Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-28

[Berit Sjögren]

Dick Vase! Jag fattar det som att med vi menas Ingeborg o hennes bror Georg Zelow, han som ju för hennes talan i SEvede häradsrätt 1696, när Georg Schildt vill riva upp arvsskiftet efter sin svärfar.
För den som vill läsa mer om Fru Ingeborg Zelow till Totebo finns mcket i Harald Peterssons Hjorted i svunnen tid (1968). Jag har bara uppehållit mig vid sista gången hon nämns, om Yxered 1726. Dock står det på sid 64, sedan H Petersson nämnt den felaktiga uppgiften (var?)att Ingeborg skulle ha dött samma år som fadern, till ovanstående kan den rättelsen göras att Ingeborg Zelow levde ända till omkring 1725 (på ett annat ställe i boken säger förf. 1726) och att hon hade bröstarvingar. Ingen källhänvisning, inget vidare i boken om detta. Så ovissheten om barn kvarstår.
Berit

[Benny Borgstrand]

Hej Berit,
 
Förlåt om jag är nyfiken, men har du också anfäder i släkten Schildt eller Hiertstedt?

[Berit Sjögren]

Hej Benny!Nej, jag har inte anknytning till Schildt-Zelow men har funnit en hel del om dem i domböcker. Har haft anledning sätta mig in i problemen då jag hjälpt vänner med deras anor.
För övrigt tror jag att man måste försöka hitta boupptckningar. Kanske i Göta hovrätts arkiv med adelns handlingar, om nu inte bou finns för dem i Vadstena landsarkiv.  
Berit

[Berit Sjögren]

Ledsen! Mina inlägg har nu hamnat både under Zelow o Schildt! Det var ine meningen. Berit

[Benny Borgstrand]

Berit,
 
Om anbytarvärden läser ditt/dina inlägg då hamnar det nog rätt så småningom.
 
MVH/ Benny

[Benny Borgstrand]

Dick,
 
Jag glömde svara på en annan del i ditt inlägg.
 
Du skriver, se nedan.
 
Att jag - och Eriksson - skriver Jurgen/Georg/Göran beror på att namnet skrivs olika i olika handlingar. Om man utgick från Borgström skulle alltså t ex rådsprotokollet av 1723, där Jurgen/Georg d y skrivs ”wåhr salig fader Jurgen Schildt” vara någon annan person. I slutändan skulle vi ha en hel mängd samtida Jurgen och Göran och Georg och Georgius Schildt.
 
Jag vet mycket väl att samma namn kunde skrivas olika, typ George som Jurgen ,Georg, Göran m.m.
 
Det jag ville ha sagt var att George Schildts far  Jurgen,  alltid skrev sig själv som Jurgen och inget annat, och George, Jurgens son alltid skrev sig som George i dom brev m.m som dom själv skrivit under.
 
Sen att andra källor kallade dom Jurgen, George, Jöran m.m det är en annan sak.

[Dick Wase]

Ska försöka svara på det som sagts.  För det första har åtminstone jag mycket svårt att tolka ”när vi intet honom af nöden hafwer” som att det skulle handla om Georg Zelow.  Det kan jag bara förstå som Ingeborg och någon med henne som skulle kunna tänkas kräva något av Georg/Jurgen Schildt.  Men, så länge Charlotta gäckar oss kan naturligtvis inget sägas med hundraprocentig säkerhet.  Men visst är det intressant att Harald Petersson påstår att Ingeborg Zelow hade bröstarvingar.  Gullan Olsson har berättat för mig, att det ända fram till 1960-talet fanns en gammal familjebibel i Frödinge från Peter Hiertstedts tid, som blev aska i en brand då och möjligheten finns ju att det är därifrån allt ursprungligen emanerar.  Men inte heller det lär vi få veta.
 
Vad gäller tolkningen av mina ord får det stå för Borgstrand.  Vad jag avsåg att säga var att det föranlett mig att göra de viktiga förändringarna.  Vad däremot gäller Schildtanknytningen så råder ingen tvekan om att det är den Barbro Katarina som är dotter till Georg/Jurgen Schildt och Anna Barbro Bankow som Peter Hiertstedt var gift med från 1711, men om hon var född 1677 kan vi kanske inte vara hundraprocentigt säkra på.  Jag har bara uppgiften från Elgenstierna och vet inte varifrån han har den.  Han har ju också blandat ihop henne med den Barbro Katarina som avled 1761.
 
Naturligtvis ska det stå Georg/Jurgen.  Som sagt, det är svårt att läsa eget korrektur.  Angående detta om Johan och hans härstamning så kommunicerade Eriksson och jag en period om detta brevledes, och åtminstone då hade han ingen annan anknytning till Georg/Jurgen än Johans omnämnande som bror till Georgius.
 
Intressant är också än mer förvirrande uppgifter som jag erhållit från Gullan Olsson, nämligen först Georg Benjamin Hjertsteds död 25/1 1757 på Rötsla i Frödinge av slag, då han sägs vara 50 år gammal och 2 gånger gift. I dödboken står det också: ”filius degener”, vilket här bör uttolkas ”oäkta son”.  Han är alltså född utanför äktenskapet!  Kanske redan 1707/1708. (Vilket jag menar inte betyder att hans mor och far inte senare kan ha gift sig, det kan ha skett och brodern Carl Fredrik sedan fötts i äkta säng).  Som om inte det var nog fick jag också en uppgift som via Gullan emanerar från Sven Säfvenblad, också Hjertstedtättling, ur Frödinge församlings räkenskaper 1710. Där står: ”Testamentspängar af dhe förmögna effter dhe fattige intet. Särdeles anföres dhet som enskylt är, effter välb:dde Inspectorens Hiertstedts lilla son, Carl Samuel i Långbråtsle, och Inspectorskan Maria Berg, Gifwit i testamente och till Kyrkan för grafstället, dhe begge lades i kyrkan, der til en upkastad graf på gången”.  På Långbrötsle bodde Nils Hiertstedt, Peters bror, som var sekreterare hos greve Wrede på Ålhult i Södra Vi, där också Peter var ”inspector”.  Är det ”inspector” Peter eller ”secreterare” Nils Hiertstedt som var fader till Carl Samuel och gift med Maria Berg?  Kanske någon kan hjälpa till att bringa klarhet i det?

[Dick Wase]

Jag återför mitt svar på Berit Sjögrens svar från Zelow till Schildt:
 
Jag har väl aldrig påstått att ditt inlägg skulle bevisat att Ingeborg Zelow hade egna barn?  Eller har jag det?  Folk menar att jag sagt saker som jag alls inte känner igen.  Som jag sa är det evigheter sedan jag rotade i detta, och texten du refererar till har jag själv liggande någonstans i mina boxar, men tack för att du påminde mig.  Jag menar att Ingeborg Zelows sätt att uttrycka sig tyder på att hon uttalar sig för sig och någon mer som har rätt att kräva något av Georg Schildt.  Men ”skandalen” indikerar ju klart, att Ingeborg Zelow inte hade någon anledning alls i världen att ordna bröllop för Barbro Katarina Schildt.  Och skandalen som varit i var mans mun, stämmer inte den som hand i handske med tanken att deras äktenskap var ett ”legaliseringsäktenskap” av ett utomäktenskapligt barn?  Spekulationer, ja, men rimliga sådana eftersom vi förstår att Georg Schildt tydligen ovilligt blivit hennes man och snabbt ”dumpat” henne.
 
Naturligtvis kan vi inte säkert säga, att Ingeborg Zelow inte var en osedvanligt Florence Nightingale liknande människa, som trots de oförrätter hon kände sig utsatt för från maken tog hand om och betalade för hans barn, men - om vi ska vara realistiska - hur sannolikt är det?
 
Sedan, otroligt!  Det är verkligen länge sedan jag höll på med detta.  Jag hade för mig att jag utvecklat någonting om Georg Benjamin och hans gårdsägande, och att jag funnit indikationer på att han kunde ha varit gift med en Hammarhjelm, men jag har faktiskt inte en aning om var jag gjorde det.  Ett tag när jag funderade trodde jag att jag drömt det.  Måste kolla igenom mina SoH och se om jag finner det.

[Benny Borgstrand]

Har precis köpt Riddarhusets ättartavlor (CD) 2002.  
 
Ska väl innehålla allt från Elgenstierna och även uppdaterat fram till dags dato ( med vissa rättelser).  
 
Men nog trodde jag det fanns mer rättelser, för att ge ett ex, så ta släkten Schildt.  
 
Barbro Catharina Schildt ( f 1677 ?) dotter till George Schildt ( f 1644? ) , Barbro Catharina död 1761 och begraven 1761-09-26 i Gladhammars socken.  
 
Det måste ju vara ett pinsamt misstag att den uppgiften ännu finns kvar? eller finns det inga rättelser av senare datum?  
 
Enligt Dick så har ( Elgenstierna ) blandat ihop det med en annan Barbor Katarina Schildt som dog 1761.  
 
Barbro Catharina Schildt, gifte sig med Peter Hiertstedt 1711-08-23. ( Borgmästare, häradshövding i Vimmerby).
Muntligen adlad av Fredrik I 1728. ( skröna!?) hur som helst inte giltigt.
 
 
Peter var ju gift 3 gånger.  
 
 
1:a g. med Charlotta Schildt,  
 
2:a g. onsdagen den 23 augusti 1711 med  
Barbro Catharina Schildt.  
 
3:e g. fredagen den 28 maj 1725 med  
Maria Berta Arvidsdotter Boreén.  
 
Alltså har Barbro Catharina Schildt varit död omkr 1724, möjligtvis senast tidigt 1725.
 
Varför benämnes Charlotta Schildt i vissa källor som hovfröken och död i barnsäng?
 
Är det från Hiertstedska samlingen?.
 
Källor: Hiertstedtska samlingen  
från Genealogiska föreningen i Stockholm.  
 
Boken Frödinge socken i gammal och ny tid.
 
Mikrofilmer av kyrkoböcker från Västra Tollstad.  
Södra Vi, Vimmerby och Frödinge.  
 
Förhoppningsvis har det skett bättre granskningar och rättelser av andra släkter/ätter i Riddarhusets CD.

[Roger Byström]

Hej på Er alla Schildtvänner!
 
 Det var väldigt överraskande att läsa att Dick  
 helt plötsligt kommer med helt nya uppgifter om  
 ursprunget för den, än så länge, adliga  
 (nr282) ätten Schildt.
 
 Vad motsäger den, av Elgenstierna antagna,  
 teorin som bygger på att släkten invandrat från  
 Bayern?
 
 Det är en lång väg att vandra från Bayern till  
 havet och det skulle vara av stort intresse att  
 bekräfta vem det är som egentligen har varit  
 ute och seglat!
 
 MVH/ Roger

[Benny Borgstrand]

Hej Roger,
 
Från att ha varit skeptisk till en del av Dicks uppgifter så har jag anammat en del.
 
Dick, anser ju att Charlotta är dotter av George och Ingeborg Zelow, och efter att ha läst nedan...
 
 Fortsättningen på Ingeborgs inlaga, framförd i Sevede häradsrätt av brodern Georg Zelow, lyder f ö ”har han inte velat wara man i förflutna tider, så må han nu bliva der han är, warandes dessutom utan allt tvivel förekommit, det som är i allas mun och oförborgat uti hela Wimmerby stad.” Tydligen hade en skandal förevarit o känslorna svallade.  
 
Det kan jag tolka endast som att George är far till Charlotta, troligen före ett äktenskap ingåtts.
 
