ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Stålhandske  (läst 2863 gånger)

2014-06-24, 00:30
läst 2863 gånger

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
Har idag fått mitt beställda exemplar av Johan Bures släktbok på DVD, utgiven av GF och delfinansierad av Svenska Litteratursällskapet i Finland. Författare Urban Sikeborg. En utmärkt produkt - tack Urban, Johan och Johan, Carl, Jarmo och Pia!
 
Självklart sökte jag som första namn på Harald Tyrilsson Stålhandske. Det första jag träffade på var en uppgift att Harald var född i Östergötland, men med ett plustecken efter uppgiften - har ännu inte hittat teckenförklaringen, men tolkar det som att uppgiften är osäker... Min hypotes är fortfarande att Harald härstammade från den östra rikshalvan - det finns inga belägg för att Harald Tyrilsson skulle vara född i Östergötland!
 
Nästa uppgift säger att Harald gifte sig ca. 1557 med Anna Hindricksdotter, med ref. till Hausen (1926) s. 17. Längre ned på sidan, finner man att enl. Hausen gifte sig Harald med Anna Henricksdotter ca 1567... I det här fallet är det nog 'tryckfelsnisse' som varit framme...
 
Det mest intressanta - vilket jag tyvärr förbisett, då jag själv har Henrik Impolas bok i mitt bibliotek - var att hans sätesgård från 1563 var Germundö. Tyvärr framgår inte vilken av referenserna i Impolas bok som gällde för detta påstående...  ( I hans bok står det av misstag  Hans sätesgård från 1563 var Germundö f.d. kungsgård i Saltvik som hennes (sic) svärmor erhållit i utbyte mot  Haga i samma socken.) Året 1563 stämmer emellertid väl överens med mitt antagande (se ovan  09 februari 2013 - 19:38): För min del tror jag att det finns goda skäl att anta, att Harald och Anna Henriksdotter träffades i Stockholm redan på senhösten 1563, alternativt i början på 1564 - sannolikt sammanförda av Klas Fleming.. Detta stöder också min hypotes, att Haralds första hustru, var Margareta Pedersdotter Fleming - tremänning till Klas Eriksson Fleming...
 
Under 'Johan Bures släktbok i autograf' finner man kommentaren: Därunder är inritad en liten vapensköld med hjälmprydnad och ett sköldemärke som på grund av miniatyrformatet är svårtolkat. Med kännedom om släkten Stålhandskes vapen, så kan man inte misstolka vapnet...

2014-06-24, 05:28
Svar #1

Utloggad sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 611
  • Senast inloggad: 2019-08-11, 22:33
    • Visa profil
Jo, vet man vad vapnet ska föreställa är det inte lätt att misstolka det, men annars går man nog bet.
 
Plustecknets funktion finns beskriven i artikeln »Om transkriptions- och redovisningsprinciperna för databasen Johan Bures släktbok»:
 
»Supplerade person- och ortnamn
Bland släktforskare är det vanligt att man lägger till fadersnamn eller släktnamn för en person utan att markera att namnet är supplerat och alltså inte belagt i någon källa. För Bureättens del har detta emellertid lett till att personer som förts in i fel barnkull i de svenska släktboksavskrifterna (det finns en rad sådana) också presenteras med felaktigt fadersnamn, utan reservation, i litteraturen och på diverse hemsidor. För såväl tydlighetens skull som för möjligheten att göra släktboksmaterialet sökbart på personnivå har jag själv fyllt ut - supplerat - viss information som inte är uttryckligen angiven i släkttavlorna. Detta har varit nödvändigt, eftersom ett stort antal personer enbart skrivs med dopnamn, i de flesta fall ett mycket vanligt sådant, och den exakta födelseorten anges sällan. Varje supplerad uppgift är emellertid markerad med ett avslutande plustecken för att visa att namnet inte uttryckligen finns angivet i släktboken utan är just supplerat. Följande suppleringar har gjorts:
* Fadersnamn (patronymika) är tillagda utifrån respektive fars dopnamn.
* Födelseort är tillagd utifrån föräldrarnas vistelseort. Ett exempel: Hustru Malin och hennes make Olof Larsson i Röbäck i Umeå anges ha flera barn, bland dem en dotter Karin. Det finns 125 kvinnor med namnet Karin i databasen. För att underlätta identifieringen är hon därför registrerad i databasen som en av femton »Karin Olofsdotter+», född som en av tre personer med detta namn i »Röbäck+».
* Bostadsort är tillagd utifrån den plats där en person anges tjänstgöra. Ett exempel: Jag har därför angett Stockholms stad som vistelseort för dem som tjänstgjort i det kungliga kansliet och där jag inte vet var dennes hushåll varit beläget.  
I de fall ett person- eller ortnamn saknas i släktboken men finns belagt i annan trovärdig källa har jag inte lagt till ett sådant plustecken.»
 
Som du ser anför jag Hausen som källa för den supplerade födelseorten, samma text som jag återger lite längre ned i personakten. Att han enligt Hausen har tidig koppling till Östergötland utan att det finns uttalade källbelägg för att han varit född i detta landskap är anledningen till plustecknet för födelseorten.
 
Jag beklagar felskrivningen av årtalet. Databasen är ett enmansjobb som har utförts under mindre goda omständigheter - svår och progredierande sjukdom, för att vara mer precis - och som jag påpekar i författarförordet innebär detta att det är oundvikligt att materialet (vi talar om en informationsmängd på runt ettusen A4-sidor i omfång, mina artiklar om drygt 500 A4-sidor inte inräknade) innehåller felaktigheter, trots korrekturläsning.
 
Vänliga hälsningar
 
Urban

2014-06-24, 07:50
Svar #2

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
Urban, Tack för informationen. En imponerande arbetsinsats! Ser fram emot många timmars djupdykande i innehållet...
Med vänliga hälsningar  
Leif

2014-06-26, 14:15
Svar #3

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
Efter att ha friskat upp minnet något angående relevanta händelser 1563-64, så måste jag tyvärr dra slutsatsen, att Impolas uppgift, att Germundö gård i Saltvik  var Harald Tyrilssons sätesgård från 1563, torde vara felaktig - en felskrivning?
 
Anna Henriksdotter (Lapp) fick den 11:e mars 1563 tillsammans med sin dåvarande make, Johan Västgöte, av hertig Johan  Germundö som ersättning för två gårdar som hertigens far, konung Gustav,  'bytt till sig' sju år tidigare av Annas mor, Anna Sluk.
 
Då Johan Västgöte,  som var hertig Johans man, hamnade på 'fel sida' i konflikten mellan hertigen och brodern, kung Erik, så greps han i Åbo och dömdes till döden i Stockholm den 1:a september 1563, samt avrättades så gott som omedelbart, varvid  alla de jordagods han besuttit - inklusive hustruns gods Germundö - drogs in till kronan.
 
Detta accepterades inte av änkan, Anna Henriksdotter, vilken istället enligt Hausen sökte upp kung Erik i hans krigsläger i kungsgården Årraholm (Orreholmen) nära Falköping, där han befann sig från  den 16:e  till den 29:e november, och för kungen beklagde sig över sitt armod och att de gods hon ärvt av sin far, orättfärdigt tagits från henne. Uppenbarligen fick hennes besök effekt, då hon i ett öppet brev av Konung Erik den 12:e januari 1564  fick tillbaka ”.alla de ägodelar hon mist uti löst och fast, som henne och hennes barn med rätta tillkomme.”. Däribland ingick Germundö.
 
P.g.a. en trilskande arrendator, Olof Persson (Rennewol),  fick inte Anna tillträde till gården förrän 1565, och då hade gården brunnit ned. Med stöd av kung Erik fick Anna därefter tillgång till Germundö, och hon beslöt då att återupprätta gården, och själv flytta dit från Möckelgräs.
 
Ännu 1566 nämns, enl. Hausen, ”hustru Anna i Möckelgräs, hvilket tyder på att äktenskapet ännu ej var ingånget”, men  år 1567 förekommer, enl. Hausen, Harald  ”såsom innehafvare af Germundö och Anna Henriksdotters förra sätesgård Möckelgräs”.
 
Slutsatsen torde förbli att Harald Tyrilsson erhöll Germundö först med sitt giftemål med Anna Henriksdotter någon gång 1566/1567.

2014-08-01, 00:26
Svar #4

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
Som jag berört tidigare, bl.a. under rubriken Sluk d. 5:e okt. 2012, så återfinns i Lagerlunda arkiv ett pergamentbrev i vilket Olof (Pedersson) Svärd, till sin son Peder, år 1455 pantsätter ett gods i 'caustiala' (= Koustar) by i Kimito.
 
Detta brev torde ha varit i Tyril Haraldssons Stålhandske ägo, vilken fick Lagerlunda (Ledingelunda) med sitt gifte omkring 1583, med en dotter till fogden och häradshövdingen  Per Klemetsson, vilken ägde Lagerlunda. Den enda rimliga anledningen till att Tyril ägde detta brev - i original eller kopia - torde vara att han var en nära frände till släkten Svärd.
 
Jag har tidigare framfört hypotesen, att Tyrils ff mf ff var Olof (Pedersson) Svärd, och att det var via en hittills oidentifierad sonson till Olof Svärd, Harald Olofsson, som namnet Harald introducerades i släkten Sluk/Stålhandske.
 
Harald Olofsson dräptes någon gång i slutet av 1470-talet av Järl Jönsson [FMU 3990], g.m. Elin Henriksdotter (Svärd),en  kusin till Haralds postulerade far, Olof (Olofsson) Svärd. Järl Jönsson var dessutom, av mig postulerad, syssling till Jöns Olofsson (Sluk) i Sotiala, vars son Nils Jönsson (Sluk), enl. min hypotes gifte sig med en dotter till Harald (Olofsson) Svärd, med vilken han fick sonen Thyril Nilsson (Sluk) - Tyril Haraldssons farfar.
   
Nils Jönssons, av mig postulerade bror, Olof Jönsson (Sluk), var med störta sannolikhet gift med Brita Pedersdotter (Svärd) - en kusin till Harald Olofsson - i hennes andra gifte, med vilken han hade bl.a en son Jöns (O) Sluk i Ulfsby, vilken i sitt vapen förde ett balkvis ställt svärd [Hausens bidr. III].
 
Att pantbrevet fanns i Tyril Haraldssons ägo, drygt hundra år efter utfärdandet, pekar på någon form av arvstvist, vilket - möjligen - kan ha varit skälet att Järl Jönsson dräpte sin frände Harald Olofsson.
 
Koustar ägdes från år 1425 av Henrik Svärd - Olofs bror och Järl Jönssons svärfar -efter ett godsbyte med  sin farbror,  Nils Kurke [FMU 1477]. Hur Koustar kom i Haralds farfars, Olof (Pedersson) Svärds  ägo, någon gång mellan 1425 och 1455, framgår inte av de av mig kända urkunderna.
 
År 1482 får Biskop Kort (Konrad Bidz) K. vid ett sent arvskifte efter Henrik Bidz d.ä. (död 1458) [FMU 3904]. Arvtagare var Konrad, Knut och Henrik Bitz samt Olav Jönsson (Sluk) till Jutikkala och Lahis. Förrättare vid skiftet var domprosten Magnus Nilsson samt väpnarna Göstav Slatte, Järl Jönsson, Lasse Jönsson och Jusse Pedersson.
 
Magnus Nilsson var, av mig postulerad, syssling till Olav Jönsson (Sluk), till Jutikkala och Lahis (Fyra ollon). Gustaf Slatte var gift med Brita Pedersdotter (Svärd) i hennes första gifte - i sitt andra var hon, enl. ovan,  gift med Olof Jönsson (Sluk),  rådman i Åbo. Järl Jönsson är densamme som ovan, dräparen av Harald Olofsson! Lasse Jönsson är, av mig postulerad, syssling till Harald Tyrilssons ff f, Jöns Olofsson i Sotiala. Jusse Pedersson har jag inte identifierat, men åtminstone 4 av 5 förrättare tillhör, eller har koppling till, släkten Sluk - under förutsättning att mina hypoteser är korrekta.
 
År 1490 får Peder och Mats Drake Koustar av sin mor Karin Pedersdotter (Svärd) [FMU4301].
 
Ca 1590 fick Henrik Eriksson till Sjölax, Joen Tyrilssons (Stålhandske) svåger, Koustar med sitt gifte med Elisabeth (Gustafsdotter) Fincke [Impola, s. 152]. Elisabeth Fincke var 5-männing med Joen och Harald Tyrilsson - ättlingar till Olof Pedersson Svärd.
 
Även om det är svårt att rekonstruera en ägarlängd för Koustar, så får man en ganska god uppfattning om vilka släkter som berörs - konturerna av ett släktkluster.
 
Bilden förstärks ytterligare om man inkluderar släkten Slatte. Gustaf Andersson Slatte var gift med Brita Pedersdotter (Svärd) i hennes första gifte (g.m. Olof Jönsson (Sluk) i Åbo, i sitt andra gifte, se ovan).  I detta äktenskap hade han bl.a. en dotter, Anna, vilken i sitt andra äktenskap, ca 1525, gifte sig med Erik (Nilsson) Sluk, fyrmänning till Harald Tyrilssons farfar, Nils Jönsson (Sluk) i Sotiala. En annan dotter, Ingeborg, gifte sig med Henrik Jönsson (Lapp). I detta äktenskap föddes Karin Henriksdotter (Lapp), vilken gifte sig med Nils Eriksson (Sluk) till Djäkneböle. I Henrik Jönssons (Lapp) andra äktenskap med Anna (Nilsdotter) Sluk föddes Anna Henriksdotter, vilken i sitt tredje gifte äktade Harald Tyrilsson (Stålhandske)!
 
Jag är medveten om att det är i princip omöjligt för någon att ta till sig ovanstående, om man inte är mycket familjär med de ingående 'pusselbitarna'. De explicita, såväl som de implicita, möter alla randvillkor jag i nuläget känner till - inklusive potentiella äktenskapshinder. (Tack, Urban!)
 
Syftet med inlägget är att åskådliggöra det stora antal kopplingar som föreligger mellan de berörda släkterna, speciellt kopplingen mellan Sluk och Stålhandske, och mellan Koustar i Kimito och Lagerlunda i Kärna i Hanekind hd.
 
Som en entusiastisk amatör är det lätt att överskatta kvaliteten på de hypoteser man själv ställer upp, men i det här fallet känner jag mig mycket säker på att ingen hittills presenterat en mer solid hypotes vad gäller släkten Stålhandskes ursprung. Därmed inte sagt att jag tror att den i alla delar är korrekt...
 
Den avgörande pusselbiten utgörs av Tyril Stålhandskes innehav av det av Olof Pedersson -  Tyrils av mig postulerade ff mf ff - till sin son Peder utfärdade pantbrev gällande ett gods i Koustar...
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-08-01 12:28)
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-08-01 12:32)

2014-08-01, 10:26
Svar #5

Utloggad lp72

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2019-03-13, 11:57
    • Visa profil
Trevligt att se att det även i sommarvärmen fortsätter grubblas om dessa gamla släkter.  Men det du skriver här ovan om Olof Jönsson och arvet 1482 efter Henrik Bidz d.ä, förklaras inte det bättre med att han var gift med dennes sondotter Anna Eriksdotter Bidz? Du tar upp det i det här inlägget under Bidz http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/349571.html?1330011695

2014-08-01, 12:09
Svar #6

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
Motivationen brukar komma tillbaka så här på sensommaren, när man blivit mättad på livet utomhus...
 
Jo, Olof Jönsson (Sluk) till Jutikkala och Lahis var ju arvinge till Henrik Bidz såsom make till Anna Eriksdotter. Men denne Olof Jönsson var inte en ana till Tyril (Haraldsson) Stålhandske - vilket jag trodde tidigare, men har reviderat sedan dess (se mitt inlägg under släkten Sluk, 23 dec. 2012). Han var däremot av mig postulerad syssling till Jöns Olofsson (Sluk) i Sotiala, Tyrils ff ff. Då Jöns Olofsson till Jutikkala och Lahis inte hade någon koppling till släkten Svärd, så har han knappast någonting med brevet i Lagerlunda att göra.

2015-01-30, 22:34
Svar #7

Utloggad katarina_s

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2967
  • Senast inloggad: 2019-08-08, 19:50
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Vem var löjtnant Erik Stålhandske 1734, gift med Katarina Berger/Bergner?
 
mvh Katarina
Katarina Sohlborg

2015-02-01, 12:07
Svar #8

Utloggad katarina_s

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2967
  • Senast inloggad: 2019-08-08, 19:50
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
År 1734 den 21 augusti.
 
Löjtnanten under baron Bengt Horns regemente Eric Stålhandske ansöker om skilsmässa från sin hustru Katarina Bergner/Berger. De hade även inlämnat ansökan om detta redan 3 april 1728. Det bör ha blivit ett barn också, eftersom Stålhandske låter henne för sin hustru kyrkotagas.
 
Uplästes merbemälte Lieutenant Ståhlhanskes nu mera ingifne Supplique hwarutinnan
han förmäler och bedyrar, at ehuru som til underdånigst följa af Kongl. Maj:t d. 3 april åhr 1728 utfärdade nådig resolution aldrig urachtlåtit hwad tilfälle som kunnat gifwas eller sig yppa, til at i sitt hierta dämpa och utrota det emellan honom och Catharina Bergner inritade missförstånd, så måste han doch beklaga det samma mer och mer så hafwa tilltagit, at derutaf omsider dem emellan att outroteligit hat och illwilja blifwit.
 
Hustrun kallas kaptenskan, vilket troligen beror på att hon varit gift med kapten Wetzsel, som hon blivit gift med under sin vistelse 1710 i Wismar, då hon var kammarpiga till greve Carl Julius Lewenhaupts fru, grevinnan Christina Horn.
 
Vid kontroll i generalmönsterrulla finns vid Bengt Horns regemente en fältväbel Lorentz Eric Stålhandske.
 
Detta är den korta versionen, jag har även skrivit av den längre.
 
Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen  Prot:1734:2 (1734-1734) Bild 4150 / sid 841 (AID: v655229.b4150.s841, NAD: SE/RA/1311)
 
Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen  Prot:1728:1 (1728-1728) Bild 3470 / sid 682 (AID: v655210.b3470.s682, NAD: SE/RA/1311)

mvh Katarina
Katarina Sohlborg

2015-12-20, 11:24
Svar #9

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
En sen kommentar. Det rör sig uppenbarligen om densamme Lorentz Erik som finns med i Elgenstierna (EÄ VIII:26), men där detta gifte ej finns med. Skilsmässan lär ha beviljats enär han i Stockholm år 1738 gifter (om) sig med Ulrika Eleonora Brase.

2015-12-20, 16:21
Svar #10

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
I mitt inlägg i februari 2013, betitlat 'biografiskt  för Harald Tyrilsson (Stålhandske)', så skrev jag följande: ”Möjligen (troligen?) var det Harald som ingick i slottsloven på Reval, 1581 - inte hans son Tyril, vilket uppges i EÄ. Tyril torde ha varit alldeles för ung 1581, för att ha nått den nivån i karriären”.
 
Jag finner det idag helt självklart att det var Harald Stålhandske som ingick i slottsloven - inte hans son Tyril. År 1581, med erövringen av Narva, utgjorde ett klimax i det ryska krigets första skede. När Pontus de la Gardie i triumf red in i Reval så utgjordes slottsloven med största sannolikhet av befäl med stor krigserfarenhet, vilket Harald definitivt hade. Han hade ju adlats tre år tidigare med samma vapen som sin bror Joen - en krigares vapen. Samma år, 1581, var hans bror Joen befallningsman på Viborgs slott. Båda bröderna blev ju också befälhavare på Kastelholm i slutet på 1590-talet, betitlade ståthållare.
 
Haralds son Tyril, ingick däremot som ryttare under Sven Månssons (Some) fana i Östergötland 1588 - knappast ett ställe man förväntar sig återfinna en drygt 30 år gammal krigare, vilken ingått i slottsloven i Reval sju år tidigare under brinnande krig.

2015-12-27, 19:38
Svar #11

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
Drivkraften under sju års forskning rörande släkten Sluk och den adlade grenen Stålhandske, har primärt inte varit att Harald Stålhandske råkar vara en av mina anor, utan istället själva utmaningen i att kartlägga  en släkt vilken till stor del har förbigåtts, eller felaktigt traderats, av tidigare forskare. Bröderna Harald och Joen Stålhandske omnämns exempelvis över huvud taget inte i Anthonis bok,  'Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel'. Detta trots att de verkade i Finland och adlades på 1500-talet - en klar 'särbehandling'. Slutsatserna har baserats på ett i princip obefintligt underlag.
 
För att förstå släktens plats inom det finska frälset, så har jag varit 'tvungen' att engagera mig mer eller mindre djupt i de flesta (sen-)medeltida finska släkterna, och då framför allt relationerna dem emellan. Detta för att kunna sovra bland många tänkbara hypoteser och därmed förhoppningsvis identifiera några få troliga hypoteser - och helst en med högre förklaringsvärde än de övriga.
 
 Hausen  har något anakronistiskt beskrivit Haralds, av Ramsay postulerade,  inträde i det finska frälsekollektivet: ”Vi hafva ingen som hälst antydan om hvilka förmåner hustru Anna  månde besuttit.(men) sedan hon blifvit återinsatt i  sina rättigheter ingalunda vanlottad. Det är då icke att undra öfver att snart nog en tredje friare anmälde sig hos den burgna änkan.” På annan plats skriver han: ”Men därefter torde Harald Tyrilsson fått sin verksamhet förlagd till Åland. Själffallet  dröjde det ej länge innan han här sammanträffade med och lärde känna Anna Henriksdotter. De funno att de passade för hvarann , och för tredje gången seglade Germundöfrun in i den äktenskapliga hamnen.”
 
Verkligheten under det nordiska sjuårskriget var förmodligen betydligt krassare än så - liksom under större delen av medeltiden - och att därmed i princip alla frälse giftermål i Finland stod mellan fränder, i snäv såväl som i vid mening. Harald dök inte upp från 'ingenstans' (d.v.s. Östergötland) på Åland, utan tillhörde redan från födseln det finska frälset med rötter i den gamla lagmanssläkten Sluk, och deltog sannolikt redan 1555 i det då uppblossade ryska kriget, liksom hans mer namnkunnige frände, Klas Erikson Fleming, vilken utnämndes till hövitsman i kriget 1556. Ungefär vid samma tid återfinns såväl Harald och Joen Tyrilsson, som Klas Fleming och Haralds blivande svåger, Lars Fleming, i hertig Erik:s hov.
 
Följande geneagram belyser frändskapet mellan ett urval av för ämnet relevant individer utgörande ett starkt stöd för postulatet att Harald Stålhandske tillhörde släkten Sluk. Det illustrerar också den starka kopplingen till släkten Fleming, vilken jag tagit upp ett antal gånger i tidigare inlägg - relationen mellan Klas Fleming och bröderna Stålhandske har jag tidigare karaktäriserat  som  ett patron/klient förhållande, men det torde snarare ha rört  sig om deras relativa positioner inom ett  kluster av fränder, i vilket släkten Fleming hade en stark central ställning.
 
 
 
Relationerna återgivna i geneagrammet uppfyller alla av mig kända randvillkor, inklusive kronologi.
 
Matts Larsson (Ruuth), kom till Finland från Östergötland för att delta i det ryska kriget, sannolikt ca 1495-97. Han hade då redan fränder i Finland. Detsamma torde gälla Josef Pedersson (svinhuvud), make till Matts Larssons fars syssling, Ingrid Jönsdotter (Geet). Ingrid Jönsdotter var f.ö. kusin till Elin Björnsdotter (stjärnkors), Joakim Flemings maka.
 
Matts Larsson Ruuth gifte sig med en okänd arvtagerska till Luhtiala i Mäskälä, där hans son, Anders Mattsson, fogde  i Säxmäki och tidvis medlem i slottsloven på Tavastehus, senare påträffas. Den enda sekundärkälla jag hittat som omnämner Luhtiala är Impola, där det framgår att Peder Svenske till Mervis (Hattula) via sin hustru Dorotea Kristiernsdotter innehade ett frälse och ett skattehemman i Luhtiala. Doroteas far, Kristiern Pedersson Diekn, var brylling till Erik Joakimsson Fleming, Matts Larssons brylling. Då Dorotea dessutom ägde ett skattehemman i Kirstula (Mäskäla) där Elin Björnsdotters far, Björn Ragvaldsson köpt ett hemman 1471, så kan man ana ett frändskap mellan Dorotea och Matts Larssons  hustru.  Kirstula ligger bara ca en halv mil väster om Luhtiala. Björn Ragvaldsson var dessutom brylling till Tyril Nilssons fff Olof Nilsson (Sluk).
 
Jag har tidigare postulerat  att den Anna Olsdotter som år 1539 innehar det skattehemman i Luhtiala som kom att ägas av Anders Mattsson, var hans mor och därmed Matts Larssons okända hustru.  Då Doroteas mff, var Olof Assersson, är det ett möjligt scenario att Anna Olofsdotter tillhörde denna släkt.
 
Med tanke på de många kopplingarna mellan släkterna i geneagrammet, så torde det i stort återge en korrekt bild av släktbanden och Harald Stålhandske platsar mycket väl i släktnätverket såsom en medlem av frälsesläkten Sluk - en släkt som funnits i Finland åtminstone sedan slutet av 1200-talet.

2015-12-29, 18:51
Svar #12

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
Kronologiskt så skulle Matts Larssons hustru, Anna Olofsdotter, mycket väl kunna var sondotter till Olof Assersson. Någon son Olof till Olof Assersson är dock inte känd. Men om man utgår ifrån att Annas far var en hypotetisk Olof Olofsson, så var Anna därmed sannolikt en syster till den Malin Olofsdotter, som var gift med Gudmund Larson till Hyvikkälä. Malin Olofsdotters äktenskap med Gudmund Larsson nämns på två ställen i Impolas bok. Erik Spore till Hyvikkälä sägs vara gift med en dotter till Häradshövdingen Gudmund Larsson till Hyvikkälä  och Malin Olofsdotter av Assersönernas frälsesläkt [s.118] och Per Nilsson (Dufva) till Munkeby sägs vara gift med en dotter till frälsemannen Gudmund Larsson till Hyvikkälä och Malin Olofsdotter [s.334].
 
Som vanligt leder en potentiell lösning till nya problem. I detta fall handlar det om, att på ett annat ställe i Impolas bok, under rubriken 'Gudmund Larsson till Hyvikkälä (Hauho)'[s.128], finner man att Gudmund var gift med Malin Arvidsdotter (min kursivering) av s.k. Asserssönernas släkt, dotter till häradshövdingen Arvid Olofsson till Hyvikkälä och Anna N. Impola skriver om detta: Anthoni skrev om detta äktenskap tveksamt 1947 men var övertygad därom 1970. Jag tolkar detta som att Impola för sin del själv är något tveksam till detta äktenskap. Möjligen/troligen har Anthoni härlett ett sådant äktenskap, baserat på en urkund [FMU 5322] i vilken Arvid Arvidsson till Hyvikkälä (i Hauho socken) tillbyter sig av sin måg Gudmund Larsson Kärsälä gods i Hattula socken mot en brorsdel i Hyvikkälä by. Anthoni har uppenbarligen tolkat 'måg' som svåger, varför han drog slutsatsen att Gudmund Larsson var gift med en syster till Arvid Arvidsson. Då 'måg' hade en vidare betydelse på medeltiden, så kunde det mycket väl avse maken till en kusin, i detta fall till Malin Olofsdotter.
 
Om hypotesen att Anna Olofsdotter i Luhtiala var en sondotter till Olof Assersson är korrekt, så var Dorotea Kristiernsdotter -innehavaren av ett frälse och ett skattehemman i Luhtiala - en dotter till Annas kusin Valborg Arvidsotter, och båda arvingar till Olof Assersson.
 
P.g.a. det relativt höga förklaringsvärdet i hypotesen, så kommer jag tills vidare utgå ifrån att Anthoni drog fel slutsats i detta fall.

2015-12-31, 14:04
Svar #13

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
En kommentar till vad jag skrev ovan om felaktig tradering. Det allvarligaste felet är när en hypotes uppgraderas till ett faktum. Jag har tidigare berört EÄ:s version om säkten Stålhandskes ursprung: ” .men fru J Ramsay har i sitt arbete Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden uppvisat, att intet annat samband finnes mellan ätterna Sluk och Stålhandske än... o.s.v. Hon har inte uppvisat detta! Däremot har hon inte hittat något samband.” Det är inte riktigt samma sak!
 
Tyvärr gör Impola samma typ av fel, då han i en not (163) skriver: ”Hausen har dock i sin studie om Germundsö säteri påvisat (min kursivering) att släkten Stålhandske härstammade, från Östergötland”, när vad  Hausen faktiskt skriver är det följande: ”Om hans härstamning vet man intet annat än att han (Harald Tyrilsson; min anm.) varit bosatt i Östergötland och alltså troligen (min kursivering) bördig därifrån.
 
Ett troligen har tyvärr blivit 'inflaterat' till påvisat.
 
Lika illa är det när uppenbara slarvfel slinker igenom kvalitetskontrollen.  Ett flagrant exempel hittar man tyvärr i Impolas bok avseende vem som var mor till Hebla Månsdotter (Stiernkors). Under rubriken 'Hustru Hebla till Gammelbacka' [s. 146] finner man att att hon var en dotter till Måns Nilsson och hans andra hustru, Valborg Fleming, medan om man läser under rubriken 'Nils Olofsson till Gammelbacka' [s. 310] vilken var Heblas make, så står det att hon var dotter till Måns Nilsson och hans första hustru Karin Hansdotter Starck.
 
Då det i det första fallet anges att hennes mödernehärstamning är känd genom Vähäkangas utredning 1980, och att även EÄ anger att hon var en dotter till Måns Nilsson i hans andra gifte, så håller jag mig till det alternativet, d.v.s. att hon var dotter till Valborg (Johansdotter) Fleming.
 
Det är lätt att hamna på fel spår som amatörforskare, om man nöjer sig med vad en  i raden av sekundärkällor - traderarande andra sekundärkällor - skriver...

2016-08-13, 22:53
Svar #14

Utloggad kvm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1627
  • Senast inloggad: 2019-08-18, 20:12
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil

"1725 Februarius d:n 3:die
4:o Consistorii Holmens Bref blef Upläsit, som berättar at Mad: Catharina Bergner sig beklagat, det Leutnant Ståhlhanske icke skal wilja Echtenskapet med henne fullborda, der han lijkwist under Echtenskapz löfte med henne barn aflat, och derpå d:n 13 Novemb: 1723 utj Consistorio Holmensi förklarat sig wilja med henne inom ett 1/2 åhr Echtenskap byggia, hwar på hon är blefwen tagen i kyrkia, men dock till datum sitt löfte intet fullgiordt. Hwarföre bref till Hr Probsten Dahlberg i Warberg afgår, det han förmanar Hr Leutnant Ståhlhanske, det han sådant sitt Echtenskap med Mad: Catharina Bergner fullbordar."


Källa: Göteborgs domkapitels arkiv, Protokoll, huvudserie, SE/GLA/12486/A 1 A/6 (1720-1728), bildid: C0074008_00131


Se EÄ tab 26 Lorentz Erik Stålhandske
https://www.adelsvapen.com/genealogi/St%C3%A5lhandske_nr_98

2016-11-02, 12:17
Svar #15

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
I ett inlägg för nästan exakt fyra år sedan (2012-11-16) postulerade jag på goda grunder, att Harald Tyrilsson Stålhandskes första, hittills okända, hustru var Margareta Fleming, dotter till Peder Johansson Fleming och Karin Håkansdotter till Friskala.

Tack vare nu erhållna resultat av ett auDNA-test, så stämmer detta med största sannolikhet!

 Som jag berört under ämnet ’auDNA-Finska frälsesläkter’, så har jag en direkt, och en indirekt träff, vilka dokumenterat delar Henrik Klasson Fleming som ana. Båda träffarna är avkommor till Karin Henriksdotter Fleming och Nils Jönsson (Sluk) i Grälsby. Den direkta träffen är en ättling till deras son Erik Nilsson (Sluk) medan den indirekta är en ättling till Eriks syster Karin Nilsdotter (Sluk) i hennes äktenskap med Måns Persson (Utter) i Ytterby.

Om inte Haralds första hustru, min ana,  tillhörde släkten Fleming, så skulle jag inte kunna fått dessa matchningar! Min postulerade koppling till Henrik Fleming går endast via Margareta Fleming vars farfars far var just Henrik Fleming.

2016-11-02, 15:45
Svar #16

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
Att släktforska med auDNA är mycket givande. Jag har idag fått ett mycket starkt belägg för att Harald och Joen Stålhandskes föräldrar de facto var Tyril Nilsson (Sluk) och Anna Mattsdotter Ruuth, vilket också uppges på riddarhusgenealogin. Om detta äktenskap skriver Elgenstierna följande: “Tyril; kallas i sondottern Margareta Stålhandskes  personalier Tyril Stålhandske och uppgives varit g. m. Anna Mattsdotter Ruuth; något bevis härför synes dock ej finnas (min kursivering)!

Det visar sig nämligen att jag är DNA-kusin till en finsk ättling till Anna Mattsdotters far Matts Larsson (Ruuth). Hans släkt är ättlingar till såväl
Per Olofsson Ruuth (f. 1574) som dennes syssling Anna Olofsdotter Ruuth.

Med denne DNA-kusin delar jag 16 segment om totalt 53cM och längsta block 8 cM trots att vår gemensamme ana levde i slutet på 1400-talet!

Baserat på detta och föregående inlägg vill jag påstå att filiationen mellan Tyril Nilsson (Sluk)/Anna Mattsdotter Ruuth och bröderna Stålhandske är fastställd utan allt tvivel...


2017-03-03, 23:32
Svar #17

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
Oavsett inom vilket område man bedriver forskning, så måste man vara beredd på att någon annan forskare lägger fram en hypotes med väsentligt högre förklaringsvärde än sin egen, och acceptera detta!

Detta har hänt vad gäller min koppling till släkten Stålhandske via min ana Elisabeth Månsdotter Pelican. Jag har hela tiden utgått från att Elisabeth var en dotter till Magnus Haraldi Wallerstadius och Kerstin Thyrilsdotter Stålhandske - det var den fixa punkten...

Nils Hård af Segerstad har varit vänlig nog att delge mig  en utredning gjord av honom, publicerad i i Släkt och Hävd 2014, nr 3, s 59, med titeln "Vem var domprostinnan?", vari framgår att Magnus Haraldi Wallerstadius´maka Kerstin (Christina) inte tillhörde ätten Stålhandske utan var dotter u ä till kammarrådet Ture Rosengren.

De av honom framlagda argumenten är otvivelaktigt korrekta, varför jag med visst vemod får acceptera detta...

Detta påverkar dock inte det minsta min övertygelse om att den adliga släkten Stålhandske de facto härstammar från släkten Sluk i Finland. I det fallet har jag inte funnit någon hypotes med högre förklaringsvärde än min egen!

2017-03-10, 14:19
Svar #18

Utloggad krogabro3

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2017-03-15, 15:27
    • Visa profil
Hej! Herr Hans Stålhandske figurerar i Ösmo socken i slutet av 1600talet/ början av 1700. Han var präst. I Ösmo kyrka finns det en vapensköld har jag för mig! Carola

2018-02-18, 10:16
Svar #19

Utloggad jakobnm

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 46
  • Senast inloggad: 2019-05-21, 16:36
    • Visa profil
Att släktforska med auDNA är mycket givande. Jag har idag fått ett mycket starkt belägg för att Harald och Joen Stålhandskes föräldrar de facto var Tyril Nilsson (Sluk) och Anna Mattsdotter Ruuth, vilket också uppges på riddarhusgenealogin. Om detta äktenskap skriver Elgenstierna följande: “Tyril; kallas i sondottern Margareta Stålhandskes  personalier Tyril Stålhandske och uppgives varit g. m. Anna Mattsdotter Ruuth; något bevis härför synes dock ej finnas (min kursivering)!

Det visar sig nämligen att jag är DNA-kusin till en finsk ättling till Anna Mattsdotters far Matts Larsson (Ruuth). Hans släkt är ättlingar till såväl
Per Olofsson Ruuth (f. 1574) som dennes syssling Anna Olofsdotter Ruuth.

Med denne DNA-kusin delar jag 16 segment om totalt 53cM och längsta block 8 cM trots att vår gemensamme ana levde i slutet på 1400-talet!

Baserat på detta och föregående inlägg vill jag påstå att filiationen mellan Tyril Nilsson (Sluk)/Anna Mattsdotter Ruuth och bröderna Stålhandske är fastställd utan allt tvivel...
Leif Tennare

Som du vet från vår andra diskussion auDNA-Finska... https://forum.genealogi.se/index.php?topic=139271.0 så finns det inga erfarna DNA-släktforskare, vare sig i Sverige eller internationellt, som hävdar att det skulle gå att dra bestämda slutsatser av autosomalt DNA angående släktskap för många hundra år sedan. Det är en sak att konstatera att släktskap finns, en helt annan att påstå att det är just det rätta släktskapet som visar sig i DNA-resultatet.

Det finns alltså ingen grund i DNA för ditt påstående ang. Sluk / Stålhandske.

2018-02-18, 19:18
Svar #20

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1781
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 00:15
    • Visa profil
Du har naturligtvis helt rätt, det var ett misstag att påstå att ".. filiationen mellan Tyril Nilsson (Sluk)/Anna Mattsdotter Ruuth och bröderna Stålhandske är fastställd utan allt tvivel..." - jag var nybörjare då... 

Man ska erkänna sina fel! Det är då man lär sig något!

2018-08-04, 00:25
Svar #21

Utloggad kvm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1627
  • Senast inloggad: 2019-08-18, 20:12
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil

"1707 den 11 Decemb. hölts ordinarium Consistorium /.../
19. Det har wäl Fru Beata Uxkull å sin dotters J. Helena Margareta Stålhanskes wägnar låtit till denna dagen instämma Auscultanten Hendrich Dysing angående ächtenskapz praetension, Men benemde Fru har hos Hr Presidem upwiset en förlikningz skrift som dem emellan fattat är, at Dysing betalar till Jungfrun hennes dotter 12000 D:r Koppm:t, och hon der emot låter falla all talan om ächtenskap, hwar med deras twist uphäfwen och ändat är så atr dhe äro frie å båda sidor till annat giftermål, en copia af samma förlikningz skrift är i Consistorio ingifwen af Notarien vidimerad."

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065105_00164

Källa: Stockholms domkapitel, Protokoll, huvudserien, SE/SSA/0148/A I/60 (1707)


Eä, Barn tab. 7
"Helena Margareta Stålhandske, född 1684-01-26 på Ogesta, död 1712-10-00 i barnsäng och begraven i Vittinge kyrka. Gift 1708-03-12 i Stockholm med överstelöjtnanten Johan Grüner, adlad Grüner, nr 1763, i hans 1:a gifte, född 1688, död 1768."

https://www.adelsvapen.com/genealogi/St%C3%A5lhandske_nr_98
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gr%C3%BCner_nr_1763

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna