Sven!
Makarna Fredrik Otto o. Abrahamina hade ytterligare en son Carl, född 1799 och död s.å på Mölntorp i Säby (U). Detta känner Du kanske till? Abrahamina dog ganska precis ett år senare.
Sönerna Du frågar efter avled barnlösa. Christina Hedvig avled på Mölntorp i Säby (U) 1815-11-08
lite drygt 20 år gammal. Jag vet inte om hon hunnit gifta sig och jag känner således inte heller till om hon hade barn.
Fredrik Abraham f. 1793 var löjtnant och jägmästare. Gifte sig 1836-04-20 med Fredrika Margareta Strömvall och avled ett år senare 1837-06-21 på Öland.
Otto Sebastian (1797- 1849) var utbildad officer, men mest känd som reseskildrare och poet. Han var den yngste i syskonskaran Du nämner. Pga hans författarskap har jag mest information om honom av dessa tre syskonen. O.S. gick i Trivialskolan i Västerås och skrevs som fjortonåring, 1811 in som student i Uppsala. Rätt snart hamnade han i officersutbildning. Blev rustmästare vid livregementets grenadjärer och utnämndes 1816 till fänrik. Han befordrades till löjtnant 1823, men avgick på egen önskan ur aktiv tjänst med kaptens avsked 1826. Tydligt är att Otto Sebastian von Unge i högsta grad vantrivdes i officersyrket. Det framgår av några av hans dikter. I början av 1830-talet finner man honom som medarbetare i VLT, som då var en nystartad tidning. (Västmanlands läns Tidning). Bidragen publicerades anonymt, varför det inte är så lätt att exakt säga vad han skrivit. Något år senare, 1832-08-15 gifte han sig i Ramnäs bruk, Ramnäs (U) med prostdottern Christina Elisabeth Wesström, f. 1793. Han avled barnlös på Westerqvarns egendom i Kolbäck (U) 1849-05-14.
Otto Sebastian är omskriven i ett kapitel Radikalen Otto Sebastian von Unge - en originell filosof på landsvägen (sid. 103- 108) ur Carl Axel Westholms bok Författare i Västerås - från Petrus de Dacia til Bo Setterlind utg. 2002 i Västerås Kulturnämnds Skriftserie, nr.36. Även om Otto Sebastian aldrig var bosatt i Västerås, med undantag för några skolpojksår i början av 1800-talet, då han var inackorderad i sta?n, så var han senare både genom sin skriftställarverksamhet och sina släktband nära knuten till Västerås.
I von Unges böcker skildras den existerande lärdomsskolan med en djupt känd avsky. Han hävdar att skolagan är förråande och han vänder sig gång på gång och med stor häftighet både mot det spösystem som bibehållits, förmodligen från medeltiden, och mot skolundervisningens själlösa latinplugg med mekaniska utantilläxor . Likaså reagerade han med moralisk upprördhet över de offentliga kroppsbestraffningar, som ännu tillämpades. T.ex. blev han åsyna vittne till hur en tjuv fick spöstraff på Västerås torg.
Otto Sebastian var starkt påverkad av Rousseaus tankegångar. Som reseskildrare formulerade han sig temperamentsfullt och subjektivt. Som bildkonstnär framträdde han offentligt 1829, samma år som han författardebuterade. På konstakademinens utställning i Sthlm visades då en oljemålning och fyra akvareller från hans resor i Dalarna och Västmanland.
Bildkonstintresset och tecknartalangen tycks han ha fått i arv från fadern Fredrik Otto, som var en ganska duktig karikatyrtecknare och även gjorde en och annan målning. Bl.a finns bevarat ett målat akvarellporträtt av den första hustru Abrahamina - Otto Sebastians mor.
Med hälsningar
Christina
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy