ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2010  (läst 1856 gånger)

2009-02-27, 08:55
läst 1856 gånger

Utloggad nebulus

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Hej
 
Jag har inte hittat några fler uppgifter om Nils och Arvid så jag vet inte vad som blev av dem. Kanske någon annan som vet?
 
Mvh
 
Birgitta

2009-03-02, 15:33
Svar #1

Utloggad passord

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Kan denna text bidra till diskussionen om Johan Skytte?
 

Fant, Eric Michael Auctarium ad tabulus Stiernmanni, de liberis regum et principum Sveciae naturalibus. Diss Uppsala 1785. Resp.: Laurentius Balk.  
Sidan 7.  
 
Vänlig hälsning
Göran

2009-03-02, 17:18
Svar #2

Utloggad nebulus

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Tack Göran för bilden men oj vad glad jag hade varit om jag hade förstått vad som stod. Hoppas innerligt någon som behärskar latin kan översätta texten för den ser mycket intressant ut.
 
Mvh
 
Birgitta

2009-03-03, 09:47
Svar #3

Utloggad sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 611
  • Senast inloggad: 2019-08-11, 22:33
    • Visa profil
Här är ett förslag till översättning:
 
Kung Karl IX fick år 1574 sonen Carl Gyllenhielm med Karin Nilsdotter, fru Sigrids på Sjösa tjänstepiga. Hon blev därnäst gift första gången, 1578, med Gustav Andersson, kammarsven åt dåvarande hertig Karl; andra gången med drottning Katarina Stenbocks läkare Detlof och tredje gången med ståthållaren på Nyköpings slott Per Christoffersson Siöblad. (l) Det fanns också ett ihärdigt rykte att friherre ['L.(iber) B.(aro'] Johan Skytte, riksråd och kansler vid Uppsala akademi hade erkänt denne kung som sin fader. (m) Hans mor, Anna Andersdotter, av samma gamla och adliga ätt Skytte (n), blev gift med Bengt Nilsson Skräddare, borgmästare i Nyköping i Södermanland ...
 
[Noter]
(k) Brocmans Beskrivning över Östergötland, del 2, s. 12 och flera brev av den vördnadsvärde Wistrand till den frejdade professor Lindblom, 1784.
(l) [Anders Anton] von Stiernmans adelsmatrikel, s. 65.
(m) Göran Nilsson Posse i 'Hertig Karls slaktarebänk', och Görans Borastus i vederläggningen i Johan Skyttes tal till den engelske kungen Jakob I. [Tryckt 1618 under titeln 'Oratio Ioannis Skytte, legati Suetici, quam ad Magnæ Britanniæ regem, anno 1610 habuit'].
(n) Lundström: 'De Sudermannia' [1747], s. 64.
 
Hälsningar
 
Urban Sikeborg

2009-03-03, 11:48
Svar #4

Utloggad nebulus

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Tack för översättningen. Tor Berg tar ju upp frågan i sin bok om Johan Skytte. Är det känt vem denna Karin Nilsdotter var? De källor om nämns i texten är de tillförlitliga? En del av källorna är ju daterade en bra bit in på 1700-talet.
 
Mvh
 
Birgitta

2009-05-12, 09:09
Svar #5

Utloggad lars_markus

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4167
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 22:02
    • Visa profil
Hej!
 
Jag stötte på en intressant uppgift i Hovrättens arkiv, gällande generallöjtnanten och skånske guvernören Carl Gustaf Skytte (1647-1717), till Råbelöv i samma socken. Skytte skriver själv i ett brev 1715 att hans fru Anna Catharina Ulfeldt dog i Småland när paret flydde från danskarnas anfall av Skåne 1709. Paret fick inga barn, åtminstone inga som nådde vuxen ålder, tillsammans.
 
I ett testamente daterad Råbelöv 1714 21/5 skriver Carl Gustaf att han tagit hand om en liten flicka, Anna Catharina Carlsdotter (!), och att hans arvingar inom släkten Skytte i princip måste acceptera denna flicka (det nämns dock inte i testamentet att hon skulle vara en dotter till Carl Gustaf själv, även om det verkar så - hon döps i så fall efter första hustrun Anna Catharina Ulfeldt, och får patronymikon efter fadern Carl Gustaf Skytte). Det märkliga är att Carl Gustaf skriver två separata testamentet, ett för släkten Skytte, och ett för flickan Anna Catharina, där han dikterar att hon efter hans död ska ärva jordegods i Glimåkra och Kvidinge socknar, samt en summa av 6000 daler silvermynt innestående i Råbelövs gods, om jag tolkar texten rätt.
 
Är denna flicka känd sedan tidigare? Råbelövs kyrkböcker börjar tydligen inte förrän 1747, men det känns som att flickan skulle kunna vara född där, med änklingen Carl Gustaf Skytte som far.
 
Mvh/Markus
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2009-11-20, 16:17
Svar #6

Utloggad ullaw

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 135
  • Senast inloggad: 2016-02-17, 15:37
    • Visa profil
Har hittat en Henning Gilius Sch?tte född 1736-08-26 i Fosie ( CI:1 s 132), föräldrar Petter Sch?tte och Maria Charlotte Nykiörck. Kan detta vara samma Henning Gilius Skytte som nämns i anbytarforum 2001-04-04.
 
Vänligen
 
Ulla W

2010-01-07, 11:54
Svar #7

Utloggad fredd

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 546
  • Senast inloggad: 2011-02-21, 02:34
    • Visa profil
    • www.facebook.com/fredd.holm
Hej!  
Någon som vet något om Henning Nilsson Skytte (Schütte) och Engela Danckwardt?
 
Nedan kommer ett sammandrag av det som framkommit i Örnbergs ättartal samt Nordisk Familjebok 1917 (http://runeberg.org/nfce/0679.html).
OBS! Andrahandskällor!
 
Vore tacksam om några här kunde hjälpas åt att kontrollera alla uppgifter, komplettera och ge ordentliga källhänvisningar!
 
Nils Bengtsson? f. 1572 17/5, d. 1627 (Örnberg); borgare, köpman och kronans faktor i Nyköping; g. 1 . . . m. Gertrud Håkansdotter, f. 1578, d. enka 1657.
S. Bengt Nilsson (se 1:1)
S. Henning Nilsson (se 1:2)
D. Anna Nilsdotter.
D. Margaretha Nilsdotter.
S. Johan Nilsson, g. 16.. m. Brita Rosenqvist, som lefde 1697, dotter af Nils Joensson Rosenqvist, major. Dotter: Anna Johansdotter Skytte, f. 16.., d. 1692 7/12; g. 1647 13/7 m. Per Jönsson Stålhammar, f. 1612, d. 1701, adlad 1650, öfverste 1677.
S. Håkan Skytte, f. 1603 10/11,
S. Bertil Skytte, f. 1...,
S. Carl Skytte, f. 1...,
S. Carl Gustaf Nilsson, d. ung.
D. Catharina Nilsdotter, lefde 1667; g. 16.. m. Wilhelm Govertsson Silentz, borgmästare i Säter 1649.
 
GENERATION 1
 
1:1
Bengt Nilsson Skräddare
, Borgmästare i Nyköping.
Den förstnämnde brodern, Benkt Nilsson, blef fader dels till den bekante Johan Skytte, som upphöjdes i friherrligt stånd med namnet Skytte till Duderhoff, dels till ståthållaren Lars Skytte, som adlades 1619 och till en äldre broder Nils Benktsson,hvars söner dels adlades och dels adopterades med namnen Skytte och Skytte till Sätra.
S. Nils Bengtsson (äldste son). (Se 2:1).
S. Lars Bengtsson d. 1634. 1625 ståthållare på Stockholms och Uppsala slott & län. Adlad Skytte till Sätra (n:r 154) 1619. Utgick på manslinjen 1696 med hans son Lars, men på hans ätts nummer introducerades 1650 hans broders 1645 adlade son Håkan Nilsson, från hvilken den nu
lefvande ätten S. till Sätra härstammar. (Se 2:2).
S. Johan Bengtsson Schroderus. Adlad Skytte 1603. Johan S. upphöjdes 1624 i friherrtigt stånd med Duderhoff (se d. o.) i Ingermanland till friherreskap, med hans son Bengt utgick den friherrliga ätten på manslinjen 1683. (Se 2:3).
 
1:2
Henning Nilsson Schütte. Handlande och rådman i Nyköping, d. 1646.  
Gift med Engela Danckwardt.
D. Anna Henningsdotter Skytte f. 1608(?). Gift 1) med Antoni Antonisson Grooth [color=0000ff](min ana)[/color], guldsmed & Kungl. myntmästare. Gift 2) med Johan Kock.
S. Joakim Skytte f. 1617, d. 1678. Kammarråd. 1650 adlad med namnet Skyttehielm (med sonen öfverstelöjtnanten Joakim utgick hans ätt på svärdssidan 1696).  
S. Henning Schütte, biskop (Se 2:4).
D. Brita Schytte f. 10/11 1623, d. 18/5 1668. Gift med Daniel Behm, Adlad Behmer (Se 2:5)
 
GENERATION 2
2:1
Nils Bengtsson.  
Adopterad son: Håkan Nilsson adlad 1645. f. 1603, landshöfding i Kristianstads och Blekinge län 1658-70, d. 1688. Härifrån härstammar den nu levande ätten S. till Sätra. (Se 3:1).
Son: Bertil Nilsson d. 1667. Överste för Kronobergs regemente. 1648 adlad Skytte (n:r 429). Med dennes son Karl Gustaf Skytte utdog ätten på svärdssidan 1717. (Se 3:2).
Son: Karl Nilsson d. 1668. Lant- och proviantmästare. 1651 adlad Skytte (n:r 665) med vars son ätten (okänt när) utgick.
 
2:2
Lars Bengtsson d. 1634. 1625 ståthållare på Stockholms och Uppsala slott & län. Adlad Skytte till Sätra (n:r 154) 1619.  
Utgick på manslinjen 1696 med hans son Lars, men på hans ätts nummer introducerades 1650 hans broders 1645 adlade son Håkan Nilsson, från hvilken den nu lefvande ätten S. till Sätra härstammar.
Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän 1614-1898 av Anton Frans Karl Anjou (1899). Eksjö tryckeriaktiebolag; Assessorer In secunda Classe. s 57:
'1620-1625 11) Lasse Benctsson, Adlad Skytte, till Sätra i Södertörn, f. 15..; Efter idkade studier Borgmästare i Nyköping; Bisittare i Svea H. R. in tertia Classe 16/6 1614; Aflade sin Assessored 8/6 s. å.; Sedan brukad i Konung Gustaf II Adolphs tjenst både in- och utrikes; Adlad 1/2 1619; Uppflyttad in secunda Classe 1620; Vice Gouverneur vid Handels Compagniet 2/1 1623; Ståthållare på Stockholms och Upsala Slott samt öfver dess län 1625; Död /8 1634, begrafven i Stockholms Storkyrka.
   Gift 1:o) med Brita Håkansdotter; 2:o) 7/10 1623 på Engsö med Anna Posse till Grimstad; dotter af Hof Junkaren Arvid Posse till Engsö och Brita Gustafsdotter Bååt.' (http://www.archive.org/stream/konglsveahofrtt00anjogoog#page/n3/mode/1up)
 
2:3
Johan Bengtsson Schroderus. Adlad Skytte 1603. Johan S. upphöjdes 1624 i friherrligt stånd med Duderhoff (se d. o.) i Ingermanland till friherreskap, med hans son Bengt utgick den friherrliga ätten på manslinjen 1683.  
http://www.adelsvapen.com/genealogi/Skytte_af_Duderhof_nr_8
JOHAN SKYTTE, vars fullständiga namn var Johan Bengtsson Schroderus, friherre Skytte av Duderhoff, född 1577 i Nyköping, bedrev studier först i Nyköping, sedan i Stockholm, Frankfurt, Marburg samt meddelade undervisning vid universitet och avslutade sin utbildning med en resa till Frankrike, England och Skottland.
Då han 1602 återvände till Sverige stod han på höjden av sin tids bildning. Sitt intresse hade han främst ägnat åt vältaligheten, som fulländades av hans omfattande språkkunskaper och vidsträckta världskännedom. På grund härav blev han Gustaf II Adolfs lärare, men han undervisade även prinsessan Maria Elisabeth och Karl Filip.
År 1604 adlades han med namnet Skytte och två år senare gifte han sig med ovan nämnda Maria Näf. Genom detta giftermål övergick Älvsjö frälse säteri till släkten Skytte. Hans redan framskjutna ställning i förening med hans bildningsintresse medförde, att han av Karl IX anlitades i de bekymmersamma frågorna rörande Uppsala universitet.
År 1622 blev han också universitetskansler och inrättade Skytteanska professuren i vältalighet och politik.
På grund av sina språkkunskaper och sin speciella utbildning i vältalighet utnyttjades han för diplomatiska värv. Således skickades han som sändebud till Polen 1608, till England och Nederländerna 1610, till Danmark 1615 för att utverka eftergifter i fråga om Älvsborgs lösen.
Han upprättade även flera undervisningsanstalter i landet, bl. a. den Skytteanska lappskolan i Lycksele.
Han hade redan 1611 utnämnts till ståthållare över Västmanland, men sedan han år 1624 upphöjdes i friherrligt stånd, blev han några år därefter utnämnd till generalguvernör över Livland, Ingermanland och Karelen.
Han var t.o.m. ifrågasatt till innehavare av rikskanslersposten, om Axel Oxenstierna skulle kallas till det förnämligare riksdrottsämbetet. I riksrådet tillhörde Skytte fredspartiet och deltog under sitt sista år i fredskongressen i Brömsebro 1645, vilket år han bortrycktes av döden. Johan Skytte har i både rikets och den lärda odlingens tjänst med sina rika gåvor inlagt stora förtjänster. Ett erkännande därav vill man gärna se i Axel Oxenstiernas synbara strävan att utan hänsyn till söndrande motsättningar samarbeta med honom till fäderneslandets fromma.
http://www.hjle.se/webbsidor/bks_person_uppgifter_brennk.htm
http://www.hjle.se/webbsidor/minne_friherre_johanskytte.htm
 
2:4
Henning Skytte (skrev sig själv Schütte, adlad Skyttenhielm). f. 12/10 1620 i Nyköping, d. 31/12 1707 i Kalmar. Biskop, K. hovpredikant.
Blef efter studier vid kollegiet i Stockholm student i Uppsala 1639 och vann där magistergraden 1646, idkade därefter studier vid flera tyska universitet (Rostock, Wittenberg, Leipzig, Strassburg) samt besökte äfven Paris, London, Oxford och Leidenuniversitetet. S. blef 1652 hof predikant hos arffursten Karl Gustaf, utnämndes efter dennes tronbestigning 1654 till k. hofpredikant och följde den nye konungen på dennes fälttåg i Polen och Danmark, därvid presiderande i arméns konsistorium. Maj 1658 erhöll S. fullmakt att vara superintendent i det nyeröfrade Trondhjems stift och begaf sig dit, men efter danskarnas återeröfring af Trondhjem fördes han (dec. s. å.) öfver gränsen in i Härjedalen, sedan han, enligt hvad hans sköldebrefuppger, afböjt ett förslag af stiftets prästerskap,
att han skulle som danske konungens undersåte kvarstå i sin superintendentsbefattning. Han utnämndes i stället 1660 till superintendent i Kalmar och blef 1678 det nyupprättade Kalmarstiftets förste biskop (dit räknades till 1680 äfven Blekinge). S. var en nitisk och dugande stiftsherde samt verkade
outtröttligt och personligen uppoffrande för uppförandet af Kalmar domkyrka, som han invigde midsommardagen 1682, sedan den nödtoftigt kommit under tak. Äfven tillkommer honom förtjänsten om Kalmar skolas utveckling till ett regelrätt gymnasium i nyuppförd byggnad. Utom sin magisterdisputation De qualitatibus utgaf S. ett antal likpredikningar. S. promoverades vid jubelfesten i Uppsala 1693 till teol. doktor; han hade 1668 erhållit adligt sköldebref för hustru och barn, hvilka därvid fingo namnet Skyttenhielm. S. efterlämnade ej manlig af komma; ätten utdog med en af hans döttrar 1730.
V. S-g.
(http://runeberg.org/nfce/0681.html)
 
2:5
Brita Schytte f. 10/11 1623, d. 18/5 1668. Gift 1643 med Daniel Behm, Adlad Behmer.
Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän 1614-1898 av Anton Frans Karl Anjou
(1899). Eksjö tryckeriaktiebolag; Assessorer In secunda Classe. s 66: '1654-1655 43) Daniel Behm, Adlad Behmer, till Ytterbynäs och Tuppen, f. /10 1611 i Gefle; Student i Upsala 1626; Efter utrikes resor Eloquentiæ Professor i Upsala 16/11 1640; Kongl. Secreterare 14/1 1645; Häradshöfding i Långhundra i Upland och Tuhundra i Westmanland 8(3?)/1 1646; Assessor i Svea H. R. in tertia Classe 17/4 1649 och i anseende till sina tjenster både i Upsala och Kongl. Cancelliet fått sitt säte näst intill Assessor Graau; Adlad 15/6 1650; Uppflyttad in secunda Classe 28/11 1654; Sectreterare af Staten och Commissarius i Reductions Collegium /4 1655; »Valedicerade Kongl. Hof Rätten» 18/5 s. å.; Hof Råd 14/12 1664; Bisittare uti Justitiæ Revisions Verket att der uti Hof Cancellerens frånvaro presidera 22/11 1666; Död 29/12 1669 i Elfkarleby under en resa till Norrland; begrafven 14/8 1670 i Riddarholmskyrkan, men sedan flyttad till Skuttunge kyrka i Upland.
   Gift 1:o) 26/7 1643 med Brita Schytte f. 10/11 1623, död 18/5 1668; dotter af Rådmannen i Nyköping Henning Schytte och Engela Danckwardt; 2:o) 21/4 1669 med Magdalena Lindegren, f. 18/6 1646, död 16.., begrafven i Hjortsberga kyrka i Småland; dotter af Assessoren Nils Lindgren till Forssa och Anna Sjöblad.' (http://www.archive.org/stream/konglsveahofrtt00anjogoog#page/n3/mode/1up)
 
GENERATION 3
3:1
Håkan Nilsson f. 1603, d. 1688. Adlad 1645. Landshövding i Kristianstads och Blekinge län 1658-70. Härifrån härstammar den nu levande ätten S. till Sätra.  
S. Nils S. f. 1656, ej 1653, d. 1720. Överste och chef för Smålands tremänningsregemente 1700-04. Efterlämnade en dagbok för åren 1675-1720, som utgavs 1901.  
 
3:2
Karl Gustaf Skytte. Ämbetsman och krigare. Vice guvernör i Skåne 1709 och 1711-16, guvernör 1716-17, general 1716, friherre 1715, men ej introducerad. Denna ätt Skytte (n:r 429) utdog 1717 på svärdssidan.

2010-04-08, 21:58
Svar #8

Utloggad kajroland

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 30
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 22:22
    • Visa profil
Hej,
 
Vedrørende generallöjtnanten och skånske guvernören Carl Gustaf Skytte (1647-1717) till Råbelöv: Er der nogen der ved noget om ham, udover hvad man kan læse sig til i Elgenstierna ??
 
Og så en kommentar til et tidligere indlæg (): Hvad angår den lille pige, Anna Catharina Carlsdotter, som Carl Gustaf Skytte betænkte i sit testamente af 1714, er hun identisk med den Anna Catharina Hervander, som blev gift med klockaren i Stoby Ingvar Hervander (nr.800 i Sjöström's Skånska Nationen). Hun er også omtalt i artiklen Anteckningar om klockare i Västra Göinge Hembygdsförenings Skriftserie XXIX, 1981 og i Ivar Johansson: Vâstra Göinge härad och domsaga II, Hässleholm 1970. Jeg kan endvidere henvise til min artikel om hendes sønnesøn Gustaf Christian Hervander i Släktforskarnas årsbok  2010.
 
(Meddelandet ändrat av kajroland 2010-04-08 22:01)
 
(Meddelandet ändrat av kajroland 2010-04-08 22:03)

2010-04-08, 22:39
Svar #9

Utloggad lars_markus

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4167
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 22:02
    • Visa profil
Hej Kaj Ove!
 
Ett stort tack för de spännande uppgifterna! Jag ska undersöka de artiklar du nämner, det är alltså bekräftat att Anna Catharina Carlsdotter/Hervander är dotter till Carl Gustaf Skytte? Jag har lusläst testamentena uppifrån och ner, men blir inte klok på om hon verkligen är dotter till honom.
 
Anledningen att jag är nyfiken på Skyttes barn är för att jag skriver en biografi över honom, och det har blivit en hel del sidor med fakta etc. vid det här laget. Jag arbetar dock vidare, och materialet är ännu under bearbetning; därför kommer din uppgift om klockarehustrun Anna Catharina väl till pass. Om du är intresserad av mitt material eller om det är någon särskilt uppgift du är nyfiken på hjälper jag gärna till.
 
Mvh Markus
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2010-04-09, 09:04
Svar #10

Utloggad kajroland

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 30
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 22:22
    • Visa profil
Hej Markus,
 
Jeg arbejder selv på en artikel om Anna Catharina Carlsdotter, og har ligesom du regnet ud (men har ikke kunnet bevise), at hun formodentlig er Carl Gustaf Skyttes uægte datter. Deraf min interesse i general Skytte. Jeg modtager meget gerne dit materiale, især er jeg naturligvis interesseret i behandlingen af hans bo, eftersom de mange penge, han testamenterede til Anna Catharina, lagde grunden til Hervander-familiens senere velstand.  
 
I et brev til Lunds stifts domkapitel (Domkapitlet i Lund, Klockarehandlingar,
FIIe:20   No.23) forfattet i 1747 af prosten i Stoby, Petrus Lyckå, kan man nemlig læse at  
 
Uti bemälta Änckios supplique anföres, huru som hon af fattigdom warit nödsakad hos hans Kongl Mayst om thenna nådes förmonen  anhålla, samt at then henna af framledna Generalen Skytte testamenterade egendom blifwit henna afhänd. Hwad nu thet förra angår; Så fants efter afdöda klockaren Hervander ungefär tolfhundrade dr smts qwarlåtenskap: Och beträffande thet senare, så hafwer ingen afhändt henne then testamenterade egendomen af Generalen, utan hon sielf, som efter afledna Klockarens lydeliga berättelse för mig, lämnade then anseeliga stora egendom, sig til fiorton tusende dr smt i löst och fast bestigande, enom androm, på thet som ingen nytta theraf hafwa skulle i sin lifstid, utan hon theraf sig och thes barn til godo, efter thess död, måtte hielp och undanstöd niuta.
 
Dette er en helt central kilde, eftersom det er her (og kun her) jeg har fundet bevis for at Anna Catharina Hervander = Anna Catharina Carlsdotter. Jeg ved desværre ikke, HVEM det er, Anna Catharina har overdraget sin formue til.
 
Jeg har en del materiale vedrørende stridighederne mellem Lyckå og Anna Catharina om retten til klokkerindtægterne i Stoby sogn 1746-51, som jeg kan sende til dig.
 
Mvh, Kaj

2010-04-09, 15:23
Svar #11

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
I Norra Sandby katekismilängd 1736 på Aska nr 8 finns klockaren Ingevard Hervander och hustrun Anna Catharina Kyhle. Var Anna Catharina först gift med en Kyhle eller varifrån kommer det namnet?
 
I Gumlösa vigselbok 1734 kallas hon madam Anna Chatarina Kyle.

2010-04-09, 15:43
Svar #12

Utloggad lars_markus

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4167
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 22:02
    • Visa profil
Just det funderade jag också över; hon kallas änka i biografin över maken i Skånska nationen, men i vigselnotisen 1734 kallas hon ju madam, men kan detta verkligen tolkas som att hon var änka? Man kanske skulle försöka leta efter en Kyle i Gumlösa, Norra Sandby? Jag hittar inte namnet Kyle/Kyhle alls i DigiArkivs klockarregister, och inte i DDSS heller.
 
Det låter märkligt att hon skulle kallat sig vid sin eventuella förste makes efternamn i sitt andra äktenskap (även om man såklart sett exempel på detta också), men kanske det var moderns efternamn, eller en eventuell styvfaders efternamn? Tyvärr saknas ju födelseböcker för Råbelöv (om vi gissar att hon var född där), men man kanske skulle kunna gå igenom häradets domböcker 1710-1712? I min forskning kring guvernör Skytte har det dock framkommit att han inte var tveksam till att undanröja bevis i känsliga frågor eller skydda brottslingar, om det direkt eller indirekt rörde honom själv, men man är kanske ute på hal is om man fruktar att han kan ha påverkat ett ev. mål angående den oäkta Anna Catharina Carlsdotter.
 
Man kan dock undra varför han i testamentet är så undvikande till det faktum att Anna Catharina verkar vara hans dotter; nu är jag inte helt säker på hur man såg på liknande fall, men borde inte en guvernör få testamentera saker till ett illegitimt barn, utan att behöva släta över det faktum att det verkligen var hans barn?
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2010-04-09, 20:55
Svar #13

Utloggad kajroland

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 30
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 22:22
    • Visa profil
Jeg har intet svar på hvorfra navnet Kyle/Kyhle stammer, men har selv funderet over det samme.  
 
I sin uppsats Anteckningar om klockare i Västra Göinge Hembygdsförenings Skriftserie XXIX, 1981, skriver Ivar Johansson: På hösten 1734 firade studenten Herwander bröllop i Gumlösa med änkan Anna Catharina Carlsdotter Kyle, men desværre angiver han ikke kilden til sin oplysning om, at hun skulle være enke.  
 
Af det føromtalte brev fra Petrus Lyckå til domkapitlet, skrevet i 1747, fremgår, at Anna Catharina har en uægte datter, som må være født omkring 1730/31:
 
Så hafwer Jag ödmiukast bordt anhålla, thet Högwördige Hr Biskopen af maxime Ven: Consistorium täcktes så höggunstigt recommendera målet hos hans Kongl Mayst, at Änckan med rättigheternas upbärande sig slätt intet befatta med, utan at the lefwereras hos mig under hela tiden, som lägenheten står ledig, och thet, som öfwerblifwer, sedan substituten theraf fådt sin tilständiga lön och underhåld, tilfaller allenast the sex barnen, som afledne Klockaren med henne hafwer, medan thet siunde oäckta flickebarnet som Änckan hada, förr än hon trädde i äcktenskapet, redan är 16 åhr gammalt, och dels kan med anständig tienst hos godt follck förwärfwa sig kläder och lifsuppehålle, dels hafwer fosterlön til understöd, och således ei bör præjudicera them androm.  
 
Så et eventuelt ægteskab med en vis Kyhle må enten ligge før 1730/31 (hvor Anna Catharina er meget ung) eller have været meget kortvarigt, eftersom hun giftede sig med Hervander i 1734.
 
Der er mange dunkle punkter i Anna Catharinas liv.

2010-04-10, 13:34
Svar #14

Utloggad lars_markus

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4167
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 22:02
    • Visa profil
Som av en händelse läste jag igenom mina anteckningar om guvernör Skytte igen, och döm om min förvåning när jag hittade en del intressanta uppgifter som gav en del svar, men även några frågor.
 
Första gången Anna Catharina är fadder i Gumlösa är då skomakaren Jacob Mÿllers son Henrik Gabriel döps Dominica Misericordia (26 april 1726), Jungfru Anna Catharina Carlsdoter på Herregården. Hon är därefter fadder vid ett antal tillfällen i Gumlösa, 1727 åt trädgårdsmästaren Petter Malmbergs son Carl Petter (Jungfru Anna Catharina Carlsdotter) och åt Nils Carlssons barn i december 1728 (Jungfru Anna Chatarina). I april 1729 kan vi placera henne på Sinclairsholm när trumslagarens Petter Bertelsens barn Hans döps, och när Petter Möllers barn döps i Gumlösa 1730 den 13 söndagen i Trinitatis bars det andra barnet av Jungfru Anna Chatrina Kiÿle på Sinklarsholm. Vid det här laget hade hon alltså inte fått något barn, och kallas för första gången Kyhle. Därefter lyckas jag inte hitta Anna Catharina som fadder vid fler dop förrän hon gifter sig 1734, så kanske hon vistades i en annan socken när det oäkta barnet föddes ca 1731? Jag lyckas nämligen inte hitta detta barn heller i Gumlösa födelsebok.
 
Nåväl, i min forskning kring guvernör Skytte upptäckte jag att jag använt mig av uppgifter ur Bodil Perssons bok Gud verkar med naturliga medel : Pestens härjningar i Skåne 1710-1713 (2006), och där får vi till slut svaret till varför Anna Catharina heter Kyle - det är från sin styvfar, som jag gissade tidigare. Detta är min sammanfattning av texten i Bodil Perssons bok:
 
Ett annat exempel på Skyttes olagliga metoder återfinns under pesttiden 1710-1712. Vid denna tid fanns det en föreställning om att den som framhärdade i sin ogudaktighet bidrog till att dra pesten över landet, och en av dessa synderskor vistades hos Skytte. Det var en madame Isabella von Crebnitz, som under sin mans bortavaro hade fött ett oäkta barn – maken, en trumpetare, sades vara fången i Ryssland. Det oäkta barnets far uppgavs vara en dansk kapten, och sedan hon blivit gravid hade hon blivit tagen i beskydd av kyrkoherdens patronus, tillika  herren på Råbelöv, Carl Gustaf Skytte. Nedkomsten skedde i Småland, men i övrigt vistades hon vid Skyttes högförnäma hov och vägrade undergå någon kyrkoplikt. Hon hade inte heller blivit åtalad vid världslig rätt. Kyrkoherden såg detta som ett hot mot hela församlingens hälsa och påpekade missförhållandet i en skrivelse till Skytte. Han hade dessutom försökt informera häradsprosten om saken, men när brevet till prosten skulle översändas hade Skytte sett till att det blev beslagtaget och uppbrutet. Kyrkoherden kände sig givetvis kränkt – om det varit någon annan som gjort så hade han kunnat klaga hos vice guvernören, men den vägen var nu stängd för honom, eftersom det var just denne som burit sig olagligt åt. Att Skytte tog madame von Crebnitz under sitt beskydd kan tyda på att hon befann sig en bit upp på den sociala rangskalan, något hennes namn antyder. Tinget och kyrkan upplevdes då inte som rätt offentlighet, det var inte där man önskade sona sina utomäktenskapliga övertramp. Utöver detta faktum hade hon en friare, Jean Niclas Kyhle, som några månader senare presenterades som löjtnant vid Skyttes eget då bildade regemente. Hennes brott var ännu sommaren 1712 inte sonat – då begärde och fick konsistorium Skyttes attest på att man från kyrkans sida gjort allt i sin makt, och att man därför skulle befrias från ansvar och åtal för eventuell försummelse i detta ärende för all framtid.
 
Här kan man alltså utgå ifrån att Anna Catharina är född i Småland, att moderns namn är Isabella von Crebnitz, en gift trumpetarhustru, som senare gifte sig med löjtnanten Jean Niclas Kyhle, vars efternamn (styv)dottern Anna Catharina alltså tar. Det aktuella regementet är Östra skånska infanteriregementet - löjtnant Jean Niclas Kyhle (eller Nikolas Johan Kühle, som han också kallas i GMR) hade uppenbarligen blivit löjtnant vid Skyttes regemente vid uppsättandet, och hade ersatt den i mars 1713 avlidne kapten Nils Cavallius som kapten, och fick då sitt eget kompani, enligt fullmakt av senaten 1713 5/5. Han fick tillstånd av senaten 1713 2/9 att resa till Hamburg för att återkomma inom sex veckor, och fick senatens avsked redan 1714 14/4 samt ersattes som kapten vid kompaniet av guvernör Skyttes kusins son, Carl Henrik Skytte (uppgifter hämtade ur GMR för Östra skånska regementet 1713 (30/9) och 1715 (23/2)).
 
Anna Catharina verkar ha vuxit upp som mycket liten hos (fadern?) guvernör Skyttes hov på Råbelöv, men (efter dennes död?) senare hos guvernörens kusins son Carl Henrik Skytte på Sinclairsholm i Gumlösa socken.
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2010-04-10, 14:27
Svar #15

Utloggad kajroland

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 30
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 22:22
    • Visa profil
Hej Markus,
 
Det er meget interessant, det du der beretter! Allerede for mange år siden gættede jeg på, at der måske var en forbindelse mellem Anna Catharina Kyhle og Nikolaus Johan Kyhle. Kyhle var dansker og gjorde tjeneste hos Skytte i årene 1710-17, og derfor er det overordentlig sandsynligt, at han er identisk med den danske kapten som var Anna Catharinas biologiske far. At han så efterfølgende er blevt tvunget til at gifte sig med barnets moder, er jo meget naturligt.
 
Jeg gengiver her information om Nikolaus Johan K?hle, hentet fra bogen Slægten K?hle: Dens Oprindelse og Historie af Sejer K?hle, trykt som Manuskript, København 1919:
 
 
Nicolaus Johann (von) K?hle, der fødtes 1681 i Stade. Han blev, efter at Faderen var død i hans tiende Aar, opdraget hos Moderen i Krempe, og her befandt han sig allerede paa dansk Omraade, saa det var da naturligt, at han gik i dansk Tjeneste. Under den store nordiske Krig, da der var sendt Tropper til Skaane, forrettede han Auditørtjeneste ved Dronningens Livregiment; men en Ansøgning i 1710 om at blive Fændrik eller Løjtnant i Livgarden blev afslaaet, og der var da intet andet at gøre end at søge i svensk Tjeneste. Efter at have været Voluntør hos Oberst Skytte i en Tid, i hvilken han var indkvarteret i Nærheden af Christiansstad, blev han 1712 Løjtnant og i 1713 Kaptajn og fik Nils Cavallins Kompagni. - Under dette Ophold maa K?hle have kendt den polske Konge Stanislav Leszinsky, der var flygtet til Sverige 1709 og fik Residens i nævnte By. Bekendtskabet fik senere Betydning for én af Sønnerne, der ved Kongens hjælp kom i fransk Tjeneste og i 1756 blev gift med en Datter af Kongens Hofsekretær. - 1717 søgte K?hle imidlertid tilbage til den danske Hær og blev 7/1 1718 Kaptajn i Prins Carls Regiment, der anvendtes ved R?gens og Stralsunds Belejring og Besættelse indtil 1721, hvorefter det flyttedes til København. Men opholdet dér varede kun i ti Aar, idet Kaptajnen allerede 49 Aar gammel maatte søge sin Afsked. Allerede tidligere havde han været syg, og i 1730 var begge Øjne beskadigede, saa der tilmed var indtraadt Blindhed paa det ene, og efter at have solgt sit Kompagni til Løjtnant i Livgarden, senere Oberst og Hofmester Christian Bjelke udgik han af Hæren med Majors Karakter 10/4 1730.  
 
I den da forløbne Tid havde han været gift. Ægteskabet maa være indgaaet omkring 1710, og sandsynligvis har Hustruen været af Slægten Sehestedt.   En Kvinde af denne Slægt skal nemlig efter Oberst Seier K?hles Optegnelser have været gift med en K?hle, og hvis dette er rigtigt, er det givet, at hun hører hjemme her. Hendes Fornavne har dog ikke kunnet findes. Flere Gange nævnes hun i Tiden 1721-1727 som Fadder ved Daab i Garnisons Kirke; men betegnes stadig som Kaptajn K?hls Frue, og i Indberetningen om hendes Død (dateret: Kbh. 8/9 1727) nævnes hendes Navn ikke. Hun begravedes 10/9 1727 under Orglet i Garnisons Kirke.
 
De dengang umyndige Sønner kom kort efter paa Kadetskolen, og i 1730 blev Majoren efter Kongelig Tilladelse viet paa Sorgenfri Slot til Sophie Christiane Reventlow v. Scharffenberg (f. 24/5 1696), Datter af Oberst Herman Nicolaj v. Scharffenberg og Lisbet Dorte Daa (Datter af den velkendte Valdemar Daa til Borreby) .  Disse Scharffenbergere tilhørte en udpræget Militærslægt. Alle Oberstens Børn var Officerer eller gifte med saadanne. Bl.a. kan nævnes den senere Major Ulrich Detlev S., der 1731 blev viet paa Skovsbo, der ejedes af Gehejmeraad Chr. Rosenkrantz, til Marianne Christiane Vind, samt Kaptajn Christian S., der 1721 blev gift med Christiane Walkendorff. - K?hle fik med sin Hustru Ejendommen Tarupgaard, Nordvest for Odense, og der døde han 5/10 1736 og blev begravet i Paarup Kirkes Hovedgang, hvor også hans Hustru blev bisat 9/12 1747.
 
Mvh, Kaj

2010-04-11, 10:01
Svar #16

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5015
  • Senast inloggad: 2019-07-31, 11:08
    • Visa profil
Ovan nämns om Carl Gustaf Skyttes testamente vari han ger Anna Catharina Carlsdotter en stor summa pengar. I detta omnämns inte att hon var hans illegitima dotter, men tanken föresvävar säkert flera läsare. Liknande exempel finns för andra adelsmän som jag vill omnämna för er. Efter baronen Malcolm Hamilton på Forsa(Hjortsberga sn) förekommer ett liknande testamente till en hushållerska och hennes barn och i general Johan Stenflychts testamente ger han sin hushållerska och flera småbarn arv. I Stenflychts fall vet vi ifrån andra källor att dessa är testatorns illegitima barn. Det gemensamma i dessa tre adliga testamenten är att det inte omnämns släktskap till testatorn utan detta förbigås med tystnad.  
 
Om Nicolaus Johann (von) K?hle var Anna Catharina Carlsdotters biologiske far och föräldrarna gifte sig efteråt skulle barnet blivit legitimerat och problemet om börden vara löst. Hon skulle knappast då ha burit patronymikonet Carlsdotter. Det som talar för att Carl Gustaf Skytte var hennes biologiske far är att han skriver in henne i sitt testamente samtidigt som det förmäls att modern till flickan hade en friare som denne också gifter sig med, dvs K?hle (ett av Skytte arrangerat äktenskap för att undslippa konflikten med kyrkan?) och därtill envisheten att flickan får bära patronymikonet Carlsdotter långt senare.  En ny kontroll i Lunds domkapitels inkomna akter och protokoll varur Bodil Persson i sin bok Gud verkar med naturliga medel : Pestens härjningar i Skåne 1710-1713 (2006) torde ha hämtat sitt material kanske kan ge mer information om Carl Gustaf Skyttes inblandning.

2010-04-11, 12:20
Svar #17

Utloggad lars_markus

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4167
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 22:02
    • Visa profil
Exakt, det var just diskussionen om Johan Stenflychts testamente som jag hade i åtanke när jag funderade över Carl Gustaf Skyttes dito - det krävs inget ljushuvud för att räkna ut sambandet mellan den generöse testatorns förnamn och barnets patronymikon, även om det inte nämns specifikt att det handlar om ett faderskap. Hur såg man egentligen på detta under 1700-talet? Kanske var det en inofficiell sanning, som man kände att man inte behövde skylta med i de mer officiella källorna.
 
Just patronymikonet Carlsdotter är väl det mest distinkta i fallet; ett efternamn var man nog inte lika noga med, hon tar ju uppenbarligen styvfaderns, men ett patronymikon - som dessutom verkar hålla i sig även sedan modern gift sig med styvfadern (den förmodade fadern) - är nog mer hållbart.
 
Bodil Perssons bok finns inscannad hos Google Books på Internet, men av någon anledning har just de sidor där fotnoterna för de aktuella sidorna i boken ska finnas fallit bort; jag får se om jag kan leta fram boken och därefter undersöka källmaterialet (som väl bör vara domkapitlets arkiv).
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2010-04-11, 14:01
Svar #18

Utloggad kajroland

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 30
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 22:22
    • Visa profil
At den danska kapten = Nicolaus Johann K?hle, kan der vel ikke være så megen tvivl om. Hvor mange danske kaptajner gjorde mon lige tjeneste hos Skytte i en dansk-svensk krig? Næppe mange. Og det lyder meget usandsynligt, at een dansk kaptajn skulle være far til Anna Catharina, hvorefter Skytte arrangerer, at barnets mor gifter sig med en anden dansk kaptajn.  
 
Men hvis det er rigtigt, at Skytte var den biologiske far, er det naturligvis ikke rigtigt, når det oäkta barnets far uppgavs vara en dansk kapten. Så det er af stor interesse at få klarlagt hvorfra denne oplysning (om den danske kaptajn som biologisk far) stammer.  
 
Jeg har bestilt et eksemplar af Bodil Perssons bog over internettet og håber heri at kunne finde svar på det spørgsmål. Måske er det et røgslør Skytte har lagt ud?
 
Mvh, Kaj
 
(Meddelandet ändrat av kajroland 2010-04-11 15:36)

2010-04-11, 14:03
Svar #19

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Jag får fram fotnoterna på Google Books. Är det några speciella fotnoter som ni vill få, så kan jag skriva av dem.
 
Så här gör jag. Under Innehåll väljer jag Källor och litteratur, och sedan i texten så backar jag uppåt. Där ligger nötterna.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av zzz 2010-04-11 14:06)

2010-04-11, 15:09
Svar #20

Utloggad lars_markus

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4167
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 22:02
    • Visa profil
En detalj, som jag kanske hakar upp mig på, är det faktum att barnfadern, vid förhandlingarna (som uppenbarligen ägt rum före 1712, eftersom Bodil Persson skriver i sin bok att Isabella von Crebnitz ännu det året inte undergått sitt straff) anges vara kapten. Vare sig det syftar på hans rang vid tiden för förhandlingarna (före 1712), eller vid tiden för Anna Catharinas nedkomst, så verkar det som att det inte kan vara fråga om Johan Niklas Kyhle - han var ju vid denna tid som högst löjtnant, och blev inte kapten förrän 1713. Vi får nog undersöka källmaterialet för att se vad som står där, mer ingående.
 
Nu lyckas jag plötsligt inte alls komma åt de aktuella sidorna i Bodil Perssons bok på Google Books, men de fotnoter som är av intresse är under kapitlet Guds utvalda folk, fotnoterna nr 59-63, om jag inte minns helt fel. På de sidor i boken där dessa skulle ha funnits står det Sidorna 248 till 256 visas inte i den här förhandsgranskningen när jag öppnar boken på Google Books, så jag vet inte vad som kan ha hänt. Så om du skulle vilja se om du har större tur med att få fram de aktuella fotnoterna, Anders, så hade det varit toppen.
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2010-04-11, 15:22
Svar #21

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Här är aktuella fotnoter. En hel del intressant info där. Ni får kolla i konsistoriehandlingarna!
 

2010-04-12, 10:27
Svar #22

Utloggad kämpe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 629
  • Senast inloggad: 2019-03-26, 22:36
    • Visa profil
Hej!
Har i min egen forskning angående min ana Engela Lange letat mycket i kyrkböckerna i Färlöv och Råbelöv och just letet efter denna Isabella .Jag har dock inte lyckats hitta hennes bakgrund.
Nåväl!.Carl Gustaf Skyttes hustru Anna Catharina Ulfeldt dog 1709 i Småland under makarnas flykt från Skåne enlig en skrivelse från Carl Gustaf Skytte(jag har hittat denna information via Google).
Ofta ser man ju att då en make gifter om sig får dottern med nästkommande maka den avlidnas namn i detta fall Anna Catharina Carlsdotter som det står ovan föddes i Småland.Kan hon vara döpt efter Anna Catharina Ulfeldt?  
Lite funderingar från en glad amatör.
Hälsning Brittmarie K

2010-04-12, 13:12
Svar #23

Utloggad stevepalmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Hej
 
Så intressant Brittmarie! Eftersom jag har både Skytte (genom Joakim Syttenhielm se ovan) och Ulfeldt anor fastnade jag i denna rubriks fortgående diskussion. Anna Catharina Ulfeldt vem var hon dotter till? Det fanns ju i varje fall de två Ulfeldtare Corfitz och (en av alla) Ebbarna som deserterade från Danske kungen och trädde i drottning Christinas tjänst (kan hon vara en av de tvås barnbarn? eller de fanns ju många fler som nog blev kvar i skåne efter den svenska erövringen av Skåneland). Ska kanske läggas under Ulfeldt rubrik, så jag gör det!? Man blir liksom nyfiken på en massa sidolinjer från en egna också...
 
Mvh Steve

2010-04-12, 18:48
Svar #24

Utloggad kämpe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 629
  • Senast inloggad: 2019-03-26, 22:36
    • Visa profil
Hej Steve!
Vad roligt att Du kunde ha gläje av den uppgiften .Jag läste lite snabbt om Carl Gustaf Skytte och talar vi om samma man är han född 1647 och död 1717 .Hans maka ,Anna Catharina Ulfeldt var dotter till Ebbe Ulfeldt(1616-1682)och Christian IV dotter Hedvig (1626-1678)och så vitt jag vet föddes inga barn inom äktenskapet.
MVH Brittmarie K

2010-04-12, 19:23
Svar #25

Utloggad stevepalmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Hej igen Brittmarie och andra:
Ja här finns en hel del (kvar) att nysta i förstår jag nu. Ska kolla mina gamla anteckningar från tidigare jag också!
 
Mvh Steve

2010-04-12, 20:08
Svar #26

Utloggad lars_markus

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4167
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 22:02
    • Visa profil
Ett stort tack till Anders för hjälpen; jag får bege mig mot Lund och undersöka konsistoriehandlingarna, det känns som att det bör finnas fler uppgifter där.
 
Hej Brittmarie! Isabella von Crebnitz verkar vara en svår nöt att knäcka, men som du skriver så känns som det som att hon bör ha ingått i Carl Gustaf Skyttes hov redan vid tiden för Anna Catharinas födelse, i Småland.  
 
I Elgenstierna och på andra ställen står ömsom Anna Catharina Ulfeldts dödsår till 1678, ömsom 1695, men detta senare år skrevs bara ett inbördes testamente mellan henne och maken, den 20 november. Den 4 december 1715 skriver Carl Gustaf Skytte till hovrätten (denna skrivelse är sammanfogad med det testamente som nämns av mig och Kaj, ovan) angående sin hustru Anna Catharina Ulfeldts yttersta vilja; i brevet skriver han egenhändigt att hennes död skiedde uppe uti Småland, under des flÿct, och de danskas oförmodelige infall här på landet Skåne, åhr 1709 in Novembri, så detta dementerar hennes tidigare angivna dödsår. Enligt Riddarhusets stamtavlor är hon född 1647 7/2 och ska ha avlidit 1678 5/10 (notera att detta datum är identiskt med moderns dödsdatum, det verkar ha skett en sammanblandning?), med anmärking att hon lär ha varit i livet ännu 1695 på Sinclairsholm, och att hon enligt ytterligare en annan uppgift lär ha avlidit 1679, med hänvisning till ett brev till Stenbock i Ericsbergsarkivet. Denna senare uppgift dementerar väl dessa uppgifter, såvida det inte handlar om en första hustru?
 
Jag betvivlar inte att Anna Catharina Carlsdotter är uppkallad efter Anna Catharina Ulfeldt, det var detta namn i kombination med Carlsdotter som fick mig att gissa att det är Skytte som är Anna Catharinas far.
 
Anna Catharina Ulfeldt föddes som sagt 1647 7/2 i Köpenhamn, enligt Riddarhusets stamtavlor, som dotter till riksrådet och riksjägmästaren Ebbe Ulfeld (1616-1682), naturaliserad svensk adelsman under namnet Ulfeldt, och grevinnan Hedvig av Schleswig-Holstein (1626-1678), i sin tur dotter till kung Christian IV av Danmark och hans morganatiska gemål Kirsten Munk. Det fanns dock även ett släktskap med den mer berömde Corfitz Ulfeld, som var Ebbes svåger genom sitt giftermål med Leonora Christina, Hedvigs helsyster.
 
Ebbe Ulfeldt och hans Hedvig fick tillsammans sex barn:
 
1) Christina (1643-1644).
2) Anna Catharina (1647-1709), gift med Carl Gustaf Skytte (1647-1717).
3) en son (född och död 1650).
4) Christiana (1653-1717), gift med ryttmästaren Carl Gustaf Bonde (1659-1716).
5) Sofia Elisabeth (död 1657).
6) Sofia Maria (1660-1706), gift med överstelöjtnanten Johan Halfast, adlad Ridderschantz (1654-1702); dessa båda blev i sin tur föräldrar till den berömda skånska prinsessan Sofia Elisabeth Ridderschantz (1697-1789), gift med landshövdingen Georg Bogislaus Staël von Holstein (1685-1763).
 
Mvh Markus
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2010-04-12, 21:48
Svar #27

Utloggad lars_markus

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4167
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 22:02
    • Visa profil
För vidare diskussion om Carl Gustaf Skytte och släkten Ulfeldt, se under  .
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2010-07-04, 16:49
Svar #28

Utloggad passord

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Liedgrens artikel i SoH nr 1, 1988 är lite märklig. Syftet tycks vara att visa att Messenius påståenden om Johan Skyttes Soop-anor som ovederhäftiga och i vissa delar dubiösa. Har ingen uppfattning om Messenius budskap och ej heller någon egen uppfattning om Johan Skyttes anor.  
 
Däremot blir jag lite förvånad när Liedgren i sin egen sammanfattning på s. 6 i artikeln skriver: Det ovan anförda ger skäl till slutsatsen, att det var denne hittills skäligen förbisedde häradshövdingen Erik Knutsson, som var far till nunnan Katarina Eriksdotter och till Lars Anderssons hustru Brita, som ju också enligt den av Messenius förmedlade traditionen skulle vara dotter till en Erik Knutsson. Frågan är varför Messenius dubiösa teorier plötsligt äger giltighet!  
 
Vem vet för övrigt med säkerhet att nunnan Katarina Eriksdotter och Lars Anderssons hustru Brita var syskon? Vet man över huvud taget något säkert om Britas fadersnamn? Det tycks i varje fall inte finnas några kända belägg som styrker ett påståendet att hennes far skulle ha burit namnet Erik. Kanske någon borde kasta Liedgrens utredning på den genealogiska So(o)phögen och börja på ny kula?

2010-09-12, 20:11
Svar #29

Utloggad wisberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 867
  • Senast inloggad: 2016-04-06, 07:45
    • Visa profil
    • wisberg.se
Sitter just nu och skriver av en skrift från 1748, Hertig Carls Slagtarbänk, i den är man inte nådig emot Johan Skytte, som beskylls att vara en stor lögnare bl.a. Men vad som är mer intressant är följande utdrag ur texten, som antyder att Hertig Carl skulle vara hans fader.
 
Uti alla dessa grofwa beskyllningar består Johan Skytte med osanning och skiämmes dock icke, at kalla de Pohler med största förackt, Beskorna Påler, der han dock wäl wet hwad han sielf är för et otidigt foster, kommen af en beskoren moder, hwilket Hertig Carl sielf bäst wiste, som hans moder i Nykiöping som oftast besökte, oansedt hans fosterfader Bengt Skräddare hette, och war först en Borgare, som handel förde...  
 
/Stig-Ove

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna