ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 05 maj, 2013  (läst 1552 gånger)

2004-06-30, 17:21
läst 1552 gånger

Utloggad bengtrur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 304
  • Senast inloggad: 2013-07-23, 20:03
    • Visa profil
Då jag var barn hade släkten Svinhufvud af Qvalstad en huvudman vid namn Pehr, Republiken Finlands president perioden 1931-37.  
 
När P.E. Svinhufvud var i Stockholm brukade han passa på att besöka huvudmannen för den befryndade ätten Svinhufvud i Westergötland. Denne hette Axel och drev tobaksaffär på Karlavägen.  
 
Om hur presidenten och tobakshandlaren ibland råkades berättade på sin tid SvD:s familjeredaktör Gunnar Wijkmark (svåger till greve Carl Johan Bernadotte af Wisborg).
 
Ett från radions barnprogram känt namn var Barbro Svinhufvud (i Westergötland). Hennes svärmor hette som ogift Karin Lundin (1885-1965).  
 
Hälsning, Bengt

2004-06-30, 23:49
Svar #1

Utloggad ralf

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 951
  • Senast inloggad: 2019-05-22, 11:59
    • Visa profil
Hej Bengt!
 
Det du skriver är väldigt intressant eftersom mina förfäder och släktingar var mycket goda vänner och kände väl Finlands president Pehr Evind Svinhufvud af Qvalstad.
 
M.V.H.
Ralf

2004-07-02, 09:02
Svar #2

Joachim Svinhufvud

Till herrar Bengt Rur och Ralf Palmgren
 
God morgon
Jag hoppade bara nyfiket in på sidan om Svinhufvud i Westergötland. Vad jag förstår så måste det ha förelegat tidigare inlägg än de två som man kan läsa idag. Jag får inte någon kläm på vad ni vill annars.
De två damer som nämnes är mig mycket bekanta.
Barbro Svinhufvud var gift med min farbror Torkil.  
Karin Svinhufvud f.Lundin var min Farmor.
Med vänlig hälsning
Joachim Svinhufvud

2004-07-02, 09:49
Svar #3

Joachim Svinhufvud

Louise Lundin
 
Hej Louise
 
Du har varit inne och sökt efter ättlingar till Karin Svinhufvud f.Lundin. Detta har du gjort under Svinhufvud af Qualstad och där blivit ombedd att söka under Svinhufvud i Westergötland.
Ta kontakt med mig under mail Joachim@siwab.se
så skall jag leda dig vidare i ditt sökande.
Hälsningar
Joachim Svinhufvud
Lerberget(Höganäs)

2004-07-02, 09:52
Svar #4

Utloggad bengtrur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 304
  • Senast inloggad: 2013-07-23, 20:03
    • Visa profil
Joachim! Diskussionen finns inte samlad på ett enda ställe utan är fördelad på tre, nämligen
a) Svinhufvud, b) Svinhufvud af Qvalstad samt c) Svinhufvud i Westergötland. Hälsning, Bengt

2004-07-04, 18:57
Svar #5

Louise Lundin

Hej Joachim!
 
Jag har mailat dig. Tack för din hjälpsamhet!
 
Mvh Louise Lundin

2004-07-05, 16:47
Svar #6

Utloggad bengtrur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 304
  • Senast inloggad: 2013-07-23, 20:03
    • Visa profil
Det är känt, att ätten Swinhufvud i Westergötland (adlad 1581, introducerad 1633) är befryndad med såväl gamla ätten Svinhufvud  (ej introducerad) som med ätten Svinhufvud af Qvalstad (introducerad).
 
I adelskalendern uppges att en gren av släkten Svinhufvud i Westergötland från slutet av 1600-talet skrev sig Qvist, sedermera Nordqvist. Denna släktgren saknas i kalendern.
 
Är släktgrenen Nordqvist alltjämt levande? Om inte, när dog den ut? Har den någonsin utretts?
 
Hälsning, Bengt

2004-07-05, 17:04
Svar #7

Michaël Lehman (Philippos)

Nu har jag inte adelskalendern till hands, men jag vill bestämt minnas, att Qvistska grenen visst finnes redovisad i adelskalendern. Är inte denna gren till och med ättens nuvarande huvudmannagren?

2004-07-05, 21:34
Svar #8

Utloggad bengtrur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 304
  • Senast inloggad: 2013-07-23, 20:03
    • Visa profil
Michael! Du har rätt. Jag hade tittat i 1910 års kalender där Bengt Göranssons ättlingar (Qvist, Nordqvist) inte fanns med.  
 
I en färsk kalender lär vi oss att ätten Svinhufvuds i Westergötland nuvarande huvudman är f.d. köpmannen Karl-Gustaf Nordqvist (född 1916) med sin son postiljonen Göte (född 1952) i succession.
 
Övriga manliga medlemmar av huvudmannagrenen är f.d. sågverksarbetaren Torsten och dennes fyrmänning Per (med okänt yrke, son till en annan sågverksarbetare).  
 
När Riddarhuset på sin tid menade att tobakshandlaren Axel Svinhufvud (född 1888) vore ättens huvudman var man kanske i god tro.  
 
I äldre tid fanns också en id? om att adelskapet gick förlorat för dem som upphörde att leva som ståndspersoner.  
 
När återupptäcktes den egentliga huvudmannagrenen Nordqvist och när togs den in  i adelskalendern?
 
Hälsning, Bengt

2004-07-05, 22:59
Svar #9

Utloggad grevnas

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 629
  • Senast inloggad: 2017-10-26, 17:41
    • Visa profil
Hej Bengt!
Det skedde genom riddarhusgenealogen Pontus Möllers upptäckt år 1982, som han publicerade i Riddarhuset i tiden: Modern adelsgenealogisk forskning i Släkthistoriskt forum 1982: 4 s. 3.
Johan

2004-07-06, 13:42
Svar #10

Utloggad jal

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 10
  • Senast inloggad: 2011-12-18, 22:03
    • Visa profil
Äras den som äras bör! Det är väl så att det är  
den norrländska släktforskningens  
förgrundsfigur,  
2004 års Victor Örnbergpristagare Thord  
Bylund  
som skall ha credit för att ha återupptäckt den  
Qvist/Nordqvistska grenen av ätten Svinhufvud  
i  
Westergötland, nr 199.  I slutet av 1970-talet i  
samband med en kartläggning av förre  
folkpartiledaren och statsministern Ola  
Ullstens  
förfäder och farmödrar, upptäckte han att den  
Qvistska ättegrenen, som bortlade namnet  
Svinhufvud i slutet av 1600-talet, inte alls var  
utdöd, men hade bytt namn en gång till, nu till  
Nordqvist. och därför tappats bort i  
genealogierna.  Sedan utredningen även  
godkänts  
av Riddarhuset utgör den Qvist/Nordqvistska  
grenen ätten Svinhufvuds huvudmannagren.  
Vid  
1981-års släktmöte, då ätten även firade  
400-årsjubileum (kopparbergsmannen Daniel  
Torkelsson adlades av kung Johan III 1581),  
deltog medlemmar från den nya  
huvudmannagrenen  
för första gången i festligheterna på  
Riddarhuset.  
 
Det kan påpekas att ingen nu levande  
medlem av  
den Qvist/Nordqvistska grenen hittills ansökt  
om  
att få återta släktnamnet Svinhufvud. Samtliga  
medlemmar skriver sig fortfarande Nordqvist.  
 
