Skytte

[Birgitta Olsson]

Hej Stig-Ove
 
Låter mycket intressant. Finns det någon möjlighet att kunna få tillgång till din avskrift? Naturligtvis är jag beredd att betala för ditt arbete.

[Stig-Ove Wisberg]

Skriften är på 83 sidor och jag har kommit till sidan 32, 14 A4-sidor just nu.
Det är en riktigt otäck beskrivning av Hertig Carls blodiga framfart över svensk adel och borgerskap. Alla som var emot honom och han kom åt, blev ett huvud kortare. Johan Skytte lovprisade honom och gick i hans ledband, orsaken till det kan vara den gemensamma nämnaren, modern.
Jag har tänkt att lägga ut texten på vår hemsida när det är klart. Det är så otroligt många kända namn som föll offer för hans ondska, totalt miste 61 977 personer livet för hans tyranni. Han inrättade t.o.m. en domstol med domare som fick döma sina egna fäder, söner, svågrar m.m. till döden. Ska jag vara ärlig, så fuktades mina ögen vid ett par tillfällen när jag skrivit. Men som sagt, texten kommer ut på hemsidan så småningom, meddelar då.
 
/Stig-Ove

[Birgitta Olsson]

Ok det var en rejäl text. Jag har läst en del om hur grym han var så förvånad är jag inte. Han var väl värst av alla bröderna och grymmare än sin far också. Ser mycket fram emot att få läsa den senare. Tack för det.
 
Mvh
 
Birgitta

[Göran Johansson]

Stig-Ove, vad är skriftens fullständiga titeln, förlag, författare etc.?  
Mvh/Göran Johansson

[Stig-Ove Wisberg]

Det är ett Tractat, en inbunden handskriven volym, som har funnits på de Geers arkiv i Finspång. Finns numera i Norrköpings biblioteks Finspångasamling. Det står på första sidan Hertig Carls Slagtarbänk, afskifwen åhr 1748. Det vore intressant att veta var handlingarna som skrevs av finns i dagsläget. Riksarkivet, Kungliga Biblioteket eller något Landsarkiv?
 
/Stig-Ove

[Olle Elm]

I NAD står:
Hertig Carls slaktarebänk.  
Referenskod : SE/RA/760004/16  
Tillhör arkiv : Manuskriptsamlingen  
 
Själv har jag haft möjlighet att på UB I Göteborg studera:
Titel Hertigh Carls slaktarebenck : dät är en sanferdigh wiss berättelse om de ynckelige fängzlende, pinande och mördande, som den ogudachtige försten Hertigh Carl till Södermanlandh på både yppere och ringere, Sweriges rijkes stender, och undersåther, så väl andelige som världzlige, bedreffwet hafuer ... anno MDCXVII / med efterskrift af Tor Berg  
Ort/förlag/år Stockholm : Lagerström, 1915  
Serie De 100 böckerna, 2  
Medarbetare Berg, Tor, 1885-1967  
 
Vad jag kunnat finna ligger denna ännu ej på Open Library eller liknande, men det är väl bara en tidsfråga.
 
Om jag inte missminner mig är detta en propagandaskrift, vilket väl bör nämnas i sammanhanget. Se t ex Lars-Olof Larsson http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s/355
 
Men hans landsflyktiga motståndare anlade ett helt annat perspektiv, tillspetsat sammanfattat i en stridsskrift med rubriken ”Hertig Carls Slaktarebänk” - en metafor som inte enbart anspelade på blodbadet i Linköping.
 
Vänligen,
Olle
 
(Meddelandet ändrat av smol 2010-09-13 11:39)

[Stig-Ove Wisberg]

Tusen tack Olle!
 
Blir nog en resa
 
/Stig-Ove

[Olle Elm]

Hej igen,
Kunde inte låta bli att leta lite: http://www.bokborsen.se/-bok-till-salu-16345791_1_1707.htm
Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

Vänligen,
Olle

[Bo Persson]

Man gör klokast i att minnas, att Hertig Carls slaktarebänk är en mot hertigen giftigt fientlig propagandaskrift, skriven av svenska flyktingar i Polen efter Linköpings blodbad. Den är avsedd att framkalla förfäran och veklagan.

[Stig-Ove Wisberg]

Även om så är fallet, så bör man ju inte förkasta den teorin. Den är kanske inte helt ogrundad. Hertig Carl var en tyrann, en blodtörstig sådan, och i sådant släptåg kan det nog lätt hända såndana saker. Vad jag sett hitintills så vet man inte Skyttens härkomst.
 
/Stig-Ove

[Torsten Berglund]

Som Olle Elm och Bo Persson redan framhållit är Hertig Carls slaktarebänk ett exempel på tidstypisk politisk propagandaskrift. Ryktesspridning som användes för att svartmåla en politisk motståndare, i detta exempel Johan Skytte, lämpar sig knappast för genealogiska teoribyggen, men är givetvis intressant ur andra perspektiv. Johan Skytte var en politisk uppkomling som gjorde en enastående karriär och nådde rikets högsta ämbeten utan att ha släktband till rådsadeln, vilket givetvis inte sågs med blida ögon hos delar av den gamla bördsadeln i Sverige.  
 
Men tack, Stig-Ove, för att du under den pågående politiska debatten inför stundande val lyfter fram detta 400 år gamla exempel på politisk propaganda - det ger ju onekligen ett intressant tidsperspektiv på den politiska retorikens utveckling.  
 
Jag kan f.ö. rekommendera släktartikeln Skytte och biografin över Johan Skytte i Svenskt biografiskt lexikon (SBL), band 32, som utkom 2005. Där framgår att Johan Skytte föddes i Nyköping i maj 1577 som son till handelsmannen och borgmästaren i staden Bengt Nilsson Skräddare och Anna Andersdotter. Före adladet använde han i likhet med åtminstone en av sina bröder efternamnet Schroderus - en latinisering som syftar på faderns tillnamn.  
 
Docent Erland Sellberg, specialist på 1500- och 1600-talets politiska kultur och retorik, har skrivit biografin över Johan Skytte i SBL. Han omnämner inledningsvis den ryktesspridning som ovannämnda propagandaskrift gav upphov till:  
Ett säkerligen grundlöst rykte med rötter i det polska Vasahovet sökte göra gällande att S var illegitim son till hertig Karl (Karl IX, bd 20). Ryktet gavs näring i vissa kretsar inom adeln som i S fann en kraftfull och farlig motståndare. Det finns emellertid inga sakliga grunder för att anta att den officielle fadern inte också var den biologiske.

[Stig-Ove Wisberg]

Oj, det var en utskåpning. Ska jag skämmas?

[Göran Johansson]

Torsten Berglund!
Släktartikeln Skytte och biografin över Johan Skytte i Svenskt biografiskt lexikon (SBL), band 32 (som utkom 2005) är en sekundär källa. Finns säkra belägg som styrker att Johan Skyttes föräldrar var skräddaren i Nyköping Bengt Nilsson och dennes hustru Anna Andersdotter? Om så inte är fallet bör rimligen också texten i SBL tas med en nypa salt och Stig-Owe Wisberg sluta att skämmas? I övrigt delar jag Olle Elms och Bo Perssons uppfattning om  Hertig Carls slaktarebänk.

[Lotta Nordin]

Skriften Hertig Carls slaktarebänk är en oerhört fascinerande läsning; otäck och säkerligen sanningsenlig i många hänseenden, även om syftet med den var att svartmåla Skytte och hertig Karl. Jag är övertygad om att dom flesta kan läsa den med kritiska ögon. Dom som inte kan det, gör det inte oavsett hur många som talar om att det är en propagandaskrift. Sådant har vi sett åtskilliga exempel på här i forumet.
 
Så, Stig-Ove, du ska definitivt inte skämmas!

[Torsten Berglund]

Göran Johansson! SBL-artiklarna som jag hänvisade till innehåller, som brukligt i detta historievetenskapliga lexikon, en mängd litteratur- och källhänvisningar att studera vidare för den som intresserar sig för Johan Skytte och hans släkt. Jag har dock inte själv haft anledning att gå i närkamp med detta material eftersom jag inte har någon närmare anknytning till familjen Skytte eller Nyköping, vilket jag hoppas att du ursäktar mig för.  
 
Allmänt kan sägas (som upplysning till dem som inte är närmare bekanta med SBL) att Svenskt biografiskt lexikon utges av en statlig institution, numera sedan 2009 inordnad i Riksarkivets organisation, under ledning av en redaktion av professionella historiker (se: http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=16306&refid=17017).  
I de fall som ett påstående i litteraturen om en släkts eller en viss biograferad persons ursprung inte gått att fastställa är min erfarenhet att det brukar framgå av lexikonartikeln att uppgiften är obestyrkt/inte gått att verifiera.  
 
När det gäller Johan Skyttes härkomst så förefaller det, av den litteratur som jag hittills läst, inte råda några tveksamheter om hans genealogiska hemvist i den borgmästar- och köpmansfamilj i Nyköping som hans far köpmannen Bengt Nilsson Skräddare blev ingift i (t.ex. skriver Jan Liedgren i SoH 1988 om Johan Skyttes mödernesläkt - morfadern Anders Persson var borgmästare i Nyköping på 1560-talet).  
Den enda tveksamhet som antyds av några författare beror just på ryktesspridningen om den kungliga illegitima börden, som Stig-Ove Wisberg tagit upp i den här diskussionstråden, och som ju även tas upp i SBL-artikeln om Johan Skytte.  
 
Tor Bergs avhandling Johan Skytte - hans ungdom och verksamhet under Karl IX:s regering från 1920 ägnar ett avsnitt åt ryktet som pekade ut hertig Carl som Skyttes far, och han diskuterar vad som kan uppfattas tala för och emot detta rykte innan han sammanfattande rundar av med att skälen som talar mot ryktet enligt hans uppfattning väger tyngre än de som talar för. Bl.a. skriver han (s. 264):
Påståendet att Karl skulle vara far till Johan Skytte kan alltså mycket väl
vara en polemisk lögn, avsedd att inför utlandet nedsätta såväl den
svenska konungen som hans förnämsta talare. Kanske kunde också den
högadliga Posses hat mot uppkomlingen Skytte göra skriftens författare
mindre nogräknad i fråga om sanningen.  
 
En artikel i Populär historia av professor Lars Ericson Wolke, 1600-tals- och militärhistoriker som bl.a. ägnat sig åt Johan Skytte, sammanfattar väl vad som är känt om Skyttes uppväxt och familj i Nyköping:  
http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=43&vid=264

[Göran Johansson]

Torsten! Du har säkert rätt, oftast redovisar redaktionen för Svenkt biografiskt lexikon eventuella tveksamheter om t.ex. anor. Det har man, som du mycket riktigt skriver, inte gjort i fallet Johan Skytte vilket inte hindrar att redaktionen kan ha blivit missledd.  
 
Inte heller jag har någon anknytning till Johan Skytte men kom av en händelse att läsa Jan Liedgren artikel i SoH 1988 om Johan Skytte. Gjorde med anledning därav av ett inlägg    här. Som du ser så ifrågasatta jag vissa av hans resonemang om Johan Skyttes möderneandor. Är till exempel Jan Liedgren en tillförlitlig källa?
 
Att hertig Carl skulle ha haft en affär med Anna Andersdotter (Johan Skyttes mor) betvivlar också jag starkt. En av Johan Skyttes släktingar var (om jag inte misstar mig) visserligen den kände konstnären Anders Larsson målare som vistades en hel del i de kungliga gemakten. Han var verksam vid ett flertal slottsbyggen, bl.a. Gripsholm, Svartsjö och Stockholm, samt vid slottet i Reval, Estland. Mycket hypotetiskt skulle ju Anna Andersdotter på så sätt kunna ha kommit i kontakt med hertig Carl. Men det är nog ytterst osannolikt. Hur var f.ö. Anders Larsson målare (d. ca 1586) och Anna Andersdotter släkt med varandra. Kan Anders Larsson ha varit hennes morbror?  
 
När man som professor Lars Ericson Wolke (artikel i Populär historia) skriver att Johan Skytte föddes i maj 1577 i Nyköping som son till stadens borgmästare Bengt Nilsson Skräddare och hans hustru Anna Andersdotter så bör man enligt min uppfattning ha en hel del på fötterna. Det är ett kategoriskt uttalande. Men vilken primärkälla styrker påståendet?

[Åsa Alderlöf]

hej . är det någon som vet om catharina arvidsdotter eketrä make anders andersson skytte var släkt med johan skytte och henning skytte ? åsa

[Birgitta Olsson]

Lars Bengtssons första maka skall ha hetat Brita Håkansdotter finns några uppgifter bevarade om vilka hennes anor är?

[Tommy Petersson]

Varifrån kommer egentligen Sätra i Skytte af Sätra?

[Göran Löfstedt]

Sätra, Brännkyrka socken, Stockholms län.
 
Enl. ättartavlor.
 
Mvh Göran

[Tommy Petersson]

Jaha, tack. Trodde det hette Settra på den tiden, men efter ditt svar gick det att göra en bättre sökning och då ser man ju att Sätra har en rätt intressant historia med Bo Johnsson Grip.
 
Jag har ju bott intill Johan Skyttes väg i Älvsjö tidigare och bor nu i Sätra. Det gör oss ju nästan till släkt.  
 
I själva verket är Skytte släkt till släkt till släkt till släkt (genom tre giftemål)...  
 

[Krister Törnqvist]

Jag har stor behållning nu läst Kaj Ove Rolands artikel i Släktforskarnas årsbok 2013 ”Anna Catharina og klockarestriden i Stoby”. I den framförs hypotesen att Håkan Skytte är far till Anna Katarina Karlsdotter Kyles oäkta dotter Anna Stina. På sidan 113 i Gumlösa CI:2 bekräftas den hypotesen. 1731-08-01 absolveras majoren högvälborne herr Håkan Nilsson Skytte för begånget lägersmål med kvinnopersonen Madam Anna Katarina Kyle och 1731-08-15 absolveras Madam Anna Katarina Kyle för begånget lönskaläger med välborne herr Håkan Nilsson Skytte. Det visar också att Anna Stina är född 1731.
 
Mvh,
Krister
 
(Meddelandet ändrat av kritor 2014-03-23 23:33)

[Stefan Simander]

Om efterlysningar till originalkällor till anorna för Trotzig, Schütte/Schytte/Skytte, Willemoth, De Besche, Harkman, med flera släkter, se
https://forum.rotter.se/index.php?topic=66287.msg1540947#msg1540947
-------------------------------------------------------------------------------------------

Nämner ändå att Peter Henningsson Skytte finns med som barn till Henning Nilsson Skytte och Engel Danckwart/Dankwart, det är dock ett fel, han dog 1671, inte föddes, om han hade fötts 1671, så kunde han väl inte jobba som rådman 1658 🙂
TAB 1

Henning Nilsson Schütte, † 1646. Uppges varit yngre bror till Bengt Nilsson skräddare vilken är stamfader för de olika ätterna Skytte, se Tab. 1: Skytte af Sätra. Råd- och handelsman i Nyköping.
Gift med Engel Danckwardt, född 1601, † 1654.
Dotter till borgmästaren i Nyköping Joakim Danckwardt och
hans 1:a hustru Brita Olofsdotter.

Barn:

•Joakim Skytte född 1617, † 1678. Kammarråd. Se Tab. 2.
•Henning Schytte adlad Skyttenhielm född 1620, † 1707. Biskop. Se: adliga ätten Skyttenhielm.
•Anna Skytte. Gift 1:o med Anton Antoniison/Antonsson von Grooth, † 1645. Gift 2:o med Johan Kock von Gyllenstein, † före 1660 i Elbingen.
•Brita Skytte född 1623-11-10 i Nyköping, † 1668-05-18. Gift 1643-07-26 med Daniel Behmer född 1611, † 1669. Hans 2:a gifte 1669-04-24 med Magdalena Lindegren.
•Peter Skytte (född=Fel!) † 1671. Rådman och tullförvaltare i Nyköping 1658.
•Claes Skytte. Notarie vid Lecenten i Riga.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Skyttehielm_nr_488
----------------------------------------------------------------------

Syskon till Adriana Schytte, den 29 juni 1686 döptes Gillius Jochumsson/Joakimsson Schytte med samma föräldrar som till henne, nämligen Jochum(Joakim) Schyttes och Hustru Maria Willemottz Barn Gillius.
Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/4 (1683-1690) sidan 168.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00091#?c=&m=&s=&cv=90&xywh=768%2C-22%2C1949%2C1228

[Stefan Simander]

Intressant är att de besläktade namnen nämns här:

Nyköpings stad 1649

Borgmästare Jöran Classon Rijsingh(Rising) med Hustru, 1 dräng och 2 pigor.

Borgmästare Andreas Bergius

Jochim(Joachim/Joakim) Danckwardtz Eenckia(Änka) med 1 dotter, 4 drängar och 4 pigor.

Giärdt(Gert) Störningh med Hustru, 1 dräng och 2 pigor.

Michill Skomachare med Hustru, 1 dotter och 2 drängar.

