Wachenfeldt, von

[helene von Wachenfeldt]

Hej Anders och Johan!
 
Det jag hade just för tillfället var:
Frans Henrik von Wachenfeldt F 1796-12-02,  
D 1890-12-28 i Nors sn, Värmland, Hemmansägare.
Han kallade sig för Carlsson.
 
Alla hans barnen utom Carl Arvid F 1832-11-12,  
D 1908,Arvika. Barnen avsade sig sitt namn och kallade sig för Fransson.
 
Ättligar till David Fredrik von Wachenfeldt  
F 1753-03-02, Mo Lundo sn, Findland är också borttappade.
 
MVH Helene

[Anders Pemer]

Detta visar också på vad jag har för mig att jag läst någonstans någon gång om att Riddarhuset i praktiken inte längre låtsas om avsägelser av adelskap.
 
Min moster är ingift i en annan svensk introducerad adlig ätt, utan att det är några förmögna slottsherrar vi talar om, utan tvärtom vet jag att hennes svärfar på ålderns höst skrev och försökte avsäga sig adelskapet för att han inte hade råd att betala kapitationsavgiften.
 
Det var inte tal om att mottaga hans avsägelse, utan som jag förstår det efterskänktes i stället hans avgift.
 
Men ovanstående Frans Henriks barn avsade sig alltså sitt namn, och det som förknippades med det, och kallade sig Fransson.
 
När var det egentligen grenen återupplivades på Riddarhuset?
 
Johan Sjöberg har på annan plats i detta forum berättat om Pontus Möllers redogörelse i ett Släkthistoriskt Forum (tror jag det var) om när den unge herr Fransson kom och knackade på vid Riddarhuset och ville ta ett adligt namn. Jag fick intrycket att det handlade om 70-talet, men som jag tolkar min adelskalender måste det ju vara hela första halvan av den 1:a yngre grenen som vid någon tidpunkt har återupprättats och införts i Riddarhusstamtavlorna, inklusive alltså den familj där en medlem av en på samma sätt borttappad gren av släkten Pemer är gift von Wachenfeldt.
 
Fast det motsäger i och för sig inte att hela grenen har bytt namn från Fransson till von Wachenfeldt långt fram på 70-talet.
 
Pontus Möllers berättelse om hur man med hänvisning till adelsbrevet kunde anföra Kgl Majestäs påbud att den adlades äkta manliga bröstarvingar för evärderlig tid skulle bära namnet von Wachenfeldt är också intressant.
 
Det torde väl i praktiken ha inneburit att namnbytesprocessen gick enkelt och smärtfritt, på ett helt annat sätt än om jag skulle få kontakt med dylika borttappade Pemer-grenar. Vi har inget adelsbrev som säger att släktens äkta manliga medlemmar för evärderlig tid ska bära namnet Pemer, utan sådana Pemer-ättlingar skulle definitivt vara utlämnade till de procedurer PRV:s namnsektion i varje givet ögonblick råkar hålla sig med.
 
Sist någon ville återta sitt rättmätiga släktnamn tvingades hon alltså - som jag berättat på annan plats - sitta och be alla myndiga släktingar som redan bar, eller hade burit, namnet om lov.
 
Och en enda faster till mig kunde med sin obstinata nej-röst fälla övriga 39 ja-röster, men kunde i enlighet med rådande procedurer bara obstruera namnbytet en kort tid ytterligare, i det att nästa steg i processen bara innefattade ett kungörande i Post- och Inrikes Tidningar.
 
Obstinat, säger jag. Jo, jag ringde faktiskt upp henne och förklarade att jag ärligt och uppriktigt faktiskt undrade varför hon inte tyckte att Märta borde få heta Pemer, men fick bara svaret att Det har väl inte du med att göra och luren slängd i örat.
 
