Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-17

[Sigvard Boström]

En av mina anor, Herman Tersmedens far hette Tomas tor Smede. Nu undrar jag vad ”tor” betyder. Är det ett namn och hör det i så fall till för- eller efternamnet? Eller är det något liknande ”von”?

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Det hör till efternamnet på samma sättet som ett von - tor är den lågtyska motsvarigheten till zur.

[björn bryde]

Om det skulle være av noen interesse har jeg gjort følgende notater om noen generasjoner thor Smede i Flensborg:
Thomas thor Smede d.e.
Oppgitt å ha vært Kledehandler og Rådmann i Flensburg. Kom fra Stade til Flensborg i 1529, og kjøpte hus og grunn. Bygget på kort tid opp et av de største handelshus i byen. Handelsvirksomheten strakk seg fra Strasbourg til Sverige og fra Holland til Danmark, med forgreninger til Norge. Handelshuset var den viktigste leverandør av tekstiler og alt som tilhørte fornem bekledning til Konger, Hertugene og de fornemme familier i Schleswig Holstein.
Under sønnen Reinhold, som i tråd med familietradisjon i Patrisierfamilien var utdannet i Strasbourg og Wittenberg, vokste handelshuset ytterligere. Thomas thor Smede hadde hentet sine nevøer fra Stade, brødrene Harder og Paridum Vake. Harder ble gift med en av sine kusiner (datter av Thomas) og ble tatt inn som kompanjong i handelshuset og drev dette sammen med Reinhold thor Smede.
En annen datter ble gift med Hans Kellinghausen (hvis slekt var kommet til Stade fra Becken i Westfalen i 1479), og denne etablerte et eget handelshus i Flensborg. En tredje datter ble gift med Johann Timm som kom fra Stade og etablerte eget handelshus i Flensborg..
Det har vært en del usikkerhet om skrivemåten for dette navnet. Gerhard Treschow i 1753 skriver Thorsmeden i sin bok om Jubel-lærerne. Mens kilder i Flensburg omtaler "Handelshaus thor Smeden", og dettes leder Thomas thor Smede, det betyr at den Thomas som gikk konkurs 1602 er sønnesønn av den Thomas som omtales her (sønn av Reinhold).
Det er kjent 6 barn i ekteskapet med Drude Pedersdatter:
1. Anna thor Smede f. ca 1534 gift med Jacob Fincke
2. Reinhold thor Smede f. 1531 d. 8.11.1584, gift med Gesa Lange. Reinhold ble Ratsverwandter, dennes sønn
Claus thor Smede (1578-1633) flyttet til Køge og ble borgermester der 1620.
3. Sophia thor Smede, gift 1560 med Lütke up der Heide, som ble gjengift 1567 med Magdalene Holsten
4. Datter gift med Harder Vake
5. Datter gift med Hans Kellingshausen
6. Datter gift med Johann Timm
Krigen i Tyskland fra 1618 skapte vanskelige handelslinjer til både leverandører og markeder. Svenskehandelen ble rammet av fiendskap mellom Christian IV og Gustav Adolf. Dertil ga Christian IV spesielle privilegier for å bygge opp kjøpmannstanden i København. Når man så tillegger "3.-generasjons-epigonet" fikk flere av de største handelshusene problemer.
Det betydelige engros-handelshuset thor Smeden og Vake gikk konkurs 1602. Daværende leder Thomas thor Smede mistet dermed sin borgerstatus, og kunne heller ikke inneha noen form for offentlig stilling, og han flyttet da til en landeiendom i Koldenbüttel mens barna flyttet til de danske øyer og til Sverige.
På midten av 1600-tallet ble en Reinholdt thor Smede (sønn av Deputerte Hans thor Smede) borgermester i Storeheddinge. To andre sønner slo seg ned som kjøpmenn i Ålborg på midten av 1600-tallet, nemlig Claus thor Smede og Thomas thor Smede.
I Hillerød slo to sønner av uheldige Ratsverwandter Thomas thor Smede seg ned som kjøpmenn, Reinhold og Thomas thor Smede (1625-1673), sistnevnte var først flyttet til Nakskov men flyttet videre til Hillerød. Broren Hans thor Smede ble boende som kjøpmann i Nakskov og ble borgermester der 1659.
Flere barn av Thomas reiste også til Sverige. Den mest betydelige var Hermann thor Smede som startet bergverksdrift i Södermannland, fra ham nedstammer den svenske slekten Tersmeden.
Vi finner også en Hans thor Smeden som anmelder sin sønn Thomas thor Smeden til flytting til utlandet 5.8.1631. Der er oppgitt som Grossvater: Reinhold thor Smede, Vater: Hans thor Smede d. 1629 i Eiderstedt og dennes ektefelle Sophia, datter av Nis Festeren i Flensburg.
Disse opplysningene er samlet fra Danske Jubellærere, skrifter fra historielaget i Flensburg, Gether etc.

[Knut Fasting]

Hei.
 
I siste innlegg om Tersmeden står bl.a.
 
 Flere barn av Thomas reiste også til Sverige. Den mest betydelige var Herman thor Smede som startet bergverksdrift i Södermannland, fra ham nedstammer den svenske slekten Tersmeden.
 
I Svensk biografisk handlexicon 
 
http://www.lysator.liu.se/runeberg/sbh/b0597.html
 
gis det en annen redegjørelse for den svenske slektens opprinnelse, antakelig laget da deler av slekten ble adlet under navnet Cedercreutz.
 
Kan det dreie seg om TO slekter i Sverige, to grener av samme slekt eller hva ?
 
Kjenner noen til sammenhengen her ? 
 
Vennlig hilsen
 
Knut Fasting

[Sten-Sture Tersmeden]

I Sverige finns släkten Tersmeden. Cedercreutz lever i Finland. Det är från början samma släkt, där några barn antagit namnet Cedercreutz.
(Reinhold Tersmeden (1655-1698), son till Herman Tor Smede) hade många barn med Christina Börstelia. Vid makens död gifte hon om sig med Jonas Folkern (1661-1727, adlad Cedercreutz). Några av hennes barn med Reinhold tog namnet Cedercreutz och blev adlade redan 1711.
Tersmeden blev senare adlade 1751.)
 
Hälsn Sten-Sture Tersmeden

[Knut Fasting]

Tusen takk for svar.
Det dreier seg altså om én slekt.
Jeg er imidlertid fremdeles usikker på slektens avstamning: Er Reinhold T (1655 - 1698) g.m. Christina Börstelia, og hans far Herman T., etterkommer etter den fra Sveits innvandrede linjen (Zeerschmitten) eller nedstammer han fra Thomas Thor Smede i Flensburg ? Kjenner man eventuelt forbindelsen mellom Sveits-grenen og Flensburg-grenen ?

Med andre ord: kan den Herman Tor Smede du nevner være identisk med den Herman Thor Smede som Bryde nevner, se ovenfor, og som startet bergverksdrift i Södermanland ?

; o} Knut F

[Sten-Sture Tersmeden]

Från Flensburg, startade bergsverksdrift i Södermanland.
 
Känner inte till förbindelse till Sveits. ZeerSchmitten har ingen koppling till vår släkt, även om man trodde det i början på 1900-talet (som ett av flera alternativ).

[Knut Fasting]

Takk igjen, frende.
Da ser det ut til at BEGGE mine foreldre nedstammer fra Thomas T. og Drude Pedersdatter.
 
; o} Knut F

[Sven Kruuse]

En tysk utredning om släkten Tor Smeden:
"Eine Flensburger Großkaufmannsfamilie des 16. Jahrhunderts" av Von Alfred Meyse,
1939, Verlag Heimat und Erbe in Flensburg.
Här hittar vi den som pdf-fil:
http://hem.fyristorg.com/g_nassen/torsmede.pdf
Kanske den kan vara till någon hjälp.

[Conny Eimar]

Har ett namn på en Hedvig Elisabet Charlotta Tersmeden född 9/7/1823 i Stockholm gift med Per Erik Larsson född 22.8 1822 i Glanshammar. Vet någon något om henne, vilka föräldrarna var.
Har läst igenom allt som finns om Tersmeden på internet.

[Berit Tjernberg]

Conny,
Är du säker på att hon är född i Stockholm?
 
Jag hittade detta på Family Search:
 
http://www.familysearch.org/Eng/default.asp
 
Individual Record FamilySearchT International Genealogical Index v5.0  
  Sweden  
Search Results  | Download | Pedigree  
 
   
Hedvig Elisabeth Charlotta Tersmeden  
  Female    
   
Event(s):  
 Birth:  1823   Langbro, Orebro, Sweden  
 
Parents:  
  Father:  Jacob Johan Tersmeden  
  Mother:  Maria Lovisa Wennerblad      
     
Marriages:  
 Spouse:  Unavailable  
 
Det kanske är värt att undersöka närmare?
 