Det som hanlar om borgerliga Kaptenen ( sjökaptenen )  Schildt, försvann det eller låg det under Zelow?

[Benny Borgstrand]

Hittade inlägget om ev Borgarskap på Schildtsläktet.
 
 
Jurgen Schilt, skeppare, ankom 1463 med sitt skepp från Danzig till Reval.  
 
Källa: Revaler Schifflisten 1425-1471 und 1479-1496, hrsg v Reinhard Vogelsang. Quellen und Studien zur baltischen Geschichte bd 13. Köln, Weimar, Wien 1992.  
 
Mig gör det ju absolut ingenting om han är min anfader, men vad mer än namnet ( som säkert är ganska vanligt Tyskt? Livländskt ? ) och att han ankom till Reval gör han till ev släkt till George (Jurgen ) Schildt?
 
För George ( Jurgen ) är ju säkert då som nu ett av det vanligare namnen och Schildt kanske med?
 
Men det är klart, sammantaget Jurgen Schildt, det kan vara mer än så ett så.
 
Livland har fått sitt namn från det finsk-ugriska folket liverna och var en benämning på den löst sammanhållna konfederation i Baltikum som skapades av tyska korsriddare på 1200-talet.  
 
 
Och för att vara ättlingar till mig så har väl varken George ( d.y )  eller Jurgen ( d. ä ) charmat någon med det lilla man vet om dom.
 
Däremot Von Post, som gifte in sig i släkten verkar ju ha varit en hedersman.

[Roger Byström]

Hej Benny!
 
  Mitt inlägg kanske kan tolkas som om jag vore  
  kritisk till de uppgifter som Dick presenterat.
 
  Så är inte fallet och jag värderar inte J?rgen  
  Schildts ursprung olika beroende på om släkten
  initialt varit borgerlig eller om den varit  
  adlig.
 
  Däremot ser jag det som högst väsentligt och  
  särSchildt viktigt för oss som forskar i denna  
  släkt att det korrekta ursprunget bevisas.
 
  Det jag ville uttrycka var att det skiljer  
  väldigt mycket mellan, de tidigare vedertagna,
  uppgifterna från Elgenstierna och de nya  
  uppgifterna som Dick presenterat.
 
  Elgenstierna rapporterar ju om ett  
  sannskyldigt kaos vad beträffar det material  
  som han studerat varvid det känns extra  
  angeläget att Dicks hypotes granskas noggrannt.
 
  MVH/ Roger

[Benny Borgstrand]

Hej Roger,
 
Ja du har helt rätt att det är viktigt att vi får veta eller kan komma så nära sanningen man kan angående Schildt släkten.
 
Jag tolkade ej heller ditt inlägg som att det var kritiskt till Dick heller.
 
Det jag trodde var däremot att Riddarhusets (CD) ättartavlor, skulle innehålla åtminstone några väsentliga rättelser om släkten Schildt, men tyvärr var det dåligt med det.
 
Riddarhusets ättartavlor innehåller ju all info från Elgenstierna, och uppföljning av släkterna fram till dags dato med vissa rättelser.
 
Angående Dick,  så tror jag att han kan göra så att vi kommer ännu mer närmare sanningen.

[Roger Byström]

Hej igen, Benny!
 
 Det verkar som om vi får dra den här slipstenen  
 sjäva en stund.
 
 Jag har också hört talas om Riddarhuset och  
 också om någon slags släktförening som har för  
 avsikt att organisera, de agnatiskt stammade  
 delarna, av släkten Schildt.
 
 Båda dessa auktoriteter borde vara rätt så  
 nyfikna på de frågor som behandlas inom detta  
 forum.
 
 Jag skulle gärna se att Dick lyfte fram sina  
 teorier och prövade dem gentemot de av  
 Elgenstierna vedertagna uppgifterna om att  
 ätten Schildt härstammar från Bayern.
 
 Det finns ju ett antal personer av samma ätt  
 som immatrikulerats i den finska adelskalendern
 vilket gör att Skepparteorin torde vara  
 mindre sannolik.
 
 MVH/ Roger

[Berit Sjögren]

Dick Vase! Jag föreslår att diskussionen om fiktiva Charlotta Schildt som gift med Hiertstedt i ett 1:a gifte läggs ner tills bevis framkommit om hon var dotter till Ingeborg Zelow. Beställ fram bouppteckningar ur Göta hovrätts arkiv i Jönköping eller var de nu kan finnas så ser ni om Ingeborg hade egna barn!  
 Dick Vase förnekar att han sagt att  Charlotta Schildt var Peter Hiertstedts 1:a hustru men  det står publicerat i SoH  1991/1 s 267 +273+281 och fortsätter sätta myror i huvudet på folk. Varför inte erkänna , Dick Vase, att dina uppsatser innehåller lösa spekulationer som ger upphov till nya sådana? Både om ”Charlotta Schildt” och  Ingeborg Zelows man Georg/ J?rgen  Schildt, assessorn som visat sig vara en o samma person, inte far o son. Det tryckta ordet har större genomslagskraft än allt som valsar runt i cyberrymden o många bläddrar i gamla ex. av SoH i tron att allt är sanning.
Varför inte att fasta på din uppgift  av 11/12 2005 att  Georg Benjamin Hjertstedt var ”filius degener” som det står i dödboken i Frödinge 1757 25/1? Han kan då ha blivit legaliserad i Peter Hiertstedts äktenskap ingått 1611 med Barbro Catarina Schildt och haft henne som mor. Eller också hade P Hiertstedt -eller Barbro Catarina- fått Georg Benjamin med en annan..
Jag förstår att Hiertstedtsättlingar undrar över att  Georg Benjamin Hj. o  brodern Carl Fredrik  är födda  före äktenskapet som ingicks med Barbro Catharina Schildt 1711. Det kan ha funnit skäl av Johan Gabriel Hiertstedt f1771 ( Carl fredrik Hjertstedts sonson) att fabricera en historia i sina släktant. för att dölja en familjehemlighet.(Dick Vase SoH 1991/1 s. 267).
   
Om jag får spekulera kan man  tänka sig att skandalen i Vimmerby som refereras i Sevede hd 1696, då den förlupne  Georg Schildt vill riva upp arvsskiftet efter sin svärfar, beror på att Georg S. varit otrogen och fått barn med en annan kvinna. Det finns gott om otrohetsaffärer i domboksprotokollen. Kanske med en kvinna som hade anknytning till sl Croneborg där namnet Benjamin är vanligt-även otrohetsaffärer i  tidigare led. Se Nils Hård af Segerstad i SoH 1997/1  s 228 om Johan (Benjaminsson) Croneborg som dog ca 1696 när han fått veta att hans fru Elisabet Tornerefelt hade fött barn med en annan och systern Anna Catarina Croneborg skild från Per Rääf 1686 men som fött uä barn innan hon gifte om sig ca 1694 med en Petrus Omberg som gjorde förvirrade inlägg för att rentvå hustrun från att ha fött barn (Östra härads dbk 1695 ST ?24). .
Det är bara nya teorier och jag föreslår att inget mera sägs förrän  handlingar framkommer som bevisar sambanden.
Vänligen Berit

[Dick Wase]

Hej!
 
Varit frånvarande några dagar (är upptagen med att skriva en bok som inte har något med släktforskning att göra).  Jag förstår Benny vad du menar med detta med Georg kontra Georg/Jurgen/Göran, men för min del (det är ju ett personligt val) känns det bättre att skriva så.  Titeln hovfröken kommer från den släktsammanställning som min farmors farfars far, tullinspektören Johan Gabriel Hjertstedt, gjorde i början av 1800-talet.  En avskrift finns i den Hjertstedtska samlingen.  Barnsäng är en hypotes som jag har framfört, eftersom Carl Fredrik föds 1710 och hans moder måste ha dött samma år, eftersom Peter Hiertstedt efter det obligatoriska änklingsåret gifte om sig 1711.
 
Uppgiften om adlingen finns i det långa begravningskväde som lästes över Peter Hiertstedt 1760, och finns också i avskrift i Hiertstedtska samlingen.  Nils Hjertstedt har några uppgifter, som jag inte vet varifrån de kommer, att han (och brodern Nils) skulle ha köpt sig adelskapet av kungen.  Uppgiften om året ska också finnas någonstans i Hiertstedtska samlingen, men det finns motstridiga uppgifter om detta har jag för mig.  Nils ska ha adlats av Ulrika Eleonora 1719 och jag tror mig också ha sett en uppgift om 1721 eller 1723 för Peter, men är inte säker.  Vid besöket i Vimmerby 1722 kan man ju tänka sig att kungen mottagit pengar av Peter, eller att avtal gjorts upp.  Sedan kan det ha dragit ut på tiden och kungen velat undkomma det, vilket ju avsaknad av sköldebrev kan tyda på.  Eller så är det uppgiften om 1721/1723 som är riktig.  En av Nils' sonsöner, Sven Gabriel Hiertstedt (död 1820), var kapten vid livdrabanterna, där officersskap var reserverat för adeln har jag för mig (men är inte säker).
 
Naturligtvis finns det ingen hundraprocentig säkerhet i en anknytning mellan Jurgen 1463 och ”Jurgrarna” senare.  Men namnet Schildt är förhållandevis ovanligt och eftersom det är i samma geografiska område som de senare dyker upp talar mycket för att det är samma släkt, baserad som borgerlig släkt i Dorpat.
 
Angående ursprunget från Bayern tror jag inte man ska ställa frågan så som Roger gör.  Man borde istället fråga vad det finns mer än Elgenstierna (som förmodligen bygger på någon släktmyt) som stöder att de kommit från Bayern.  Angående t ex släkten Breitholtz så för Elgenstierna vidare myten om ursprung i Sachsen, för vilket ingen grund finns.  Denna släkt är helt klart en från början svensk/gutnisk borgerlig hantverkarsläkt (tidigaste kände medlemmen Herman Bredhult, död i Visby 1313).  Det var inte ovanligt att man ville ”förfina” sina anor när släkten väl blivit adlad, och ett ursprung i Sachsen lät bättre än ett i den lilla fattiga staden Visby - som dessutom pekade på borgerligt ursprung.  Detsamma gäller förmodligen för Schildt, där ju grenar dessutom ”fuskat” sig in på riddarhuset.  Åtskilliga baltiska borgerliga släkter klättrade under svensktiden på den sociala stegen och adlades och ett svårkontrollerat ursprung i Bayern lät finare än knoddar i Dorpat.
 
Att det är Georg/Jurgen/Göran Schildts dotter Barbro Katarina som Peter Hiertstedt gifter sig med 1711 finns ingen som helst tvekan om.  Men Barbro Katarina som avled 1761 i Gladhammar kan hänföras till två möjliga personer:  Löjtnant Henrik Schildt (son till Christoffer och kusin till Georg/Jurgen/Göran) född omkring 1643, som hade åtminstone två barn som föddes i Mönsterås, Beata Wendela 1682 och Adam Henrik 1691, samt Adam Schildt, född 1655.  Personligen hänför jag henne nog hellre till Henrik Schildt.  En tredje Barbro Katarina är Gustafs (bror till Henrik) dotter, som 1727 gifte sig i Uppland med pappersmakaren Olof Kihlgren från Hakarps socken i Jönköpings län.  Men hon känns inte riktigt aktuell, eftersom äktenskapet var i Uppland och hon i så fall skulle ha varit 53 år vid dess ingående.
 
De uppgifter jag fått från Gullan Olsson, angående Georg Benjamins födsel som ”oäkta” och att ”inspektorskan” Maria Berg avlidit med sonen Carl Samuel Hiertstedt på Nils' gård Långbrötsle senast 1710 ställer ju till det en hel del.  Var hon gift med Nils eller Peter?  Att hon och sonen dog på Långbrötsle tyder ju på den förste, men å andra sidan tyder ju inspektörskan-titeln på äktenskap med Peter.  Den senare var ingen lysande man i alla avseenden vad det verkar.  Redan sex år efter bröllopets ingående flydde (den gravida) Maria Bor?n i hast med sina två barn från sin make till släktingar, p g a att han terroriserat henne.  En förlikning kom dock till och Hiertstedt lovade att respektera och behandla sin hustru väl, och hustrun återflyttade.  Med tanke på Hiertstedts rikedom och detta agerande framträder en bild av en ganska skrupelfri man tycker jag.  Utifrån dessa uppgifter är min FUNDERING denna:
 
Peter Hiertstedt har varit gift med Maria Berg, och de hade sonen Carl Samuel.  Men det har skurit sig i äktenskapet och Maria har tagit sin tillflykt till svågern på Långbrötsle.  Kanske skär det sig för att Peter Hiertstedt charmar den långt mer ekonomiskt attraktiva Ingeborg Zelow och hennes unga dotter Charlotta, vilken den senare blir med barn och föder Georg Benjamin 1708(?).  En skilsmässa och nytt äktenskap planeras (men skilsmässor dröjde ju som bekant några år vid denna tid), och Maria Berg inhyses hos brodern Nils på Långbrötsle, och så föder Charlotta ett barn till, Carl Fredrik 1710.  Självklart införs inte barnen i födelseboken i Hjorted, eftersom de är ”oäktingar”.  I Johan Gabriels uppställning sägs inte heller något om äktenskap mellan Peter och Charlotta, bara att den senare var moder till Carl Fredrik.  Både Charlotta och Maria Berg, liksom Carl Samuel, avlider dock 1710 och såväl skilsmässa som äktenskap går om intet.  För att rädda situationen från skandal och förtal inkallas nu Charlottas halvsyster, den något till åren komna Barbro Katarina, och trolovas med Peter, men han kan inte gifta sig förrän efter änklingsåret.  Men Barbro Katarina tar plats hos Ingeborg (hon dyker nämligen upp redan 1710 som dopvittne med Ingeborg Zelow har Gullan Olsson förtalt mig och Adam Schildt finns också i Hjorted vid denna tid) i väntan på bröllopet och 1711 ingås det.  På så sätt klaras arvsgången till Georg Schildt på ett enkelt sätt ut för Peter och hans barn med Georgs dotter Charlotta, vilka som oäktingar annars kunde bli arvlösa.  Han är ju i vilket fall som helst svärson till denne.  Det förklarar också varför Ingeborg Zelow var så mån om äktenskapet att hon höll det på Totebo.  Hon ville skydda sina oäkta barnbarn och Schildtarna kunde då ställa det villkoret att det inte skulle kosta dem något.  Detta skulle då innebära, att Peter Hiertstedt haft barn med fyra kvinnor, men bara varit gift tre gånger.
 
Ja, som sagt, detta är en FUNDERING.  Det vore innerligt väl om någon visste något mer om Maria Berg.  Tyvärr har jag inte, p g a boken jag skriver, tid att ägna mig åt detta f n.
 
En fråga som jag vill ställa är, varifrån kommer uppgiften att Peter Hiertstedt skulle ha hetat Lars Peter?  Det har då jag aldrig sett någonstans mer än i en tidningsartikel från 50-talet.

[Dick Wase]

Snälla Berit Sjögren.  Jag har aldrig förnekat att jag sagt att Charlotta varit Hiertstedts första fru.  Det är först i mitt senaste inlägg som jag funderat över en annan möjlighet.  Nu pådyvlar du mig åter saker som jag inte sagt och jag förstår inte varför du gör det.  F ö kan jag inte med bästa vilja i världen påstå att jag är weibullian, jag anser det tvärtom viktigt att ventilera uppslag och id?er, formulera hypoteser och så, för det ger ofta infallsvinklar som inspirerar någon till att göra nya fynd eller kompletteringar.

[Benny Borgstrand]

Har försökt hitta lite information om denna Maria Berg och fann denna uppgift på nätet.
 
Var uppgifterna kommer ifrån kan ej verifieras så någon sanning är det väl inte, men kan ju vara kul att ta del av och ev spåna vidare på.
 
 PETER HIERTSTEDT:  Son till Håkan Nilsson Hierstadius, tabell 2.  * 1682 18/3 Västra Tollstad, † 1760 11/9 Frödinge.  Inskriven vid Uppsala universitet 1699.  Frälsefogde i Södra Vi och Ålhult 1710, stadsnotarie i Vimmerby 1716, borgmästare där 1720, riksdagsman 1723, muntligt adlad 1728, häradshövding i Sevede 1739.  Frälsegodsägare.  oo 1 ca 1705 Maria Berg, † 1710, o-o 2 Charlotta Schildt, * 1691, † 1710 (i barnsäng?), dotter till assessor Georg Schildt och hans andra hustru, Ingeborg Zelow.  oo 3 1711 23/8 Barbro Catharina Schildt, * 1677, † 1724, halvsyster till första hustrun, dotter till assessor Georg Schildt och hans första hustru, Anna Axelsdotter Cruus.  oo 4 1725 28/5 Maria Arvidsdotter Borén.  Barn:
 
1. Carl Samuel:  * ca 1707, † 1710.
 
2.Benjamin:  * 170(, † 1757 25/1.
 
Tolkar jag sidan rätt så ska  Peter haft en son Carl Samuel med denna Maria Berg.
 
Däremot sonen Benjamin ( 170(8?)) med Charlotta.
 
Dick, ditt namn finns på denna sida där det berättas om ditt författande m.m.
Kände du till sidan?  
 
http://www.oeisspeis.se/dickwase/slaktforskning/hjertstedt/page2.html
 
http://www.oeisspeis.se/index.html
 
Som sagt var så vet jag EJ var uppgifterna om Maria Berg är hämtade och om ev någon sanning finns i det, skickar bara detta inlägg som en möjlig ledtråd.

[Benny Borgstrand]

Efter att ha studerat sidan  lite  närmare, så är det väl din ( Dick ) släktforskning om Hiertstedt på den sidan?

[Dick Wase]

Hej Benny!
 
Ja, det är min sida.  Är bara mycket förvånad över att du kunde finna Maria Berg där, för en ny utlagd sida, har jag lärt, ska ta minst 14 dar innan sökning kan träffa, och jag ändrade uppgifterna idag i den förvissningen.  Men jag har väl missuppfattat något där vad gäller sökningen.
 
Till Berit Sjögren vill jag också, angående detta med Charlotta Schildt säga, att Charlotta faktiskt är den ENDA uppgiften vi har om moder till Carl Fredrik Hjertstedt.  Man kan nog också utan risk också säga, att om nu Johan Gabriel Hjertstedt skulle velat fabricera något för att dölja en familjeskandal, varför i allsindar skulle han fabricera en Charlotta Schildt?  Hade det inte varit mycket enklare att hävda att modern var Barbro Katarina Schildt?  Och varför, som Berit Sjögren tydligen vill påskina, skulle Georg Zelow kunna förvänta något av Georg Schildt ”i sin nöd”, som Ingeborg Zelow skriver att ”när vi intet honom af nöden hafwer”?
 
Genom att Maria Berg kallas för ”inspektorskan” måste vi nog räkna med att hon var gift med ”inspectoren” Peter Hiertstedt och mor till Carl Samuel, den springande frågan är dock varför hon bodde på Långbrötsle och varför Georg Benjamin var född oäkta.

[Benny Borgstrand]

Hej Dick,
 
Jag fann sidan genom google + sökning på Hiertstedt.
 
Såg att du även hade en del intressanta böcker på din sida.
 
Bra att diskussionen om släkten Schildt/Hiertstedt vaknat till liv igen efter en lång tids dvala, så kanske vi kommer närmare lösningen på en del frågor/ gåtor rörande släkterna.
 
Alla har vi ju samma intresse att komma så nära sanningen som det går, och en del av oss här på forumet har ju anfädrar i båda familjerna.

[Dick Wase]

Som jag har sagt så är jag inte aktiv släktforskare längre, har inte tid, men är fortfarande intresserad.  Mina sidor med mina barns anor har jag lagt ut mest på skoj.
 
Vad gäller detta med den Schildtska sörjan så anser jag av förståeliga skäl att den inte är så sörjig.  Jag tycker att jag ganska väl motiverar Christoffer som far till Johan, Georg (inte den Georg/Jurgen som diskuteras här, men vars existens är bekräftad i Elgenstierna utifrån fadern till den yngre Gustaf), Volmar, Henrik och Gustaf.  Jag tycker Eriksson – som jag sagt tidigare – gjort det väl enkelt för sig genom att bara ignorera Gustaf och hans far Georg/Jurgen, som inte är identisk med ”vår” Georg/Jurgen.  Det är verkligen inte bara tveklöst en Georg/Jurgen i samma generation, men möjligen en assessor Georg/Jurgen.  Det finns heller inte någon hos Jurgen d ä:s och Anna Axelsdotter Cruus nära släktingar som kan motivera namnet Johan på deras förste son.  Som jag sagt i ett tidigare inlägg så är Erikssons (och Elgenstiernas) enda belägg för en son Johan till Jurgen d ä bara notisen i Uppsala 1649.  Att Eriksson uppger födelsedatum 19/6 1643 är helt en produkt av hans tvillinghypotes.  Däremot hade Christoffer Schildts första hustru, Elisabeth Schlippenbach, en bror med namnet Johan, vilket till fullo motiverar en son med detta namn.
 
Som sagt, Eriksson hade rätt i att ”vår” Georg/Jurgen var gift med Ingeborg Zelow, men några andra förändringar i den uppställning jag gjort finns ingen anledning att göra, mer än att lägga till en son Axel Lorenz till Jurgen d ä.
 
Däremot är de borgerliga Schildtarna utifrån den hypotetiske Jacob osäkra i sin anknytning till Christoffer Schildt.  I mitt manus som jag lämnade in till SoH hade jag för honom (och flera andra) gjort sträckade linjer från en fader, för att understryka att det var osäkert, men det kom bort i tryckningen (liksom en del andra saker, eftersom man åtminstone då inte fick läsa korrektur, så blev det en hel del fel).
 
Däremot blev det ett stort fel för min egen del på annat ställe.  Min farmors far, Per Frithiof Gabriel Hjertstedt, var ”oäkting”, och de enda uppgifter jag hade att gå på var en gammal anteckning av honom (han dog 1906) som sa att hans far var ”en doktor från Gränna” och hans mor ”en Leuhusen”.  Mer vägrade han tydligen att säga (eller så brydde sig inte barnen, de visste i alla fall inga namn, men kom ihåg den fina damen som kom i sin landeau med presenter när de var små).  Men min farmor berättade att hon som liten varit med upp på slottet, där hovet köpte lotter på tavlor av honom ”för dom visste vem han var”, eftersom det hade varit en skandal.
 
Fadern kunde snabbt identifieras som hospitalsöverläkaren i Gränna, Magnus Ludvig Hjertstedt (också bekräftat av fotografier, min farmor och han har oerhört lika anletsdrag) och oäktingen la beslag på alla släktnamnen, så den sent omsider ”äkta” sonen fick icke släktnamn.  Fadern – som ju var en oerhört fin karl, riddare av nordstjärne- och vasaordnarna bl a – fick dra försorg om sonen och placera ut honom hos fosterföräldrar i Gränna.  Detta bekräftade – enligt den dåtida främste experten på oäkta barn som jag rekommenderades tala med av folk på genealogiska föreningen, som jag nu inte kommer ihåg vad han hette – att detta med Leuhusen tveklöst stämde menade han.  Om en så uppsatt karl som Hjertstedt måst dra försorg om ”oäktingen” måste modern ha varit högt uppsatt.  Jag gick då vidare och fann att bara två kvinnor kunde komma ifråga, Constance Henriette Julie och Henrika Leuhusen.  Så kontaktade jag dåvarande huvudmannen i släkten Leuhusen, friherre Regner Leuhusen, och talade med honom.  Jo då, han mindes att han som barn hört talas om en skandal av något slag som hade haft med Småland att göra, och att hans mor i telefon någon gång upprört talat om det.  Men enligt honom kunde det absolut inte vara Constance Henriette Julie, det måste alltså vara den andra.  När jag skrev artikeln gick jag på det, men senare upptäckte jag, att Henrietta redan var gravid då kvinnan som födde min farmors far blev ”inseminerad”.  Det var alltså Constance Henriette Julie.  Då noterade jag också att hennes bägge till vuxen ålder nådda döttrar förblev ogifta hela livet.  Ville man inte ha dem för att modern varit skandaliserad?  Jag vet inte.  Försökte dra i ett par andra trådar också (bl a den grevliga ätt med vilken Constance Henriette Julie var ingift), men ingen var intresserad av att hjälpa mig.  Bara den gamle Regner Leuhusen – som ändå, utan att veta det(?), vilseledde mig.  Det skulle alltså ha stått Constance Julie Henriette Leuhusen, inte Henrika Leuhusen.

[Dick Wase]

Förlåt, hospitalsöverläkaren i Gränna ska vara hospitalsöverläkaren i Vadstena

[Dick Wase]

Han som var så kunnig runt oäkta barn hette Gösta Brandberg.

[Roger Byström]

Hej alla Schildtvänner!
 
Nedan följer ett urval av påståenden om ätten Schildts ursprung. Som inledning vill jag nämna att på föreningen Schildts årsmöte i april 2003 föredrogs bl a följande av heraldikern och genealogen Magnus Bäckmark:
 
”ättens sköldebrev förvaras inte - som brukligt är - i Riddarhuset utan i Regensburg, varifrån släkten stammar.”
 
Jag ser inte att detta kullkastar Dicks hypotes men den känns fortfarande väldigt osäker.  
 
Wikipedia
 
Schildt enligt traditionen en adlig släkt från Bayern, som har överflyttat till Livland på 1500-talet. Påståendet vinner stöd därav, att medlemmar av en patriciersläkt Schildt i Regensburg år 1583 genom vapenförbättring fick ett i det närmaste identiskt vapen.
En gren naturaliserades och introducerades på Riddarhuset i Stockholm 1642 och utdog 1880. Andra grenar av släkten ansågs vid riddarhusstamtavlornas upprättande på 1760-talet tillhöra den introducerade ätten och immatrikulerades i denna stamtavla. En gren är introducerad på Riddarhuset i Helsingfors, och en familj av denna gren har överflyttat till Sverige.
 
 
Genos - Tisskrift utgiven av Genealogiska samfundet i Finland
 
Släktkrönikan börjar på 1500-talet i Regensburg i Bayern där vi finner officerare vid namn Schildt. En medlem av denna släkt överflyttade senare till Sverige där han förlänades adelskap 1642. År 1818 immatrikulerades en avkomling, kaptenen Christoffer Schildt på Finlands riddarhus.  
 
 
Från hemsidan [www.inova.se/schildt]
Short about the family
The Schildt family belongs to the old swedish nobility (family no 282) and was introduced on the House of Nobility 1642. Its decended from an patricierfamily in Regensburg (Germany). We know about Schildts in Regensburg as early as in the end of the 15:th centery. The family then had the same crest as today exept the lion. We heard that the lion was added after they participated in some war. The curved sabre can be a sign that the family was fighting against the turks. We have no facts that proofs this. The story also tells that th tree small shields (shiltl) on the beam tells about tree brothers Schildt.  
It was Jurgen Schildt, born in Livland in a family from Bayern, who first was introduced in sweden 1642. He was born at the Trose estate in Livland 1603 and the son of the general Barthold Schildt. Jurgen Schildt was a soldier and participated in the 30 year long war among other things in the Battle at Breitenfield. After he married Anna Kruus 1641 he settles in Årby near Uppsala were he builds the Årby Castle. The Castle is still there with som signs from the Schildt era.
 
Med vänliga hälsningar/ Roger

[Dick Wase]

Hej Roger!
 
Vill bara meddela, att bara för att man har ett vapen betyder det inte att man är ursprungligt adlig.  I hansestäderna under medeltiden utvecklades en sorts stadsadel bland borgerskapet som liksom riddarna förde både herrtitel och vapensköldar.  Det som tycks ha introducerat folk i denna stadsadel var medlemsskap i städernas råd.  Ätten Breitholtz t ex förde sin sköld innan de adlades, liksom Schmiterlöw och många andra.  Det är möjligt att det finns en förbindelse med Bayern, men det är inte säkert att dt är från Bayern till Balticum.  Det kan mycket väl vara den motsatta riktningen också.  Folk inbillar sig att migrationsvågen bara gick vägen från Tyskland norrut, men så var det alls inte.  På 1400-talet bosatte sig t ex en Gotskalk Stalbiter i Köln, inflyttad från Riga.  Han tillhörde dessutom en släkt som på 1200-talet var goda gutar i Visby, men som med så många andra gutniska släkter under detta århundrade förtyskades.  Jag kan plocka fram fler exempel om så krävs, eftersom hanseatisk migration ligger i mitt forskningsområde.  Med tanke på att namnet Schildt nu kan beläggas tidigare i Balticum än i Regensburg kanske man skulle fundera i dessa banor istället.  Om nu inte vapenlikheten är en tillfällighet (vilket inte kan uteslutas, även om det förefaller mindre troligt.  Ginbalkar år trots allt inte ovanliga).

[Roger Byström]

Hej Dick och övriga Schildtvänner!
 
  Jag tycker att ditt(Dicks) uppslag är  
  intressant och betraktar det  
  förutsättningslöst.
 
  Ursprungligt adlig är ingen.
 
  Detta belöningssystem användes, i Sverige,  
  för att uppbringa, för Konungen, fördelaktiga  
  allianser i ett läge då anfall kunde betraktas  
  som bästa försvar.
 
  (Jmf tillsättningen av statsråd i modern  
  tid.)
 
  Namnet Schildt kan ur ditt perspektiv beläggas  
  tidigare i Balticum än i Regensburg.
  OK! Men hur ser en trolig koppling till  
  de finska och svenska adelsätterna nr 282 ut?
 
  MVH/ Roger

[Roger Byström]

En rättning av mitt tidigare inlägg. Det som eftersöks är kopplingen till den, i Finland, adliga ätten nr 24 och den,
i Sverige, adliga ätten nr 282.
 
Så här skriver Jonas Kuschner i ett inlägg från 2000:
 
I finländska Riddarhusets skriftserie Gentes Finlandiae, I (1966), finns en artikel av Torsten G. Aminoff, Problem kring ätten Schildt, där han diskuterar frågan om ättens härkomst och ev. samband med släkten Schiltl i Regensburg. Vad den senare beträffar hänvisar han till en uppsats av Otto F?rnrohr i Verhandlungen des Historischen Vereins f?r Oberpfalz und Regensburg, Bd 97, vari denna sedan 1400-talets mitt kända släkt behandlas. F?rnrohr skall också ha översänt en del kompletterande uppgifter till (finländska) Riddarhuset.  
 
Aminoff menar att vapnet talar för att den baltisk-finländsk-svenska släkten härstammar från Regensburgsläkten, men konstaterar att det inte går att fastställa hur detta samband skulle se ut. Den springande punkten tycks dock vara släktens tidigaste baltiska generationer. Dessa är illa kända, och uppgifterna i riddarhusstamtavlorna, och därmed i Elgenstierna, är tvivelaktiga.  
 
Finns det någon som känner till om de kompletterande uppgifterna som F?rnrohr eventuellt sänt till det finska
Riddarhuset bringat någon klarhet i ämnet?
 
Med vänlig hälsning/ Roger

[Roger Byström]

Nedan följer ett utdrag ur en bokrecension av Torsten G Aminoff. Författaren, Ingegerd Lundén Cronström, framför teorin om ett Schildtskt brödraskap som, om det kunde bevisas, skulle lösa ”ett besvärligt genealogiskt problem” enligt Aminoff. Recensionen ger inga svar på frågan om ätten Schildts ursprung men den visar var bristerna finns och kan ligga som grund till vidare forskning.    
 
 
”Ingegerd Lundén Cronström, Herrar till hatt och värja. Helsingfors - Borgå. 1963. 127 sid. + släkttabell.
 
 
Förf. uppger sid. 65-66, och 154-55 att Johan Schildt, stamfar till den på Finlands riddarhus inskrivna grenen av ätten, och kaptenen Ernst Henrik Schildt på Klinkas i Lappträsk var bröder. Om så vore fallet, har ett besvärligt genealogiskt problem blivit löst och släktskapen mellan de tre nu levande grenarna, den i Sverige introducerade, den i Finland introducerade och den ointroducerade östnyländska grenen kunde fastställas. Trots all möda har förf. dock inte i sitt material kunnat påvisa bevis för uppgiften. Den finns inte i den mantalslängd, som boken hänvisar till, inte i den, som hennes anteckningar hänvisar till, och inte i andra genomsökta mantalslängder från denna tid. Känner eller finner någon forskare bevis för denna släktskap, som inte alls verkar otrolig, vore det värdefullt om jag genast kunde få besked därom, så att dess konsekvenser åtminstone i ett tillägg kunde observeras i ättartavlornas sista volym.
Tyvärr har förf. på antagandet att de två herrarna var bröder byggt upp en snårskog av grundlösa uppgifter. Det är inte blott litteraturen som ger denne Johan Schildt en far vid namn Johan. Amtmannen Johan Schildt i Ingermanland uppträder upprepat i Narva födelselängd, där bl.a. sonen Johans födelse är antecknad. Ernst Henrik må i ett par källor kallas Ernst Henriksson, namnet Ernst Henrik är dock så många gånger belagt i både militära, kyrkliga o. andra källor, att undantagen måste var skrivarmisstag. Det finns därför ingen anledning att döpa om Johan d.ä. till Henrik Johan. Inte heller får Johan d.y. döpas om till Georg Johan. Det var inte han, som 1707 förlorade ett barn i Lappträsk, utan korpralen Jurgen eller Göran Selitz eller Zelitz. Denne bodde liksom Ernst Henrik Schildt i Hindersby men synes enligt mantalslängderna inte ha bott på Klinkas. Jag har inte kunnat finna spår av att familjen Johan Schildt skulle ha förekommit i Lappträsk, men om sådana finns, är de av stor betydelse.
Även Ernst Henrik Schildts gren har råkat illa ut. Klinkas var inte ett boställe utan hans arvegods som Carpelan har påvisat. Av de barn, som tillskrivs sergeanten Henrik Johan Schildt, var blott Brigitta Sofia f. 1742 hans barn. De övriga under åren 1763-68 födda var barn till hans icke omnämnda son, bonden Henrik Schildt f. 1736 i Oravais, där fadern en tid hade ett boställe.”
 
Med vänlig hälsning/ Roger