Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-15

[Cecilia Hedlund]

Till Carl Szabad och andra!
 
Elgenstierna uppger att Christer Wiborg (adlad Silfverax, 1647) var gift med Märta Olsdotter. Inga närmare uppgifter ges om vem hon var, inte heller sägs att Christer Wiborg skulle ha varit gift mer än en gång.
 
Enligt Almqvist (1933): ”Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden. D 2, Nyköpings län och livgedingets Södermanlandsdel, Bd 2, Säterier”, avsnittet om Lövnäs säteri (Selebo härad, Toresunds socken) var Christer Jakobsson Wiborg gift med en dotter till stallmästaren Gustaf Raaf.  
 
”Raaf hade emellertid efterlämnat en dotter, gift med änkedrottning Maria Eleonoras stallmästare, Christer Jakobsson Wiborg (död 1652) som av henne 29/11 1633 benådades med livstids besittning på sin svärfaders hela förläning.”
 
(Se också Gejvall-Seger, Brita (1995): ”Grannar till Gripsholm”, sid 28-29, för uppgifter från jordeboken 1647 om de gårdar - förutom Lövnäs säteri - som Christer Wiborg Silverax övertagit efter Gustaf Raaf.)
 
Borde inte Christer Wiborg Silfverax hustru hetat Gustafsdotter?
Kan man utgå från att Almquist är mer tillförlitlig än Elgenstierna?
 
Mycket tacksam för all närmare information!

[Katy Hedman Brännland]

Svar till Cecilia Hedlund och Dag Bremberg.
Ja, Almquist är mer tillförlitlig än Elgenstierna, åtminstone ibland.
Det är helt rätt som, du Cecilia citerar Almquist.
Gustaf Raaf hade en dotter som hette Märta och som gifte sig i slutet på 1620-talet med Christer Wiborg, adl. Silfverax. Deras äldsta dotter föddes 1629. Hon dog 1693 på Löfnäs, också kallat Räfsnäs (Raafsnäs). Christer Silfverax fick 1641 överta sin svärfars donation och efter honom hade hans hustru Märta gårdarna på samma villkor till sin död. (Se Brev till Kungl.Majt. nr 282 från Brita von Numers av den 12 juni 1744, ankommit 6 juli 1744. RA. Hon var gift med Peter Cremers brorson, Johan Johansson Cremer).
Anna Silfverax gifte sig 1658 med ryttm. Peter Cremer, adl. ätt nr 713. Paret Cremer hade tagit hand om Peters bror Johan Cremers barn som blivit föräldralösa. Dessa växte upp på Löfnäs, alla andra utom Johans en son, Fredrik Cremer, som med största sannolikhet omhändertagits av sin morbror Gustaf Bagge af Söderby i Värmland.
Alla Peters egna barn dog som unga utan efterkommande. Elgenstierna gör ytterligare ett misstag genom att påstå att Peter Cremer varit gift en första gång med Christina Bergenfelt, men hon var hans moster. Peter var gift bara en gång. (Se boken Till minne av Maria Kristina Kraemer. En krönika över 500 år med släkten av undert.)
Personligen tror jag att man sammanblandet patronymikonen hos Christer Silfverax mor, Anna Olofsdotter, och hans hustru Märta Gustafsdotter.
Mvh Katy

[Cecilia Hedlund]

Hej Katy!  
 
Stort tack för uppgifter! Jo, det har också föresvävat mig att man kan ha blandat samman patronymikonen hos Christer Silferax mor och hustru.  
 
Min ana i sammanhanget är dottern Sigrids och Jöns Arvidsson Romans son Gustaf. Det är väl rimligt att anta att han är upp är uppkallad efter sin mors morfar, Gustaf Raaf?
 
Mvh/ Cecilia

[Dag Bremberg]

Katy! Vad kul att du tycks ha rett ut detta!
Ser just nu ut gm mitt fönster Gustaf Raafs arbetsplats, Gripsholms slott, så för mig är det ju roligt att ha en ana på så nära håll.
 
För tydlighets skull: Är det alltså så att det står att Gustafs Raafs dtr hette Märta i brevet till Kungl.Majt. nr 282?
 
mvh/Dag

[Dag Bremberg]

Ang Raaf! Vet Katy el ngn annan något mer om denne?  
Namnet är ju mkt ovanligt, men förekommer b la hos dragonen och konstsnidaren Gregorius Raaf under andra halvan av 1600-talet.
 
Felstavning? En Gustav Raab nämns som stallmästare i personregister t en bok om Eskilstunas historia. (E-tuna är bara fem mil bort.) Raab förekommer f ö i min släkt på en annan gren

[Katy Hedman Brännland]

Till Dag Bremberg
Hade faktiskt tänkt ställa samma fråga, om det är någon som vet mer om Gustaf Raaf. Det jag vet om honom är att man uttalade namnet med v på slutet. Rav betyder bärnsten. Hans gård Raafsnäs (sedan Löfnäs)förvanskades därför till Räfsnäs. Om namnet Raab vet jag ingenting.
Ha det bra/Katy

[Dag Bremberg]

Intressant! Häromkring tror man i allmänhet att Rävsnäs har med räv att göra. Men den är alltså uppkallad efter en anfar! Såvida det inte var tvärtom att han fick namn efter gården?
(Det jag vet är att gården anlades redan 1346 och tillhörde då Stureätten. Rester av den medeltida gården finns i källaren t den nuvarande manbyggnaden. I början av 1500-talet tillhörde gården Vasaätten och sedan Gustav Vasas tid har gården varit kungsgård. Det var fö från Rävsnäs som GV gjorde sitt berömda Vasalopp t Dalarna.)
 
Raaf kan annars ev ha koppling t Rafn, ett släktnamn som funnits i främst Skåne. Rafn är väl danska för korp (Corvinus)och om jag förstår saken rätt så har man på gammal germanska ibland sagt raaf.
Var nyss på biblan f att kolla boken om E-tunas historia, men den fanns ej på Mariefredsfilialen.
(Knut Hellberg: E-tuna gm tiderna, del 1 s 205.)

[Katy Hedman Brännland]

Dag. Gudarna vet vad som är vad! Det kan bli knepigt att bevisa både det ena och det andra. Det du säger om betydelsen korp, så är det märkligt att korp på tyska heter rabe. Kanske ett ämne för en doktorsavhandling? Men, i alla fall, du har en härlig arbetsplats. Trakten kring Gripsholm är underbar. Har du varit och tittat på Löfnäs tomten med sin stenfot, källarruin  och sina snöbollsbuskar. Det finns t.o.m. en väg som heter Löfnäsvägen.

[Dag Bremberg]

Jo, nog ska det gå att reda ut!  
Om vi får fram ifall gården hette Räfsnäs redan när G Vasa var där, så vet vi ju att vår Gustaf inte gett upphov t namnet. Frågan är när (om) den hetat Raafsnäs. Jag måste erkänna att jag inte känner till Löfnäs, men är inte det en annan gård än Räfsnäs kungsgård.  
Gårdarna borde framgå av Brita Gejvalls bok, som jag ska gräva fram.
 
Att gamla germanska ord förändrats en smula är inte så märkligt, tycker jag (och Raaf finns i dag som efternamn i Tyskland, men antagligen i en massa andra länder också).

[Dag Bremberg]

Katy! Du glömde visst att svara på min tidgiare fråga:
För tydlighets skull: Är det alltså så att det står att Gustafs Raafs dtr hette Märta i brevet till Kungl.Majt. nr 282?

[Katy Hedman Brännland]

Löfnäs ligger i alla fall idag på Rävsnäs ägor. Det finns en sommarhuskoloni i närheten. Vägen ner till Toresundshuvud som också ägdes av Silfverax går där förbi. Löfnäsvägen går ner till stranden.

[Katy Hedman Brännland]

Löfnäs ligger i alla fall idag på Rävsnäs ägor. Det finns en sommarhuskoloni i närheten. Vägen ner till Toresundshuvud som också ägdes av Silfverax går där förbi. Löfnäsvägen går ner till stranden.

[Katy Hedman Brännland]

Ibland spelar datorn oss ett spratt. Jag vet inte varför mitt föregående inlägg kom i dubbel upplaga!
Betr. Raafs dotter hade jag inte glömt att svara på din fråga. Men jag betraktar saken som så självklar, vilket jag också redan framhållit, det finns ingenting som i sak i handlingarna antyder att Silfverax skulle varit gift mer än en gång. Av samma åsikt var även de sakkuniga som jag diskuterade med då det begav sig inför utgivande av min bok. Gustaf Raafs dotter nämns inte alls vid förnamn. Det står bara att Silfverax fått överta sin svärfars förläning för sig och sin hustrus livstid. Hon får behålla den efter hans död på grund av den melioration hon gjort. Hennes barn får ärva efter henne.

[Dag Bremberg]

Katy, nu är jag tyvärr ett levande frågetecken. Du skrev tidigare att Gustaf Raaf hade en dotter som hette Märta och som gifte sig i slutet på 1620-talet med Christer Wiborg.
Nu skriver du: Gustaf Raafs dotter nämns inte alls vid förnamn.
Jag ifrågasätter inte sanningshalten, men måste fråga: vilken är källan t att Gustafs dotter hette Märta?
(Det är väl inte Elgenstierna, för vi har ju konstaterat att hans namnuppgift inte stämmer - såvida inte Christer hade två äktenskap.)
Mkt tacksam om frågegtecknet kan bli ett alldeles rakt utropstecken.
mvh/Dag
PS. Har fått uppgift om att Rävsnäs hette så redan på 1500-talet, se Sörmland/Toresund.DS

[Per Thorsell]

Beträffande Löfnäs kan nämnas, att det år 1900 fanns ett Löfnäs i Toresund som lydde under Herrestad. Det tycks alltså inte ha tillhört Räfsnäs särskilt länge.
 
Per Thorsell.

[Per Thorsell]

Ursäkta! Jag borde ha läst färdigt innan jag skrev. I Wilh. Tham: Beskrifning öfver Nyköpings Län. 1852, står följande om Löfnäs:
s. o. 1/4 m. frälse med Sätra. Har varit herregods, genom donation af 1582 för öfverste J. Ladou, från 1645 för C. Sölfverax, innehades 1691 af dennes enka; säterifriheten gick sedermera förloradt.
 
Per Thorsell.

[Cecilia Hedlund]

Katy och Dag!
 
Christer Silfverax ska vara begraven i Toresunds kyrka. Vet någon av er om graven finns kvar?
 
Mvh/ Cecilia

[Katy Hedman Brännland]

Till Dag Bremberg. När jag skriver att Christer Silfverax hustru inte nämns vid förnamn, avser jag brevet från Brita von Numers till kungen. Det var väl din fråga? Läs f.ö. vad som står i citatet ur Almquist i Cecilia Hedlunds inlägg av den 20 aug. 2002. Christer Silfverax satt alltså på Löfnäs redan från 1633 på sin svärfars förläning.

[Katy Hedman Brännland]

Till Cecilia Hedlund. Jag vet inte om hans grav finns kvar, men kanske hans vapensköld hänger där.

[Cecilia Hedlund]

Jag tror inte Raab är en felstavning för Raaf, utan det är nog snarare fråga om olika stavningskonventioner…
 
Citerar Anders Anton von Stiernmans uppgifter om Gustaf Raaf (i boken Swea och Götha höfdinga-minne, kapitlet Om höfwidsmän på Gripsholms slott, Stockholm 1745 (ny utgåva 1836), sid 146:
 
Gustaf Rab, Drottning Christinas Stallmästare blef förordnad år 1621 på Gripsholm, Befallningsmannen derstädes Olof Olofsson till hjelp.
 
Katy, du skriver att du vet att man uttalade namnet med v på slutet? Hur vet du det?
 
(Ett danskt(?) uttal av Raab idag, kanske skulle uppfattas av ett otränat svenskt öra idag som mer likt rav(?). Men var han dansk, och var det så i början på 1600-talet också? På 1700-talet stavade man tydligen v i slutet av ord med f i Sverige - för inte sa man väl blef då (?)- så det skulle kunna förklara de varierande stavningarna.)
 
Mvh/ Cecilia

[Cecilia Hedlund]

Rättelse: Ser att jag missade kommatecknet efter Stallmästare i citatet. (Ska man citera, så ska man citera rätt...)

[Dag Bremberg]

Katy, för att vi ska vara helt tydliga (och jag tar tisken att bli tjatig), min fråga var:  
vilken är källan t att Gustafs dotter hette Märta?
 
Om det inte finns någon sådan källa, i alla fall inte en som någon kan ange nu, så får vi stryka förnamnet - tills vi hittat det i en källa.
Almquist-citatet innehåller ju inte något förnamn. Men det borde stå i det beslut som han hänvisar till: Maria Eleonoras beslut 29/11 1633.  
 
Och om, om, det visar sig att det inte finns något belägg för att Raab hade en dtr vid namn Märta, så tyder det ju på att den Märta Olsdotter, som Elgenstierna nämner, faktiskt är en annan person, dvs en första hustru. Med tanke på att Raabs dotter tycks ha överlevt Christer Wiborg med cirka 40 år, eller mer, tycks han ha varit född före Raabs dotter. Kan alltså mycket väl ha hunnit med ett tidigare äktenskap under 1610- eller 1620-talet. Men det sistnämnda är spekulationer, som vi kan vänta med tills vi rett ut källorna.
 
Cecilia, intressant med efternamnet! Ang. Toresunds kyrka vet jag ej om graven, men kyrkan finns ju kvar, om än hårdhänt renoverad vid förra sekelskiftet. Kan kolla upp det.
KLaty, apropå det, du skrev att dottern Anna dött i samma församling 1693. Vet du om hon också är begrav där (eller kan det vara tvärtom att hon dog i Värmland, där hon ju ägde gods, men begravdes i faderns kyrka).
Ska ta en ny sväng t biblan i dag...

[Dag Bremberg]

En liten pusselbit till:
 I Toresunds kyrka ligger enligt Stallarholmens hemsidas historiska avdelning en gravhäll med en bild på en herre klädd i rustning. Runt kanten står det bland annat Anund Sture riddare aff r?ffnes
Räfnäs tycks alltså ha funnits som namn på kungsgården redn i mitten av 1400-talet (såvida inte inskriptionen är nyare, men stavningen förefaller mycket ålderdomlig, i alla fall för en lekman.
Räfsnäs kan alltså inte ha fått namn av G. Raaf, och jag tror inte att han fått namn från kungsgården. En gissning är att han inte har rötter i bygden, utan kommit inflyttad för att ta tjänsten på det kungliga slottet. Raaf förekom främst i Skåne/Blekinge, men Raab fanns i Stckholm denna tid, bl a Alexander Raab, som var balberare (läkare).

[Dag Bremberg]

Har ringt kyrkvaktmästaren; det finns ingen förteckning över dem som begravts i kyrkan. På de ca tio hällar som har namn finns ingen Silverax. Jag ska åka dit o titta vid tillfälle.
Frågan är dock vilka källor som finns till att Christer o dottern Anna begravts där.

[Cecilia Hedlund]

Jag vill gärna tro att Sigrid Silfverax mor hette Märta.  
 
Om man tittar på namnen på Jöns Arvidsson Romans och Sigrid Silfverax barn, så verkar det nämligen som om de har tillämpat bunden namngivning. Den äldsta dottern heter Anna (som farmor, Anna Jönsdotter), den andra dottern heter Märta. Den äldste sonen heter Christiern (stavningsvariant av Christer = morfar), den andre sonen heter Arvid (som farfar).
 
Däremot så har jag funderat lite på om Sigrid verkligen kan ha varit född så sent som 1636, som påstås hos Elgenstierna m fl. Hon gifter sig 1651. Alltså bara 15 år gammal! Första barnet kommer sedan 1652. (Hennes make var född 1629). Det kanske var lagligt att gifta sig så tidigt på 1600-talet, det vet jag inte. Man får väl utgå från att äktenskapet var arrangerat. Men i så fall så tycker jag det är lite märkligt att den äldre systern, Anna, inte giftes bort/gifte sig förrän 1658, då hon var 29!

[Cecilia Hedlund]

Dag!  
 
Stort tack för att du försökt/försöker ta reda på graven i kyrkan. Jag har länge tänkt göra en utflykt dit i somras och titta efter graven. Men jag har aldrig kommit iväg. Hittar du den, så ska jag absolut göra det.
 
Källan till att Christer Silfverax skulle vara begravd där är  Elgenstierna, men också Stiernman. Jag kan väl citera hans uppgifter om Christer Silfverax (även om de inte innehåller något nytt). (Det är sidan 147 - jag har en fotokopia.)
 
Christer Jakobsson Wiborg, (Silfverax), Drottning Maria Eleonoras Stallmästare, blef 1641 den 8 April Under-Ståthållare wid Gripsholm och öfwer dess ladugård och flera gårdar, som derunder lyda; fick confirmation på samma beställning år 1645 den 20 Aug.; adlad 1647 den 20 Maj; skref sig till Löfnäs och Ugglebo. [Död (=kors)] 1652 den 8 Nov.; begrafwen i Thoresunds kyrka i Södermanland.
 
Om jag nu har skrivit av uppgifterna både om Gustaf Rab och på Christer Silfverax, kanske det är lika bra att ta också ta den text som står emellan deras personuppgifter:
 
NB, År 1628, den 29 April blef Gripsholm, jemte Strengnäs, Mariefred, Tynnelsö, Räfsnäs, Eskilstuna, med underliggande Län och gods, som uppräknas, gifna Drottning Maria Eleonora, till Morgongåfwa. Se mera i mitt Register till Kon. Johan III:s Krönika, lit. G.
 
Olof Christophersson, kallas år 1629 Fougte på Gripsholm.

[Dag Bremberg]

Lövnäs är inte samma som Rävsnäs. Lövnäs kallades en tid Raafsnäs och var ett säteri som ingick i det område vilket administrativt tillhörde Räfsnäs kungsgård (så det är lätt att förväxla).
 
Detta framgår i bl a C-J Clemedsson: Toresund (Sörmländska handlingar nr 38) 1981. Där uppges att Gustaf Raaf skrev sig på 1620-talet till Lövnäs, som var ett säteri, vilket under en tid kallades Raafsnäs. Nu öde med endast små rester av grundmurar.
Han ägde inte säteriet eller de elva gårdar som hörde till, utan hade en slags besittningsrätt. Förläningen drogs in efter hans död, men 1633 gick änkedrottningen Maria Elonora med på att , svärsonen Christer fick livstids besittning. (Hon var ju fö hans arbetsgivare och möjligen var han en av hennes få förtrogna. En annan var Knut Posse, som av henne fått Räfsnäs. 1640 flydde ju Maria Eleonora, men förläningen bekräftades av drottning Christina, som dessutom gav honom skatterätt t Toresundshuvud (Tårsenshuvud))
Efter hans död drogs alltihop in eftersom det var på sådan mark som var viktig för kronan, sk förbjuden ort. Arvingarna lyckades dock få behålla skatterätten t Lövnäs och underliggande Sättra (Sätran), som ersättning för att gårdarna förbättrats under deras besittning.
Mågen Peter Cremer (död 1676) var kvar hela sitt liv på Lövnäs och när änkan dog 1693 fock sonen Johan C (d 1698)arrendeavtal. Hans änka Britta von Numers (d 1754) (enl Clemedsson, som huvudsakligen bygger på Almquist 1935).

[Dag Bremberg]

I Raab/Silverax-förläningen ingick förutom Lövnäs: Baggebola, Brelöt, Gunnevik, Hälletorp, Kantorp, Snidsta, Spånvik, Sätra, Trädgårdstorp,  
Toresundshuvud, Nårsätra. (Enl Gejvall-Seger, Birgit (1995): Grannar till Gripsholm, sid 28-29, uppgifter från jordeboken 1647)  
Gejvall uppger också i en not att han skulle skrivit sig till Ugglebo. Något Ugglebo känner jag dock inte till i trakten eller i Sörmland. Det finns ju i Östergötland och andra landskap, och kanske finns något mer att gräva fram, t ex ur beslutet om förläningarna 1647, vilket jag inte läst.

[Dag Bremberg]

Ugglebo måste vara Ugglebol i Värmland, som jag inte visste att han skulle ägt. Jag trodde att det var svärsonen Roman som skaffat Ugglebol, men med tanke på att ägandet övergått t andre svärsonen Cram?r, så verkar det väl sannolikt att Christer Silverax kan ha ägt gården.
Ägarlängd som jag skrivit av från nätet:
Ugglebol:
1540-1545 Börje Månsson Drake
1644 Anna Olofsdotter Krabbe
1651 Anna Arvidsdotter Swan
1652-1654 Bokhållare Jöns Arvidsson Roman gift med Sigrid Silfwerax
1670 Ryttmästare Peter Cram?r gift med Anna Silfwerax
-1679 Anna Silfwerax

[Dag Bremberg]

Johan Cremer var enligt Katys tidigare inlägg inte son, utan brorson t Peter C. I så fall har alltså Almquist fel.