Mvh / Berit

[conny]

Hej, de här uppgifterna ska tydligen komma från landsarkivet i uppsala. Får göra men dubbelkoll.
Enligt de uppgifter jag fått är  Hedvig Elisabeth Charlotta Tersmedens dotter född i Längbro.  
Hedvigs man Per Erik Larsson man var född i  Glanshammar.
Det kan ju skett en förväxling när uppgifterna skrevs ned.
Tack för svaret

[Elisabeth Thorsell]

Den berörda familjen finns i Elgenstierna VIII, s. 229b, Tab.12, och det hela borde väl diskuteras under Introducerad adel?
 
Visserligen avsade sig fadern Jakob Johan adelskapet 1843, men behöll namnet Tersmeden.

[Sten-Sture Tersmeden]

Har en notering att sonen  Gustaf Jacob (1834-93) Anhöll 18/4 1855 att återfå sitt adelskap som hans fader avsagt sig 1843. Hur det gick har jag inte forskat i.

[Sten-Sture Tersmeden]

Skulle ha skrivit att Gustaf Jabob var bror till Hedvig Elisabeth Charlotta.

[conny]

Ok så Gustaf Jacob och Hedvig Elisabeth Charlotta var sykon. Appropå hennes fader Jacob Johan Tersmeden, det är verkar inte vara samma som bodde på Hinseberg i alla fall. Vem kan det då vara? har inte kollat upp om Hedvig var född i Stockholm eller Längbro än.
 
 
Observera att för- och efternamn skall skrivas i rutan för användarnamn vid inlägg i Anbytarforum..
-Kom ihåg det framöver bara..  /Peter Karlsson - Anbytarvärd

[Sten-Sture Tersmeden]

Så här står det i riddarhusgenealogien:
Riddarhuset: TAB. 12.
Jakob Johan (översiktstab 4A, son av Lars Gustaf, tab 11), född tvilling 1794-07-07 i Sura  
socken, Västmanlands län. Kadett på Karlberg 1809-09-29. Avgången därifrån 1812-08-01.  
Fänrik vid livregementets grenadjärer s. å. 4/8. Kornett vid livregementets husarkår s. å.  
29/12. Löjtnant därst. 1816-05-21. Avsked 1823-03-04. Avsade sig adelskapet 1843, men  
behöll namnet Tersmeden. Var blind. Död 1849-09-30 på Norra Rynninge i Ervalla socken,  
Örebro län och ligger jämte sin fru begraven på Örebro norra kyrkogård. Gift 1843-05-08 på  
sistnämnda egendom med Margareta Lovisa Wennerblad, död 1858-08-04 på Ulriksberg i  
Längbro socken, Örebro län, dotter av sämskmakaren i Örebro Johan Wennerblad och hans  
första hustru.
 
Så här står det om pappan Lars Gustaf Tersmeden:
Kapten i finska kriget 1788-90.
Ägde  i Stora Mellösa sn (Ör.)
Riddarhuset tab 11: Lars Gustaf (översiktstab 4, son av Jakob, tab 3), född 1755-08-22 på  
Ramnäs bruk i Ramnäs socken, Västmanlands län. Förare vid livgardet 1770-09-23. Volontär  
vid fortifikationen 1772-06-02. Fänrik vid livgardet 1773-12-15. Löjtnant därst. 1777-04-09.  
Kapten 1782-03-18. RSO 1789-09-02. Avsked 1791-01-19. Död 1833-03-31 på Österrasta i  
Fellingsbro socken, Örebro län. Ägde Göksholm i Stora Mellösa socken, Örebro län  
1799-1817. Bevistade kriget i Finland 1788-1790. Gift 1793-10-08 på Seglingsberg i Ramnäs  
socken, med Hedvig Elisabet Schön, född 1776, död 1840 på Medinge, dotter av  
grosshandlaren och brukspatronen Johan Schön och Elisabet Palm.

[Conny Eimar]

Ok har insett att det är komplicerat med släktforskning. Började plötsligt med detta eftersom det damp ner lite gamla förfäder i min e-post. Frågan är om Hedvig Elisabeth Charlottas far och ovan nämnda Jacob Johan är samma person.
Får granska alla fakta jag fått....
Oops ja glömde efternamnet sorry..

[Sten-Sture Tersmeden]

Så skall det väl vara.

[Ulf Sawert]

Hej vänner! Eftersom jag är släkt med Tersmeden (flera olika led, bl. a. kommer jag från Anna Troilia som också Elisabeth Gangia (1688-1753) gjorde - hon var gift med Jakob Tersmeden (1683-1752), han som adlades 1751) tar jag mig friheten att göra en liten översikt över släkten!
 
Denna släkt kommer från Pommern och förste invandrare var: Herman Tersmeden (1610-1667) som blev disponent för flera järnbruk bl. a. Larsbo, Nisshyttan, Saxe, Öllösa. Han hade lärt sig bergshantering i Liége. Släkten var visst förmögen under 1500-talet då man innehade ett stort handelshus i norra Tyskland men var i utförsbacken under 1600-talet då Hermans far - Thomas Tor Smeden - 1602 gick i konkurs.
 
Hermans son: Reinhold (1655-1698) skulle dock bli förmögen efter att ha bedrivit handel med tackjärn, han var också disponent i många år för Larsbo bruk. Han blev gift med prästdottern Christina Börstelia (Bure-kvinna?). Denna kvinna gifte senare om sig då Reinhold dött, med Jonas Folkern - som senare adlades Cedercreutz.
 
Det dröjde dock till tredje generationen innan släkten började äga egna bruk. Det var Reinholds son: Jacob (1683-1752) som år 1722 äntligen skulle bli Larsbo bruks ägare - som han förvaltat först i många år. År 1717 satte han upp en frikår i Dalarna för egna medel och som tack för detta utnämdes han av Karl XII till överstelöjtnant. Han adlades också 1751 och gifte sig 1708 med Bure-kvinnan (se ovan) Elisabeth Gangia.
 
Nu börjar det att gå framåt för släkten och kommande generationer skulle äga en mängd olika bruk bl. a. Larbo, Ramnäs, Norns bruk, Hinseberg, Nisshyttan, Tolffors, Ströms bruk och Franshammar i Hälsingland. Det var Jacobs son: Jakob (1712-1767) som banade vägen för släkten genom att köpa sig in i Ramnäs bruk som skulle bli en stor industri med tiden och helt hamna i släkten Tersmedens händer (genom sonen Per Reinhold, 1751-1842). Släkten är också ihopgift med släkter som: Sparre, Tamm, von Döbeln, Sandels, Silverstolpe, Wrangel, Gahn, von Rosenstein, Ramel, De Geer, Cederström etc.  
 
Några ovanliga giftermål var ju Carl August Tersmeden (född 1893 på Hinseberg) som 1920 gifte sig med den kände konstnären Bruno Liljefors dotter: Blanka, Helena (född 1896). Ett annat var när en av Jakobs (1712-1767) döttrar: Elisabeth (Magdalena) (1753-1794) gifte sig 1776 med Ärkebiskopen Uno von Troil! (Uno härstammade ju från en av stormor i Daloms söner: Samuel!).
 
Några fina herrgårdar som släkten ägt: Hinseberg (50 rum!) och herrgården i Ramnäs, det finns säker fler.
 
Ett riktigt fint ingifte gjorde släkten då Jakob Johan (1785-1858) år 1823 äktade adelsdamen: Henriette Adelswärd (1805-1829). (Hon dog dock tidigt i barnsäng). Hennes anor kan räknas från släkter som: von Fersen, Sparre, Wachtmeister af Mälsåker, Oxenstierna af Korsholm och Wasa, Horn af Marienborg, Ribbing, Soop af Limigo osv. Det finns ett gravkor för släkten Tersmeden i Södebärke kyrka.
 
Slutligen kan också nämnas Amiralen: Carl Tersmeden (1715-1797) (som var bror till Jakob, mannen som köpte in sig i Ramnäs bruk, se ovan). Han var god vän med den Svenske Kungen Fredrik I och deltog bl. a. i ryska kriget 1741-1743. Han har skrivit sina memoarer i 6 band och detta verk anses ha kulturhistoriskt värde.  
 
Ja, det var lite information från mig...hoppas att jag inte glömt något viktigt? Kanske att någon kan addera på isåfall!
 
Vänligen: Ulf Sawert. (Härstammande från Stormor i Daloms två barn: Anna och Zackarias och Andreas Sandel).

[Ulf Sawert]

Jo, jag glömde ju källorna! Dessa var: Elgenstiernas adelskalender och olika uppslagsverk bl. a. Svensk Uppslagsbok. Internet.
 
Ulf.

[Elisabeth Thorsell]

Du glömde att nämna att Hinseberg numera är Sveriges största(?) kvinnofängelse.
 
Och som du skriver på slutet, så ser det ut som om Andreas Sandel var ett av Margareta Hansdotters två barn(?)

[Sten-Sture Tersmeden]

Ulf! Handelshuset låg i Flensburg, då danskt, som var en av de största städerna i Norden när det begav sig.
 
Hälsn Sten-Sture Tersmeden

[Ulf Sawert]

Hej Sten-Sture och Elisabeth! Det är bra att ni rättar mig! Vilken linje kommer du ifrån Sten-Sture? Känner du till ytterliggare bruk och herrgårdar som släkten har haft i sin ägo? Har just kommit på att en Lars Gustav Tersmeden (1755-1833) ägde slottet: Göksholm, mellan 1799-1817. Han arrenderade en tid Västsura Säteri av sin bror: Per Reinhold Tersmeden och bodde även på Österrasta Herrgård. Finns dessa gods kvar idag? Var det Per Reinhold som var den framgångsrikaste av Tersmedarna? Ägde släkten även Kolsva bruk? Bolunda herrgård - innehade man den? Äger släkten något gods idag? Vet du om Christina Börstelia kom från Bure-ätten? Var Ramnäs släktens största gods? Gjorde man jätte-kättingar där då också?
 
Ha det bra!
 
Ulf.

[Ulf Sawert]

Jo, jag kom på lite mer...innan släkten Tersmeden lade under sig hela Ramnäs så delade man ju bruket med släkten Schenström, vet du något om denna släkt? En bror till min anmoder Christina Bellander: Olof Bellander, gifte sig nämligen 1837 med en kvinna vid namn: Lovisa Schenström (född 1808). Hon var dotter till Borgmästaren i Köping Jonas Schenström och hans fru: Helena Wiksell. Det måste väl vara samma släkt som innehade Ramnäs bruk och byggde den magnifika Schenströmska herggården?
 
Vänligen: Ulf.

[Lars Eriksson]

Enligt diverse källor ska Herman Tersmeden (1610-1667) ha varit min mf mf fm mm mm f (via en dotter Kerstin, f. 1659, gift Hammarbäck).
Någonstans på internet har jag hittat en forskare som påstår att sagde Herman Tersmeden ska ha varit sondotters dottersons dotterson till Kung Kristian I av Danmark och Markgrevinnan Dorothea av Brandenburg.
Är det någon här som har någon åsikt om detta (är det rätt, fel, troligt, skrönor?)

[Benny Borgstrand]

Leif,
 
Enligt Riddarhusets Stamtavlor 2003 ( CD ) kan jag ej hitta någon dotter Kerstin till Herman Tersmeden död 1667.
 
Det enda barn som uppges är sonen Reinhold född 1655-07-17.
Men du kanske har någon annan källa än Elgenstierna?

[Lars Eriksson]

Hej Benny
 
Det kanske var mig du riktade dig till fast du skrev Leif.
Min uppgift om en förmodad Kerstin Tersmeden är sannerligen andrahands.. Tyvärr har jag tidvis varit mycket slarvig med att anteckna mina källor, men jag är säker på att jag fått (knyckt?) det här av någon som forskar på släkten Robsahm och som lagt ut sig på nätet:
--- Kerstin Tersmeden ska ha gift sig med en Mats Hammarbäck, f. 1644 i Fellingsbro, örebro län. Deras dotter Katarina Hammarbäck, f. 1683 i Högbo, Gävleborgs län ska ha gift sig med Johannes Lethmark Roman och fatt dottern Kristina Lethmark, f. 1705. Kristina ska ha gift sig med Reinhold Robsahm och fatt dottern Anna Maria Robsahm, f. 1728 (och som var min mf mf fm m, om den saken råder i alla fall inga större tvivel).
Kanske någon duktig kan spåra Kerstin Tersmeden bakvägen, eller fastställa att hon aldrig existerat.
MVH
Lars

[Benny Borgstrand]

Hej Lars,
 
Ursäkta att jag gav dig fel namn ( slarvigt ).
 
Det kan ju mycket väl ha funnits en Kerstin Tersmeden, dotter till Herman.
Elgenstiernas redovisningar innehåller ju en hel del fel.
 
Det är därför jag var nyfiken på källan till detta.
 
MVH / Benny

[Leif Persson]

Hej Lars!
Enligt Rune Kjellanders bok om Familjen Hoyer i  Schelsvig-Holstein (1986) så är Herman zur Schmiden född ca 1610 på Hoyerswerft i Koldenb?ttel, son till Tomas tor Smede och hans hustru Magdalena Hoyer. Hon var i sin tur dotter till hertig Adolf av Holsteins ståthållare i Eiderstedt Caspar Hoyer (och hustrun Anna Wulff, borgmsätardotter från Kiel) vars mormor var den Geseke (1493-1535) som var utomäktenskaplig dotter till hertig Fredrik av Oldenburg (senare Fredrik I av Danmark). Min syrra härstammar från Magdalenas bror herman Hoyer, ståthållare efter sin far och gift med Anna Ovena som efter sin makes död flyttar till Sverige 1632 (pga av religiösa och ekonomiska orsaker).