När jag ombesörjde en artikel om släkten Pemer i SSK 1989 klumpade jag ihop denna faster med två andra kvinnliga släktmedlemmar som inte ville stå med, och ville att det skulle stå att tre kvinnliga släktmedlemmar som rätteligen borde ha stått med i artikeln, har själva sagt sig, alternativt kunnat förutsättas, inte vilja vara med. Elisabeth Thorsell tyckte inte vi behövde bry oss om dem där som inte ville vara med, och då brydde inte jag heller mig om att påtala att en av dem inte själv hade sagt att hon inte ville det.
 
Men med den inställning hon något år innan alltså visade alla oss övriga släktingar i kretsen som bär eller har burit släktnamnet, kan jag inte se att jag överreagerade. Ville hon inte stå på samma sida som oss andra när det gällde glädjen och entusiasmen över  att det faktiskt finns fler som kunde ha hetat Pemer och som gärna ville göra det (och den aktuella släktingen hade hetat Pemer sedan hon var liten om hon bara hade råkat ha en bror - när hennes farbror, som hade en son, tog namnet Pemer 1961 valde hennes far att behålla namnet Svensson för att han ändå bara hade döttrar), så behöver hon inte vara med i släktartikeln och vara med oss när det passar.
 
Jag har en fullkomligt fantastisk förmåga att komma in på helt andra ämnen, märker jag, men ämnet som var aktuellt att ta upp om ätten von Wachenfeldt var ju just detta med borttappade och senare återupptäckta grenar. Därav den senaste utvikningen.

[Johan R:son Sjöberg]

Hej Helene.
 
Menar du att Frans Henrik Carlssons (von Wachenfeldt) ättlingar inte är omnämnda i Adelskalendern?

[Sofia Lundkvist]

Anders Pemer!
 
Avgiften som adliga personer betalar till Riddarhuset är helt frivillig, så det var inte frågan om att avgiften efterskänktes. Den som inte vill betala avgiften behöver ju inte heller göra det.
 
För övrigt förstår jag inte varför man skall kunna avsäga sig sitt adelsskap. Adelsskapet har man därför att man är ättling till en viss en gång adlad person. Och att man är ättling till en viss person kan man ju inte heller ändra på. Precis som man inte kan avsäga sig sina anfäder ska man då inte kunna avsäga sig att man på grund av sitt ättlingaskap till en viss person betraktas som tillhörig en viss grupp, i detta falla adeln. Och det är ju faktiskt det enda som adelsskapet innebär idag...

[Anders Pemer]

Då måste kapitationsavgiften ha blivit frivillig på senare år. För tiotalet år sedan läste jag t ex en insändare i Expressen från någon som anonymt berättade att han var huvudman av en svensk adlig släkt och hade rätt att kalla sig friherre, men inte gjorde det för att slippa öknamnet baronen.
 
Detta var innan adoptivbarn över huvud taget upptogs i adelskalendern, och vad den anonyme friherren verkligen ville framföra i sin insändare var att han hade just adoptivbarn, som han skulle vilja ha med i kalendern.
 
Som protest mot orättvisan att de i denna bemärkelse inte räknades som hans riktiga barn hade han konstrat med att strunta i att betala kapitationsavgiften, och hade då fått inkassokrav.
 
Min adligt gifta moster nämnde också vid ett av de fåtaliga tillfällen familjens adelskap har varit uppe som samtalsämne att det var ju tur att vi inte fick flera söner, för då hade kapitationsavgiften blivit mycket högre.
 
Så det är möjligt att avgiften har blivit frivillig, men den har defintivt inte alltid varit det.

[Anders Pemer]

Gick direkt till källan för att söka lite vägledning. Jag har nämligen surfat runt på Riddarhusets hemsida tidigare.
 
På sidan http://www.riddarhuset.se/allmant/verksamhet/organisation.html kan vi läsa:
 
Riddarhuset står inte bara för själva byggnaden utan betecknar också en institution med stadgar som grundar sig på 1866 års riddarhusordning. Som redan nämnts saknar den svenska adeln efter ståndsriksdagens upphävande all politisk betydelse, men har, liksom för övrigt även adeln i Finland, en offentligrättslig ställning. Ändringar i riddarhusordningen måste godkännas av regeringen, och adeln har en egen typ av beskattningsrätt, den s k kapitationsavgiften som varje manlig, myndig medlem av adeln måste erlägga en gång om året. Denna avgift går oavkortat till underhållet av riddarhusbyggnaden. Riddarhuset får inga som helst statliga eller kommunala bidrag.
 
Så du har fått felaktig information, Sofia!

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Efter att genom århundradena ha påtvingats kontributioner, räfster, reduktioner och med tiden samtliga de skatter som den ofrälse befolkningen varit ålagd att betala, har adeln alltså utvecklats från ett stånd som definierades genom sin befrielse från skatt till ett som betalar mer skatt än den övriga befolkningen...

[Sofia Lundkvist]

På sidan http://www.aftonbladet.se/nyheter/0009/05/adel.html läser jag följande:
 
*Med stöd av svensk lag har Riddarhuset rätt att kräva en årlig skatt på 150 kronor av varje myndig manlig medlem av adeln. Förra året betalade cirka 6 200 personer in ungefär en miljon kronor i skatt.
 
*Adliga män kan befrias från skatten genom att avsäga sig delaktighet i Riddarhusets fonder.
 
Källa: Boken Riddarhuset
 
Så visst är det i grunden en frivillig avgift...

[Anders Pemer]

Då var det kanske en sådan avsägelse man hjälpte gamle Björn med. Uppenbarligen brukar man inte gå ut med den möjligheten särskilt väl, med tanke på friherren vars insändare jag läste för några år sedan.
 
Eller också är det precis som jag tänkte mig i min första kommentar, att den möjligheten har införts väldigt nyligen.
 
Det kunde vara intressant att se någon statistik över hur vanligt det är att adelsman gör denna avsägelse. Jag kan tänka mig att många som föds adliga i varje fall - om inte annat - har en viss ansvarskänsla för att lämna sitt lilla bidrag till Riddarhusets fortbestånd (själva huset, alltså), oavsett vad de sedan råkar tycka om sin börd.
 
En gång hade jag själv en medlem av en släkt jag hade hört talas om som friherrlig som gymnastiklärare. Ganska tidigt frågade jag honom av ren nyfikenhet Är du möjligen friherre, eller så? - Nej, jag är gymnastikdirektör, blev svaret. Vid kontroll så småningom i en adelskalender visade det sig sedan att friherre var just vad han var.
 
Det är väl hedervärt att inte svänga sig med sin gamla mossiga bördstitel, men lite larvigt att överdriva åt andra hållet och hävda att man inte är någon friherre.

[helene von Wachenfeldt]

Hej Johan!
 
Jag har inte tittat närmare på den sidan så jag kan inte svara säkert.
 
Däremot så finns Carl Arvids ättlingar i sammanställningen.
 
MVH Helene

[Johan R:son Sjöberg]

Hej Helene!
 
Jag tittade lite på ätten von Wachenfeldt i Sveriges Ridderskap och Adels kalender (SRAK) 2001 när jag igår besökte stadsbiblioteket i Karlstad.
 
Någon Helene kunde jag inte hitta i sammanställningen, vilket gör mig än mer nyfiken på hur din härstamning från ätten ser ut...
 
MVH  
Johan

[Helene von Wachenfledt]

Hej Johan!
 
Med säkerhet vet jag att min gammelfarmor Ebba Christina  Teresia von Wachenfeldt f 1898-05-06, d 1981-01-15, Ljusdal, hon finns i sammanställningen.
Därifrån finns släktledet ner till David Fredriks son, Paul Fredrik f 1700, d 1779, hh Hedvig Elleonora Uggla.
MVH Helene

[Anders Pemer]

Det skulle vara intressant att få kontakt med dig igen, Helene! Jag är nyfiken på din cognatiska von Wachenfeldt-gren, då jag under åren efter augusti 2001 har stött på en relativt nära egen släkting som är f d gift med en von Wachenfeldt, som inte heller hör till den adliga huvudlinjen i adelskalendern.
 
Var det många barn till Ebba Christina Teresia som tog sin mors namn? Min kvinnliga släktings f d man med namnet von Wachenfeldt kanske är en farbror till dig, eller något...?
 
Hoppas du ser det här, det vore kanon om du hade lust att maila mig!

[Olle Elm]

Möjligen intressant att veta för att komma vidare; Ebba Christina Teresia (1898-1981), dotter till Nils Gustaf von Wachenfeldt och Anna Christina Englund, var själv gift med Nils Gustaf Blom (1896-1973).  
Vänligen,
Olle Elm

[Niclas Rosenbalck]

Kanske har någon Wachenfeltforskare nytta av följande uppgifter jag fann. I Segerstad AI:12 (1827-1831), s 81, N. Stommestad nämns Herr Frans G: Wachenfelt f 9/9 1805 i Grafva [Elgenstierna del VIII, s 598, tab. 20 anger födelseåret till 1804!]. Där bodde även herr Carl Wachenfelt född 1770 i Grafva med sonen Thomas Wilhelm född 1808 i Nor. Både Carl W. och hans son är flyttade 1830 (fadern till p. 14 och sonen till p. 89).

[Helena Stenberg]

Hej Allihopa
Har också anknytning till Von Wachenfeldt genom att min mormors mamma hette Anna Von Wachenfeldt och vad jag förstår så är hon syster till Ebba Christina Theresia.Det fanns även en bror som hette Olof Wachenfeldt tror jag.
Stämmer det?
Anna är född 1910-03-21 och dog 1973-09-15 var gift med Hugo Persson.
Nils-Gustaf Von Wachenfeldts pappa hette Adolf fredrik.
Eftersom det är tyskt ursprung så antar jag att alla dessa Fredrik egentligen kanke är Friedrich?
Är lite nybörjare men tycker att detta är jätte kul så ni får ursäkta om jag verkar lite yr.
Håller sakta men säkert på att skriva in allt i programmet min släkt.
Hälsningar  
Helena Stenberg

[Christina Badne Carlsson]

Efter mina föräldrars bortgång 2002-2003 så har jag nyligen 2006 fått veta att min pappas farmor var född Anna Wachenfeldt och var gift med min pappas farfar Oskar Anderström.Jag har aldrig släktforskat förut. Jag undrar om någon Wachenfeldtforskare vet om Wachenfeldt utan von inte är ett adligt namn? eller om det bara är så att en del Wachenfeldts inte velat eller vill heta von.

[Olle Elm]

Christina Badne Carlsson,
Har Du några årtal och ev födelse/död och/eller bostadssocken på Anna Wachenfeldt?  Ju fler uppgifter om man, barn o s v Du har, ju enklare blir det att finna henne.
Vänligen,
Olle Elm
PS. Om Du läser här ovan finns tydligen personer som kallar sig [von] Wachenfeldt utan att tillhöra ätten, då de taget namnet efter en kvinnlig förmoder.... om jag nu fattat rätt. DS

[Christina Badne Carlsson]

Olle Elm (smol)
Tack för ditt svar. Jag har fått uppgifter av en släkting per telefon om en Josefine Adeline Wachenfeldts dödsannons från 1923 7/11.Annonsen ska skickas till mig.
 
Som närmast sörjande står Anna och Oskar Anderström och under dom står Charles och Emma Carlsson. De sistnämnda bodde i USA.
 
Anna min pappas farmor hette Wachenfeldt som flicka. Anna gift med Oskar Anderström fick en son: Fritz Oskar Anderström alltså min farfar. Han bodde på 4:de Långgatan här i Göteborg ett tag som vuxen.
 
Jag tänkte börja nysta i den församlingen, troligen Oscar Fredriks, så får vi se om det finns uppgifter om Wachenfeldts där eller i någon annan av församlingarna i Göteborg.
Vänliga Hälsningar
Christina Badne Carlsson

[Christina Badne Carlsson]

Olle Elm (smol)
Tack ännu en gång. Nu med en rättelse i namnen Charles och Emma Carlson,där Carlson ska stavas med endast ett s.
Vänliga hälsningar  
Christina Badne Carlsson

[Rose-Marie Tejre]

Hej, antagligen har ni redan forskat vidare på Hälsingeätten G..von Wachenfeldt. Han var min morfar, skogvaktare i Hennan, Ljusdals kommun.I sitt första äktenskap fick  han många barn, mina mostrar o morbröder, alla fantastiska människor, konstnärliga o finurliga på många sätt. Olle, Adolf, Ebba, Anna, Hildur, Ingrid min mor, och Greta. I andra äktenskapet: Per, Gullan och en tredje moster som ännu är i livet. De flesta,   barnen i första äkt.skapet fick själva många barn, Ebba som ngn av er frågade om fick Åke Blom, Olle och Gunnel.

[Rose-Marie Tejre]

Kul Helena Stenberg, Anna var ju min moster o en fantastisk kvinna, bodde på Naggen norr om Ramsjö, hon älskade att fiska!!Hennes son Lennart gift med Thea . även dom i Naggen, en skogsby,Han var väldigt snäll, o jag gillade honom som barn, han var duktig att spela gitarr, dottern finns i Bjursås,också en yngre bror finns, tänk va kul det var när alla dessa systrar träffades. Min mor hette Ingrid o var alltså syster, boende från 1947 i Stora Vika, Nynäshamn, o flyttade till Huddinge 1962, dog 1969,  moster Anna ställde upp o kom hem till oss för att stötta o hjälpa. Hon lärde mej att göra saffranspannkaka, en tradition som fortf. är viktig för mej under julhelgerna. jag förstår att du måste vara barn eller barnbarn till ngn av Annas barn.. roligt att få veta mera..själv är jag född 1945. Hälsning Mia

[Marianne Hultgren]

Hej
Jag frågar vidare på Christina Badne Carlssons (min nyfunne kusin) fråga. Vår farmors mor Anna Matilda född Carlsson 1867-06-18 Göteborgs Karl Johan, lägger till namnet Wachenfeldt på mitten av 1880-talet. Hennes två systrar Josefina Adelina f.1860-06-13 och Augusta Charlotta f.1856-04-12 byter helt från Carlsson till Wachenfeldt. Deras far hette Gustaf Carlsson f.1826-11-02 i Nor Värmland och hans far Carl Carlsson Mällberg f. 1777 eller 1779 (olika i olika husförhörslängder) står också som född i Nor, men där finns inga C-böcker före 1779. Församlingarna har ju ändrats geografiskt där, så förmodligen gå han att finna i en annan församling, vilket jag inte lyckats med ännu.
 
Det finns ju en massa Wachenfeldt i och omkring Nors församling vid denna tiden. Är det någon som har någon aning om hur det kan stå till? Eller har de här tre systrarna bara tagit namnet Wachenfeldt?
 
Mvh
Marianne Hultgren

[Marianne Hultgren]

Hej
 
Jag undrar vad som gällde vid namnbyte under sent 1800-tal? Min ff mor och hennes två systrar byter/lägger till namnet Wachenfeldt (utan von) på 1880-talet. Jag kan inte finna något släktband till någon Wachenfeldt och i en fråga till Lansdarkivet angående namnbyte, finner de inte något registrerat namnbyte. Landsarkivet tror att de bytte för att få en bättre ställning. Var det tillåtet att byta till ett adligt namn hur som helst?  
 
Mvh
Marianne

[Ralf Nyman]

Hej  
och hälsningar från Finland.
 
Min ff mm ff ff f Tore Olofsson adlades 1648 och antog namnet Ollonberg. Den adliga släkten är utdöd men trots det förekommer det i Finland många Ollonbergar. Jag har varit i kontakt med ett par av dem som inte kan förklara härkomsten av sitt släktnamn.
 
Nu undrar jag om hur det är möjligt att namnet går vidare trots att den adliga släkten är utdöd. Jag antar att ett såpass speciellt namn som Ollonberg inte fanns före 1648 (vilken fantasi förresten!)
 
M.v.h.
Ralf Nyman

[John Winblad von Walter]

Hej Marianne!
 
Har du nämnen och födelsedatum till hustrun om Carl Gustafsson, f. 1826, och hustrun till hans far, Carl Carlsson Mällberg f. 1877/79?  Kanske kan hustrur ge ledtråd till uppkomst om efternamnet Wachenfeldt (von Wachenfeldt?) i tre systrarna.
 
Mvh,
 
John Winblad von Walter, Carver, Minnesota, USA

[Marianne Hultgren]

Hej John
 
Det här är ett mysterium, men spännande.
 
Gustaf Carlssons fru hette Anna Maria (Maja) Persdotter 1826-04-08 i Herrestad Bohuslän. Hennes far hette Pehr Hurtig född 1791. Han var soldat, men jag har inte funnit vart han kom ifrån. Han i sin tur var gift med Ingeborg Jonsdotter eller Jönsdotter född 1793 och död 1831-02-14. Henne har jag heller inte funnit vart hon kommer ifrån.  
 
Carl Carlsson Mellberg även Mellfeldt. Var soldat även han i Nors fösamling Värmlands län. Han var gift med Stina Cajsa Larsdotter född 1798-10-18 i Hammarö församling Värmlands län.  
 
Systrarna Carlsson byter/lägger till Wachenfeldt utan von på 1880-talet. När jag frågat på Landsarkivet i Göteborg om namnändringen får jag en gissning till svar att anledningen till namnbytet kan ha varit att systrarna ville få en bättre ställning i samhället. Men man undrar ju lite över om det finns något samband med von Wachenfeldts i Värmland eller Dalsland. Det är lite klurigt runt Carl Carlsson födelse också. Han står som född både 1777 och 1779. Kyrkböckerna före 1779 finns tyvärr inte kvar sedan de brann upp 1779. Det skulle vara roligt att finna en lösning på gåtan.
 
Mvh
 
Marianne Hultgren

[Claes-Göran Magnusson]

Angående Dalslandssläkten - Om jag inte minns fel omnämns den i Ryr-boken.
 
Författare: Hebenius, Bror, 1919-
Titel: Ryr: Skålleruds socken: gårdar och släkter / Bror Hebenius
Förlag/år: [Mellerud: B. Hebenius], [2001] (Mellerud: Niklassons tr.)
Omfång: 348 s.: ill.; 22 cm
ISBN: (Inb.)

[Bjarne Persson]

Hej
 
Jag vill komma i kontakt med någon som har kunskap om Franz Gustaf Paulsson von Wachenfeldt, född 1803-09-03 i Tittertan (Marieberg), Grava sn, död 1847-03-27 i Norra Stömmestad, Segerstads sn.
Efter faderns (Paul Fredrik von Wachenfeldt, f. 1765-03-26) död 1809-01-15 flyttade änkan Elisabeth (Lisa) Boman, f. 1767-02-18, med barnen Franz Gustaf, Carl Fredrik f. 1805-09-27 och Henrik Tycho f. 1807-06-10, d. 1810-02-08 till Karlstad. Där föddes 1809-09-09 Paul Fredrik. Familjen bodde i Karlstad till 1828, när modern bräcklig och utfattig avled 1828-04-07.  
Paul Fredrik var enligt Elgenstierna student i Uppsala 1829, e.o. kammarskrivare i kommerskollegium 1836-09-01, död ogift 1845.
Carl Fredrik var bl.a. militär vid Värmlands regemente (furir 1824, fanjunkare 1833, mönsterskrivare 1852, avsked 1865). Han var också tulluppsyningsman. Gick en vinter på 20-talet en kurs i lantmäteri i Stockholm och blev mycket omtalad för sitt utsvävande liv där. Han blev gift 1840-01-01 med Anna Maria Lagerlöf, f. 1811-06-02 i Mårbacka, Östra Ämterviks sn. Hon var faster till Selma Lagerlöf. Carl Fredrik blev omskriven som en av kavaljererna i Gösta Berlings saga.
Han dog 1877-07-17 i S. Hannäs, St Kils sn.
Franz Gustaf är den jag är mest intresserad av men vet minst om. Han var furir vid Värmlands regemente 1822-01-02, förare 1826-02-13, fältväbel 1829-01-03 och fanjunkare 1833-06-24. Flyttade 1828 till Angersby, Sunne sn, därefter 1829 till Norra Stömmestad, Segerstads sn. Ägare var en fanjunkare Per Philip W?lfschmidt. På gården fanns då även Franz Gustafs farbror Carl f. 1770 och dennes son Thomas Wilhelm f. 1808. Franz Gustaf övertog gården 1832. Brodern Carl Fredrik bodde där någon tid från 1832 till 1836. Franz Gustaf var ogift och avled 1847-03-27 av slag och begravdes 1847-04-05 i Segerstad. Jag har inte hittat någon bouppteckning efter honom.
Alla uppgifter är hämtade från kyrkoböcker och militärrullor. Elgenstierna och husförhörslängderna har tyvärr fel födelsedatum för både Franz Gustaf och Carl Fredrik, riktiga datum finns i födelseböckerna.
Jag är intresserad av alla uppgifter om nämnda personer och om gårdarna Tittertan/Tittersta (Marieberg) och Norra Stömmesta. Jag försöker också reda ut om det var så att Franz Gustaf hade ett förhållande med en piga på gården och efterlämnade en (Franz)dotter. Framgår ej av kyrkoböckerna.
 
Bjarne Persson

[Lisa Jansson]

Åh, vad glad jag blev nu! Jag har sökt i två år efter Stina Cajsa Larsdotter född 1798-10-18 i Hammarö församling, och så hittar jag henne här.  
 
Den här flickan har klassats som både vanartig och lösdrivare i sin ungdom, så jag hade inte räknat med att finna henne i en diskussion om en introducerad adelssläkt. Haha, nu har jag en ny ledtråd att gå på!

[Stig Wallmarker]

Sven Fredrik von Wachenfeldt född 1779-09-14 död 1855-05-09 boende på fidekomisset Stora Apelnäs i Roasjö sn och son till Gustaf von Wachenfeldt
1744-1802.
Sven Fredrik torde ha haft 8 barn - vem var modern till dessa barn och
vem var Sven Fredrik gift med?

[Bo Persson]

Hustrun hette Sofia Lindberg, var född 1793 9/3 på Ölsremma komministerboställe, Ölsremma sn (P), död 1880 11/5 på Olofstorps komministerboställe, Valinge sn (N). Hon och maken gifte sig 1815 30/5 i Sexdrega sn (P), där hennes far, Carl Magnus Lindberg (1757-1830), var kyrkoherde och prost. Modern hette Johanna Catharina Wetterberg.
 
Sven Fredrik von Wachenfeldt och hans hustru hade nio barn. Fideikommisset avsåg från början Sällerås i Länghems sn (P), men överfördes för Gustaf von Wachenfeldt till Stora Apelnäs.

[Stig Wallmarker]

Hej - jag söker Sven-Fredrik Wachenfeldt född 1799-09-14 på Stora Apelnäs i Roasjö - han dog 1855-06-09 på Stora Apelnäs Hans far var Gustaf von Wachenfeldt född 1744-08-08 i Dalstorp sn. Sven Fredrik var far till 8 barn bl a Elisabeth.
Är det någon som vet vem Sven Fredrik var gift med och om hon var mor
till alla barnen?
 
Stig

[Moderator Yrken]

De två ovanstående inläggen av Stig Wallmarker och Bo Persson har idag flyttats hit från den raderade rubriken Kända personers anor: Övriga kända personer: Wachenfeldt (säger Moderator Yrken, som agerar i stället för den ännu inte tillsatte Moderator för Kända personers anor).

[Stig Wallmarker]

Hej Bo.
 
Jag blev jätteglad för Ditt svar betr. Sven Fredrik Wachenfeldt född 1799-09-14 - Sofia Lindberg är min fmmm mor. Hennes dotter hette Elisbeth Wilhelmina född 1825-03-21 gift med Harald Bernidot Svensson - men jag har inte så mycket information om denna familj - har Du eller någon annan någon historik.
 
Hälsningar
Stig

[Bo Persson]

Adl. ätten von Wachenfeldt finns redovisad i Elgenstiernas Ättartavlor, bd VIII. Betr. din fm mm har jag noterat följande, som kompletterar uppgifterna i Elgentierna:
 
Elisabet Wilhelmina (Mina) von Wachenfeldt, född 1825 24/3 på Stora Apelnäs, Roasjö sn (P), död 1901 24/12 i Vänåkra Östergård, Örby socken (P); gift 1852 27/4 i Roasjö sn med handlanden Harald Bernhard (Bernidot i fb, Birger i hfl) Svensson, född 1824 4/12 i Munkagård, Morups sn (N), son till bonden Hans Svensson o.h.h. Börta Bengtsdotter.

[Axel Svensson]

En fråga innan jag forskar vidare!
Min farmor som hette Elna Pehrsdotter och var född år 1868, berättade en gång för länge sedan - innan jag blev intresserad av mina anor -
att en släkting till henne hette von Wachenfeldt i efternamn.
Denna släkting blev helt utfattig, så för att komma vidare i livet, sålde han sitt efternamn - kan det var sant?
Var kan man i så fall söka vidare om detta?

[Anders Pemer]

Det låter som någon förvrängning av det som de första inläggen i den här tråden handlar om. Släktmedlemmar som var torpare och bönder och inte längre bar sitt adliga namn.
 
Det bör för övrigt nyanseras om dem, de har knappast själva avsagt sig namnet, de hade gjort en klassresa till bondeståndet och där bar man inte släktnamn. Prästerna skrev dessa med patronymikon i stället, och en stor värmländsk gren av ätten försjönk därmed för lång tid ner i bondeståndet, men återupplivades tydligen framåt 70-talet.

[Magnus Lindskog]

"[År 1698] ... att som widh goarnezonen i Wismar, så för den stadige patrullering som der bör skee, som och för stadsens förswar intet högre fordras än ett stendigt compagnie Cavallerie, så starkt som Eders Kungl. Maij:ttz krigz collegium finner nödigt, så ärbiuder iagh migh, att effter Eders Kungl. Maij:ttz befallning och ordres till samma Compagnietz settiande så mycket manskap wärfwa. då Eders Kungl. Maij:tt af Kungl. nådh och mildheet wille benåda migh medh ÖfwerstLieutnantz charge och hwilkor för bemelte Compagnie, behiertandes de månge Travallier som iagh i krigztijder giordt, och de swåra Blesseurer iagh fådt, effter som iagh och her medh intet högre söker än Eders Kungl. Maij:ttz nytta och gagn som in till min dödzstund förblifwer.
Stormechtigste allernådigste Konung.
Eders Kungl. Maij:ttz allerunderdånigste undersåthe
Friederich von Wachenfeld"


Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/62 (1698), bildid: A0065976_00882 ff


https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Wachenfeldt_nr_1743