Gilius Wilemodt(Willemott/Willemoth) med Hustru, 2 drängar och 1 piga.

U. Hybberth De Besche(DeBesche/Debesche) med 1 dräng.

Henningh Schüttes Eenckia(Änka)

Petter Schütte med Hustru, 2 drängar och 3 pigor.


---
Hindrich(Henrik) Danckwardt med Hustru.

Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Södermanlands län, SE/RA/55203/55203.03/4 (1649) Bild 15
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006027_00015

[Stefan Simander]

I skriften ”Nyköpingsminnen”, utgiven av Harald Otto Indebetou 1874 anges i häfte 1 sid 102 rådmannen Petter Skytte såsom tullförvaltare 1658 och i häfte 2 sid 10 anges att han är son till intendenten och hofmästaren Henning Nilsson Skytte samt att han 1671 begrovs  i västra kyrkans (Nikolai) kor, graven N:o 15. På sid 93-94 i häfte 1 anges att Henning Nilsson Skytte, som blev stamfader för ätten Skyttenhjelm, var gift med Engela Danckwardt, f.1601, dotter till Joakim Danckwardt.

Se också https://forum.rotter.se/index.php?topic=160592.0

[Thomas Björklund]

Känner någon till om Bengt Nilsson Skräddares son, Nils Bengtsson (f 1589) också var borgmästare i Nyköping. Enligt uppgift var han "handlare" i staden, men staden hade ju två (minst) borgmästare, så det skulle inte vara omöjligt att han hade den positionen under en tid. Elisabeth Nilsdotter (f omkring 1625, d 1701 i Åbo), gift med professorn i Åbo, Georg Alanus, anges som "dotter till borgmästaren i Nyköping", så frågan är om Nils Bengtsson kan vara den "borgmästaren"?

[Peter Siljerud]

Trumpetaren Nils Skytte vid Smålands kavalleriregemente har diskuterats tidigare.
Han ersätter enligt GMR för Smålands Kavalleriregemente 1714 (överstlöjtnantens kompani)
den tidigare trumpetaren och anges vara "transporterat ifrån General Major Krus regemente".[1]
Jag lyckas inte hitta detta regemente, har någon en idé om vilket det kan vara?
Han uppges vid sitt avsked 1733 ha varit i Turkiet om det är någon ledtråd.[2]

Nils Skytte får bland annat dottern Adeline Constantia född 29 dec 1720 i Målilla sn.[3]
Det är ett rätt ovanligt namn vid tiden, möjligen finns kopplingar till Nils förfäder,
eller hans hustrus, Dorotea Elisabet Westerwik. Har någon stött på något av dessa namn
inom Skytte-släkten? Man kan misstänka att Adeline Constantia är "Trumpetarens Schyttes
lilla dotter" som sedan dör 1724 i Järeda sn.[4]

[1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028862_00059
[2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028865_00059
[3] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0027212_00026
[4] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0027526_00137

[Markus Gunshaga]

Hej Peter!
 
I Karolinska krigares dagböcker, del 1 (R. Petres och C. M. Posses dagböcker), 1901, sid. 327 kan man den 23 september 1708 läsa i C. M. Posses dagbok att ”Man feck ock säker kunskap, att General Major Krus hade blifwit attaqverad af fijenden i ariergvardien wijdh Krisziow…” (http://runeberg.org/karolikrig/1/0371.html).
 
Enligt personregistret till samma bok ska denne generalmajor Krus vara identisk med ”Kruse af Kajbala [Cruse, Krus, Cruus], Karl Gustaf, friherre, generalmajor och chef för Upplands kavall. reg., d. 1732. General” (http://runeberg.org/karolikrig/1/0409.html).
 
Något sådant regemente lyckas jag dock inte finna, men enligt Elgenstiernas ättartavlor var friherre Carl Gustaf Kruse af Kajbala (1651-1732) sedan år 1700 överste för Upplands tremänningskavalleriregemente (antagligen fram tills regementet upplöstes 1719), och han blev under tiden generalmajor (1706) vilket ju stämmer bra med uppgifterna rörande Nils Skyttes transport 1714.
 
Tyvärr innehåller de äldsta bevarade generalmönsterrullorna för ”Upplands tremänningsregemente kavalleri” hos Digitala Forskarsalen endast sporadiska rullor för diverse kompanier vid regementet 1715, 1717 och 1719, och bland dem hittar jag inte trumpetaren Skytte. Jag testade även att kika i serien rullor 1620-1723, och där fanns visserligen en bevarad rulla från 1715, men den innehåller bara samma information som detta års generalmönsterrulla. För övrigt finner jag inte Carl Gustaf Kruse af Kajbala i dessa rullor, vilket väl förklaras av att han tillfångatogs i slaget vid Poltava 1709 och återvände till Sverige först vid fredsslutet (https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11809). Om Nils Skytte var trumpetare vid hans regemente är det alltså fullt möjligt att han tillhörde den skara som undkom fångenskapen efter slaget vid Poltava, och istället följde Karl XII och resten av armén till Turkiet.

[Peter Siljerud]

Stort tack för svar Markus! Det låter som att det är dags för ett besök på Krigsarkivet för att se om det går att hitta andra rullor som inte är skannade ännu.

[Peter Siljerud]

Jag tror att jag har ringat in Nils Skytte nu. Enligt Soldatregistret anges han död 1749. I Ryssby socken begravs en trumpetare Nils Skytte boende i Skaftnäs 2 juli 1749, 73 år gammal.[1] Vid Norra Möre tingsrätt 9 maj 1745 är han instämd som vittne och berättar "att då hans sal. fader hade hemmanet Fogelsudd på sin lön, vet han som då var 13 eller 14 år gammal, det fisket i sjön brukades till hemmanet Fogelsudd ifrån och emellan bägge Törneholmarna åt söder." Vid tinget 1 sep 1747 är "vittnet trumpetaren Nills Schytt tillstädes, 72 år gammal, och berättade, att han kom härifrån orten när han var 14 år gammal i Kronans tjänst och sedan varit fången och mycket borta, men hans sal. fader Eric Schytt, som var skytt åt sal. landshövdingen Clerck, fick detta hemmanet Fogelsudd i besittning, som en tid förut legat öde."

Nils är född beräknat 1676 och återfinns sannolikt i Ryssby fb 5 dec 1675 som "Erich Skiytz son i Fogelzudh".[2] Inget namn på barnet är angivet men det tycks högst rimligt. Om det nu är rätt Nils Skytte, vilket mycket talar för, flyttar han alltså tillbaka till sin födelseförsamling på äldre dar. Vid tinget 11 okt 1748 framgår att "Trumpetaren äreborne och manhaftig Nills Schytt, beviljades efter begäran fasta på skatterätten av 1/4 till 1/8 förmedlade Frälsehemmanet Skaftnäs, i detta härad Ryssby socken, som han sig tillhandlat av salig amiralen välborne herr Carl Ruth den 18 april 1733." Detta stämmer ju väl tidsmässigt med att han får avsked 1733 och inte återfinns i Järeda mantal efter 1734.

Fadern, skogvaktaren Erik Skytte, flyttar från Fogelsudd till Skaftnäs 1686. Han är en riktig vilde vilket förstås sätter sina spår i domböckerna. Vid tinget 7 juni 1679 får han stå till svars för att ha kallat lanmätaren Petter Ruut för skälm och tjuv,  han vevar och slåss och har stulit getter. Han blånekar till allt. Gällande getterna läggs skulden på hans "vanartiga dotter Maria Erichsdotter, om sina tjugo år åldrig, har bägge bortstulit och försålt på Öland, då Skytten uti 8 veckors tid satt fängslig på Calmar slott." Det senare straffet på grund av tjuvjakt på Öland av dovhjort och vildsvin. Det framgår även att hans hustru heter Brita Påvelsdotter. Jag har inte forskat vidare på hans ursprung men noterade att det finns båtsmän med namnet Skytte i församlingen, vilket förstås kan vara ursprunget till namnet. Denna Skytte-släkt bör väl därmed fortsätta diskuteras vidare under annan rubrik.

[1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0028563_00090
[2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0028552_00154

[Carina Månsson]

Ang Anna Catharina Carlsdotter


Såg att ni hade skrivit om henne här. Håller på att titta på bouppteckningar och hittade en där hennes kistor från Skytte öppnas 1733-11-29. Är någon intresserad finns den i


Västra Göinge häradsrätt (L, M) FIIa:1 (1690-1734) sid 129    (Arkivdigital: v158733a.b836.s129)


Mvh Carina

[Thomas Björklund]

Var finns det skrivet om henne?

[Carina Månsson]

på de gamla inläggen