På 1700-talet gjorde emellertid en medlem av  
Qvist-grenen, assessorn i bergskollegium,  
ledamoten av Kungl. Svenska  
Vetenskapsakademin  
och Kungl. Patriotiska Sällskapet m. m.  Bengt  
Andersson Qvist (1726-1799) ett allvarligt  
menat  
försök att ”å egne och och samtelige  
Ätteläggars  
vägnar” få återta det ursprungliga  
släktnamnet.  
Det framgår av en i Riksarkivet förvarad  
skrivelse till Kungl.  Maj:t, daterad 1785 7/8,  
förnyad 1799 26/2, som mig veterligen inte  
uppmärksammats av forskningen.   För  
Släktföreningen Svinhufvuds i Westergötland  
medlemmar är skrivelserna dock bekanta,  
eftersom  
jag presenterat dem i en kort artikel i  
släktföreningens skriftserie [Lundberg, J. ”Två  
dokument ur arkivens gömmor” (1995)]. ”Icke  
igenom missgjerningar, icke igenom  
nedrighet,  
utan blott igenom en ärlig fattigdom, under  
den  
svåra reduktionstiden, har timat, at vår Sköld  
blivit nedlagd och vårt namn förbytt. Under  
Eders  
Kongl. Maij:ts altid så lysande, som  
välsignade  
Spira, har vår lycka börgat mera uppklarna.  
Värdes deföre af Högsta Nåd och Rättvisa,  
låta  
oss, Eders Kongl. Maij:ts trogne tjänare och  
undersåtar, åter få införlivas med den Flock af  
Svenske män uti hvilken vi äro ätteborna”,  
skriver Bengt Andersson Qvist 1785.  
Uppenbarligen  
blev ansökan inte behandlad av  
myndigheterna, ty  
1799 inlämnas, som antytts ovan, en förnyad  
anshållan, nu undertecknad av Bengt  
Anderssons  
befullmäktigade ombud Johan Qvist (rimligtvis  
en  
släkting, men oklart var han hör hemma i  
släktträdet). Inte heller denna gång synes  
ärendet ha rönt någon större uppmärksamhet  
från  
myndigheternas sida. Bengt Qvist, som avled  
1799  
14/10, erhöll troligen aldrig något besked, inte  
heller hans efterlevande nära släktingar efter  
vad man kan förstå. Hade Kongl. Maj:t  
bevärdigat  
sig att behandla saken kanske beslutet blivit  
positivt (Bengt Andersson hade i alla fall  
utverkat stöd för sin anhållan hos ättens  
dåvarande huvudman, löjtnanten Lars Vilhelm  
Svinhufvud, som förklarat sig villig att avstå  
huvudmannavärdigheten till Bengt Qvist).  
 
Spekulativ slutsats: om 1700-talsbyråkratin  
fungerat hade måhända Bengt Andersson  
Qvists  
kusinbarn Jacob aldrig behövt förvirrat  
eftervärlden med sitt namnbyte till Nordqvist;  
då  
hade kanske de bägge ännu fortlevande  
ättegrenarna kunnat återförenas mycket  
tidigare  
än på 1970-talet, då Thord Bylund gjorde sin  
upptäckt - därtill under gemensamt  
släktnamn...
 
Johan Lundberg
Sekreterare, Släktföreningen Svinhufvud i  
Westergötland.

2004-07-06, 14:01
Svar #11

Utloggad jal

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 10
  • Senast inloggad: 2011-12-18, 22:03
    • Visa profil
Sveriges Ridderskaps och Adelskalender  
(SRAK) har i de senaste utgåvorna genomgått  
en grafisk och innehållsmässig  
ansiktslyftning. Inte minst de omarbetade och  
utvidgade ingresserna tilll varje redovisad ätt  
är välkomna.I den omarbetade ingressen för  
ätten Svinhufvud i Westergötland i 2001 års  
kalender finns emellertid faktafel, vilket jag  
bland annat påpekat i Riddarhusets tidskrift  
Arte & Marte [Meddelande från
släktföreningarna, 2001:2, s. 21].  I 2004 års  
utgåva av SRAK (s. 783) har påpekandena  
beaktats – dock ej alla. Fortfarande görs  
gällande att det är genom skräddaren och  
bergsmannen Torkel Anderssons första  
hustru som ätten är befryndad med den  
mäktiga äldre Svinhuvud-släkten, som  
framträder i Kopparbergsbygden på  
1400-talet.  Varför denna felaktiga upplysning  
får kvarstå i ännu en utgåva av kalendern är  
obegripligt.  Den är ämnad att skapa förvirring  
förstår jag av en del brev jag får per e-post.  
Elgenstierna anger nämligen i ättartavlorna  
(andra vedertagna källor gör det också) att det  
är genom sonen Daniel Torkelsson första  
hustru, Anna Margareta Jönsdotter, som ätten  
har kopplingar till den äldre Svinhuvudsläkten.  
Vem ska man lita på, undrar brevskrivarna? I  
det här fallet skall man absolut lita på gamle  
Elgenstierna - detta ånyo poängterat för att om  
möjligt undvika att vissa felaktiga uppgifter  
från 2001- och 2004 års SRAK-ingresser  
rörande ätten Svinhufvud i Westergötland  
sprider sig in i släktforskares och andras  
medvetanden och arbeten.  
 
Johan Lundberg
Sekreterare, Släktföreningen Svinhufvud i  
Westergötland

2004-07-06, 18:58
Svar #12

Utloggad tbd

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
I Johan Lundbergs senaste inlägg sägs (i enlighet med Elgenstierna och annan äldre litteratur) att den år 1581 adlade bergsmannen Daniel Torkelssons första hustru hette Anna Margareta Jönsdotter. Detta är emellertid inte korrekt. Daniel Torkelssons första hustru hette rätteligen Anna Jönsdotter (se t ex Rasmus Ludvigssons stora släktbok, Skoklostersamlingen, RA). (Dubbla förnamn förekom för övrigt inte bland infödda svenskar i mitten av 1500-talet, inte ens i samhällets allra högsta skikt. Ett av de tidigaste exemplen på dubbla förnamn bland infödda svenskar torde vara Gustav II Adolf född 1594).  
 
Anna Jönsdotter var dotter till häradshövdingen Jöns Persson i Risholn i hans äktenskap med Margareta Hansdotter en dotter till domaren Hans Jeppesson i Risholn av den äldre Svinhuvudätten. Den i litteraturen förekommande namnformen Anna Margareta är således en sammanblandning/kombination med moderns förnamn.  
 
Se senast Anders Winroth, Svinhufvud-ätternas gemensamma ursprung, i Släkt och hävd 2001:2-3, (Släkt och personhistoriska studier tillägnade Pontus Möller), s 150-155.

2004-07-06, 21:33
Svar #13

Utloggad bengtrur

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 304
  • Senast inloggad: 2013-07-23, 20:03
    • Visa profil
Tack Torsten, Johan, Micha?l, Joachim och Ralf för era fina inlägg! Efter läsning av dessa har min okunnighet och förvirring efter hand minskat.
 
Carl Magnus Stenbock skriver i den av honom utgivna Ny svensk adelskalender för år 1910 beträffande släkten Svinhufvud i Westergötland:  
 
Ätten, hvilken 1581 fick förnyelse å gammalt adelskap, härstammar från Dalarne.
 
Och hur är det med adelsbreven för Jöns Persson  på Risholn (1561) och det för Peder Hansson (1574), den senare stamfader för den i Finland levande ätten Svinhufvud af Qvalstad?
 
Var det månne ofrälse män, som genom kungliga brev hade fått adelskap för sig och sina efterkommande eller rörde det sig endast om bekräftelser på att de tillhörde adeln?
 
Ett led i kungens intresse av att - så gott det sig göra lät - kunna bestämma vilka som tillhörde adeln? Ja, frågorna är många och alla kan ju inte gärna ventileras inom Anbytarforum.
 
Hälsning, Bengt

2004-07-07, 09:50
Svar #14

Utloggad jal

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 10
  • Senast inloggad: 2011-12-18, 22:03
    • Visa profil
Man lär  så länge man lever...  
Tack, Torsten, för ditt påpekande rörande  
Anna  
Jönsdotter.  
 
Johan Lundberg

2004-07-07, 13:26
Svar #15

Utloggad grevnas

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 629
  • Senast inloggad: 2017-10-26, 17:41
    • Visa profil
Äras den som äras bör. Tack, Johan Lundberg!  
Johan

2004-08-25, 13:27
Svar #16

Utloggad hoss

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 965
  • Senast inloggad: 2019-08-14, 09:32
  • Martin Casterud
    • Visa profil
    • genealogi.casterud.com
Har stött på en Brita Korneliusdotter i Floda socken (W), avliden där 1710. Hon skall vara dotter av Kornelius Jönsson (Svinhufvud i Westergötland), död i Floda 1686. Utan att ännu ha haft möjlighet att konsultera relevant litteratur verkar det som om Britas moder inte är identisk med Kornelius hustru Malin Andersdotter, död i Floda 1682. Stämmer detta och, om så är fallet, är någon känt om Britas möderne? Mvh Martin

2004-08-25, 23:32
Svar #17

Utloggad overenger

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2016-02-23, 23:45
    • Visa profil
    • www.renger.se
Hej Martin!
Kornelius var gift två gånger! Den första frun föddes ca 1595-1600. Namn och plats okänd. Gifte sig ca 1619. Fick två barn Kerstin och Brita. Malin Andersdotter *1616 i Stora Tuna (W) gift 1635 i Stora Tuna (W) fick enligt min uppgift 5 barn.
Någon kanske har uppgift om vad första frun hette!
Hälsningar, Ove!

2004-08-26, 15:56
Svar #18

Utloggad jal

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 10
  • Senast inloggad: 2011-12-18, 22:03
    • Visa profil
Martin!
Den bästa tryckta källan för kunskap om  
Cornelius  
Jönssons (Svinhufvud i Westergötland)  
ättegren  
torde vara Walter Edelfelts omfattande  
släktutredning i tre delar, ”Cornelius  
Svinhufvud  
och hans släkt”, publicerad på 1970/80-talen.  
Den  
tredje delen, utkommen från trycket 1982,  
innehåller för övrigt en förteckning över  
ättlingar till just Brita Corneliusdotter och  
hennes make Erik Mårtensson i Kyrkbyn  
(Floda sn).
 
Enligt Edelfelts ambitiösa utredning - som  
dock  
tyvärr lider av den stora bristen att den saknar  
detaljerade hänvisningar till genomgångna  
originalkällor - skall, som Ove Renger  
påpekat  
ovan, Cornelius ha haft två döttrar (Cherstin  
och  
Brita) med en kvinna före äktenskapet med  
Malin  
Andersdotter. Kvinnans identitet kunde  
Edelfelt  
aldrig fastställa. I stället understryker han:  
”Man saknar alla uppgifter om Cornelius  
Jönssons  
första hustru” [Edelfelt, Cornelius Svinhufvud  
och hans släkt, del 2 Finnmarksgrenen, s. 6].  
Mig  
veterligen är Britas moder fortfarande  
oidentifierad.  
 
Ang. Britas dödsår kan det vara värt att  
poängtera vad Edelfelt skriver i sin utredning:  
”En lucka i begravn.boken för Floda sn, har  
gjort  
det omöjligt att fastställa året för Britas död.  
En kommunionslängd visar dock att hon levde  
1709.” [a. a., s. 16].  
Mvh
Johan Lundberg
Sekreterare, Släktföreningen Svinhufvud i  
Westergötland

2004-08-27, 19:25
Svar #19

Utloggad hoss

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 965
  • Senast inloggad: 2019-08-14, 09:32
  • Martin Casterud
    • Visa profil
    • genealogi.casterud.com
Tack så mycket för kompletterande information. Britas ovan nämnda dödsår visade sig vara felaktigt. Däremot har Edelfeldt fel i sin kommentar att det skulle vara omöjligt att fastställa tidpunkten för Britas död. Han har rätt i att det är en lucka i begravningsboken runt denna tidpunkt, men en titt i kyrkoräkenskaperna 1695-1717 under L?k och Testamente til floda k?rkia Ao 1715 [Floda LI:4] visar att hust Br?ta Corneliid i K?rkbyn begravdes 1715 fjärdedag jul (29/12), 90 år gammal.
 
Johan, jag har kommit in på denna familj via Britas dotter Anna Eriksdotter född 1660 i Kyrkbyn i hennes gifte med soldat Erik Jönsson Hök. De skall ha haft en dotter Anna, född på 1680-talet (mycket kvar att undersöka, har precis kommit in på denna gren).
 
Skulle vara väldigt tacksam om du har möjlighet att kort återge vad Edelfeldt nämner om denna familj (och främst deras dotter Anna som jag misstänker flyttade vidare till Järna socken).
 
Mvh Martin

2004-08-29, 23:30
Svar #20

Utloggad jal

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 10
  • Senast inloggad: 2011-12-18, 22:03
    • Visa profil
Martin!
 
Det var mycket intressant att Du hittat  
begravningsdatum för Brita Corneliusdotter i  
kyrkoräkenskaperna.  
 
I övrigt kan jag nämna att Edelfelts biografiska  
notiser om Brita Corneliusdotters och hennes  
mans  
ättlingar i allmänhet är mycket kortfattade.  
 
Om Britas och Eriks dotter Anna Ersdotter har  
Edelfelt följande att förtälja [Edelfelt, W.:  
Cornelius Svinhufvud och hans släkt, del 3, s.  
5]:
f. 1660, d. 1751 6/5. G. 1:o m. Peder Larsson  
från Borås, d. 1687  (Paret hade 3 barn och  
skall  
ha varit bosatta i Syrholn); 2:o 1688 m. Erik  
Jonsson Hök fr. Syrholn, f. 1658, d. 1743  
18/10  
(Paret uppges ha varit bosatta i Syrholn).
Edelfelt räknar upp följande barn till Anna  
Ersdotter och Erik Jonsson Hök [a.a., s. 7]:  
Anna Ersdotter, f. 1689
Brita Ersdotter, f. 1691
Jon Ersson, f. 1693
Elisabet Ersdotter, f. 1695
Per Ersson Hök, f. 1701, d. 1772 7/10 (G.  
1726 m.  
Kerstin Ersdotter från Holsåker, f. 1703, d.  
1785  
26/4, bosatta i Syrholn; 9 barn).
Kerstin Ersdotter, f. 1702
Kerstin Ersdotter, f. 1706 14/1, d. 1768 24/7  
(G.  
1728 m. Olof Larsson från Hagen, f. 1704, d.  
1742, bosatta i Hagen; 5 barn.  
 
När det gäller Anna Ersdotters och Erik  
Jonsson  
Höks dotter Anna Ersdotter inskränker sig  
informationen hos Edelfelt alltså till angivande  
av ett födelseår: 1689.  Men här har Du  
uppenbarligen mer information att bidra med.  
 
Mvh
Johan Lundberg

2004-08-30, 21:36
Svar #21

Utloggad hoss

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 965
  • Senast inloggad: 2019-08-14, 09:32
  • Martin Casterud
    • Visa profil
    • genealogi.casterud.com
Tack för sammanställningen av uppgifterna om Erik och Annas barn. Vill börja med att korrigera min kommentar om Britas begravningsdatum; det datum som nämns är datumet för testamentpengarna till kyrkan. Vet inte om det nödvändigtvis skedde i samband med själva begravningen.
 
Vad gäller Anna Eriksdotter född 1689 så vill jag identifiera henne med en Anna Eriksdotter, avliden den 19 maj 1767 i Grånäs, Järna socken. I Järnas personalier anges hon vara född i Syrholn, Järna socken (dock så sent som 1696). Se vidare mitt inlägg under Floda socken den 24 aug 2004 kl. 23.26. (Det finns dock en del frågetecken att räta ut, men det bör nog ske under den diskussionen).
 
Mvh Martin

2004-09-05, 19:35
Svar #22

Utloggad hoss

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 965
  • Senast inloggad: 2019-08-14, 09:32
  • Martin Casterud
    • Visa profil
    • genealogi.casterud.com
Låt mig ännu en gång korrigera Britas begravningsdatum. Det framgår tydligt under L?k och Testamente til floda k?rkia Ao 1715 [Floda LI:4] att fiärdedag Jul verkligen var Britas begravningsdatum. Hälsningar Martin

2004-10-28, 10:27
Svar #23

Rita Sjögren

Har under en längre tid sökt efter Anna Busk, död 1759 21/12 i Delsbo, från Sundsvall gm Jost Kiörling. Jag har nu kanske hittat en ledtråd
Min fråga, känner någon till:
Greta Busk dotter till rådmannen Anders Busk i Sundsvall och hustru Anna Qvist (av den gren av släkten Svinhufvud i Västergötland, som antog namnet Qvist).
 
mvh rita

2006-01-28, 15:41
Svar #24

Ylva Öjes

Hej!
Jag har på annat ställe här i forumet läst att en del av släkten Svinhufud skulle ha tagit namnet Qvist.
 
Jag har i min släktforskning i Västergötland hittat en anfader med namnet Jean Quist (observera stavningen) som borde ha fötts i slutet av 1600-talet. Han gifter sig med Britta Stina. De fick dottern Lena Jeansdotter f 1720, Håkansgården, Eggvena.
 
Jag kommer inte längre där men kan det finnas möjlighet att hitta en Jean Quist om han kommer från släkten Svinhufvud?
 
Man kan ju alltid drömma...och jag är nybörjare på detta.

2006-08-03, 22:27
Svar #25

Gustav Gustavsson

Hej, kännare av ätten Svinhufvud i Westergötland !
 
Min förfader på morfars sida, Tomas Göransson Skanssi från Karvia socken i Finland ska troligtvis, enligt flera finska hemsidor, ha varit son till Göran Johansson Svinhufvud. Göran ska i sin tur vara son till Johan Göransson Svinhufvud (Elgenstierna, tab. 5).
 
Är det någon som har svaret på lösningen ?
 
Släktforskarhälsningar
 
Gustav Gustavsson,
Norberg

2010-04-19, 22:07
Svar #26

Utloggad pppp

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1126
  • Senast inloggad: 2019-01-23, 03:44
    • Visa profil
Hej!
Kerstin Danielsdotter Svinhufvud i Västergötland (1568-1655) var gift 1:o med Carl Eriksson i Gammalgården, gift 2;o 1628 med kyrkoherden i Vika pastorat, Västerås stift Nikolaus Svenonius Isogaeus. Finns det kunskaper om efterlevande av dessa?
 
Mvh Göran

2011-03-18, 14:28
Svar #27

Utloggad karin13

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: 2011-03-19, 16:30
    • Visa profil
Hej, Min mormormors mormor var född Ulfsparre. Min mormor hade ett fotografi på en stilig gammal dam. Vi fick veta av mormor att hon hette Svinhuvd.  hur kunde en så stilig dam heta Svinhuvud frågade jag som 10-åring. Är det någon som  känner till någon koppling mellan släkterna Svinhkuvud och  Ulfsparre?
Mvh Karin

2013-05-03, 13:00
Svar #28

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej,
 
Jöns Persson på Risholn, domare över Dalarna år 1544-1564 och svärfar till Daniel Torkelsson (Svinhufvud), anges vanligen vara son till bergsmannen Peder Sjurdsson i Främby, Stora Kopparberg.
 
Jag vill minnas att detta beror på att Jöns, tillsammans med brodern Hans Persson, ägde en av två gårdar i Främby?
 
Vad som nu fick mig att haja till, var dock uppgiften i registret till Diplomatarium Dalecarlicum att Dalafogden Jöns Persson i Wibberboda den 15 juni 1533 fick ett öppet brev på hälften i gården Risholn (den andra hälften ägdes av Jeppe Hansson, vanligen ansedd som svåger till domaren Jöns Persson).
 
Om nu Jöns Persson i Risholn åtminstone år 1533 hörde hemma i Wibberboda, Hedemora socken, skulle det då inte ligga närmare till hands att förmoda att han var son till den Peder Svensson i Wibberboda som var fogde på Garpeberget och Dalkarlarnas hövitsman under kriget mot Danmark år 1521?
 
Rent geografiskt och tidsmässigt (och socialt, eftersom även Peder Svensson innehade ett offentligt ämbete som kanske gick i arv) så skulle det väl stämma fint?
 
Till yttermera visso hade Peder Svensson en son vid namn Jöns Pedersson (!), som anges ha varit fogde i Vibberboda och som lär nämnas år 1528-1547.
 
Vore det fullständigt uteslutet att tänka sig, att denne trots allt var identisk med domaren Jöns Persson, som ju senast år 1537 (enligt DD) var bosatt på Risholn?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

2013-05-05, 14:07
Svar #29

Utloggad tbd

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Christian,
Det råder inga som helst tveksamheter när det gäller domaren Jöns Perssons i Risholn härkomst.
 
I ett dombrev från 1545 15/1 bestyrker domaren Jöns Persson att hans avlidne far Peder Sjurdsson i Främby några år tidigare sålt jord i Husby sn. Se t.ex. Bertil Boëthius, Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott 1965, s. 39 o. 48.
 
Du skriver vidare att Jeppe Hansson, vanligen ansedd som svåger till domaren Jöns Persson, men detta är inte något som bara har ansetts utan är välbelagt i och med att arvsskiftesbrevet från 1540 31/10 efter Jöns Perssons svärfar domaren Hans Jeppesson i Risholn finns bevarat där alla arvingarna och arvslotterna räknas upp avskrift i Strödda domböcker och rättegångshandlingar, vol 24, RA.
 
Det är således helt grundlöst att, som Kröningssvärd gjorde, identifiera den i 1533 års skrivelse nämnde Jöns Persson med en son till Peder Svensson i Vibberboda.
 
Vad gäller bergsfiskalen C G Krönigssvärds urkundspublikation Diplomatarium Dalecarlicum 1842-1853 så kan den endast användas med yttersta försiktighet. Även om själva urkundsutgåvorna i allmänhet är tillfredsställande i hans diplomatarium, så kan man inte säga det samma om det kronologiska registret i del 3, som du hänvisar till. Där har Kröningssvärd lagt in sina felaktiga identifieringar av personer och platser som förekommer i breven och lika illa eller värre är det med de genealogiska tabellerna som avslutar urkundsverket 1853. Där formligen myllrar det av fantasier, okritiska kombinationer och felaktigheter.  
 
Att använda registret till Kröningssvärd utan att gå tillbaka till själva urkundstexten är således inte tillrådligt. I det här fallet kan man dessutom gå till den tryckta utgåvan av Gustaf I registratur och finna att texten överhuvud taget inte handlar om någon Jöns Persson i Vibberboda. F ö har Kröningssvärd feldaterat skrivelsen i sitt register men inte i själva diplomatariet - skrivelsen utfärdades i själva verket 15/2 1533 inte 15/6.  
 
 
 
Diplomatarium Dalekarlicum, del 2, nr 502 1844
 
J A Almquist, Konung Gustaf den förstes registratur, del 8, 1532-1533 1883
 
Meddelandet ändrat av tbd 2013-05-05 14:10
 
Meddelandet ändrat av tbd 2013-05-05 14:23

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna