ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Silfverax  (läst 2952 gånger)

2004-01-15, 22:24
läst 2952 gånger

Filip Thorstensson

Är det någon som vet när Christer Silfverax föddes?
 
/ Filip

2004-01-16, 13:36
Svar #1

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Angående ovannämnde Gustaf Rab och möjlig koppling till balberaren Alexander Raab i Stockholm så vill jag tipsa om vad Hans Gillingstam skriver i SLÄKT OCH HÄVD 1994:2, s 101. Däri anges att nämnde balberare Alexander Raab enligt brev av den 16 maj 1612 anges ha en styvson Gustaf Gustafsson. Gillingstam har, av en något otydlig bevisföring, velat hävda att Alexander Raabs hustru troligen tidigare varit hertig Gustaf av Sachsen-Lauenburgs (1574-1597) frilla. Se om sistnämnde Christopher von Warnstedts något spekulativa artikel i Släkt och Hävd 1993:2,s 340ff. Personligen betvivlar jag uppgifternas riktighet.  
Gillingstam anger mer uppgifter om Alexander Raab med källhänvisning om det skulle vara aktuellt!
 
mvh Niclas

2004-01-16, 14:39
Svar #2

Cecilia Hedlund

Dag! Din korpteori om namnet är nog riktig. Enligt Hellquist: Svensk Etymologisk Ordbok(uppslagsord 'ramsvart'), så har det tyska 'rabe' gett upphov till familjenamnen Raab(e) och Rabe.

2004-01-18, 01:47
Svar #3

Cecilia Hedlund

Dag! Det är väl inte Raabs dotter som överlever Christer Wiborg med 40 år utan (CWs egen dotter) Anna Silfverax som dör 1693? Det Elgenstierna säger om hustrun (som han kallar Märta Olofsdotter) är att hon lever änka 1657. Till detta ger han som referens: KA fjärdepartsakt 78 (OA). Vad det är för en skrift har jag ingen aning om, men man kanske borde försöka plocka fram den för att se om något namn överhuvudtaget finns angivet där.

2004-01-18, 16:07
Svar #4

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Cecilia! Jo, det tycks som att änkan levt så länge - om det inte är helt tokigt det som Per Thorsell citerade förra veckan:
 I Wilh. Tham: Beskrifning öfver Nyköpings Län. 1852, står följande om Löfnäs:  
s. o. 1/4 m. frälse med Sätra. Har varit herregods, genom donation af 1582 för öfverste J. Ladou, från 1645 för C. Sölfverax, innehades 1691 af dennes enka; säterifriheten gick sedermera förloradt.  
(Visst kan det vara en förväxling och visst verkar det sent, men fullt möjligt att hon levde då och inte var mkt mer än 80 år.)
Något som pekar på att Thams uppgift är fel har jag inte sett.
Katy, har du studerat jordaböcker/mantalslängder eller möjligen domböcker? (Annars kunde det vara intressant att gräva vidare.)

2004-01-18, 19:53
Svar #5

Cecilia Hedlund

Dag! Tack för påpekandet. Jag läste tydligen Pers inlägg slarvigt.
Det är nog helt nödvändigt att hitta primärkällor, om man ska få någon klarhet i det här.

2004-01-18, 20:45
Svar #6

Cecilia Hedlund

Fortsättning på ovanstående: Om änkan verkligen levde 1691 bör man kunna finna henne i dödboken. (Enligt NADs förteckning över kyrkoarkiv finns uppgifter om födda/vigda/döda i Toresund redan från 1672.) Jag kan titta på det.

2004-01-20, 18:16
Svar #7

Katy Hedman Brännland

Med anledning av ovanstående diskussion vill jag hänvisa till det brev jag nämnde tidigare från Brita von Numers till Kgl.Majt samt framför allt till min bok Till minne av Maria Kristina Krämer. En krönika över 500 år med släkten där jag redovisat vad jag vet i denna sak. Boken finns att låna på biblioteket. Påpekas bör dock att jag främst har ägnat ingående studier åt fam. Cremer med olika stavningsformer. (Cram?r och Cremer är två olika släkter)
Uggelbol i Rudskoga sn i Värmland hade Christer Silfverax ärvt efter sin mor Anna Olofsdotter Krabbe. Hans döttrar delade upp arvet efter honom på så sätt att Anna fick Löfnäs mm i Toresund sn och Sigrid fick Uggelbol i Värmland. Deras bror Jakob Silfverax dog ju som ung student.
Mvh/Katy

2004-01-23, 12:33
Svar #8

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Har som hastigast kollat kyrkböckerna f Toresund.  
I AI:1, som börjar 1694, står på s 7 för Löfnäs: Johan Cremer o jungfru Cathrina Cremer.
Några år in på 1700-talet är Johan borta, och där står Brita Nummers och jungfru Catharina Cremer. Vad som står för Toresundshuvud resp Norrsättra förmådde jag inte uttyda.
 
I LI:1, där begravningar finns fr 1675, hittar jag inte någon Märta, men stilen är svår och mikrokorten oskarpa. Jag hittar på s 72, den 14 maj 1693 en notering som möjligen syftar på anna.
 
I C:1, där dödsnotiser finns fr 1691 hittar jag varken Märta eller Anna.
Anno 1699, den 29 jan (?) ser jag dock Johan Cremer (vilket i så fall betyder att Almquists 1698 inte är helt korrekt). Men svårläst, som sagt.
Anno 1754 den 22/8 dör välborna fru Brita von Nummers.
 
I C:1 snubblade jag också över en dopnotis den 10 jan 1692 f Johan Cremers dotter på Lövnäs, Anna Brigitta. Vitten bl a: välb. herr Stiernroos och jungfru Catharina Cremer.
 
Vill någon, som är bättre på att tyda gammal text ta en titt på dessa böcker så finns det förhoppningsvis mer att finna.

2004-01-23, 19:09
Svar #9

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Angående Gustaf Raaff och stavningen av hans efternamn se följande kvittenser. Han är verkligen inte själv konsekvent:
 
 
SmH 1610:16:2, opag. kvittenser bland räkenskaper för Tveta härad i Småland:

 
SmH 1610:15:3, f 88 kvittenser för N. o S. Vedbo  Östra härad i Småland
}

2004-01-24, 16:00
Svar #10

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Niclas! Tack för dessa pusselbitar. Intressant.
Men jag undrar:
vad gjorde GR i Småland?
hur har du funnit att det är samme GR?

2004-01-24, 18:03
Svar #11

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Han verkade ej i Småland, utan i Stockholm där kvittenserna är daterade. Han har emottagit kungliga uppköpta/beställda hästar som levererats till honom, vilket framgår av kvittenserna. Detta passar alldeles utmärkt då han var kunglig stallmästare som angetts ovan.
 
mvh Niclas R.
 
Ps. Rekommenderar er att gå igenom Stockholm stads tänkeböcker, som är utgivna i tryck, o kontrollera varianter av stavningen på Rabb/Raaff/Raff etc Ds.

2004-01-25, 14:45
Svar #12

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Det passar som sagt mkt bra! Nu anser jag det bekräftat att Raab inte kom från Mariefredstrakten, utan närmast från Sthlm.  
(Svärsonen Christer Wiborg/Silfverax var trol född o uppväxt i Värmland, men jag gissar att han jobbade vid Slottet i Sthlm innan han 1632 fick jobbet på Gripsholm av änkedrottningen.)
Tack igen, Niclas för detta och för tipset om tänkeböckerna!

2004-02-07, 14:46
Svar #13

Cecilia Hedlund

Jag har efter Niclas uppmaning (Tack, Niclas!) gått igenom Stockholms tänkeböcker. Tyvärr tycks Gustaf Raaf inte haft några problem med rättvisan. Jag hittade bara ett omnämnande; i del 14 som omfattar år 1624, finns han omnämnd i del V, Stockholms kämnärsrätts tänkebok 1624 jan - juni:
 
 Dhen 2 Marti kom Oluf Göstafsson K.M:tz sölf knecht för underrätten och bekändhe att hustru Christin Blasius Möller, hadhe uth buditt till kiöptz 1 sölffat, och en confächtz skåll till en heter Arfuedh Pärsson för 2 m. och samma bladh som hördhe till fotten hadhe hon uth satt hoss sin wärdinna, och bekändhe hon, att hon hadhe sagt för Göstaff Raff och Petter Pauli, att hon hadhe arfft dett effter sina föräldrar.
 
I registret till tänkeboken står han upptagen som Gustaf Raab, Karl den niondes stallmästare.
 
Kan också tillägga att jag noterade att även andra personer som har namnet stavat Raab i registret (ex: Alexander Raab) får sitt namn stavat Raff i tänkeboken.

2004-02-07, 15:17
Svar #14

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Intressant att Gustaf Raab/Raff omnämns 1624. Det behöver ju förstås inte betyda att han var i Sthlm denna tid. Han skulle ju ha tillträtt tjänsten på Gripsholm 1621, enl Stiernman.
Att han i registret kallas Karl IX:s stallmästare är också intressant. Den kungen gick ju hädan redan 1611. Antingen är det en miss eller så fick han sitt jobb tidigt, men vad gjorde han i så fall under Gustav II Adolfs regeringstid, fram t 1632?
 
Stiernman kallar honom ju f ö Drottning Christinas stallmästare, vilket verkar märkligt eftersom han måste varit död senast 1633, och då hade ju inte Christina tillträtt, hon var bara sex-sju år. Så vad menade Stiernman?

2004-02-07, 17:07
Svar #15

Cecilia Hedlund

Dag! Jag gissar att Stiernman med drottning Christina inte avsåg Gustaf II Adolfs dotter, utan hans moder, Kristina av Holstein-Gottorp (1573-1625), som var gift med Karl IX. Förmodligen övertog hon arbetsgivarrollen efter Karl IX:s död.

2004-02-08, 08:40
Svar #16

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Intressanta uppgifter. Har bouppteckningsregistret för Stockholm stad kontrollerats (arvskiften finns ifrån slutet av 1500-talet för staden)?  Det finns även register på födda barn, avlidna och vigda personer i Stockholm.  Kanske kan mer uppgifter sedan letas fram i originalböckerna. Dessa register finns på Stockholms stadsarkiv, men åtminstone bouppteckningsregistret är filmat.

2004-02-08, 16:29
Svar #17

Cecilia Hedlund

Dag! Kristina av Holstein-Gottorp hade Gripsholm som änkesäte efter Carl IX:s död 1611. Hon dog där 1625, och enligt den här länken:
http://w1.223.telia.com/~u22311287/spoken/gripsholm.html
lär hon också spöka där (den grå damen).
Så där kanske vi har förklaringen till hur Gustaf Raab hamnade på Gripsholm.  
 
Niclas! Tack för tipset om bouppteckningsregister mm. Jag har också tittat på de artiklar du tidigare rekommenderade i Släkt och Hävd. Det var intressant läsning, men jag tror det är svårt att komma vidare där just nu.

2004-02-08, 19:27
Svar #18

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Cecilia! Bra, så måste det vara.
Raab tjänstgjorde för Karl IX 1610-11, och möjligen några år dessförinnan (Karl IX kröntes först 1607).  
Då bör han väl ha jobbat på Slottet i Sthlm. Jag hittade inget om Raab i Domkyrkoförsamlingens böcker som finns i avskrift på nätet, men hur var det fanns det en särskild slottsförsamling den tiden?
Sedan kan man undra vad han gjorde från 1611 t 1621, då han skulle tillträtt tjänsten på Gripsholm. Det verkar ju inte som att han jobbat vidare för Gustaf II A, utan gissningsvis har han haft något jobb för änkan Christinas räkning.
 
Om han var stallmästare åtminstone från 1610 till cirka 1630-32 bör han vara född o 1575-1585.
Då kommer den viktigaste frågan; varifrån kom han? Ni som läst mer om Alexander Raab, kan han ha varit far eller styvfar, eller bror?
Man kan ju tänka sig att GR också jobbat f Karl IX redan under dennes tid som hertig och följt med honom t Sthlm. I så fall kan han ändå ha sörmländska rötter, eller värmländska...

2005-08-19, 07:52
Svar #19

Cecilia Hedlund

I Toresund kyrkliga räkenskaper (LI:1) fann jag en redogörelse över de gravar som finns i kyrkan. Den ger väl inte så mycket nytt, mer än att man får veta att Christer Silfverax tydligen hade fler barn än de Elgenstierna nämner (en dotter Christina, och en son som dör senast 1639). Jag återger i alla fall här - mest som kuriosa - det avsnitt som handlar om den grav som hörde till Löfnäs: (Sid 81-82, Genline 750.38.78100-78200) Allt har jag inte klarat att tyda; stavfel och läsfel finns säkert. Mina noteringar inom hakparenteser.)
 
”Anno 1701 Genomsåg jag gambla kyrkioböckerna hurulunda grafwarna i kyrckian äro betalta aff them som the tillhöra……

2. Lööfnääz. grafven belägen i högchoret mitt för 2a altaret.
Ao 1653 dhen 4 Juli hafver Edle och Wählbördiga fru Märetha efter sin sal.man Edle och Wählbr Christer Jacobson i Testamente förärat till Torsundz kyrkia efterfölliande persedlar: 1 Ett altarkläde aff blommerat Tyygde. 2. En hvijt drälzduuk ofvan på altaret. 3. Drälzduuk på bordet kring alltaret där folcket är till gudz bord. 4. Attlapkkläde [??] silkezstickat och med guld insäncht och guldfransar öfwer kalcken. 5. Drälzhandkläde som brukas wid funten. Item till dhe fattiga här i försambl. 4 rixdaler som straxt skiftades them emellan.  
Ao 1686 När fru Brita Cremer begrofz i sama graf, gafz i Testamenter efter henne 24 dr [?] Koppmt och hennez efterlåtna man lätt läggade högchoret med […svårläst…] st [..??…]
Ao 1697 då Öfwerstleutnantenz högwälborne herr Mardefeldz unga sal. Söner begrofwos i samma graf då gafz till kyrkian i Testamenter efter them  40 dr …[???]… å han wähl then grafwens wara betalt.
Ao 1654 Wählbr fru Märetha på Lööfnääs i testamenter efter sin sal dotter Jung Christina Silfwerax  6 ..[oläsl]…  
På then tijden är kyrkiotaket på södra sidan tiäärat o. ther till hafva wälb. fru Märetha i Löfnäs gifvit 12 dr.
Ao 1658 i Testamenter efter Sal fru Märetha Silfwerax på Löfnäs 60 dr koppmt.
Ao 1696 för Löfnääz grafwenz öpnande, då herr Ma.. or Numers Frus sal. döda lekamen ther insattes gafz till kyrkian 15 dr koppmt 3 dr ått fattiga.
Dhette skolat warar förr skrifwit att Ao 1635 wällbrn herr Christiern Jacobson på Löfnäz gifwit till then nya predikostolen 3 T[unn]or spannmåll.  
Ao 1639 Stallmästaren Sal. herr Christiern Jacobson på Löfnäz gifwit efter sin Sal Son, som lades uthi kyrkian 12 dr koppmt [tomt mellanrum]         SS 203 dr
The[?] hvijt[?] sölfwer oblatz ask gifwen i testamenter efter  Salig Ryttmästaren herr Petter Cremer i Löfnäz och en ..[???]..stoor gammal ask.[???] bläck.
Thenna grafwen hafwer importerat kyrckian i Contant Pänningar, föruthan ansenliga skänckia nyttiga 203 dr Koppmt och till dhe fattiga 18 dr Koppmt.
Ao 1683 Wällb fru Anna Silfwerax på Löfnäz gifwit i testamenter efter sin sal dotter, Jungf Anna Christina Cremer ett kläde till kalcken aff fint läroft, stickat och broderat med silkie, guld och sölfwer.”
 
På sidan 90 finns en del av det som tydligen varit underlaget till ovanstående text för där nämns gåvorna som givits i testamente efter Peter Cremer igen, och på sidan 91 nämns också gåvorna från Anna Silfverax i testamente efter Anna Christina Cremer.
Anna Christina Cremer nämns i förteckningen över begravningar 1679, så gåvor i testamente kunde tydligen komma några år efteråt.
 
För övrigt var jag förbi Stockholms stadsarkiv för ett tag sedan. Tyvärr kunde jag inte finna Gustaf Raaf i bouppteckningsregistret.

2005-08-19, 16:54
Svar #20

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Cecilia! Bra jobbat.
Av kyrkboken kan vi dra slutsatsen att Märta dog 1657-58.  
Det måste altså vara en annan person på Lövnäs som kallats hans änka och som uppgetts leva så sent som 1691 (Wilh. Tham: Beskrifning öfver Nyköpings Län. 1852. Se ovan.) Trol är denna änkan efter P Cramer, alltså Anna Silfverax. (Som väl du, Cecilia, gissade redan i fjol.)
 
En annan fråga: har du tittat på den för mig svårtydda noteringen i LI:1, s 72, den 14 maj 1693, en notering som möjligen syftar på Anna?  
 
mvh/Dag

2005-08-19, 19:49
Svar #21

Cecilia Hedlund

Dag! Det är så mycket lättare att läsa på Genline där man kan förstora texten än på microkort, som jag gissar att du brottades med. Noteringen på sidan 72 börjar Anno 1693 d 14 Maji eller Dominica Cantate höldz allmen sockenstämma med Torsunds försambling.../ Mvh Cecilia

2005-08-21, 13:19
Svar #22

Cecilia Hedlund

Dag! Jag tog en titt i Toresund, C1, och begravda igen, och, faktiskt, så hittade jag 1693 den 12 Febr. Wälbrn Fru Anna Sölferax fordom b[???}des på [oläsl]. Löfnäs.
 
Däremot kan jag inte hitta Sigrid i Ölme. Den kyrkboken verkar i och för sig ha luckor och är bitvis oläslig, och hon kan ju vara begravd någon annanstans. Men jag tycker alltid det är så frustrerande när jag inte hittar uppgifter i förstahandskällor, i synnerhet när det finns exakta datumuppgifter i andrahandskällan. (Elgenstierna säger att Sigrid dör den 15/2 1695 och Anna den 28/10 1693.)  /Mvh Cecilia

2005-08-21, 13:46
Svar #23

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Cecilia, toppen att du hittade datumet f Annas begravning. Ganska långt efter det dödsdatum som Elgenstierna uppger, sex veckor.
Frågan är vilken källa Elgenstierna haft, finns det någon not?
Annars har han ju angett KA fjärdepartsakt 78 (OA) som källa ang denna familj. Jag har tyvärr inte hunnit kolla den och jag antar att int edu heller gjort det.

2005-08-23, 20:09
Svar #24

Cecilia Hedlund

Dag! Nej, Elgenstierna har ingen not för datumet. Jag tittade i föregångaren, Schlegel & Klingspor, också men de nämner överhuvudtaget inte släkten Silfverax. Jag antar att det finns handlingar på Riddarhuset, som man borde kolla upp någon gång.

2008-07-27, 18:55
Svar #25

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Har besökt kyrkan. Ingen grav som jag förknippar med ovan nämnda.
 
Har inte ännu kollat KA fjärdepartsakt 78.  
 
Ska ta båten t Lövnäs nån dag...

2009-09-01, 23:45
Svar #26

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Fick idag brev utan avsändare ang Gustav Raab/Raff?
Mkt intressant uppgift: GR var med redan 1609 på Eriksgata, som en av två stallmästare.
(Tack, men vem skickade brevet?)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna