med kompletteringar eller synpunkter för att försöka reda ut de äldsta leden.
 
Vh
 
Bas

2007-02-17, 20:42
Svar #21

hans

Hei!

Takk for meil. Jeg har ikke vært innom siden på en lang stund nå.

Ja, det stemmer at det er en større slektsutredning om Giers-slekten. Jeg har lånt den inn fra Riksbiblioteket i Stockholm. Har jo opplyst noen data fra tidligere. Husker en del av dette som kan nevnes veldig kort (men fortstår jo at du vil ha bekreftet dette selv):

- Giers - slekten ble kalt Gøteborg-slekten.
- Denne Stabsmajor C v Beetzen var jo gift inn i slekten. Hans ektefelle, Giers, var datter av en Giers som bl.a. hadde vært sjef for festningen i Strømstad og Gøteborg (antagelig også landshøvding)
- Giers-slekten har en engelsk og en russisk gren.
-Den russiske grenen er ganske statsmessig , med mange militære og konstitusjonelle topper. En av de mest kjente var antagelig Nikolai Giers som var russisk utenriksminister i 13 års tid. En generaladmiral Giers ble drept sammen med sin sønn som var admiral av bolsjevikene.

(massevis av nøye utforskede slektsledd her)

Har ikke kommet stort lenger med min lille Beetzen-forskning, og dette adelsmessige klassenivået har jeg ennå ikke forstått meg helt på. Forsøker å komme lenger her, men får ikke svar på henvendelser til andre som også er adlet på samme måten.

Sender denne meil da jeg først er innom WWW.

2007-03-04, 13:00
Svar #22

hans

Hei!

Har nå tatt meg tid til å sitere fra publikasjon. Håper at dette kan være interessante og mer presise data.


--------------Sitat fra ”Genealogiske Foreningens slektsbøcker 5: Slekten Giers (Gjers) från Gøteborg (Jemte en del andra Giersslekter). Genealogiska och biografiska uppgifter av Gustav Asplund. Tryckt hos Lantmennen Tryckeri Westlund & Co Gevle. Riksarkivet.


Innholdsfortegnelse

Forord s. 5
Avd I: Gøteborgsslekten Giers (Gjers) s. 7
Innledning s 9
Stamtavle I: Svenske og engelske grenen
Stamtavle II: Ryska grenen
Slektstabeller s 13
Portrett m.m. s 68
Avd. II Andra slekter Giers (Gjers, Girs, Gers) utan kent samband med Gøteborgsslekten s. 85

I: Boråsslekten Gjers s. 85
II Slekten Giers från Hudiksvall s 87
III: Hans Ivarsson Giers (Girss) Slekt s 88
IV: Sødermanlandsslekten Girs (Aegdidus Girs’ slekt) s 89
V: Sødermanlandsslekten Giers (Gers) från Gernes i St. Malm s 91
VI: Dalaslekten Giers (Gjers) från Seter s 92
VII: Østhammarsslekten Giers s 93
VIII: Sødertejeslekten Giers s 95
IX: Slekten Giers från Forsmark s 96
X: Slekten Ger(s) från Finland s 97

Avd: III Andra personer med namnet Giers (Gjers, Gers, Girs m.fl.) Huvudsakligen från 1600-1700 talen s 101
Personregister till avd I och II s 115
Personregister til avd III s 125
Kellor s 131


s. 13 - 17

Slektstabeller

Tabell 1.

Till namnet okend. Gift m. Brita Ambjørnsdotter Sylvia , f. Omkr 1637, død 1721 19/4 i Gøteborg, …..Han blev antagen til konstapel vid artilleriet i Stockholm 1678 1/3, fyrverkare derstades 1679 4/7 och vid artilleriet i Gøteborg 1683, fenrik derstedes 1701 20/3 och løjtant 1704 3/8.

SØNER:

Ambjørn, f. 1670, død 1745, øversteløjtant. Se tab. 2
Nils, f. 1674, død omkr 1725, kapten. Se tab. 20
Eric, f. 1678, død 1737, kyrkoherde. Se tab. 21
Lorentz, f. Omkr. 1680, død 1733, øverkamrerare, varvskommissarie. Se tab. 22.


………………….

Tabell 2.

Ambjørn (son av N.N. Giers, tab. 1), f. 1670 i Gøteborg, død ibm 1745, begr. 7/5 å Domkyrkans kyrkogård. Hantlangare vid artilleriet i Stockholm 1688, fyrverkare vid artilleriet i Gøteborg, fenrik derstades 1709 11/9, løytnant 1710, katen 1712 28/4, konfirmasjonsfullmakt å nemnda bestelling 1713 31/3. Deltog under Magnus Stenbocks befel i slaget vid Gadebusch 1712 31/3, varest han forrettade vice majors tjenst samt blev, då Stenbock 1713 5/5 nødgades uppgivna festningen Tønningen och kapitulera med 11.000 man, tilfangetagen av danskarna. Efter tre års hård fångenskaå, varunder han gjorde ett rymningsforsøk mer ertappades, återkom han efter en fornyad rymning i nov. 1716 til Sverige och kommenderades då til Bohuslenska armen samt deltog i felttåget mot Norge. Major 1717 6/5 upphøll han s.å. kommendantsbefattningen i Strømstad samt bevistade aktionerna vid Strømstad och Tangefjell evensom attacken vid Fredrikshall. 1720 forordnades Giers til vice kommendant på Alvsborgs festning samt blev 1729 chef før artilleriet å Bohus festning, varest han åren 1734-35 even tjenstgjorde så som t.f. kommendant och utnemndes 1735 18/9 til major vid artilleriet i Gøteborg och chef før styckekompaniet å Bohus festning. Under år 1738 uppeholl han kommendantbefattningen i Gøteborg och tjenstgjorde samtidig som t.f. landshøvding i Gøteborgs och Bohus len under ord. Tjenesteinnehaverens bortovaro. Oversteløytnant vid artilleriet i Finland 1739 25/10, erhøll han avsked från krigstjensten 1741 13/8 med bibehållande av sin då innehavda løn, varefter han återflyttade till Gøteborg. …………………………G. 1701 17/9 i Gøteborgs Garnisonsfors m. Brita Larsdotter, f. 1674, død 1744 i Gøteborg och begr. 17/2 å Domkyrkans kyrkogård, i hennes 2: gifte (g. 1:o føre m/ Johan N.N.)……………….
BARN:

Johannes (Johan, f. 1702 i Gøteborgs Garnisonsfors, likesom syskonen, død 1768, artillerikapten. Se tab. 3

Elisabeth, f. 1704 26/2, død 1745 11/11 i Varberg och begr 18/11 å Tressløvs kyrkogård (Hall.)…………..

Anna Helena (Lena ) f. 1707 12/1, død 1779 7/4 å Lanehed i Bokenes sn (Gøteborg och Bohus) Och begr. Å kyrkogården derstades 27/4. Gift omkr. 1725 m. Feltvebel sedermera kaptenen och regementskvartermestaren vid Bohuslens dragoner CARL JOACHIM BEETZEN, f. 1698 1/11 i Svenska Pommern, død 1772 12/7 å kaptensbostellet Lanehed i Bokenes sn, der han var bosatt. Han var son av STABS- OCH PLATSMAJOREN I STRALSUND CHRISTOPH BEETZ, f. 1670, død 1746, vilken av den tyske kejsaren Carl VI år 1734 upphøjdes i tysk-romersk riksadelstand med namnet Beetzen. Carl Joachim v. ..........................

Olof, f. 1708, død 1782, major. Se tab. 4


Slekinger s. 13- 68:


(Jeg velger ut enkelte navn:

Harriet Farrar, f. 1832 17/6 i Halifax, død 1883 22/6

Florence Longston Morse, f. 1867 31/7 i Australien. Bosatt i Bournemouth.

Lawrence Ferrar, f. 1858, død 1918. Jernverksegare. Se tab. 13.

Eliza Catharina, f. 1862 14/4, død 1911 11/7 på Tanton Hall, Cleveland. Gift 1883 15/11 m Charles Ellison Mills (son til faderns Kompanjon), f. 1854 3/6, død 1929 24/7.

Hilda Longston Gjers, f. 1 1894 5/3. Bor i Bournemouth.

Lawrence Farrar (son av John, tab 12), f. 1858 7/11, død 1918 4/2 på den av honom førhyrda vackert belegna egendomen Busby i Hall, Carlton in Cleveland, Northhallerton. Han overtog efter faderns død 1898 ledningen av Ayreshome Ironworks i Middelsborough……Han egde egendomen The Manorhouse i Stokesley….Gift 1888 22/5 m Annie Gaterby Fiedler, f. 1868 19/11, død 1937 31/3.

John Farrar, f. 1889 25/9 i Middlesborough.....Egde tilsammans med systern jernverket Gjers, Mills & Co samt The Manorhouse, Stokley. Han deltog i førre verldskriget så som flygare. Med honom utgick den engelske grenen av slekten Gjers på sverdssiden.

Lawrence Farrar, f. 1892 23/3. Deltog i verdskriget såsom vid Second Seaforth Highlander Regiment och stupade vid Marne 1917 4/10.

………………

Karl Cornelius (son av Lorentz, tab. 23) f. 1748 (?), død 1818 i Grodno i St. Petersburg….Tulldirektør i Grodno s.å. 28/3 och rysk hovråd s. Å. 5/12. Hans ettlinger skrevo sig Giers (eller von Giers). G. M. Sofia från Hamburg. Barn: Fredrik, f. 1776, død 1842, president, verligt statsråd. Se tab. 25. Karl Ferdinand, f. 1777, død 1835, verklig statsråd, Se tab. 26. Konstatin, f. 1778, død 1840, verklig statsråd. Se tab. 34. Anna, f. 1780---Gift m. Peter Maijet. Alexander, f. 1785, død 1859, generalmajor. Se tab. 37.

Nikolaus Giers, f. 1820, død 1895, utriksminister. Se tab. 29.
Anna Giers, Gift m. N.N. Untilov i Odessa.


…………..

Tabell 29.

Nikolaus (son av Karl Ferdinand, tab. 26) f. 1820 19/5 ( i Finland ?), død 1895 26/1 i St. Petersburg…………….Han var RS:tAndrO, Rysslands høgsta orden, samt innehade førom talrika ryska och utlendska ordensdekorationer even den svenska Serafimerorden, vilken tildelades honom 1892 15/2 och StkNS:tOO, som han erhøll 1872 28/5…. Gift 1848 i Jessy m. Prinsessan Olga Catacuszene, død 1903, dotter av øversten vid lancierregementet i Bong Prins Georg Catacuszene (død 1857) och furtinnan Helena Gortjakov (død 1855).


…………….Nikolaus Giers, f. 1853, død 1924, ambassadør, geheimeråd. Se tab. 30.
Mikail Giers, f. 1856, død 1932, ambassadør, geheimeråd. Se tab. 31.

…………..Olga Giers, f. 1857---Gift m. General Komaroff.

......Konstatin Giers, f. 1829, død 1888, konteradmiral. Se tab. 39.

……….Theodor (Fedor) Giers, f. 1835, død 1905, admiral. Se tab. 45.

……….Mikail Giers, f. 1834, død 1893, advokat, hovråd. Se tab. 45……….president i Schlussenburg.

………..Alexander Giers, f. 1860, død 1917, generaladmiral. Se tab. 40.” (sitat, så godt som).


--------------

2008-01-09, 01:11
Svar #23

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Känner någon till en Wilhelm Leonard von Betzen eller ännu hellre hans hustru, vars bild nu är utlagd på www.kalixbilder.se? Paret von Betzen bodde ca 1850 i Kalix i samma hus som familjen David Hummel. Hummel var i kompanjonskap med von Betzen och kanske båda kom från Göteborg. Men nu är det alltså fru von Betzen som intresserar, dvs namn, födelseår och dödsår.
GS

2008-01-09, 11:34
Svar #24

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Hej Göran!
 
Denna person stämmer bra in även om han omnämns som Victor Leonard. Från Sv. Bef.1890.
 
Post 22051
von Betsén, Victor Leonard
Godsegare
f. 1823 i Göteborg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Gift man, far i familjen
Jericho N:o 11
Jakob och Johannes rote 7 (Stockholms stad, Uppland)
Mantalsbokföringsort: skr. Wermdö
Kyrkobokföringsort: Wermdö
Födelseort i källan: Göteborg
 
Hustrun
Post 220515
Emma Fredrika Amalia
f. 1839 i Haparanda (Norrbottens län, Norrbotten)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
 
1890 har de sju barn varav de 5 äldsta är födda i Nederkalix och de två yngsta i Stockholm.
 
Helene

2008-01-09, 11:50
Svar #25

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Här är barnen
 
 
John Gustaf
Löjtnant
f. 1857 i Nederkalix (Norrbottens län, Norrbotten)
 
Naëma Sofia
f. 1858 i Nederkalix (Norrbottens län, Norrbotten)
 
Emma Alida
f. 1860 i Nederkalix (Norrbottens län, Norrbotten)
 
Hedvig Alfrida
f. 1863 i Nederkalix (Norrbottens län, Norrbotten)
 
Beda Victoria
f. 1864 i Nederkalix (Norrbottens län, Norrbotten)
 
Charles Fredrik
Studerande
f. 1870 i Stockholm (Stockholms stad)
 
Tyra Elvira
f. 1872 i Stockholm (Stockholms stad)

2008-01-09, 11:55
Svar #26

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
På Norra begravningsplatsen finns deras familjegrav, flertalet av barnen vilar också där. Enligt denna  begravdes Fru Von Beetzen 1917.
 
Norra begravningsplatsen, kvarter 04B, gravnummer 55
 
Gravplatsnummer 22 1 04B 55
Lat: 59° 21' 25.6 N  Lon: 18° 1' 51.57 Ö SWEREF99
Gravsatta i denna grav
 
Signe Evelina von Betzen
gravsatt 1869-05-16
 
Axel Emil von Betzen
gravsatt 1875-06-07
 
Hilma Amanda von Betzen
gravsatt 1881-01-11
 
Carl Hj.Alex. von Essen    Major
gravsatt 1904-04-08
 
Viktor L. von Bétzen    Konsul
gravsatt 1906-06-12
 
Emma Fredrika von Betzen    Änkefru
gravsatt 1917-02-21
 
Naema Sofia von Essen    Änkefru
gravsatt 1925-03-26
 
Emma Alida von Betzen    Fröken
gravsatt 1930-06-27
 
Johan Gustaf von Beetzen    Kapten
gravsatt 1938-04-03
 
Charles F. von Beetzen    Agronom
gravsatt 1944-01-13
 
Carl Östman    Civilingenjör
gravsatt 1944-06-14
 
Hedvig A. von Beetzen    Fru
gravsatt 1944-09-02
 
Tyra Elvira Östman    Fru
gravsatt 1954-10-27
 
Carl Didrik A. von Essen    Kammarskrivare
gravsatt 1959-07-29
 
Britta Alfrida von Essen    Tjänsteman
född 1895-08-02 . avliden 1975-09-09 . gravsatt 1976-06-24
 
Tyra Sofia von Essen    Tjänsteman
född 1896-09-30 . avliden 1977-01-04 . gravsatt 1977-05-20

2008-01-09, 14:43
Svar #27

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Helene, stort tack för alla dessa data! Jag tänkte aldrig på att familjen skulle ha flyttat till Stockholm utan trodde att den hade en mer västlig utbredning. Själv har jag ingen släktskap med dessa personer men ville ändå bidra till att uppgifterna i bilddatabasen enl ovan blir korrekta. Nu kan jag det - tack vare Dig! God fortsättning förresten!
Göran

2008-01-09, 14:57
Svar #28

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Hur uttalas förresten släktnamnet von Betzen, dvs var ligger trycket? Rimmar det med von Essen?

2008-01-09, 15:09
Svar #29

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Nu ser jag accenten i Helenes första inlägg med uppgifter ur Folkräkningen. Det tyder ju onekligen på att ordet von Betzen uttalats med just accent på den senare stavelsen.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna