ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Sack, von  (läst 303 gånger)

2006-04-04, 17:32
läst 303 gånger

Göran Johansson

Känner någon till Carl Filip von Sack som var landshövding i Kalmar län 1656-1661; hustru, anor m.m.?

2006-04-04, 21:56
Svar #1

Utloggad smol

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10744
  • Senast inloggad: 2019-08-10, 18:14
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Göran,
Kort kan sägas att han var född på Hacksta, Näs sn, Uppsala län, 1620 27/9 och son till Otto von Sack, naturaliserad Sack, vilken var född 1589 på Trikaten (Sackenhof), i Trikaten sn, Livland. Kammarpage hos konung Carl IX 1607. Kammarjunkare först hos änkedrottning Christina 1611-1613, sedan hos hertig Carl Filip. Slutligen Överste 1632 vid Södermanlands fana. Slottshauptman på Riga och Neum?nde skans 1635. Häradshövding i Rasbo härad 1639. Avsked från slottshauptmansbefattningen 1649 och från häradshövdingämbetet 1649. Död 1658 16/11 i Stockholm. Otto von Sack var gift med 1:o 1617 i Uppsala under kröningen med Carin Mecks. Gift 2:o med 1631 på Hacksta med Christina von Wernstedt, dotter av ståthållaren Christoffer von Wernstedt, nr 78, och Lucretia Magnusdotter, naturlig dotter till hertig Magnus av Östergötland.
Carl Filip var gift med (1658) Christina Posse.
(Källa:EÄ)
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2006-04-04, 22:38
Svar #2

Göran Johansson

Hej Olle
Detta var synnerligen intressant att veta. Carl Filip von Sack var gynnare av köpmannen Anders Andersson i Västervik (att döma av redovisning i par olika domboksärenden). Har du foljt diskussionen under Västervik? Där för jag en ojämn diskussion med kunniga men kritiska (det ska man förstås vara) opponenter. Jag har som en möjlighet försökt anta att köpmannen Anders A. skulle ha varit son till prästen Andreas J. Saebyensis i Lofta och dennes hustru Emerentia Olofsdotter (trolig dotterdotter till Erik XIV). Att Carl Filip von Sacks styvmor visar sig vara dotter till Erik XIV:s brorsdotter Lucretia Magnusdotter gör ju knappast denna gissning mindre sannolik! Den bidrar dessutom till att bekräfta riktigheten i att Emerentia Olofsdotters mor verkligen var naturlig dotter till kung Erik.
 
Carl Filip von Sacks hustru var Christina Posse, dotter till Christina Sparre vars far Bengt Göransson Sparre (svåger till Axel Oxenstierna) skrev sin autograf just i prästen Saebyensis stambok den 27 oktober 1617 under Gustav II Adolfs kröningshögtid.

2006-04-05, 09:26
Svar #3

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5015
  • Senast inloggad: 2019-07-31, 11:08
    • Visa profil
Hej Göran!
Bidrar till att bekräfta riktigheten...  Nej Göran, nu framhäver du åter igen öppet ditt ställningstagande om Emerentia Olofsdotters moder Margareta Eriksdotters börd med en förutfattad mening. Din fråga ovan skiner också igenom att du redan medvetet var insatt i von Sacks styvmor Lucretias börd. Varför annars ställa frågan? Denna kung Magnus utomäktenskapliga dotter Lucretias förhållande kan du ju omöjligt ha missat tidigare då du tangerat snart sagt alla andra vasakungarnas frillobarn i din tes om Margareta såsom Erik XIV:s dotter....    
 
Nu till det viktiga i ditt påstående:
Hur gynnades Anders Andersson av landshövdingen von Sack egentligen enligt dig? Detta måste du berätta närmare om eftersom det är viktigt i förståelsen av din bekräftesle - det kanske är en tolkning av dig och ingen annan?  En landshövding var ju ytterst ansvarig för tillsättningar och beviljningar inom sitt län. Precisera tack!
 
vänligen, men med argusögat kritiskt spänt emot dina påståenden
Niclas
 
 
Ps. Margareta Eriksdotter får gärna enligt mig vara dotter till Erik XIV om detta kan bevisas, men jag är alltid skeptisk till konstruktioner och påståenden som inte kan verifieras av samtida dokument, vilket jag hoppas du förstår. Ta alltså inte mina mothugg personligen eller påstå jag ingår i något drev - jag jagar helst ensam och bara under jakttid ;)  Ds.

2006-04-05, 13:46
Svar #4

Göran Johansson

Hej Niclas!
 
Emerentia Olofsdotters moders börd är ingalunda min id?. Historien bakom detta finns, som du själv sagt, redan presenterad i ett flertal sekundära källor. Jag menar nu bara att det kanske långsökta sambandet med Lucretia Magnusdotter i detta fall, trots allt mer talar för att den anteckning som finns i Horns kyrkobok kan vara korrekt än motsatsen. Inget annat!
 
Nej, jag hade ingen aning om denne Lucretias förhållanden - du får tro mig eller ej. Jag hade ej heller någon aning von Sacks umgängeskrets och familj. Jag har inte heller tillgång till Elgenstierna och väljer dessutom helst att så långt möjligt själv finna stoff i primära källor.  
 
Nu till din fråga:
 
Jag har tidigare trott att det var Per Hammarskiöld som då var hövding i länet. Det visade sig vara fel. Jag blev faktiskt besviken att detta inte stämde. Per Hammarskiöld var en stor tillskyndare till att Nils O. Loftander skulle bli kyrkoherde i Misterhult. Släkten Hammarskiöld var dessutom befryndad med Zelow som, tydligen felaktigt, sagts ha anor som pekade mot Erik XIV....etc....etc.. Dessutom hade en av Nils Loftander döttrar döpts till just Lucretia.
Nu visade det sig istället att Carl Filip von Sack var lierad med den dåtida kungafamiljen. En slump av flera som fått kanske fått dig att tro att jag medvetet söker upp frillobarn! Det är nog snarast tvärt om. Därför blir jag varje gång förvånad över att pilarna så att säga så ofta riktas mot ett håll.  
 
Gynnande är kanske fel ord. Mina intryck bygger på upplysningar hämtade ur domböcker. Det är kanske bättre att säga: Det förefaller som om Anders Andersson har haft ett gott stöd den person som var landshövding i Kalmar län 1657-58.
 
Här kommer de citat varpå jag bygger min tanke (inte mitt påstående) om att landshövdingen var en hjälpare år Anders Andersson. Det handlar således dock om gåvor eller något annat konkret. Du kommer säkert att finna anledning till att säga emot mig, men det tar jag gärna!  
 
1. Anders Andersson hade fått landshövdingens (troligen då Carl Filip von Sack) tillstånd att föra in tjära till Västervik. Tullaren i Västervik nekade trots detta att acceptera detta och sade att han måste invänta tullgeneralens över Stora Sjötullens medgivande först.
 
2. Anders Andersson anklagades för att ha smugglat in koppar till Västervik. Anders fick, såsom jag har uppfattat det,  landshövdingens stöd för att klara sig ur detta dilemma. Jag har inte renskrivit hela texten ännu.
 
Det stoff som jag nu har samlat in om prostfamiljen i Lofta är tämligen rikt. Jag har försiktigt börjat formulera en artikel som bygger på detta. En svårighet blir att välja ett språk som inte missförstås. Vid sidan av en ren faktaredovisning kommer jag att framföra en del egna tankar om familjens anor. Detta blir, har jag förstått, ett svårt språkligt problem. Eftersom det sannolikt aldrig lär gå att bevisa att t.ex. Margareta Eriksdotter var frillobarn, så är det helt nödvändigt att om och om igen peka på andra möjligheter, det inser jag.
 
Vänlig hälsning
Göran
 
PS
Finns det någon som vet vem befalnningsmannen Germund Börjesson var? Han var verksam kring 1655 och bosatt i Västervikstrakten.

2006-04-05, 15:17
Svar #5

Göran Johansson

Det handlar således dock om gåvor eller något annat konkret ovan ska förstås vara Det handlar således dock inte om gåvor eller något annat konkret

2006-04-05, 19:46
Svar #6

Utloggad lincopensis

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5876
  • Senast inloggad: 2019-08-22, 08:45
    • Visa profil
Förhållandet mellan Anders Andersson och landshövdingen bör ses i sitt politiska sammanhang; det förelåg ju t.ex. mycket delade meningar om uttolkningen av stadsprivilegierna, där den nye köpmannen och landshövdingen kan ha haft intresse av att motarbeta stadsstyrelsens snäva privilegietolkning. Läs Folke Lindberg! Man kan inte reducera alla personförbindelser till den privata nivån - vare sig nu eller då.
 
Vad gäller en del egna tankar om familjens anor är de väl inte så svårformulerade, så länge de håller sig inom vetenskapliga ramar, d.v.s. bygger på källuppgifter och förs i ett öppet resonemang. Materialet i detta fall räcker ju inte så långt - utan ytterligare underbyggnad av anteckningarna från Horn rörande Margareta Eriksdotters härstamning, får man nog på sakens nuvarande ståndpunkt nöja sig med att omnämna det hela utan att luta åt vare sig det ena eller andra. Min egen uppfattning är att uppgiften från Horn har ett stort värde och den ter sig m.h.t. herr Olofs tidiga historia inte osannolik, men längre än till att ge en uttömmande men exkursiv redogörelse för forskningsläget rörande denna fråga och peka på att spåret bör följas vidare, kan man knappast inte gå f.n. Det handlar alltså inte om språkbruk, utan om att använda källmaterialet sådant det nu är, och sin egen yrkeskunnighet. Om man ger något, som inte kan fakta- och kunskapsmässigt underbyggas, eller åtminstone inte kan ges en tillräckligt rationell motivering i sitt sammanhang, en avgörande roll i sin framställning, uppstår i denna en obalans som är en direkt inbjudan till en kritiker att sticka hål på hela härligheten. Det handlar dock inte om att hålla sig själv utanför framställningen; professor Elton konstaterar någonstans, att historikerns personlighet och åsikter är som vädret: man bekymrar sig, men det behövs egentligen inte - den uppmärksamme läsaren ser snart skillnaden mellan hög och låg kvalitet, god eller mindre god intelligens, och en intelligent forskare med personlighet är alltid att föredraga framför en utan, även om han förhastar sig och hugger i sten så flisorna ryker.
 
Historikern agerar ju inte i det skeende han beskriver (vilket gör historikern till en av de vetenskapsutövare som har de bästa förutsättningarna för att arbeta objektivt), utan har, på den fasta grunden av förvärvad yrkeskunnighet, sedan han skaffat sig ett så fullständigt grepp som möjligt om ett så fullständigt inventerat bestånd av källor och litteratur som möjligt, att redogöra för fakta, skeende och aktörer, att förmedla en i varje del kontrollerbar skildring av sammanhang, händelseutveckling och det enskilda, d.v.s. skriva historia - och helst då inte i den anemiska skolan.

2006-04-05, 21:50
Svar #7

Göran Johansson

Tack Bo, det var en lång, tankeväckande lektion. Jag och flera andra amatörer saknar den yrkeskunnighet som du och en del andra besitter. Av de skälet vore jag för min del mycket tacksam om du - när min s.k. forskning har kommit på pränt - kunde läsa igenom densamma, korrigera och kritisera. Att det hela dröjer bero på att källor och litteratur f.n. inventeras så långt möjligt. Därefter kommer jag att, med en amatörs tafflighet, försöka förmedla just en kontrollerbar skildring av sammanhang, händelseutveckling och det enskilda på ett levande sätt. Allt kan säkert bli pannkaka. Men den risken får man ta. Det viktiga är att man har roligt under resans gång!
 
Anbytarforum är ett oerhört bra bollplank. Vi som inte är så välutbildade har här en god möjlighet att snylta, få hjälp och stöd av dem som är yrkesmässigt bättre rustade.
 
Så till slut en fråga. Det domboksprotokoll som handlar om Anders Anderssons kopparsmuggling är som sagt inte renskrivet. Det är nödvändigt för att förstå hela sammanhanget. Men en sak har jag förstått och det är att borgmästare Lindebohm otvungen uppå sig tagit att defensera denne Anders Andersson. Således hade inte endast landshövdingen utan också stadens borgmästare ställt upp till den unge köpmannens försvar. Sett i ett politiskt sammanhang ter sig detta lite märkligt. Man kan inte reducera alla personförbindelser till den privata nivån skriver du - men jag tycker faktiskt att det lutar åt det hållet i detta specifika fall. Förlåt min okunnighet, men vem företrädde stadens tullare och tullgeneralen över stora sjötullen -  kronan eller staden?

2006-04-06, 00:24
Svar #8

Utloggad lincopensis

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5876
  • Senast inloggad: 2019-08-22, 08:45
    • Visa profil
Om du kontrollerar på vilket Lars Lindebom blev borgmästare och förhistorien därtill, så är det hela inte alls förvånande.

2006-04-06, 10:34
Svar #9

Göran Johansson

Bo, jag har en kopia av en handling daterad 1668 vari borgmästaren i Västervik Lars Lindebohm i ett brev till biskop Samuel Enander (Gyllenadler) kallar denne för sin morbror och biskopens icke namngivna hustru för moster. Ditt svar i Anbytarforum: Det är just vad Samuel Enander var till Lars Lindeboms hustru. Jag har inte vågat antyda det tidigare, men här kan finnas ett tänkbart frändskap Enander + Anders Andersson + Lindebohm som kan ha motiverat borgmästarens stöd åt det unge köpmannnen. Saebyensis barn (prösten i Örtomta m.fl.) var kusiner till Samuel Enanders fru Margareta Jönsdotter. Dennes hustru i sin tur halvsyster till Lindbohms mor Anna Jönsdotter. Är detta långsökt eller inte?
 
Var kan jag läsa om förhistorien till Lindebohms utnämning till borgmästare i stapelstaden Västervik?

2006-04-06, 17:22
Svar #10

Utloggad lincopensis

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5876
  • Senast inloggad: 2019-08-22, 08:45
    • Visa profil
Jag återvänder till det jag skrev förut: Anders Anderssons problem handlar om politik, inget annat. Du kan läsa om allt detta i Folke Lindbergs stadshistorik över Västervik (Västerviks historia 1275-1718, 1933).
 
Dessutom har den senaste dryga veckans utveckling av diskussionen kring Anders Andersson givit klara och entydiga besked om att han inte kan vara son till herr Anders i Lofta. Det är dags att helt avskriva denna hypotes. Redan den kompletta omöjligheten i att en 15-åring skulle kunna vinna burskap som handelsman är tillräcklig för att inse det.

2006-04-07, 17:36
Svar #11

Göran Johansson

Bo, för min del tror jag att du har fel. Det handlar inte om politik i den mening som du nog avser. Sakfrågan i det mål som jag håller på att gå igenom handlar om att den unge(!) Anders Andersson anklagas. Han sägs ha fört in ett skeppspund koppar (136 kg) utan att betala tull till arrendatorn över Lilla tullen i Västervik.
 
Arrendeväsendet hade sedan länge börjat tillämpas i stapelstaden Västervik och var, om jag inte missförstått det, ursprungligen en uppgörelse mellan kronan och arrendatorerna. I korthet tror jag det handlade om att de senare betalde en viss summa pengar för arrendet. Som kompensation uppbar de tullavgifterna. Råvarorna såldes sedan (ofta med god vinst) på annat håll. Staden var inte direkt iblandad.
 
Ifråga om borgmästare Lindebohm tillsättning som justitieborgmästare så torde det ha gått till på följande sätt. Lindebohms namn föreslogs av greve Königsmarcks hauptman Olof Johansson Careel (f. i Viborg). Lindebohm och Careel var på något sätt befryndade. Borgerskapet ville inte ha en borgmästare som de själva inte föreslagit. Man tycks dessutom haft svårt att acceptera att Lindbohm var juridiskt utbildad och ofta använde latin. Han ansågs dessutom vara en snobb och vekling. Han bar ej heller skägg i likhet med sin rustika omgivning! Först efter flera påtryckningar från landshövdingen, som 1655-1656 hette Göran Eriksson Ulfsparre, accepterade borgerskapet till slut Lindbohms utnämning.
 
I det speciella fallet från 1657  (som jag håller på att renskriva) handlar det om ett misstänkt försök till smuggling. Kärande och ?åklagare? var Gabriel Marci som ombud för arrendatorn över Lilla Tullen Lars Borsson. Svarande var den unge Anders Andersson. Vad jag förstår så hade detta på intet sätt något med staden Västervik  att göra, utom möjligen för arrendatorn personligen. Anklagelsen gällde ett skeppspund koppar som  beslagtagits i en vik utanför Västervik. Dåvarande landshövdingen Carl Filip von Sack och borgmästere Lindebohm ställer båda upp till  Anderssons försvar.
 
Jag har mycket svårt att se att detta handlar om politik. Eftersom du bestämt hävdar motsatsen så måste jag be om dina motiv för att påstå  att så var fallet. Vari ligger politiken? Menar du att kronan  och staden hade intresse av att ?lura? sina arrendatorer? För mig låter det lite väl grovt. Mina källor : Folke Lindberg,  Västerviks historia, del 1 och protokoll från rådhusrätten i Västervik.
 
Jag tror att man faktiskt i detta fall kan reducera personförbindelserna till den privata nivån. Men är förstås beredd att acceptera goda argument för motsatsen.

2006-04-07, 19:27
Svar #12

Göran Johansson

Har fortsatt mitt skummande av Folke Lindbergs bok om Västervik och ser att Anders Andersson år 1667 skänkte ett nytt skolhus åt staden. Dess förnämsta prydnad var en dubbel kateder med två rum, det ena för rektor, det andra för de djäknar som reciterade - varje dag läste ett avsnitt ur bibeln. Av en slump råkar rektorns namn vara Johannes Törning, g.m. en av Lofta-prostens döttrar. En pil som återigen av en ren händelse(?) pekar ............?

2012-03-02, 16:38
Svar #13

Utloggad gestblom

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 96
  • Senast inloggad: 2018-06-04, 17:40
    • Visa profil
    • www.gestblom.se/tjocka.php
Vet någon var Cancellie Rådet Baron von Sack kan ha bott i Stockholm?
Och om han finns i husförhörslängderna.

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna