ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Stake  (läst 3403 gånger)

2013-11-11, 19:10
läst 3403 gånger

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1789
  • Senast inloggad: 2019-10-17, 23:38
    • Visa profil
I Raneke beskrivs  släkten Stakes vapen på följande sätt: ”uppväxande stängel med sex (sju) blomklockor i stolpe hängande 3,3 (3,4). Jag vill lägga till ytterligare en variant, 3,1,3, där ettan representerar en uppåtvänd  blomklocka på stängeln.  Denna variant återfinns på såväl Lindorm Stakes som Hans Stakes porträttgravstenar, liksom på Dionysius Beurraeus makas, Ingeborg Haraldsdotters, vapen, på Hans Stålhandskes begravningsvapen.
 
Förutom konfigrationen så tycks det också förekomma två varianter av blomklockornas storlek och form.
 


 
 
Ingeborg Haraldsdotters vapen, vilket återfinns på Hans Stålhandskes begravningvapen i Ösmo kyrka i Södermanland, återges i 1600-talstolkning, som en blomstängel med tre små blomklockor hängande på vardera sidan, pluss en klocka på stängeln. Detta vapen liknar ganska mycket det vapen som representerar Lindorm  - och Erik  -  Mauritzsons farfars farfars, Erik Amundssons (?) vapen på porträttgravstenen i Holms kyrka i Dalsland.
 
Det vapen som representerar Hans Göranssons Stake anfader i fjärde led, Amund (Eriksson?) Stake, på porträttgravstenen  i Kullings-Skövde kyrka i Västergötland, innehåller större blomklockor, men med samma konfiguration, d.v.s. en blomklocka på själva blomstängeln.
 
Olof Eriksson Stakes  vapen i Forshems kyrka, tycks  vara  en vidareutvecklad, mer driven, variant av 3,1,3 konfigurationen.
 
Gemensamt för alla versioner är, att blomklockorna på vardera sidan står stolpvis över varandra.
 
Helt klart tycks Ingeborg Haraldsdotter, Dionysius Beurraeus hustru, ha tillhört släkten Stake…
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-11-11 19:18)

2013-11-11, 19:17
Svar #1

Utloggad Marianne Silfverlåås

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 127
  • Senast inloggad: 2018-12-27, 23:13
    • Visa profil
Ja,du Leif! Maken till helhjärtat släktforskare får man nog leta efter!  
Jag läser det mesta, ska du veta!  
Är du själv ättling till släkten på något vis?  
 
Hälsningar  
Marianne

2013-11-11, 19:29
Svar #2

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1789
  • Senast inloggad: 2019-10-17, 23:38
    • Visa profil
Nej, jag är inte alls släkt med släkten Stake, eller med Beurraeus, däremot är jag en ättling till  Hans Stålhandskes anfader, Thyril Nilsson Sluk i Finland. Anledningen till att jag lägger ner så mycket tid på detta är, att 'det enda sättet att definiera ett hål, är att definiera dess omgivning'. I klartext, om du saknar en pusselbit, titta noga på vad som finns runtomkring.
 
Sen gillar jag att lösa problem...
 
/Leif

2013-11-13, 12:00
Svar #3

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1789
  • Senast inloggad: 2019-10-17, 23:38
    • Visa profil
Ytterligare en kombination av konfiguration och storlek på blomklockorna:
 

 
Vapnen representerar, som synes, Olof Amundsson Stake och hans hustru Humfrid Tordhsdotter Pÿting. Då Karin Toresdotters Byting vapen på Lindorm Stakes porträttgravsten utgörs av en sköld med en bjälke, så kan man anta att även hennes vapen utgjordes av en röd bjälke i ett vitt fält.
 
Dessa vapen kommer från Mauritz Posses antavla, som finns i Skara stiftbibliotek. [Samling Carlsmark 11]
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-11-13 12:05)

2013-11-13, 13:57
Svar #4

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1789
  • Senast inloggad: 2019-10-17, 23:38
    • Visa profil
Lägger också här in en bild på Tore Bytings vapen, som av Beerståhl beskrivs som tre hockeyklubbor, då det ser ut som en variant av
det vapen som fördes av Lars Jönsson till Berga och Anna Larsdotter. Skillnaden är att hornens spetsar är vända mot sinister.
 

 
Uppenbarligen finns det ett antal olösta frågor vad gäller vilket/vilka vapen släkten(-erna) Pyting/Byting förde, men det ämnet hör inte hemma här...
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-11-13 13:59)

2013-11-20, 09:28
Svar #5

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1789
  • Senast inloggad: 2019-10-17, 23:38
    • Visa profil
Har nu hittat vad som troligen är Tore Bytings vapen på Christoffer Ekeblads begravningsvapen i Strö kyrka i Västergötland. På detta är spetsarna vända åt samma håll som på Lars Jönssons vapen.
 

2013-11-21, 20:46
Svar #6

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1789
  • Senast inloggad: 2019-10-17, 23:38
    • Visa profil
Vid en förnyad titt i Raneke, så hittade jag ett vapen som nära överensstämmer med Erik Amundssons, till Gren, okända hustrus vapen, på Lindorm Stakes porträttgravsten i Holms kyrka. Vapnet återfinns bl.a. på en väpnare Håkans gravsten i Skara gråbrödrakloster. Vidare så skall vapnet ha använts av en Karin Pedersdotter, med okänd bakgrund.
 
Håkans vapen beskrivs av Raneke som horn med utväxande blad ginbalkvis, medan Eriks hustrus snarare kan beskrivas som 'ett horn med uppväxande blad bjälkvis':
 

 
Tyvärr lär det inte gå att komma vidare vem som var hustru till Erik, men det var kul att hitta någon som förde det annorlunda vapnet...

2013-12-14, 15:16
Svar #7

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 320
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 19:06
    • Visa profil
Leif Tennare! Algot Kruse var gift med Anna Sigvardsdotter Skytte enl. Elgenstierna under Kruse af Elgshammar. Anna Segolsdottter du nämner = Anna Sigvardsdotter. Namnet Segol är en annan form av namnet Sigvard. Var har du läst om den nyare forskningen? Jag har någonstans sett att detta missförstånd har rättats till, att Anna Segelsdr o Anna Sigvarsddotter skulle vara 2 olika personer. Ska leta vidare. Berit Sjögren

2013-12-14, 16:55
Svar #8

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 320
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 19:06
    • Visa profil
om Anna Sigvardsdotter Skytte gift med Algot Kruse: Se Stig Östenson. Randanmärkningar till Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Svensk Genealogisk Tidskrift 2009/1  s 15: Citat: påpekandet om stamfadern Algot Kruses hustru Segolsdotter (ej Sigvardsdotter)härrör från någon av uppgiftslämnare till Szabad & Elgenstierna (2008). Algot Kruses svärmor Sigrid Amundsdotter (Stake nr 110) kallas av biskop Brask Siwrdss Skytta hustru, vilket innebär att hennes make kan ha hetat Sigvard eller Sigurd och kallats Segol Sjul eller Sigge eller dylikt. Han kallas Sigvard Skytte i Elgenstierna (1925-36). osv KÄLLA: Brask (1970, sid. 166).
Slår man på namnet Segol etymologiskt finner man att det är en västsvensk form av namnet Sigurd (Sigvard) osv. Berit Sjögren

2013-12-15, 12:50
Svar #9

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1789
  • Senast inloggad: 2019-10-17, 23:38
    • Visa profil
Berit, Jag har inga invändningar mot vad du skriver, kronologin är rimlig, men som jag skrev tidigare, så har jag i övrigt inte underlag för att ta ställning vare sig för eller emot i det här fallet...
/Leif
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-12-15 12:51)

2013-12-16, 08:31
Svar #10

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 22:15
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Tack Berit för att Du nämner stavningen Siwrdss i samband med Sigvard m fl namn!  
Den öppnar möjligheten för att förstå andra noteringar, som jag inte hade kommit på.
Önskar Dig samtidigt God Jul!
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2013-12-29, 22:16
Svar #11

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1789
  • Senast inloggad: 2019-10-17, 23:38
    • Visa profil
Den 21 november skrev jag, apropos vapnet 'horn med utväxande blad ginbalkvis', att det nog inte skulle gå att komma vidare med vem som var hustru till Erik Amundsson. Detta gäller nog fortfande, men möjligen [Harrisburg..] var det den Karin Pedersdotter som återfinns i Raneke. Vad jag tidigare förbisett är Ranekes anmärkning: Det är Wie som anger att en Karin Pedersdotter förde detta vapen...och han åberopar Ekebladska Genealogierna.
 
Enligt mitt hypotetiska makrosläktträd, så tillhörde Erik Amundsson (Stake) och hans hustru, Johan Christoffersson Ekeblads anor på mödernet i 11:e led... Det är dock nog mindre troligt att Ekebladska arkivet innehöll anor så långt tillbaka i tiden, speciellt på mödernet, även om det i innehållsförteckningen till genealogierna, Volym 1,1a, Speciellt: står: Ekeblade-Familiens uhrgamble (min kursivering) extraction och ättartahl af Joh. Pering. (2 ex., original och avskrift, sammanbundet); Diverse anteckningar till Christoffer Joh:son Ekeblads och Johan Ekeblads biografier, delvis egenhändiga; anträd med vapenbilder;...  
 
Hursomhelst, en koppling tycks rimlig - svaret kanske finns gömt någonstans på hyllorna på Lunds UB...
 
Möjligen skall man söka en koppling i 5:e eller 6:e generationen, då släkter gärna återkopplades inom ramarna för kanonisk lag, för att så långt möjligt förhindra splittring av egendomar.  
 
(Meddelandet ändrat av ten 2013-12-29 22:18)
 
(Meddelandet ändrat av ten 2013-12-29 22:59)

2014-01-09, 22:44
Svar #12

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1789
  • Senast inloggad: 2019-10-17, 23:38
    • Visa profil
[color=0000ff]EN SÄRLIG UTHUGGEN STEEN[/color]
 
Detta är rubriken på Harald Widéens artikel i Västergötlands fornminnesförenings tidskrift [V:1 (1940) s. 54], vilken behandlar den av honom, i Skara Stifts- och landsbiblioteks ”gömmor”,  funna originalteckning från 1600-talet, föreställande ”den posseska gravstenen” i Mariestads kyrka. Gravstenen, en porträttgravsten, föreställer Nils Axelsson Posse (d.y.), hans hustru Anna Nilsdotter Stake och åtta av deras barn.
 


 
 
Det ’särliga’ med denna sten, är att den uppenbarligen inte är färdigställd – och eventuellt t.o.m. omarbetad i vissa avseenden.  Den senare slutsatsen baseras på det faktum, att det bara finns plats för fjorton anor för respektive part. Det förefaller som om extra text har lagt till nedtill på stenen…
 
Att den inte är färdigställd framgår av att endast tio av fjorton anvapen är huggna på svärdsidan, och åtta av fjorton på spinnsidan  (Tecknaren har angett ”ohugna”).
 
De första åtta sköldarna på ’Posse-sidan’ representerar Nils Axelsson anor på fädernet, helt i enlighet med  den ordning de förekommer i, på en antavla, d.v.s.  1) Nils Jönsson Posse,  2) Gertud Mattsdotter (Römer),  3) Axel Mattson (yngre Vinstorpasäkten),  4) Birgitta Eriksdotter (lilliesparrevapen),  5) Nils Mattsson Kagge,  6) Anna Pedersdotter Örnflycht,  7) Lindorm Brunsson (Forstena släkten),  8) Carin Siggesdotter Sparre.
 
Vapet nr 9, ett oxhuvud,  representerar med största  sannol ikhet  också plats 9 i antavlan,  Olof Pedersson  (”Hård af Segerstad”), trots att han  förde ett lilliesparrevapen. Återkommer till detta nedan.
 
Vapen nr 10 däremot, motsvarar plats 13 i Nils Axelssons antavla, nämligen Knut Pedersson Ribbing. Återkommer även till detta.
 
Därmed är jag inne på det som egentligen hör hemma under denna rubrik – Anna Stakes anor… Om dessa säger Widéen följande: ”Spinnsidans anvapen äro ej lika lätta att identifiera enligt gängse genealogisk litteratur, då de i flera fall gälla visserligen betydande men av forskningen mindre väl kända medeltidsätter ”.  Hans försök till tolkning förbigår jag här – med all respekt – då han insiktsfullt  sammanfattar det hela med : ”Att ingå på en närmare prövning av dessa genealogiska spörsmål faller likväl utom ramen för denna studie”.  
 
Nåväl, sköld nr 1 är helt korrekt Amund (Eriksson) Stakes vapen. Däremot saknas Birgitta Håkansdotters vapen på plats 2, där finns istället ’en mussla’, Tore Olofsson Bytings vapen(?), vilket enligt antavlan skulle haft plats 3 på skölden. På plats 3 finns istället Amund Erikssons mors (av mig postulerade) vapen, ’ett horn med ett utväxande blad’. Samma vapen som förekommer på Lindorm och Erik Stakes begravningsvapen.  Vapnet på plats 4 stämmer väl med antavlan, representerande Malin Ottesdotter (fågel).  Detta gäller också plats 5, som är Lindorm Brunssons (Forsstena) vapen. På plats 6, där man enligt antavlan skulle finna Lindorms hustrus vapen, en sparre,  finns istället en sköld med en båt -  det vapen som torde tillhöra Tore Olofssons mor, enl. min analys av Lindorm Stakes begravningsten.  Karin Siggesdotters vapen, en sparre, återfinns i stället på plats 7.  På plats 8 är ordningen återställd, då man där finner en ’tillbakaseende ulv’,  Ebba Arendsdotters vapen…
 
Hur skall man då tolka detta?
 
Den rimligaste förklaringen är att den halvfärdiga stenen ’slutfördes’ av  någon med mycket bristfällig kunskap om släkten Stake, men med mycket god kunskap om  Nils Posses fäderne. Det torde sannolikt  inte röra sig om sonen Mauritz Posse. Troligare är att det var någon av Mauritz kusiner , Göran eller Harald Johansson Posse, som gjorde detta.  Varför denna slutsats?! Jo, vilket jag skulle återkomma till, så representerade de enda sköldarna på Posses möderne, släkterna Hård af Segerstad och Ribbing.  Det kan knappast vara en tillfllighet att dessa vapen fanns med, då Göran var gift med Brita Pedersdotter (Hård af Segerstad), som sannolikt förde ett oxhuvud i vapnet,  och hans bror  Harald var gift med Maria Eriksdotter (Ribbing)…
 
Då alla åtta vapnen på spinnsidan återfinns på Lindorm Stakes gravsten, är det rimligt att antaga att någon tagit del av denna, men misslyckats att tolka den, då den inte följde ’antavleformatet’.
 
Som skrivet var: ”En särlig uthuggen  steen”!
 
Sköldarna över Nils Posses och Anna Stakes huvuden är de förväntade, d.v.s. Posses och Hård af Segerstads vapen, resp. Stakes och Oxenstiernas vapen.  
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-01-09 22:57)

2014-01-10, 18:44
Svar #13

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1789
  • Senast inloggad: 2019-10-17, 23:38
    • Visa profil
En kompletterande bild till Berit Sjögrens bild (2:e november)avseende Håkan Svenssons ättlingar. Släkttavlan finns i Skara stiftsbiblioteks arkiv (Carlmark 11). Ursprunget till vad som med största sannolikhet är en avskrift av ett äldre dokument, är okänt. OBS. Detta är inte ett inlägg till stöd för ev. spekulationer om Karl Knutssons frillebarn...  
 

 
Innehållet skiljer sig något från Berits bild, men tycks som sagt - bortsett från några läsfel - snarast komplettera denna.

2014-01-19, 22:10
Svar #14

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1789
  • Senast inloggad: 2019-10-17, 23:38
    • Visa profil
I mitt inlägg den 29:e september 2013,  skrev jag bl.a. följande:  
 
”I ett brev utfärdat i Rössvik, år 1484, av Hans Petersson i Dingelvik [SDHK 31453], förekommer en Olof Amundsson med hustru, givare av  gods i Husbyrings socken.  Denne Olof Amundsen är sannolikt bror till Erik Amundsson i Grän (Rasbo hd), k.  1447-1485. Rössvik var vid den tiden Erik Mattssons, Kagge, sätesgård, vilken han ärvt efter sin mor. Av sin far ärvde han år 1473 fyra gårdar i Lydinge.  
 
Efter att ha gått tillbaka till frågeställningen, så känner  jag mig så pass säker man kan vara - baserat enbart på antaganden och indicier - att Olof Amundsson faktiskt var bror till Erik Amundson Stake.
 
Utfärdaren av brevet, Hans Petersson i Dingelvik, var uppenbarligen gift med en dotter till Sven Johansson (halv lilja) i Dingelvik,  och Ingeborg Toresdotter (Byting).  Av  brevtexten framgår, att det rörde sig om att Hans P. köper  tillbaka gods från Olof A., vilka gods hans svärfar Sven J. tidigare sålt till Erik Mattsson Kagge till Rössvik. Hur dessa gods hamnat i Olof A:s ägo framgår inte, men det torde ha varit hans hustrus - änkan efter Gregers Jönsson - egendom.  Dessa gods säljer sedan Hans P. åter till Erik Kagge. En intressant formulering i brevet lyder: ”.Swen Jonsone Gud hans siael nadhe / som tha war / retth  molsman for the fornemda godz.” Man får intrycket att han sålde det på någon omyndigs vägnar - styvbarn..?  
 
Helt klart hade släkterna Stake, Byting och Kagge tydliga kopplingar med varandra. Ett bra exempel på detta, är att Peder Nilson Danske i Lydinge (Stavby sn, Olands hd), först var gift med  en sondotter till Erik Amundsson, och därefter med Kerstin  Trulsdotter Byting, vars kusin Holmfrid Toresdotter var gift med Olof  Amundsson Stake (d.y.).  I samma by, Lydinge, ägde alltså Erik Kagge fyra gårdar, hans fäderne.
 
Ett annat exempel, som nämnts  tidigare, så var Olof Eriksson Stake  gift med Karin Mattsdotter (Kagg) ,  sondotter till Erik Kagges bror Nils.
 
Olofs hustrus make i hennes första äktenskap, Gregers Jönsson, var sannolikt densamme som underhäradshövdingen i Västerrekarne 1451 [SDHK 25972]. Det är därför troligt att även  Olof Amundsson hade någon form av koppling till Södermanland.  Det tycks också Erik (Amundsson) Stake haft,  då han och hans hustru år 1468 erhöll  delaktighetsbrev i Minoritorden  i Arboga [SDHK 28889].  
 
I regesten i Dalslands diplomatarium [nr 174], har man dristat sig att identifiera Olof som Olof Amundsson (Stake).  En god hypotes, men tyvärr fortfarande bara en hypotes.

2014-04-06, 21:39
Svar #15

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 320
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 19:06
    • Visa profil
Leif Tennare! Har du sett att Nils Fredrik Beerståhl skrivit om Stakevapen i uppsatsen Två begravningsvapen från 1600-talet i Vättlösa kyrka (Vapenbilden Svenska heraldiska föreningen 1996/40)s. 534-541). Gäller friherre Erik Stakes 16 anor och Hans Stakes (död 1674) 16 adliga anor med sköldarna avbildade på begravningsvapnen. Kan kanske bidra till dina resonemang om Stakeanor? Berit Sjögren

2014-04-07, 23:31
Svar #16

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1789
  • Senast inloggad: 2019-10-17, 23:38
    • Visa profil
Hej Berit. Jo jag har både sett artikeln, och har den i mitt eget arkiv. Alla anor utom en stämmer med mina egna data/hypoteser. Avvikelsen rör, som jag tidigare skrivit om, Erik (Haraldsson) Stakes ff fm. På huvudskölden återfinns på hennes plats, liksom i alla av mig kända källor, Cecilia Andersdotters (stjärna, Prika) vapen. Min huvudinvänding mot detta är kronologin, baserat på den information som finns i sekundära källor. Jag har istället postulerat att Cecilia Andersdotter var styvmor till Erik Stakes ff f, Olof Stake.
 
Cecilias förste make, Karl (Bengtsson) Lake, levde ännu 1517 (EÄ). Dödsåret okänt. Om Olof skulle vara en son till Cecilia i hennes 2:a äktenskap med Erik Amundsson Stake, så är det ett rimligt antagande, att han var född tidigast ca 1519. År 1537, fick Olof Varnhems klosters landbor i förläning (EÄ) - alltså vid en ålder av högst 18 år! Jag har inte någonsin träffat på något fall där någon fått en sådan förläning vid så pass låg ålder.  
 
Jag hävdar alltså, att Erik Amundsson Stake, var gift i ett första äktenskap redan i början på 1500 talet, och att Olof var åtminstone mellan 30 och 35 år, när han fick förläningen, och då säkerligen var väpnare - ock kanske fogde...
 
Hälsningar
Leif T.

2015-02-22, 12:29
Svar #17

Utloggad Mårten Swärd

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 876
  • Senast inloggad: 2019-10-19, 21:48
    • Visa profil
    • mygen.atavus.se
Hejsan
Jag undrar om någon här kan hitta någon lämplig far till en Elin Persdotter Stake, hon borde vara född i början av 1500-talet.
Hon är gift med en Henrik Hatt och de får en dotter med namnet Karin Hat, död 1605 i Fröbol, Älgå(S)
 
Karin gifter sig med En bonde vid namn Jon Eriksson Hjärne som är av den adliga ätten Hjärne även om han i sig inte är adlig.
 
Jag har inga förhoppningar om några konkreta svar på min fråga utan funderar mest på om det finns någon Per Stake född i slutet av 1400-talet eller tidigt 1500-tal som skulle rent teoretiskt kunna vara  Elin Persdotter Stakes far?

2016-11-11, 10:19
Svar #18

Utloggad Jan W Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 235
  • Senast inloggad: 2019-09-22, 16:39
    • Visa profil
Sven Niclisson Stake till Vättungen och Berg ska enligt många vara den förste Stake. Han ska vara gift med en Britta.
 På nätet hittar jag följande vapen som tillskrivs henne. (http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/svenske/Stake/Stake.htm)

Den liknar ju vapnen som Leif Tennare
Vid en förnyad titt i Raneke, så hittade jag ett vapen som nära överensstämmer med Erik Amundssons, till Gren, okända hustrus vapen, på Lindorm Stakes porträttgravsten i Holms kyrka. Vapnet återfinns bl.a. på en väpnare Håkans gravsten i Skara gråbrödrakloster. Vidare så skall vapnet ha använts av en Karin Pedersdotter, med okänd bakgrund.
 
Håkans vapen beskrivs av Raneke som horn med utväxande blad ginbalkvis, medan Eriks hustrus snarare kan beskrivas som 'ett horn med uppväxande blad bjälkvis':
 

 
Tyvärr lär det inte gå att komma vidare vem som var hustru till Erik, men det var kul att hitta någon som förde det annorlunda vapnet...


2019-06-07, 17:20
Svar #19

Utloggad Tony Fischier

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 36
  • Senast inloggad: 2019-07-02, 11:50
    • Visa profil
Nu blev det overkill i informationen  :D
Jag laddar upp (som pdf) ett utdrag ur mitt träd. Jag begär inte att ni ska gå in och rätta överallt men jag skulle sätta stort värde på om ni ville kommentera om Stake-delen är felaktig och i så fall var.

Hälsningar,
Tony

2019-06-07, 20:26
Svar #20

Veläng

Hej,
 
det kan även underlätta med källhänvisning:

Jacob Andersson: länk till geni: https://www.geni.com/people/Jacob-Andersson-Stake/6000000009164770033?through=6000000084343450239

Tjänade Claes Hansson Kyle vilken var svåger till Göran Mauritzson Stake. Jacob Andersson omnämnd i Uppsala domkapitel: 
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074640_00080                                   

Omnämnd i Sörfors, Umeå socken, med namn 1566 - 90, 97 (tiondelängden).

Jacob Andersson var gift med Abluna Klementsdotter (kusin till ärkebiskop Petrus Kenicius). När Kenicius blivit benådad av Johan III blir han tillsatt som kyrkoherde i samma härad som Jacob Andersson (Rasbo härad). Funbo kyrka.

Mer info och utläggning (samt tolkning av resultatet) finns i länken ovan (geni).

Överstelöjtnant Per Eriksson Stake vid Västerbottens regemente. Omnämnd 1644 enligt rullor i livgardet med Mauritz Hansson Stake (sonson till Göran Mauritzson Stake). Kallad major Peter Stake av Lorens von der Linde:  https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0073867_00079

Fick frälse i livstid av drottning Kristina 4 juli 1651 hos Jacob Eriksson i Sörfors, Umeå socken, och Per Jonsson i Strand, Umeå socken, (gift med Karin Eriksdotter som ville uppbära arv från Sörfors 1 1694 enligt dombok). Jacob Eriksson var son till Erik Jacobsson nedan.

Gården Sörfors 1 innehade Erik Jacobsson 1604 - 42. Han var son till Jacob Andersson och Abluna Klementsdotter (kusin till ärkebiskop Petrus Kenicius). Tog 20 domkyrkotunnor till Uppsala slott 1618. Kvittens finns bevarad i landskapshandlingarna (Västerbotten, 1618, kvittens bild 42) och sigillet finns att se här: https://www.geni.com/people/Erik-Jacobsson-Stake/6000000011626133049?through=6000000009164770033  (bild i profilen).

Anders Olofsson är frälseman "Anders Olson i Hoffuerudh (Dalsland)" enligt frälselängden "Thessa effterskreffne af adelen haffer icke hwarit pa nagon munstring anno 62 och 63" och som enligt rannsakning 14 mars 1565 uppges ha sålt sina gods till salige majestät. Längden ska finnas på Riksarkiv med rannsakningen. Avskrift finns inskannad här: http://www.google.it.ao/books?pg=PA41&dq=editions:OCLC862335674&lr=&id=47dDAAAAIAAJ&output=html_text

2019-06-07, 22:20
Svar #21

Utloggad Tony Fischier

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 36
  • Senast inloggad: 2019-07-02, 11:50
    • Visa profil
Tack!
Mycket intressant! Och det verifierar "min" linje. Däremot stipuleras på Geni att Håkan Svenssons mor, Märta Svensdotter, skulle vara dotter till Jöns Heggasson, vilket inte stämmer med patronymet och det är väl dessutom knappast troligt att Håkan Svenssons far, Sven Pettersson, skulle ha gift sig med sin moster? Så vet man vem som var Märta Svensdotters föräldrar?

2019-06-07, 23:31
Svar #22

Veläng

Tack!
Mycket intressant! Och det verifierar "min" linje. Däremot stipuleras på Geni att Håkan Svenssons mor, Märta Svensdotter, skulle vara dotter till Jöns Heggasson, vilket inte stämmer med patronymet och det är väl dessutom knappast troligt att Håkan Svenssons far, Sven Pettersson, skulle ha gift sig med sin moster? Så vet man vem som var Märta Svensdotters föräldrar?

