Örnflycht

[Peder Andersson Kalix]

...och ytterligare uppgifter.
 
Peder Eriksson (Örnflycht):
 
Peter Eriksson i Granhammar nämnd på Vallentuna ting 8/5 1479: Olof Andersson i Belksta, häradshövding i Vallentuna härad, kungör att Jöns i Haghabi i Täby socken upplåtit och hemulat Matts Peterdson, borgmästare i Arboga, jord i Täby socken i Vallentuna härad samt att Peyer Erikdson i Granhammar anamadhe lysth och fasth på Matts Peterssons vägnar. [RA, Svenskt diplomatoriets huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr  30532, Or.perg. RA 0101, utfärdat på Vallentuna ting]
 
Peter Eriksson i Granhammar ger till Sko kloster jord i Börje socken i Ulleråkers härad 3/8 1488. [RA, Svenskt diplomatoriets huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr 32098, Or.perg. RA 0101; utfärdat på Sko kloster]
 
Peter Eriksson i Granhammar, väpnare och häradshövding i Håbo härad, kungör 28/1 1497, att Jöns Skrivare, ärkebiskop Jakobs i Uppsala fogde, uppläst Sten Stures brev att han givit ärkebiskopen och domkyrkan gårdar i Toriste i Kalmars socken i Håbo härad för den rätt den rätt de hade till Hammersta gård och ägor. Fasta meddelas. [RA, Svenskt diplomatoriets huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr 33466, Or.perg. RA 0101; utfärdat på Håbo härads tingsställe, hänvisning till annat brev vidfäst 14/9 1496, Stockholm]
 
Peder Eriksson omnämns i ett brev utfärdat i Hedemora 13/1 1505: Svante Nilssons dombrev över prebendaten till S:t Laurens Jon Talgs i Västerås käromål mot Peder Skrivare m fl angående några gatubodar i Hedemora. Efter att Svante sänt lagmannen i Uppland, Knut Eskilsson, och lagmannen i Dalarna, Sten Turesson, att besiktiga desamma intygade de att bodarna inte var olagligt byggda. Knut vittnade att när han och Peder Eriksson i Granhammar satt för rätta med Nils Sture kärade Peder i Förlunda om de samma bodarna. [RA, Svenskt diplomatoriets huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr 35035, papp., Stureark. u n, RA 0301]
 
 
Erik Gregersson (Örnflycht):
 
Erik Gregersson i Tibble utfärdar brev i Simtuna 25/1 (Dat. Kom.; före 25/1) 1415, underhäradshövding i Simbo (nu Simtuna) härad på Greger Djäkns (Örnflykts) i Håningsby vägnar, kungör att Kristina i Tibble i Torstuna socken sålt till Sona i Sonnebo jord i *Byttabodum (i Tärna socken, Simtuna härad). [RA, Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr 18468, perg. Nr 8, Nordiska museet, Stockholm. Hänvisning till annat brev: Jfr brev 1423 före 20/7 och 1437 före 19/1, till vilket brevet har varit vidfäst. Tryckt regest: J. A. Almquist i Nordiska museets pergamentsbref nr 8. Litteratur och kommentar: Gåva till museet av P. A. Peterson. Om Tibble i Simtuna socken se DMS Uppl. 1:8, s. 113: om *Byttabodum i och Sonnebo i Tärna socken, Simtuna härad, se s. 126 och 129.]
 
Erik i Tibble, underhäradshövding i Simtuna härad, utfärdar fastebrev i januari (Dat. kom.; efter 19/1) 1416 på jord i Mälby, som Jakob i Mälby avträtt till sin dotterdotter Katarina Jönsdotter. [RA, Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr 18665, Or.perg. RA 0101. Tryckt: SD 2177. Sigill: sigillet saknas.]
 
Brevtext:
M?dher th?sso mino n?rwarandhe opp[n]o brewe k?nnis jak Erik i Tibbele, wndheh?ridzh?ffdinghe i Simetuna h?r?dhe a ?rlix mans w?gna Gregers Di?kins i Hunnungha byy, ewerdelegha meth Gudhi, thet skal allum witterlegit wara, ath arum ?pter Gudz byrdh m?cd?xvj? oc a th?n tingxdagin n?st war ?pte sancte H?nrikx dagh, tha war Japer i M?dilby a Simbo tinghe oc loot sinne dotterdotter Katerine Jenissadotter i ?reslandh jordh i M?dilby, vij ?re n?maren ?stra landit oc swa th?n ?rin, oc j ?reslandh jordh i sama byy, xvj p?ningxlandh n?maren w?stra landit, for h?nna f?dherne, hon haffdhe opborit; thy affh?ndher han sik oc si-nom arwm th?ssa forma v ?rtighlandh jordh (l)......oc s?ter th?m vndhe Katerine Jenissadotter oc h?nna arwa til ewerdelegha ?gho, ?ngho vndan-tagno hwad ther til ligger h?llir aff aaller til leghat hawer. Kan thet oc swa wara ath h?nne wardher th?nna forma jordh i nokra handha mattho kwaldh h?ller hindradh, tha tilbindher jak mik h?ller mina arwa for:da Katerina Jenissadotter fwlt g?ra f?r h?nna f?dherne ?pter thy jak thet opbaar i p?ningxsummone, som r?knadh waar til x mark. Th?sse waro vitnism?n ther til ath swa war giorth: Erik i Tibbele, Olaff Stoor; th?sse waro fasta: Olaff Stoor, Niclis i Kogby, Laurens i Herwistum, Erik ibidem, Olaff i Staaff, Holwardher i Karlaby, Mattis i Burstbodum, Laurens i Hoberge, Mattis i Tvna, P?ter Ingewalsson, Staffan i Aruabodhum, P?ter Joansson. Til th?ss mere visso tha h?nger jak mith insigle for thetta breff til vitnisbyrdh.
 
 
Erik Gregersson i Tibble, häradsdomhavande i Simbo (Simtuna) hundare, meddelar i ett brev på Simtuna ting 19/5 1416 fasta på ett jordaskifte i Högsberga i Altuna socken och i Billerstena (i samma socken). [RA, Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr 18740, Or. perg. RA 0101 (från Svea Hovrätts arkiv 1911). Sigill: saknas. Tryckt: ej i SD. Litteratur och kommentar: Om Tibble, se DMS Uppland 1:8, s. 114 och om Högsberga i Altuna socken s. 53 och om Billerstena i samma socken s. 47.]
 
Ärkebiskop Olof i Uppsala och allt rikets råd utfärdar frälsebrev på Långholmen (vid Stockholm) 11/8 1435 för Erik i Tibble. [RA, Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr 22415, Or. perg. RA 0101 (skadat) >> Tillhörde 1824 J. F. Iverus på Avhulta. Tryckt regest: SMR 279.]
 
Erik Gregersson omnämns i brev utfärdat i Örsta 6/3 1451 av Tord Turesson, lagmansdomhavande, vilken kungör att då han höll ting i Vallentuna härad kärade Erik Gregersson, Jusse Mickelsson och Matts Nilsson, väpnare, till Abjörn Djäken, St:a Klara klosters syssloman, om jord på Annartunom (Antuna). [RA, Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr 25858, Or. perg. RA 0101. Hadorph: I E 73, s. 169. Örnhielm: XII, s. 157. Tryckt: Nordberg, S. Clarae Minne, s. 101. Litteratur och kommentar: Vidfäst 1447 efter 13/1 (Vallentuna härad).]
 
Väpnaren Erik Gregersson m. fl. förekommer som sigillant i ett brev utfärdat i Eka, Lillkyrka socken 11/11 1451, där Jutta Valdemarsdotter, väpnaren Greger Magnussons änka, ger sin morgongåva Eka i Lillkyrka socken i Trögden till Uppsala domkyrka. Bl. a. för sin, sin mans och dottern Katarinas, m. fl.:s själar. Mannen och dottern ligger begravda i domkyrkan. Ärke-biskopen ombeds att stadfästa gåvan. Bland sigillanterna noteras: utf. Riddare Kristian Bengtsson, Arendt Bengtsson, Otto Ulfsson och Johan Gädda., väpnaren Erik Gregersson och Peter Björnsson, kyrkoherde Björn Pålsson. [RA, Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr 25994, Or. perg. RA 0101. Medeltida avskrift: Vid perg. 1453 7/3. Peringsköld: E 52, fol. 9 (reg). Hänvisning till annat brev: jämför Örnhielm II, s. 687.]
 
Olof Ingevaldsson i Måby, underlagman i Uppland, synemännen Erik Gregersson, Lasse Hjort m. fl. väpnare tilldömer enligt brev utfärdat 14/9 1462, herr Gregers Bengtsson en äng i Sälna (Skånela socken, Seminghundra härad), som Lasse Larsson i Mellösa olagligen tillägnat sig, samt en farväg, som lop in uthi ööna som kallas Lyndöö; vidare bemyndigar underlag-mannen m.fl. herr Gregers och 6 män att fylla the röör och raa ther nider igen, som vanskötta äro, mellan Sälna, Lindö och Mellösa. [RA, Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr 28011, Or.perg. RA 0101 (Tidö-saml. nr 326). Medeltida avskrifter: papp. avskr. (början av 1500-talet) i B 2, RA 0202. Litteratur och kommentar: På en vidfäst kalv: Brevutfärdarna och namngivna bönder, som varit synemän, bestämma, att Lasse Laurensson skall ni-uta molabeet uthi Lyndöö, av förenämnde hr Gregers, med kaerleek oc saemio.]
 
Enligt brev utfärdat i Uppsala 26/5 1482 av ärkebiskop Jakob i Uppsala och kapitlet där kungör, att väpnaren Erik Gregersson i Grenhammar [Min anm; möjl. felskrivning för Granhammar] stiftat två mässor i Uppsala domkyrka med gods och gåvor. [RA, Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr 31105, Or.perg. RA 0101. Peringsköld: E 52 f.58 (reg.). Örnhielm: II p.1017.]
 
 
Greger Djekn (två vingar):
 
Gregers Djäken, häradshövding, utfärdar brev 20/7 (Dat. kom.; före 20/7) 1423 i Simbo hundare (nu Simtuna härad) och kungör, att Nils Bältare sålt till Jöns i Sonnebo (i Tärna socken) 4 örtugland jord i *Byttabodom (i Tärna socken, Simtuna härad), samt att Mats i Boda i Svedvi socken sålt till samma Jöns i Sonnebo 2 örtugland jord i *Byttabodom. [RA, Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr 20111, Org. perg. Nordiska museet nr 10, Stockholm. Hänvisning till annat brev: Jfr brev 1415 före 25/1 och 1437 före 19/1. Fotokopia: RA. Tryckt regest: Reg. av J. A. Almquist i Nordiska Mus?ets pergamentsbref nr 10. Litteratur och kommentar: Om Sonnebo se DMS Uppland 1:8, s. 129, om *Byttabodom s. 126.]
 
Gregers Djäken, häradshövding, utfärdar brev 19/1 1437 i Simbo hundare (nu Simtuna härad) och kungör, att Karl Olofsson sålt till Erik i Sonnebo (i Tärna socken, Simtuna härad) 4 örtugland jord i *Byttabodom i Tärna socken i Simtuna härad. [RA, Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Brevnr 22701, Org. perg. Nordiska museet, nr 11, Stockholm. Fotokopia: RA. Tryckt regest: J. A. Almquist i Nordiska Museets pergamentsbref nr 11. Litteratur och kommentar: Brevet har varit vidfäst brev 1423 före 20/7. Jfr. även 1415 före 25/1. Om Sonnebo och *Byttabodom se DMS Uppland 1:8, s. 126 och 129.]
 
 
Mvh
 
Peder Andersson

[Torsten Berglund]

Gull-Britt!
Då ditt inlägg innehåller många felaktiga uppgifter - uppenbarligen för att du använt alltför åldersstigna och förlegade litteraturuppgifter - så vill jag bidra med följande korrigeringar och hänvisningar till aktuellare litteratur.  
 
För det första:  
Ornäs har aldrig någonsin hetat Bergnäs och det har heller aldrig skrivits Örnäs - ortnamnet är belagt redan 1368 (i Ornesi), se vidare ortnamnsforskaren professor Harry Ståhls arbete Ortnamnen i Kopparbergslagen (Stockholm 1960).
 
För det andra:
Var Barbro Stigsdotter föddes är okänt. Helt säkert var hon i alla fall inte född i Lodstöparbo i Säter eftersom denna by inte existerade vid den tid som Barbro var född. Namnet Lodstöparbo påträffas första gången i handlingarna 1603, då det var ett nyupptaget torp på kronans mark upptaget av Olof Månsson lodstöpare. Barbro Stigsdotters far, Östersilvbergsfogden Stig Hansson, ägde däremot det närbelägna Jönshyttan. Se vidare ortnamnsforskaren och kommunarkivarien i Säter Leif Olofssons utredningar om Jönshyttan och Lödstöparbo i Säters Hembygsförenings årsskrift Sätersmeden 1997, s 15-17.  
 
För det tredje:
Barbro Stigsdotter skiljde sig inte från sin make, väpnaren Arent Persson (Örnflycht) till Ornäs och Granhammar. Barbro avled omkr. 1534 och Arent Persson gifte om sig med Sigrid Klasdotter (Kyle) i hennes första gifte.
Se vidare Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, bd 9 (Stockholm 1936), s 220.  
 
För det fjärde:
Barbro Stigsdotter ägde inte någon mödernelott i Holm, (Stora) Tuna sn. Den Barbro som på 1540-talet bodde på Holm i (Stora) Tuna socken och ännu 1555 som änka, var Barbro Larsdotter (Ulvstand av Årby), maka till häradshövdingen Otte Nilsson (Hästhuvud) till Holm, död 1540.
 
Denne Otte Nilsson var visserligen halvbror till Barbro Stigsdotter, men Otte Nilsson hade inte ärvt sätesgården Holm från sina föräldrar utan istället förvärvat den genom sitt första gifte med Karin Gustavsdotter (Slatte). Sätesgården Holm gick sedan i arv till deras son väpnaren Nils Ottesson (Hästhuvud), död 1561/62. Karin Gustavsdotter hade i sin tur ärvt Holm av sin moster Karin Petersdotter (Svärd, äldre ätten) genom testamente.  
 
Barbro Stigsdotters mor Karin Olofsdotter (Stjärna, Kopparbergsätten) hade först varit gift med den år 1509 adlade Otte Nilssons far och sedan gift om sig med fogden Stig Hansson.  
Se vidare bibliotekarien i Falun Elisabet Hemströms artikel Holm i Tuna - frälsegård och officersboställe i Tunarötter 1997:4, s. 6-9 (utg. av föreningen Släkt och Bygd i Borlänge).

[Peder Andersson Kalix]

Hej!
 
Detta skriver S. Samuelsson i SBL 2, om Arendt Persson och hans hustru Barbro Stigsdotter:
 
 
A r e n t  P e d e r s s on (Örnflycht), död före 1547. Häradshövding (EÄ 9, s. 219ff).
     
Enligt S. Samuelsson i SBL 2, s. 140-141, så var Arent Persson till Granhammar och Ornäs, död senast 1548. Föräldrar: Peder Eriksson till Granhammar, enligt gängse källtolkningar riksråd och väpnare, död omkr. 1510, och Karin Arentsdotter. - Gift 1:o med Barbro Stigsdotter; död 1571.
 
Arent Perssons oljeporträtt bevaras på Gripsholm (porträttet återgivet i SBL 2, s. 141).  
 
Arent som genom sitt gifte med Stig Hanssons dotter erhållit Ornäs, 2:o Sigrid Klasdotter (Kyle), den förmögne bergsfogden omtalas icke i några källor tidigare än i sammanhang med Gustav Vasas besök på hans gård och flykt därifrån. Händelsen, som i sina huvuddrag berättas av Peder Svart, stämmer väl överens med förhållandena i Dalarna vid denna tid. Arents' svåger var konung Kristierns fogde i Dalarna, och hans svärfader synes ha varit en av Gustavs ivrigaste vedersakare. Det var då naturligt, att Arent begagnade tillfället att söka gripa en av de många uppviglarna mot den nyss upprättade ordningen, till vilken han och hans släkt anslutit sig. Ornäsepisoden i Gustavs dal äventyr har sedermera av folktraditionen, som i detta fall kan spåras till 1600-talets mitt men i sin nu kända form är ännu yngre, utsmyckats med flera delvis otillförlitliga detaljer, som på ett okritiskt sätt utnyttjats av författare på 1700-talet till fantasirika och värdelösa bidrag till Arents' biografi. Om Arents' hållning under befrielsekriget känner man intet, ett eller tagen till är tydligt. Men att han på annat sätt blivit nåder av Gustav, han deltog i Västerås och Strängnäs riksdagar, bidrog 1529 att förebygga oroligheter i Dalarna, fick samma år Konungsbyn i Iresta socken i förläning och är troligen identisk med den Arend Persson väpnare, som år 1536 tillhörde domstolen uti myntmästaren Anders Hanssons sammansvärjning. På äldre dagar var han bosatt på fädernegården Granhammar, i Västra Ryds socken i Bro härad, varest han 1534 erhöll häradshövdingedömet. År 1548 omtalas han som död, och även senare finner man hans namn i samband med arvstvister mellan hans fränder.
 
 
B a r b r o  S t i g s d o t t er (SBL 2, S. Samuelsson, s. 724-725),
 
var dotter till bergsfogden Stig Hansson på Jönshyttan i Tuna och blev gift med Arent Persson, sedan en annan, mindre förnäm friare, Svante Stures sven Bengt Eriksson, under förevändning av hennes ungdom avvisats. Trots den ryktbarhet, hon förvärvat som Gustav Vasas räddarinna undan mannens försåt, känner man i övrigt intet säkert om henne. Händelsen berättas hos Peder Swart I följande ordalag: Men Aron Pedersons hustru. var då så dygdelig, att hon gav Gustav förvarning, fick honom häst, åketyg och dräng och skyndaden till herr Jon i Svärdsjö. Krönikeförfattaren känner således icke ens hennes namn. Detta förekommer i en handskriven genealogi från 1500-talet, troligen av Rasmus Ludvigssons hand, och kan sålunda anses riktigt. En yngre, på 1700-talet upptecknad tradition, som berättar, att hon efter Gustavs flykt skulle levat i ovänskap med mannen, är däremot osannolik. K. G. Kröningssvärd och J. Lidén ha båda genom feltolkning av källor konstruerat upp hennes liv så, att hon skulle blivit skild från mannen 1521 och sedan bosatt sig i Holm i Stora Tuna samt under årens lopp varit föremål för konungens välvilja på flera sätt. Allt detta är oriktigt, ty den hustru Barbro I Holm, som omtalas i åtskilliga handlingar från Gustav Vasas tid, var dotter till Lars Tomasson till Årby och Hallkved och 1539 änka i sitt andra gifte efter frälsemannen Otto Nilsson I Holm.
 
Berättelsen om Gustav Vasas Ornäs-besök, sådan den här återgivits, torde kunna antagas återgå på en tradition, förmedlad av personer, som stått konungen nära. Emellertid existerar det en annan, tidigare obeaktad källa om samma sak, en polsk skrift, tryckt 1570, vilken återgiver en tradition, som fortlevat I hertig Johans omgivning. Enligt denna skulle det varit Stig Hansson, Barbros far, som lagt försåtet för Gustav, vilken räddats av husets dotter. Förloppet och Barbros roll i det romantiska äventyret skulle alltså I huvudsak bli densamma, medan rollen som Gustavs svekfulle värd överginge till Stig Hansson. Åtskilliga sannolikhetsskäl giva åt den polska källan ganska stor grad av tillförlitlighet, och dess framställning av händelsen synes rimligare än Peder Swarts; några långt gående slutsatser lär man dock icke kunna draga därav.
 
 

 
 
Mvh
 
Peder Andersson

[Peder Andersson]

...tyvär kom ej bildtexten med i förra inlägget, vilket återges här:
 
 
Vapensköld för adliga ätten Örnflycht, nr 52, sedan nr 84. Upptogs av Arendt Perssons sonsons söner, Måns (1585-1657) och Arent Uddessöner (d. före 23/3 1642) vid deras introduktion 1625. Foto: Carl-Henrik Stiernspetz, Riddarhuset.
 
 
Mvh
 
Peder Andersson

[Peder Andersson Kalix]

Hej, igen!
 
 
Vet någon om det existerar något sigill från Arendt Persson - eller ättlingar till honom? Det verkar vara svårt att få upplysning om detta.
 
Den uppgivne stamfadern häradshövdingen Greger Djekn, skulle visst ha fört två vingar i sitt sigill. Vart härstammar den uppgiften ifrån?
 
 
Mvh
 
Peder Andersson

[Gull-Britt Eriksson]

Hej Torsten
Det var ju tråkigt att det jag skrev, bara var fantasier.
Den 10/7 2002 var jag och besökte Ornässtugan och fick en guidad tur. Varför berättar man inte fakta kan man undra? Jag antecknade vid det tillfället i stort sett vad som sades. Köpte häftet om Ornässtugan av korpral J. Blom.som utkom 1916, men som åter trycktes upp bl.a. 1997.
 
Var därefter vid Jönshyttan och Lodstöparbo. Blev av en ortsbo visad till dessa ställen, Lodstöparbo ligger en liten bit ifrån Jönshyttan, uppe i skogen. Man kan ju undra, varför just Lodstöparbo förknippas med Barbro Stigsdotter.Varför sätter man upp en minnessten där, om inte hon har med platsen att göra.
 
Hundra adelsfamiljer med anknytning till Upplands Bro av Kjell Stensson är skriven på 2000-talet så jag anser inte att den är en gammal litteratur.
Men tack Torsten för att Du har reagerat på uppgifterna.
Vänlig hälsning och trevlig julhelg från
Gull-Britt

[Torsten Berglund]

Gull-Britt,
Jag har inte uppfattat att guiderna på Ornässtugan har för avsikt att berätta om platsens historia wie es eigentlich gewesen. Däremot vårdar man myterna om Gustav Vasas äventyr i Dalarna och andra anekdoter med anknytning till platsen - sådant som de flesta turister brukar vilja höra.  
 
Om de säljer korpralen Bloms hopkok om Ornässtugan i avskikt att det skall vara en seriös dokumentation om Ornäs historia, så är de illa ute, men jag gissar att det snarare är av folkloristiska skäl som man tryckt upp häftet igen.  
 
Tyvärr är det inte alltid en boks tryckår som avgör om innehållet är föråldrat eller inte, utan författarens urval och hantering av källorna för sin framställning. Om författaren bygger sin framställning på föråldrad littertaur och forskningsresultat, men blundar för senare forskningsresultat som reviderat den gamla historieskrivningen, så är bokens innehåll förlegat även om den skulle vara tryckt så sent som 2006.

[Peder Andersson Kalix]

En ytterligare fundering...
 
I artikeln från ÄSF I:3, Ulv, av Pontus Möller och Hans Gillingstam, s. 305; uppges, att Karin Arendsdotter dog tidigast 1504 (G. Utterström, Fem skrivare, 1968, s. 198).
 
Detta med att Karin Arendsdotter, Peder Erikssons (Örnflycht) hustru dog tidigast 1504; kan den uppgiften härröra från ett brev utfärdat i Örebro 24/6 1504? Brevet utfärdades av Metta Ivarsdotter, så lydande:
 
Metta Ivarsdotter tackar Svante Nilsson för dennes senaste brev som överlämnats av en Peder och för de inalles fyra brev hon mottagit sedan de skildes, och i vilka han anmodar henne att komma till Stockholm via Arboga. Men sedan Svantes planer ändrats vill hon inte resa dit eftersom hon inte har något viktigt att uträtta där och avvaktar hans nästa brev. Hon uppmanar honom att ta Birgitta, Anders Pederssons hustru, samt Ingeborg (Ingeborg Arendsdotter Ulf), Ivar Grens änka och K a t a r i n a  i  G r a n h a m m a r till sig som kokerskor, eftersom inget kan fördärva en herre och ett helt kungarike än en dålig kost och täring, samt att apropå hans möte med Ingeborg Åkesdotter ta upp ett domsmål mellan honom och Sten Sture d ä.. [RA, Svenskt diplomatoriets huvudkartotek över medeltidsbreven]
 
 
Kan det möjligen vara [Min anm; änkan] Katarina i Granhammar efter Peder Eriksson, Karin Arentsdotter (Ulv)?
--------------------------------------------------
 
Lite mer kompletta uppgifter med källor, till tidigare ovannämnda Peder Eriksson (Örnflycht); Jfr ÄSF I:3, Ulv, av Pontus Möller och Hans Gillingstam, s. 305:
 
Per Eriksson (Örnflycht; Jfr E 9, s. 219, och Raneke, s. 33) på Granhammar i Västra Ryds socken, Bro härad i Uppland, som nämnes tidigast 21/3 1472 (RA perg), mellan 1483 och 1487 (LagS 1, s. 55) blev häradshövding i Håbo härad i Uppland, vilken han var ännu 28/1 1497 (RA perg), nämnes som riksråd 1489-1497 (Lundholm, Sten Sture, s. 235) och dog mellan 12/3 och 26/11 1497 (Lundholm, a.a., s. 235 f. m. not 8; Jfr Sjödin, a.a., s. 125, not 5).
 
 
Mvh
 
Peder Andersson

[Yvonne Berg]

Thure Magnus Örnflycht född 1766 och hans familj har bott både i Hofgårdsberg i Vendel och i Kölinge i Rasbokil i början av 1800-talet. Jag har en bok, Konung Erik Den Fjortondes Historia, där namnet Örnflycht står skrivet på insidan av pärmen. Längst bak i boken står: Charlotte Örnflycht är ägare till denna bok. Hofgårdsberg den 20 maj anno 1808. Skänkt af söta far på min 10:de födelsedag. Charlotte Örnflycht och ?? skola läsa denna bok tillsammans då de tröttna att berömma varandra.

[Göran Löfstedt]

Jag är i rakt led släkt med Arent Perssons syster Anna Pedersdotter Örnflycht, hon var gift med Nils Mattsson Kagge. Deras son Matts Kagg, död 1570 var slottslov på Läckö. Men det är inte det saken gäller. Jag har en löst hängande Ebba Göransdotter Örnflycht till Bronäs, död 1583, gift med Knut Axelsson Posse, känd 1547, död 1595. Är hon på något sätt kopplad till släkten Örnflycht här ovan.
 
Mvh Göran

[Leif Persson]

Göran, den Ebba Göransdotter du nämner står i Elgenstierna och riddarhusets ättartavlor vara ifrån Forstenasläkten, dtr till Göran Lindormsson och Agneta Nilsdotter (halvmåne), och död 1582-03-24 på Såtenäs. Hon var tidigare gift med Erik Andersson (tre ekblad). Knut Axelsson Posse har inga andra äktenskap angivna.

[Göran Löfstedt]

Tack Leif.
 
Så Ebba Göransdotter har inget med Örnflycht ovan att göra?
 
Forstenasläkten är ju mycket intressant att utreda, fältmarskalk Lennart Torstensson är med där.
 
Jag har sedan tidigare Christina Olofsdotter af Forstena gift med Knut Roos af Hjelmsäter, dotter Elsa Roos af Hjelmsäter, död mellan 1716-1721. Källa är ättartavla Uggla.
 
Dessutom Kristoffer Torstensson af Forstena gift med Britta Eriksdotter Stake, hennes far var Erik Amundsson Stake, död 1533, mor Cecilia Persdotter Lake till Malma.
 
Leif har du kunskap om hur dessa Forstena ättlingar är släkt med Göran Lindormsson af Forstena?
 
Mvh Göran

[Leif Persson]

Åtminstone är ju Kristoffer Torstensson kusin med Göran Lindormsson, med den gemensamma farfadern Brun Svensson och hans hu Gyrit Bengtsdotter Ryting. Något om Christina Olofsdotters härstamning har jag inte, än så länge.

[Annika Johansson]

Hej Leif och Göran
 
Nu läggere jag mig i eran diskution lite. Jag har dessa personer i mitt stamträd och det är hur rörigt som helst. Precis som jag mejlade till dig Göran så är dessa familjer ingifta på flera olika sätt med varandra och de bytte gårdar medvarandra också, hur som helst i bland kan man tycka. De bytte även siggil med varandra om hustruns fader dog så kunde mågen få ta över siggilet eller vapnet. Så är det bl.a. med Forstena vapnet det finns i minst två olika famlijer.  
Jag ska se om jag kan reda ut det här med släktskapet åt er.  
 
Göran Lindormsson af Forstena har en syster som heter Elin Lindormadotter af Forstena hon gifter sig med Mattias Kagg nr 68 Nilsson
Mattias Kaggs moder är Anna Pedersdotter Örnflycht nr 84.  
 
Anna Pedresdotters far är Peder Eriksson Örnflycht nr 84  
Hennes moder är Karin Arendsdotter  
som är dotter till Arent Bengtsson Ulv  
och hans hustru Brita Bengtsdotter Natt och Dag nr 13.
 
När det Gäller släktskapet med Kristoffer Torstensson af Forstena och Birgitta Eriksdotter Stake. Hur de är släkt med Göran Lindormsson af Forstena vet jag inte just nu. Jag har själv en Torsten Lenartsson af Forstena Gift med Märta Posse nr 14. Som är ute och cyklar just nu. Han skulle kunna vara far åt Kristoffer Torstenssson af Forstena.Men det vet inte jag just nu i dagsläget. Jag åter kommer när jag har fått fram lite flera uppgifter om släktskapet.    
 
MVH Annika Johansson Skellefteå

[Göran Löfstedt]

Hej igen Annika.
 
Den Brita Bengtsdotter Natt och Dag du nämner ovan är syster till Engelbrekts mördare, Måns Bengtsson Natt och Dag. Men det visste du väl. Far till dessa två är Bengt Stensson NoD, död 1451.
 
Mvh Göran

[Magnus Lindskog]

Rulla uppå Hans Kongl. May:tts Artolleri wid Carlshambns Castell ... 1699  
 
LäreConstapel Jöran Örneflycht, född 1675 i Södermanland, ogift, 1½ tjänsteår  
 
Källa: SE/KrA/0023/0/1650, Generalmönsterrullor, Artilleriregementet, SVAR bild 386

[Jan Österberg]

Hej Göran
 
Våra vägar korsas igen rätt intressant att den Ebba Göransdotter Örnflycht just kallar sig Örnflycht enär ett antal först och främst kvinnor inom Forstena ätten kallade sig Siöblad. ( enligt Elgenstierna) Men kan fråga sig varför kalla sig Örnflycht eller Sjöblad. Men Sjöblad är lättare att förklara då det kommer från vapenskölden/ vapenbilden.

[Carl Wennerström]

Hej,
 
Jag har en fråga om Forstena-släkten.
 
Riddarhuset har hittat ett led av släkten de tidigare inte visste fanns genom en Jon Dahlman.
Däremot är jag inte helt klar rörande arvsordningen i släkten eftersom Jon som räknas till Forstena inte ärvt vapnet helt från fädernet.
 
Jons far var Olof Christoffersson (Forstena), hans var Christoffer Torstensson, hans far var Torsten Brunsson, och hans var Brun Svensson.
Brun Svensson var i sin tur son till Sven Brynjulfsson Bagge och Elin Lindormsdotter (Bagge av Berga). Bruns mor Elin var från Forstena-släkten ifrån vem Brun
antog vapnet. Elins farfar, Jöns Abjörnsson (Bagge till Hjälmaryd/Forstena), gjorde samma sak som Brun; han antog sin moders (Ragnhild Lindormsdotter) vapen, Forstena-vapnet.  
 
Hur kan detta ha gått till om tillhörandet av ätten/släkten endast går på faderns sida?
 
Mvh,
Calle

[Magnus Lindskog]

Munster Rulla Uppå Capitain Hr Carl von Nummers Compagnie [Livgardet år 1698]
 
15 Roten
Nr 82 Christoffer Jahansson Örnflycht i stellet antagen för Markus Bäckman som blef döödh d: 15 Maij A:o 1697
[Antagen] 698, [Födelselandskap] Wesm:l
 
Källa: Generalmönsterrullor - Svea livgarde 1113 (1695-1699) Bild 3140 / sid 69 (AID: v437251.b3140.s69)
 
***
 
Munster Rulla Uppå Hans Kongl: May:tz LifGardie och Capitein Carl Gustaff Arwidsons Compagnie Munstradt d: 22 April A:o 699
 
15 Roten
Nr 82 Mattias Carlsson Husberg Istel: för Christopher Örnflycht som bekom afsked den 2 Novemb: 698 at sökia sin fortun annorstades
 
Källa: Generalmönsterrullor - Svea livgarde 1113 (1695-1699) Bild 4410 / sid 127 (AID: v437251.b4410.s127)
 
Christoffer står som barn under tab. 36 i Elgenstierna

[Magnus Lindskog]

Testamente efter Magnus Örnflychts [EÄ tab. 24] änka Anna Christensdotter (se även mina tidigare inlägg ovan):
 
Aldenstund iag Anna Christensdotter i Glemminge är gammal och eensam, och der hoos nu for tijden efter den högstes tilskickelse stadder utj een swår och häftig siukdom, om iag kommer till min förra hälsa och sundheet igien eller intet står alt i gudz nådiga behag af gudomeliga wilja huru han med mig giöra täckes, nu emedan jag wet mig ingen arfwinge hafwa här i rijket, och der gud skulle behaga mig nu hädan kalla ifrån denna beswärliga och medosamma werlden så Testamenterar iag alla de Ägodehlar iag nu för tijden äger, till Ehrewyrdige hög- och wähllärde Pastoren Hr Enoch Wettring hans kiäresta och arfwingar ag hwad slag det wara må, undantagandes intet annat än huuset iag uthi boor, hwilket iag af egna ågodehlar bekostat och upbygt, det samma will iag mina sönner, der de i lijfwet äro som för några Åhr sedan begåfwo sig i Kongl: May:tz tienst, och der Gud har förundt dem den lyckan de till wårt, sine fädernäs land åther komma skohla, så förbehålles dem samma huus till goda, el: och uprättelse, för hwad iag derpå Bekostat, Emedlertijd får bem:te Hr Pastoren min k: siäla sörjar och hans arfwingar antaga huuset för mina Barns el:r och för sig sielf och de sina tillgode åthniuta om som händer mina söner det intet efterfrågar. Hwar emot Hr Pastoren sig uthfäster at han will mig wähl och sedesampt begrafwa, och så bekåsta, alt hwad som dertill behöfwes, sampt min och min Sahl: Mans graf, med een wähl uthhuggen lijksteen öfwertäcka hwilket iag af honom begiärdt och är min yttersta willia, till samma stadfästelse har iag begiärdt klåckaren Nils Christensson med Bonden Anders Isaachsson i Glemminge detta underskrifwa sampt mitt nampn å mina wägnar under sätja Glemminge d:n 16 Aprill A.o 1715
 
Detta Testamente blef af Hr Kyrkioherden Enock Wättring Insinuerat och för sitjande Häradzrätt upläst sampt efter des begiäran till des laga säkerheet inteknat, hwar öfwer Häradzrätten lembnade honom Tingzbewijs
 
Källa: Ingelstads häradsrätt AIIa:1 (1715-1734) Bild 12 ff (AID: v97879.b12)

[Katarina Sohlborg]

År 1725 den 4 juni.
 
Sekreteraren Erencrona uppläste konsistorii i Kalmar underdåniga skrivelse angående fältväbeln Örnflycht, som under äktenskapslöfte lägrat en torparedotter Karin Mårtensdotter, och sedan barnfödseln var förbi förlovat sig med henne och låtit kyrktaga henne som sin hustru. Han kunde ej förmås att sammanviga sig med henne, eftersom hans officerare hotat honom, att ej stanna vid regementet om äktenskapet skulle fullbordas (tolkar jag texten). Äktenskapsskillnad beviljades.

Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen  Prot:1725:1 (1725-1725) Bild 4200 / sid 807 (AID: v655201.b4200.s807, NAD: SE/RA/1311)
 
mvh Katarina

[Magnus Lindskog]

"Åhr 1715 d. 26 Octob: /.../
2. Probsten i Boldnäs, Mag:r Nicolaus Clewberg, hafer af d. 15 Octob: sidstl: begärt tillstånd för en AdellsJungfru, be:d Marta Örnflycht, som wet ingen sin slächt i lifwet at tillita, och är i ganska slätt tillstånd, så at henne af hennes Gelikar ingen lärer tillbiudas, at få bygga echtenskap med en beskiedel: Och wälbehållen bondes son, be:d Jon Pärson Wäster uti Kårbyla och Färela Sochn.
Rs: Hr ÄrchieBiskopen sade sig willja efter see en förordning, som han menas skola i detta måhl kunna gifwa någon närmare uplysning, och efterrättelse."


"Åhr 1715 d. 2 Novembris /.../
8. Togz Åter i betänkande, och achtades för godt, at, förän det åstundade ächtenskapet emellan AdelsJungfrun, Märta Örnflycht, och Bondesonen, Jon Persson uti Kårböle och Färela Sochn, hwar om Probsten i Boldnäs hitskrifwit, warder af Consistorio bejakat, må till så mycket större säkerheet, skrifwas till Secreteraren i Kongl. Justitia revision, Wälborne Hr Jacob Hielmber, och af honom förnimmas, om någon Constitution skal wara der emot."

Källa: Uppsala domkapitel, Domkapitlets protokoll huvudserie, SE/ULA/11630/1/A I/21 (1715), bildid: C0074661_00233, C0074661_00241, C0074661_00247


Se EÄ, barn Tab 18:
2. Margareta Örnflycht, född 167[8] i Strängnäs, död 1756-02-25 i Kårböle i Färila socken Gävleborgs län. Gift 1715 med gästgivaren därst. Jon Persson Wester, levde 1728, men var död 1740.


https://www.adelsvapen.com/genealogi/%C3%96rnflycht_nr_84

[Magnus Lindskog]

"Till [befallningsman] Jöns Jönss:
Såsom det Höglofl. Kongl. Ammiralitetz Collegium medelst deras skrifwelse af d: 3 huius notificera hurusom twenne Volunteurer af H: Ammiral Taubes Compagnie Hans Gulberg och Carl Örnflycht ben:de olofl: med deras Lieverie derifrån afwijkit och förmenes i Wanneberga by sig uppehålla och der antagit Ryttaretienst, warandes de till Staturen sådane som inneslutne beskrifning gifwer wid handen; Altså befalles Eder desse personer i fall de der skulle stå at igenfinna, fasttaga och till CarlsCrona under godt förwahr försända låte. Gudi befallet.
Malmö d: 13 Sept: 1701 ./."

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/L0000122_00588

Källa: Skånska guvernementskansliets arkiv, Protokoll och koncept, SE/LLA/10884/A I/41 (1701)


EÄ, barn tab. 36:
"Johan Carl Örnflycht. Volontär. Dömdes 1701-11-09 av amiralitetsrätten i Karlskrona till döden för rymning"

***


Se även mitt inlägg 2003-03-31:
I Skånska guvernementskansliet 1701, DIIb:8 (s. 269-270): 

"...såsom twenne volunteurer af Hr Ammiralen Taubes compagnie Hans Gulberg, och Carl Örnflycht ben:de, hafwa för een tijd sedan med dheras liverie olufl. härifrån afwijket, och nu förnimmas uti Skåne och Wanbärga by hafwa antaget Ryttare tienst... 
...så är collegij begiäran det behagade Hr öfwersten och vice Gouverneuren låta bem:te volunteurer effterslå, och wijd ertappandet fängzlige hijtsända... 
Carlscrona d. 3 Septembr 1701
Kongl. Ammiralitetz collegij

Hans Gulberg... 
Carl Öhrnflycht ung smahl dreng, twint ansichte ungefähr 20 åhr gammal, rymbt med nya Liveriet, desse uppehålla sig i Wahnberga By i Skåne och antagit Ryttaretienst dersammastädes."

[Magnus Lindskog]

"Rulla Oppå 1 Compagniij Hans Kongl: May:tz Lijff Guardie Datum Stockholm den 1 Januarij Anno 1657
/.../
Musqueterer
/.../
v. Rotmestar Nils Månsson Örnflycht"

Källa: Rullor 1620-1723 1658:1 (1655-1658) Bild 530 / sid 46 (AID: v751379.b530.s46, NAD: SE/KrA/0022)
Rullor 1620-1723 1658:1 (1655-1658) Bild 1330 / sid 123 (AID: v751379.b1330.s123, NAD: SE/KrA/0022)


Se även: Rullor 1620-1723 1658:1 (1655-1658) Bild 730 / sid 66 (AID: v751379.b730.s66, NAD: SE/KrA/0022)


EÄ, tab. 18: "Nils Örnflycht (son av Måns Uddesson Örnflycht, Tab. 9), till Vidby (-näs) i Turinge socken Stockholms län, som han erhöll genom sitt första gifte, men sedermera försålde. Löjtnant vid dragonregementet i före detta danska provinserna (Bohusläns regemente) 1661. Avsked därifrån 1665. Var löjtnant vid ett (annat) dragonregemente 1677-06-22. Uppgives sedermera blivit major. Död 1683."

[Magnus Lindskog]

"Eders Excell:tz Excell:r och Nådher, förorsakas iag i diupaste Underdånigheet påminna, hurusåsom iag mig her ödmiukeligen igenom många Supplicationer har angifwit, och underdånig[ast] sökt emploijeras uthj Kongl. Maÿ:tz Militie Tienst, som min skyldigheet fordrar, der effter iag har opwachtat alt sedhan j Påsk, och ännu till Dato intet swar j nåder kunnat ehrhålla ehuruwäll iag anledning gifwit hafwer, hwar medh iag hadhe kunnat blifwit emploÿerat. Nu emedahn iag igenom sådant långt opwachtande ähr /:klageligen:/ så medellös worden att iag intet kan Substistera till mitt Lifzuppehelle. uthan indiupat mig her i stor skulldh på kiöpet. I dy flyr Till Eders Excell:tz, Excell:r och N:r iag med Underdånigste bön dett mig nådigst kan meddelt blifwa ett lijtet attestatum att iag her opwachtat haf:r, och derhos mig permitteras för mitt Trångemåhl skulldh j denne swåra tijdhen att få reesa hem till mit fattiga huus igen. Förwentandes ett nådigt swar, med skyldigt förblifwande Eders Excell:ces Excell:es och Nåders
Underdån, ödhmiukaste Tienare
Nills Örneflycht

[Påskrift] d 16 Aug: 677 rese neder till Armen och sökie sigh employ der eller policeteri[?]"

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065957_02286
Källa: Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/43 (1677)


Se även: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0300120_02093
Rullor 1620-1723, Registerkort över namn i rullorna, SE/KrA/0022/1a/15

[Magnus Lindskog]

"A:o 1674 d. 11 Nov.
11. Anna Knutzd:r ähr lägrat af Lieutnampt Wälb: Hr Nils Örnflycht j Åker Sochn och aflat med honom 3 barn, säger sig warit wid Tinget och fådt dom, men hade honom nu intet at framwijsa. begiärer at han skaffar hänne i Kyrckia.
Resio: dhe skola bägge han och hon inställa sig i domcapitlet til d: 18 Nov. och hafwa med sig domsedelen.
/.../
Den 18 Novemb: [1674] blef ordinarium consistorium hållit /.../
/.../
11. Wälb: Nils Örnflycht med sin kåna Anna woro nu tilstädes, framwijsa tingzdomen om son werldzliga plicht, frågas deras kyrkioplicht.
Resio: 1 Örnflycht skal twå predikodagar stå i effterst i bänckiarna uti domkyrkian, talas om hans synd och bättring af predikostohlen, och han sedan ensides i sacerstijan absolveras. Men. 2 kånan Anna, som här är förhörder i sin Christendombs stychoo, kan dem läsa i book men lijtet förstår, skal, sedan hon här wid domkyrkian 2 predikodagar på pallen stådt hafwer, försändes heem til Åkers försambling, at och där 3 predikodagar stå på bättringzrummet, och sedan offenteligen intagas och absolveras."


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002572_00022 ff
Källa: Strängnäs domkapitel, Protokoll med bilagor (huvudserie), SE/ULA/11466/A 1/8 (1674-1676)

[Magnus Lindskog]

"Manthals Rulla på 3:die Regements Volunteurer och Schoutb:ns Höghwelborne H: Baron Claes Sparres Compagnie Upprättadt efter hållen General Munsteringen d Martj A:o 1708 [-1717]
Antagne i Tiensten: Antagen i Stockholm d 1 februarij och approberat i Collegio d 15 dito 1716
Volunteurernes Nampn: Hendrich Johan Örnflycht
Kongl: Collegij afsked d 22 Junij 1716, att söka lycka på andra orter"

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038000_00045
Källa: Flottans arkiv, Diverse mönsterrullor, Generalmönsterrulla 1708-1717, SE/KrA/0500-0503/0503/036/II a/1 (1677-1717)

[Magnus Lindskog]

"Generall MunsterRulla Uprättadt d: 1 November som Utwijsar huru Volunteurerne af första Regementet och Hr Tygmäster Johan W: Leijonfelltz Compagnie sigh Befinne widh Genneral Munstringen som hölltz i CarlsCrona den _ December A:o 1699.
/.../
Anntagna: [1]699
Födellseorten: Östgiöte.
Bängdt Örnflycht"

Källa: Flottans arkiv, Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 4.0. Regementsskrivaren för volontär- och sjöartillerireg. EIa:1 (1699) Bild 140 (AID: v748548.b140, NAD: SE/KrA/0501007)

EÄ, utan känd härledning:
"Bengt Örnflycht. Konstapelmat vid amiralitetet. Begraven 1704-02-27 i Karlskrona."

[Karin Uhrvik]

I Stockholms Magistrat och Rådhusrätt 1695-07-08 anhöll salig Drottningens drabant salig Fredrich Örnflychts änka Anna Schultz, som för sin armod och fattigdom är intagen i salig Drottningens fattigstuga, att hennes lille son Magnus Örnflycht, vilken hon inte på något sätt kan hjälpa, måtte komma i Barnhuset vilket beviljades att han den skötsel till kläder, föda och upptuktan ska åtnjuta som de andra barnen.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054827_00394
Källa: Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, Kriminalmålsprotokoll, huvudserie, SE/SSA/0138/A 2 a/29 (1695), sid 771