Hej,

jag har redan svarat dig angående Håkan Svensson i tråden som handlar om Bölja från Västbo. Hans mor hette Petersdotter, hennes tilltalsnamn är inte känt. Håkan Svensson var frände (släkt) med Harald Warg, enligt Olof Svensson "moders systerson". Håkan Svensson kan härledas till en Sven N.N. och N.N. Petersdotter samt att hans bröder var Olof, Anders och Jöns Svensson. Håkan Svensson var frände med Harald Warg och troligen fogde på Dal iallafall omkring 1457 - 61. Där tar det sedan stopp. Se tråden Bölja från Västbo.

Sedan är Amund Stakes fäderne inte känt. Han kan lika gärna haft ofrälse bakgrund. Patronymikonet är helt okänt. Jag skulle stanna där och inte försöka härledda längre bak.

Vill man dock göra det kan man spekulera kring godset Österbo som Lusse Magnusdotter (Månsdotter) gav till Åsaka (Asaka) kyrka 1482 (SDHK-nr: 31139) och som hade tillhört Erik (Amundsson) Stake och Peder Bondes "föräldrar" innan det gavs till förenämnda kyrka (SDHK-nr: 38989). En annan intressant observation i sammanhanget är Backagården som möjligen var belägen på gränsen mellan Österplana och Medelplana.

1417 innehade Erik Magnusson Back[a]gården i Österplana (Kinne härad) (SDHK-nr: 18873) och samma Backagård innehades troligen även av Amund Stake 1485 (SDHK-nr: 31540) fast då omnämnd i Medelplana (Kinne härad). Den Erik Stake omnämnd 1468 (SDHK-nr: 28889) kan ha haft patronymikon Magnusson/Månsson och varit far till Amund Stake. Men detta är däremot behäftat med sådan stor osäkerhet då både Amund Stake och Erik Stake inte har något känt patronymikon.

Den Erik Magnusson som innehade Backagården 1417 är Erik Magnusson som 1416 med sin bror Bengt fick Råbäck av Vadstena (SDHK-nr: 18699). Kronologiskt måste dock Erik Magnusson varit en farfar eller liknande till Erik (?) Stake. De kan nämligen inte vara samma person. Ty Erik Magnusson var son till Magnus Lågesson (verksam under mitten av 1300-talet). Möjligen fanns det en Magnus Eriksson.

2019-06-09, 16:32
Svar #23

Veläng

Mindre korrektion: Per Eriksson Stake fick frälse 4 juni 1651 inte juli. Källa: Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/272 (1651), bildid: A0038767_00240, sida 220

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038767_00240



2019-06-12, 12:35
Svar #24

Veläng

Angående Amund Stake. Följande [...] "Kallas i Riks-Rådet Frih. Harald Stakes handskrifna person - Lagman i Wermland, och torde vara densamma, Amund Kath, vilken på denna tid verkligen var Lagman i nämnde provins"

... berörde inte Amund Stake utan snarare Harald underlagman i Värmland 1355 (SDHK-nr: 6866) och möjligen densamme som ägde Aska kyrka (SDHK-nr: 21644).

Brev (SDHK-nr: 6866) berör kung Erik Erikssons dombrev rörande Varnhems kloster. Herr Harald i Varnhem hade utarrenderat godset Österbo till Peter Eriksson (SDHK-nr: 21644) när han ägde Aska kyrka. Sigillet  i  brev (SDHK-nr: 6866) från 1355 har en lilja "hvarifrån utgå sex fänikor" och Harald Stjalk (Stjälke) nämnd i ett brev 14 Augusti 1400 i Norge kan ha varit samma person. Harald sålde "söndre Ullereng" i Skedsmo socken på 1300-talet. Brevet berör ett redan gjort köp. Källa nedan:

https://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst_2016.prl?b=5017&s=n

Tolkningen "fänikor" kan även vara de "blomklockor" i ätten Stakes senare vapenbild (liljan/liljekonvalj).

I brev (SDHK-nr: 38989) har Erik Stake och Peder Bonde fått godset Österbo eftersom Aska kyrka tidigare hade fått det av deras "föräldrar". Begreppet "föräldrar" kan betyda många saker.

Dessutom kan Peter Eriksson ha varit morfar till Håkan Svensson vars mor allt att döma hade patronymikon Petersdotter.



2019-06-13, 09:25
Svar #25

Veläng

... och lite mer att fundera över;

Erik Magnusson, väpnare 1439 (SDHK-nr: 23265), son till Magnus Eriksson.

Erik Magnusson, väpnare 1444, Stäkeborgs slott ("Stäk" d.v.s. Stake);  (SDHK-nr: 24459).

Väpnaren Erik Magnusson ger sin hustru ”Ålesifwe”, Peter Åkessons dotter, i morgongåva avgäld från Lagmansberg och i ”Wiesteen” med all ränta och rättighet av nämnda gods vid Skänninge i ”Helgana” socken i Aska härad.

Erik Stake, 1468 brev (SDHK-nr: 28889).

2019-06-21, 08:13
Svar #26

Veläng

Kallad Welb(orne) 1670: Peter Staak(e)/Stack(e): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065731_00109

Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar, SE/KrA/0009/A/G IV b/24 (1670), bildid: A0065731_00109

----

1644 i samma kompani som Mauritz (Hansson) Stake: Förridare Pedher Ericksson Stake.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053480_00007

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1644/1 (1644), bildid: A0053480_00007

1 januari 1647 i Johan Persson (Måneskölds) kompani, vilket verkar övertas av Johan Pedersson.  Oktober: Per Stake: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065713_00078

Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar, SE/KrA/0009/A/G IV b/6 (1647), bildid: A0065713_00078

1651 frälse som löjtnant hos Jacob Eriksson i Sörfors och Karin Eriksdotter i Strand (Umeå socken, Västerbotten).

Barn till Erik Jacobsson i Sörfors. Dennes kvittens 1618: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044481_00046

Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1618: 1 (1618), bildid: A0044481_00046

1656 avancerat till kapten (Jämtlands regemente): Peter Ericksson Stagke: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065720_00065

Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar, SE/KrA/0009/A/G IV b/13 (1656), bildid: A0065720_00065

Återfinns i Marienburg (Rullor). Blir sedermera major vid Västerbottens regemente.

----
Död:

Öfwersteleutant Petter Stack Slagen d(hen) 17 Maij 1677 [...]

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065738_00401

Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar, SE/KrA/0009/A/G IV b/31 (1677), bildid: A0065738_00401

----

2019-06-23, 17:53
Svar #27

Veläng

1562: Källa - Frälse- och rusttjänstlängder -1632, Fogdars och frälsemäns längder samt sammandrag, SE/RA/5113/2/A/15, bildid: A0065524_00045.

Thesse Effterscreffne aff Adelen haffue icke warit på nogon mustring  hwarken anno 62 eller  - 63. Aff Smålandh...

Anders Olson i Hoffuerudh - 1 hest : https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065524_00066

Register upå thenn Adell som icke tillfijllsth haffwa hollit sinn Rusthtiänisth wtaff theris arffwegodz och förläningar. Pro Anno 62 - 63 - 64 och 1565.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065524_00102

Thesse wore på ingen Munstring hwarken 62 - 63 eller 64

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065524_00107

 
Stått för rätte 14 Martij Anders Olson i Hoffuerudh haffr inge godz, ähr sold salige Kongl. Mat. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065524_00110

Rusttjänsten handlar om en förläning i Småland: Håverud ligger i Mellerud, Dalsland.

----
Verkar även ha funnits en Oluf Stake som mönstrade bland adeln i Västergötaland 1562.   

Oluf Stake aff arffuegodzen - 1 hest. Haffuer warit på monstringen anno 62 och 63 medh - 1 hest.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065524_00069

----

Opå Dal Mauritz Stake aff arffuegodzsen - 2 hester. Haffuer warit på monstring anno 62 och 63 medh - 2 hester.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065524_00073

2019-06-25, 19:42
Svar #28

Veläng

En Jacob Stake 1719.

[...]

Jag har på 4:de åhret warit anförtrodd häradzfogde tiensten uti Cristianstadz lähn och Norra - Södra Åsbo samt Bjäre häraders fogderj, och under den tiden till minna höga förmäns och andra wederbörandes nöie(?), så wida det sig giöra uti/utan(?) samma ämbett[e] wähl och troligen förwaltat(?) samt för uppbörden [(?)] redo och räkning wist, så att i anledning deraf högwälborne Hr Baron och Landshöfdningen här i lähnet Samuel von Hijlteen efter stijrelsens antagande nästledne åhr, mig uti dett höglof. kongl. cammarcollegio recomenderade till att anhålla fullmagt på samma bestallning, den iag och d(?) Datto 1 december 1719 bekommit.
...

[...] till min död lofwar.

Eders Kongl. Maij:tt
min allernådigste konung // [...] Jacob Stake

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0073873_00216

Källa:
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/S/S 65 a, bildid: A0073873_00216

2019-06-25, 21:10
Svar #29

Veläng

Bör ju tilläggas att överstelöjtnant Per Eriksson Stake vid Västerbottens regemente ska ha stupat i Kristianstad.

En vild begrundan:

Omkring 1692 - 94 verkar en uppdelning av "arv" ske på Sörfors 1 i Umeå socken. Karin Eriksdotter från Strand (frälse mellan 1651 till 79 under Per Eriksson Stake) vill uppbära ett arv från Sörfors 1 1694. Att Erik Jacobsson tar över efter sin far, Jacob Eriksson (Stake) 1692, innebär ju inte nödvändigtvis att Jacob Eriksson (Stake) måste vara avliden. Exempelvis finns ett inventarium från gården 1791 där man uppdelade den lösa egendomen utan att föräldrarna var döda.

Om detta mot all förmodan skulle vara överstelöjtnant Per Eriksson Stakes bror, Jacob Eriksson, måste han vara i 95 års åldern! (troligast född senast december 1624). Inte omöjligt men högst ovanligt. Harald Stake var dock närmare 80 år när han 1676 satt upp till häst och red ut i strid, överlevde och vann, dessutom. Så gammal behöver inte innebära oduglig och svag.

Någon som med säkerhet vet vem häradsfogde Jacob Stake var?

2019-07-01, 22:07
Svar #30

Utloggad Tony Fischier

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 36
  • Senast inloggad: 2019-07-02, 11:50
    • Visa profil
Ett försenat tack för all information.
Angående att det inte går att hitta Amund Stakes far undrar jag om följande, som jag hittat
i Anders Lignells "Beskrivning öfver grefskapet Dal" (1965), avfärdats angående Sven Niclisson och Britta?


"Maurits Olsson Stake. Stake-ätten kan följas till 1300-talet, enligt genealogiska tabellerna (N:o 110) i riddarhus-arkivet. Dess stamgods var Berg i Holms socken, Wättungen i Bäcke socken, men den hade flera andra
egendomar pa Dal i Westergötland och Wermland. Ätten gjorde sig frejdad genom flera i statens tjenst utmärkta medlemmar, bland hvilka främst må nämnas friherre Harald Stake, som blef riksråd 1657.

Sven Niclisson till Berg och Wättungen var väpnare 1416, gift med Britta, som förde ett horn under ett sjöblad i vapnet.

Dess son Amund, väpnare 1450—1455, anses vara densamme som kallade sig Anund Hatt, den yngre, lagman i Wermland och gift med Britta eller Margareta Strömfelt, dotter af höfvitsmannen på Westerås 1491, Håkan Svensson.

Bland Anunds flera barn var Olof Stake till Håborg och Råbäck, som
lefde 1530, gift med Hamfrid, dotter af Tord Olsson Pyting till Råbäck.

Olof Stakes son. Maurits skref sig till Råbäck, Wättungen och Berg. Var närvarande vid arfföreningen
i Westerås 1544. Fick 1548 den 6 Aug. kongl. fullmakt attt vara
befallningsman öfver Dal, ehuru han redan förut innehaft denna befattning."

2019-07-02, 11:28
Svar #31

Veläng

Ett försenat tack för all information.
Angående att det inte går att hitta Amund Stakes far undrar jag om följande, som jag hittat
i Anders Lignells "Beskrivning öfver grefskapet Dal" (1965), avfärdats angående Sven Niclisson och Britta?


"Maurits Olsson Stake. Stake-ätten kan följas till 1300-talet, enligt genealogiska tabellerna (N:o 110) i riddarhus-arkivet. Dess stamgods var Berg i Holms socken, Wättungen i Bäcke socken, men den hade flera andra
egendomar pa Dal i Westergötland och Wermland. Ätten gjorde sig frejdad genom flera i statens tjenst utmärkta medlemmar, bland hvilka främst må nämnas friherre Harald Stake, som blef riksråd 1657.

Sven Niclisson till Berg och Wättungen var väpnare 1416, gift med Britta, som förde ett horn under ett sjöblad i vapnet.

Dess son Amund, väpnare 1450—1455, anses vara densamme som kallade sig Anund Hatt, den yngre, lagman i Wermland och gift med Britta eller Margareta Strömfelt, dotter af höfvitsmannen på Westerås 1491, Håkan Svensson.

Bland Anunds flera barn var Olof Stake till Håborg och Råbäck, som
lefde 1530, gift med Hamfrid, dotter af Tord Olsson Pyting till Råbäck.

Olof Stakes son. Maurits skref sig till Råbäck, Wättungen och Berg. Var närvarande vid arfföreningen
i Westerås 1544. Fick 1548 den 6 Aug. kongl. fullmakt attt vara
befallningsman öfver Dal, ehuru han redan förut innehaft denna befattning."

Det största problemet med väpnare Sven Niclisson till Berg och Wättungen är att han endast verkar existera i sekundärkällor. Jag har inte kunnat belägga Sven Niclisson i någon primärkälla.

Ätten Stake hade under 1500 - och 1600-talet även ett ganska fantasilöst namngivningsmönster, vilket gör det mycket troligare att Amund Stake hade patronymikon Eriksson och inte Svensson.

I en väldigt stor utsträckning var manliga medlemmar av ätten Stake under denna tid namngiven efter en farfar, morfar, farfars bror, morfars bror, farbror eller farfars far. Få undantag finns.
 
Exempelvis hade Mauritz Olofsson Stake namngivit sina söner - Göran (namngiven efter morfar), Olof (namngiven efter farfar), Nils (namngiven efter morfars bror?) och Eggert (namngiven efter farfars bror).

Olof Amundsson Stake var allt att döma namngiven efter sin morfars bror (kyrkoherde Olof Svensson). Det vill säga Amund Stake hade namngivit sina söner - Erik (troligen namngiven efter farfar), Eggert (namngiven efter styvmorfar) och Olof (namngiven efter morfars bror).

Namnet Harald förekommer tidigt i släkten med Harald Warg, frände till Håkan Svensson. Det gör även namnen Anders och Olof i och med Anders och Olof Svensson.

Titta nu exempelvis på friherre Harald Stakes sida;

Olof Eriksson Stake (namngiven efter farbror), hade bland annat sonen Erik (namngiven efter farfar). Där Erik Olofsson Stake hade sönerna Olof (namngiven efter farfar) och friherre Harald (namngiven efter farbror).

Tillbaka till Mauritz Olofsson Stake, där sonen Olof Mauritzson Stake namngav sina söner Gustaf (namngiven efter morfar), Anders (namngiven efter farfars bror), och Johan.

och på överstelöjtnant Per Eriksson Stakes sida;

Med Anders Olofsson (Stake) där sonen Jacob Andersson (Stake) hade sönerna Anders (namngiven efter farfar), Erik (namngiven efter [farfars bror?] Möjligen även farfars farbror), Klement (namngiven efter morfar) och Könik (namngiven efter morfars bror). 

Överstelöjtnant Per Eriksson Stake var dock namngiven efter sin farmors framstående kusin, ärkebiskop Petrus Kenicius.

Olof Amundsson Stake (död före 1526), hade möjligen utöver Mauritz Olofsson Stake, fogde på Dal, och Anders Olofsson (Stake), som sålde sina gods och förlorade frälset 14 mars 1565, även ytterligare en son [Erik Stake] (namngiven efter sin farbror  - d.v.s. Erik Amundsson Stake och sannolikt även sin farfars far (Erik Stake 1468). Troligen död ung).

2019-07-02, 11:46
Svar #32

Utloggad Tony Fischier

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 36
  • Senast inloggad: 2019-07-02, 11:50
    • Visa profil
Det största problemet med väpnare Sven Niclisson till Berg och Wättungen är att han endast verkar existera i sekundärkällor. Jag har inte kunnat belägga Sven Niclisson i någon primärkälla.

Ätten Stake hade ...

Aha, jag förstår problematiken. Inte många Sven eller Niklas där... Tack igen.

2019-07-17, 10:15
Svar #33

Veläng

Erik Stake 1468 i brev (SDHK-nr: 28889) är nog densamme som Erik Magnusson (SDHK-nr: 24459), gift 1444 med riddare Peter Åkessons dotter (SDHK-nr: 24459 och SDHK-nr: 26438). I brev (SDHK-nr: 26438) återfinns möjligen även ätten Stakes vapenbild (se bifogad bild).

(SDHK-nr: 26438): 1454 februari  1; Peter Åkesson, riddare, erkänner sig ha mottagit godset ”Ullavi” i Örberga socken och Dals härad som livstidsarrende av Vadstena kloster och abbedissan Katarina Bengtsdotter. [...] hans hustru Märta Nilsdotter, måg herr Erik Magnusson, väpnaren Mats van Kalen beseglar.

Både Amund Stake och Olof Stake ingick troligen strategiska giftermål för att få tillbaka gods. Amund Stake gift först efter att Birgitta Håkansdotter fått ärva Grupendal 1472.

Erik Magnusson (son till riddare Magnus Loghasson) innehade även Backagård i Kinne härad samt sålde med sin bror Bengt godset Råbäck till Frikke Grupendal vars dotter senare sålde Råbäck till Otte Torbjörnsson, samt:

(SDHK-nr: 19629); Erik Magnusson med bröder pantsatte Onsö och Ullerö i Näs (nu Dals-Eds) socken samt Torp i Torps socken, i Vedbo härad till Otte Ulfsson. Detta därför att deras styvmor Ingeborg var skyldig Otte Ulfsson 25 mark silver, ingående i hennes morgongåva. Otte Ulfsson gifte sig med en Ingeborg Nilsdotter (SDHK-nr: 20090).

senare;

(SDHK-nr: 29997) Riddare Erik Ottesson bortbyter till Anna, Eggert Grupendals hustru, egendomar på Dal: Torp i Torps sn, Onsjö och Ullarö i Eds sn samt Björsäter i Tösse sn mot två gårdar vid Uppsala.


2019-07-17, 13:02
Svar #34

Veläng

Amund Stakes fäderne såg troligen ut på följande sätt;

1: Logha/Loghe (Loke?)

2: Riddare Magnus Loghasson (även Loghesson), död efter 1395, 1:o g.m. N.N. Ingemarsdotter, dotter till kammarmästare Ingemar Ragvaldsson och Katarina Magnusdotter, 2:o g.m. Ingeborg Nilsdotter.

SDHK-nr: 5311; Magnus Nilsson upptecknar de i kungens skattkammare befintliga saker, dyrbara smycken och kärl, husgeråd, regalier, schackspel, kläder, dukar, mattor, böcker, vapen, banér, guldsmedsinstrument, brevlådor, hudar, tyger, matvaror, kryddor, guldmynt m.m., vilka lämnas till Ingemar Ragvaldsson.

SDHK-nr: 5800; Kung Magnus förklarar Ingemar Ragvaldsson och dennes arvingar fria från alla efterräkning för den uppbörd och räkenskap, som han dittills haft om hand.

SDHK-nr: 5451; Kung Magnus ger Ingemar Ragvaldsson och hans hustru Katerina Magnusdotter, kungens fränka, samt deras arvingar av sina egna fädernegods, dem kungens fader hertig Erik köpt för 1500 mark penningar, 2 gårdar i Österplana med 3 landbogårdar därstädes, 3 landbogårdar i Hönsäter, av ålder tillhörande nämnda gårdar, 3 landbogårdar i Västerplana m.m.

3. Erik Magnusson, troligen g.m. med en dotter till Harald [Stjälk (Stake)]. Harald underlagman i Värmland 1355, senare djäken 1365 och abbot i Varnhem. Harald ägde Asaka kyrka.

Sven Eskilsson och Bo Siggesson intygar att Nisse Nasse med ed vittnat att herr Harald i Varnhem, då han ägde ”Asaka” kyrka till Peter Eriksson utarrenderat godset Österbo i Barknakidhem (nu Södra Kedum), som hustru Ramfrid Jönsdotter givit till kyrkan men att han varken sålt eller pantsatt det.

(SDHK-nr: 31139) - 1482 ”Luce Monsadotter” (Magnusdotter) upplåter till Åsaka kyrka i Vartofta hd gården Österbo i Barnekinds hd.

SDHK-nr: 38989 - 1531; Riddaren Karl Eriksson till Vinstorp, västgöta lagman, stadfäster en dom, som herr Ture Jönsson fällt till förmån för Erik (Amundsson) Stake och Peder Bonde ang. en gård i Varne härad, som heter Österbo och som Asaka kyrka haft någon tid av deras föräldrar (förfäder).

(SDHK-nr: 18873) - 1417;

Alla men thetta breff høra ælla se helsar jak Erik Magnusson ewerdhelica meth Gudhe. Kungør jak thes meth thesso mino opno breffue ath iak hafwer vplatet allan then rættoghet erlicom manne Thorstene Symonsone, som iak ok mine brødher hafwa til then thridhiongen i Bakkagaardhenom i Østeruplanda, som min modherfadher Ingemar Ragwaldzson hafdhe køpt aff Hakone Borra meth swadan wilkor, ath naar wi wilia tala ther vpa, tha skal jak gifwa fornempdom Torstene vi mark thyska pæninga til forenne ok allan wan ræt vforsumadh. Til mere wisso ok høghre forwaring, tha bedhis jak welborna manna incighle meth mino eghno, som ær Heneka Bekmanz ok Jenissa Tykasons. Datum Kælby, anno Domini mcdxvij, die sancti Blasii episcopi et martiris.

SDHK-nr: 8679: 

Peter Niklasson, skattmästare (fehirde) i Tönsberg, och Berg Hermundsson, lagman därstädes, Jon Gunnarsson och Arnvid Lodensson kungör att Ingemar Ragvaldsson och Harald Djäken i deras närvaro på Tönsbergs hus uttagit uppräknade föremål och varor ur framlidna drottning Blankas fatabur, bl. a. dyrbara tyger och kryddor, kyrkoskrudar, silke, två borddukar, ett par linnelakan, ett fotkläde med invävda sköldar, ett par bordsknivar, 4 silverskedar, en bål av lönnträ med lock av silver, tre smaragder och drottningens stora sigill.

SDHK-nr: 21807 (1432)

Biskop Sigge i Skara, Gustav Magnusson, riddare och lagman i Västergötland*, och väpnaren Henrik Snakenborg, kungsdomhavande, tilldömer Bengt Magnusson godset Österupplanda, som dennes morfar Ingemar Ragvaldsson köpt av kung Magnus.

*SDHK-nr: 15431 - (1400); Biskop Torstanus i Skara återkallar efter anställd rannsakning på begäran av herr Gustav Magnusson till Asaka kyrka godset Österbo, som skänkts dit av nu avlidna hustru Ramfrid Jönsdotter men sedan utarrenderats till Petrus Eriksson.

SDHK-nr: 22400 (1435); Väpnaren Tord Kokland och Sigrid Amundsdotter upplåter till Lars Ödgersson såsom belöning för hans trogna tjänst halva Ökne och hela Backa?[gården] för 100 mark.
 
SDHK-nr: 23013 (1438  juni  29);  Björn Nilsson, lagman i Värmland, tilldömer på landsting vid Tingvalla, efter vittnesmål av Erland i Fröböl och Jon Salvesson i Strand, Magnus Logessons dotterbarn arvet efter Bengt Magnusson, vilket förut innehades av Peter (Nilsson) Djäken och Tord Kokland.

Kommentar;

Amund Stake innehade Backagården 1485. Den gick sannolikt i arv på följande sätt; Erik Magnusson säjler 1417 Backagård/Backagården till Torsten Simonsson, gården hade Erik efter sin morfar Ingemar Ragvaldsson. 1437 får Bengt Magnusson tillbaka Backagården efter rannsakning. Vilken sedan går 1438 till ett systerbarn till denne. Backagården kommer sedan till Amund Stakes far Erik Magnusson, son till Magnus Eriksson (död före 1439) och sonson till Erik Magnusson som sålde gården 1417.

4. Magnus Eriksson, död före 1439.

5. Erik Magnusson Stake, riddare g.m. N.N. Åkesdotter 1444, dotter till riddare Peter Åkesson (SDHK-nr: 26438).

1446  april  19 (SDHK-nr: 24926); Peter Åkesson, riddare, förklarar att han aldrig vill ”hindra eller qwælia” sin svåger herr Erengisle Nilssons rätta arv och möderne i Småland.

1450 (SDHK-nr: 25702); Erengisle Nilsson och Erik Magnusson, riddare, om allmogens i Jäders socken vittnesmål om en äng etc.

6. Amund Eriksson Stake, född omkring 1445, död cirka 1507 g.m. med Birgitta Håkansdotter efter 1472 men före 1477 (fick igen massvis med gods). När sonen Olof gifte sig med en dotter till Malin Ottesdotter till Råbäck omkring 1500 fick man igen Råbäck.

2019-07-19, 19:20
Svar #35

Veläng

Mina två tidigare inlägg (#33 och #34) är felaktiga. Den Magnus Eriksson omnämnd 1439 i brev (SDHK-nr: 23265) var far till Erik Magnusson (Örnfot), vapnet är nämligen mycket synligt i brev (SDHK-nr: 23265). Mitt misstag. Sedan är det troligen inte Erik Magnussons vapen i brev (SDHK-nr: 26438) utan Märta Nilsdotter. Vapnet tillhörande Erik Magnusson i brev (SDHK-nr: 26438) har fallit bort.

Amund Stake kommer vara svår om inte omöjlig att härleda bakåt. Backagården kan ha gått i arv till Amund. Vilket skulle innebära att Amund möjligen kan var en ättling till Magnus Loghassons dotterbarn (då Backagården troligen tillföll Magnus Loghassons dotterbarn 1438). Det verkar dock onekligen som om Amund Stake och sonen Olof ingick strategiska äktenskap (för att få tillbaka gods), ty båda fick nämligen tillgång till gods som tidigare varit i Magnus Loghassons barns ägo. Backagården (kan möjligen varit Amund Stakes arvegods), gods man sålde till Grupendal (Birgitta Håkansdotter), samt Råbäck (Hamfrid/Holmfrid Toresdotter).

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna