Äldre inlägg (arkiv) till 28 maj, 2009

[Stefan Björn]

Finns det någon som har uppgifter om alla Magnus Rutencratz (f ca 1590) barn. Barnen Karl och Gustav har nämnts tidigare, men av uppgifter på nätet (se nedan) anges att han hade minst tre barn. Vilket var det tredje? Fanns det fler?
 
Gustav ll Adolf adlar Magnus för tapperhet i fält. Hela familjen tillfångatagna i Gartz, utplundrade på allt inkl. adelsbrevet. Dömdes till döden 1636 i Tyskland men fick nåd och flyttade till Sverige för att starta på nytt. Insjuknade snart och dog. Lämnade tre barn till förmyndare som försummade sitt ansvar och lät de gods Magnus fått av fadern komma i främmande händer.
 
Stefan

[Anders Höijer]

Hej Stefan!
Jag har kollat efter Magnus Rutencrantzs barn är  lite känd är Gustaf, Dorotea och Carl. Carl var född 1639 i Stockholm. Hans mor dog samma år 1639.
Magnus hade några barn men barn dog lite tidigt. Jag har letat efter Dototea som dog år 1676 30 januari i Stockholm och hon var begravd samma år 27/4 i St Maria, Stockholm. Det stämmer inte om uppgifter ska vara riktigt, Det är inte lätt att hitta Rutencrantzar.  
 
mvh
Anders

[Göran Johansson]

Alexander Raab, hovbarberare, påstås ju av vissa ha blivit gift med en frilla till hertig Gustaf av Sachsen-Engern-Westfalen. Jag har tidigare sett att någon påvisat att Raab skulle ha kallats styvfar till frillosonen Gustaf Gustafsson. Jag har inget nytt att komma med men undrar om någon annan har mer information. En hustru till Alexander Raab hette Catharina Mattsdotter (källa: Stockholms stads tänkebok 1618-10-14) men det är inte alls säkert att just hon skulle vara hertigens frilla; han kan ha varit gift mer än en gång.
 
(Meddelandet ändrat av passord den 13 mars, 2009)

[Niclas Rosenbalck]

I Släkt och Hävd 1994:2 s 101-102 skriver Hans Gillingstam följande, för ätten Rutencrantz´ utforskning, klargörande information i sin rättelse och tillägg till Warnstedts artikel i Släkt och Hävd 1993:
 
[s 101:]
[korrigering och rättelser till:] Släkt och Hävd 1993:2, s 340-354
Hertig Gustaf av Sachsen-Lauenburg och den svenska ätten Rutenkrantz
S340: Den utan källhänvisning lämnade uppgiften, att hertig Gustaf av sin morbror
hertig Carl skulle ha blivit utsedd till vice riksföreståndare i egentliga Sverige under
hertigens långvariga höstvistelse i Finland år 1597  förekommer ej i den historiska lit-
teraturen. I Norddeutsche Familienkunde 1964, s 356, har författaren för denna uppgift
ett datum 5. 8. 1597, som ej kunnat verifieras i hertig Carls registratur. Enligt
Carl Carlsson Gyllenhielms anteckningar hade hertig Carl ursprungligen avsett att låta
honom medfolJa tIll Finland (Historiska handlingar, 20, 1905, s 262; jfr J Werwing, Ko-
nung Sigismunds och konung Carl den IX:des historier, 1, 1746, s 353).
 
S 342:  Uppgiften, att Knut Knutssons farfars yngre bror skulle ha varit riksråd är orik-
tig, men hans fars äldre bror Axel Andersson var riksråd. Se min släktartikel i Svenskt
biografiskt lexikon, 23 (1980-81), s 71. Där har jag påpekat, att hertig Gustafs upp-
givna frill.a Anna Knutsdotter ej kunnat återfinnas i samtida handlingar utan tidigast
påträffas i A A von Stiernmans 1754 tryckta adelsmatrikel. Härmed kan jämföras, att
hon hittills inte kunnat med säkerhet påvisas i hertiginnan Christinas hovstat åren
1594-1596 (SoH 1993, s 343). Uppgiften, att hertig Gustaf skulle ha haft en son med
hennes fars förnamn Knut (enligt SoH 1993, s351, född omkr 1595 men enligt samma
författare i Lauenburgische Heimat, 99,1979, s 4, omkr 1592), vilket skulle kunna vara
ett indicium för att Stiernmans uppgift är riktig, lämnas utan källhänvisning. Uppgiften,
att ”hon levde den 7 mars 1598, då hon av hertig Carl fick konfirmation på innehav
av säteriet Hallkved med Sundby ladugård (SoH 1993, s 344), återgår på ett brev i
hertig Carls registratur januari-juni 1598, f 124. I detta brev skriver hertig Carl, att
hertig Gustaf  ”haffwer lathit effter sig en frelleson, och att effter wi wele att han
tilbörligen och nödhtörffteligen sampt medh modern skall försörgd bliffwe hwilket
hans kärlighet, aff oss på sitt yttersta haffwer  ”begärat, har både barnet och moderen
till  nödhtörfftigst oppehälle  fått Hallkved, så att hon medh barnet på gardenn sin
tillwist och af godzen tilbörligh underhåld haffwe skulle till thess barnet kan komme
till lage ålder och modren medh tilbörlighit gifftermåll wardhe försedh. Vad hertig
Gustafs frilla hette framgår alltså ej av nämnda brev, som väl snarast tyder på att hans
söner hade olika mödrar. Att hennes namn ej nämnes i hertig Carls brev styrker inte
påståendet (SoH 1993, s 342), att hertig Gustafs frilla hade så god social bakgrund att
 
[sidan 101:]
han slog ut samtliga kungahusets manliga medlemmar på den punkten. Sannolikt blev
hon efter hertig Gustafs död gift med Alexander Raab, som enligt två brev av den 16
maj 1612 (Riksregistraturet januari-juni 1612, maskinfol 310v-311) hade en styvson
vid namn Gustaf Gustafsson. Raab beklagade sig då över övervåld av denne och dennes
mor och fick försvarsbrev av Gustaf II Adolf. Dagen förut hade kungen skrivit till
ärkebiskopen om oenighet och tweedrächt mellan Alexander Raab och hans hustru
(Riksregistraturet januari-juni 1612, maskinfoI306v). Hustruns namn nämns ej i något
av dessa tre brev. 1618 hette Alexander Raabs hustru Catharina Mattsdotter
(Stockholms stads tänkeböcker från år 1592,10,1973, s 128 och 281). Alexander Raab
nämns som balberare redan 16 september 1595 (Hertig Carls registratur, f 265v),
blev 20 december 1614 Gustaf II Adolfs lifbalberare (Riksregistraturet juni-december,
p 1343; jfr J F Sacklen, Sveriges läkarehistoria, 1, 1822, s 330) och begravdes i
Storkyrkan 13 januari 1628 (jfr I Simonsson, Ett gammalt bårdskärarehus och dess
märke, Samfundet S:t Eriks årsbok 1915, s 79, not 2). Den 4 april 1600 hade han och
balberaren Hans Raab av hertig Carl fått marsken Claes Flemings f d stenhus vid Själagårdsgatan
i Stockholm, som tidigare tillhört en Kuntze Raab (Riksregistraturet januari-
juni, f 75).
 
S343:  Påståendet, att frilloskapet var en i lag erkänd institution, är missvisande.
Frillobarn nämns i våra medeltidslagar på sådant sätt att dessas utgivare C J Schlyter
i sin ordbok till dem översatt frillobam med oäkta barn. Yngre västgötalagen nämner
frillor endast i kyrkobalken, där det stadgas böter för den som återgår till en frilla han
gjort slut med (Å Holmbäck och E Wessen, Svenska landskapslagar, 5, 1946, s216).
Enligt östgötalagens ärvdabalk fick frilla ej ärva sitt barn (Holmbäck och Wessen, a a.
1:1, 1933, s 125). Upplandslagen och västmannalagen ger arvsrätt till barn till en fäst
kvinna, som mannen tidigare haft som frilla (Holmbäck och Wessen, a a, 1:2, s 73;
d:o, 2:2, 1936, s 52). Dessa är landskapslagarnas enda omnämnanden av frillor, såsom
framgår av de ordlistor som finns i varje band av Schlyters editioner. Uppgiften, att
frillan av samtiden skulle ha kallats förtidshustru , har ej kunnat verifieras i ordböckerna
(jfr Personhistorisk tidskrift 1990, s 126).
 
 
S345:  Gustaf Rutenkrantz' begravningsvapen i Fittja kyrka kan sammanställas med
att två gårdar i Fittja by, som varit warit Gustaf Gustafssons modher af furstinnan
på Eklesundh en tijdh longh förlänte, indrogs till kronan den 27 augusti 1613 enligt
Riksregistraturet juli-december, p333; jfr avkortningslängden i Upplands handlingar
1610:14:1
.
S347: Uppgiften, att Magnus Rutenkrantz var gift med Christina Månesköld, torde
vara oriktig, såsom nyligen visats av N F Beerståhl i uppsatsen Några problem rörande
adliga ätten Stråle af Sjöared äldre generationer (SoH 1990), s 132, enligt vilken
hon i varje fall hade barn med hans bror Gustaf Rutenkrantz; Beerståhls förmodan,
att de aldrig var gifta, är obestyrkt.
   Uppgiften i SoH 1993, s 347 och 352, att Christina Månesköld dog senast 1628, kan
korrigeras till den 14 april 1638 (Linköpings stifts herdaminne 5:1, 1938, s 77).
 
[s 102:]
S347, not 2: Hänvisningen till RKB (dvs Riksarkivets serie Räntekammarböcker),
vol 26 (år 1560). s79, stämmer inte. Vol 26 innehåller handlingar från år 1551, me-
dan handlingarna från år 1560 finns i vol 38. Ingel av där befintliga folierade häften  
har så många blad som 79. Det ar sålunda ovisst, varifrån uppgiften om hertig Magnus'  
av Sachsen-Lauenburg besök den 25 juni 1560 vid hertig Eriks hov i Kalmar härrör.
 
5350: Uppgiften, att hertig Johans av Sachsen-Lauenburg gemål Ingeborg var dotter  
till den 1250 avlidne svenske kungen Erik läspe och halte, torde kunna korrigeras  
till att hon i stället var dotter till dennes syster Ingeborg i hennes äktenskap med Birger  
jarl. Se härom min uppsats Utomnordiskt och nordiskt i de äldsta svenska dynastiska  
förbindelserna (Personhistorisk tidskrift 1981), s2).
 
S351: Birgitta Rutenkrantz har av Beerståhl i hans ovan citerade uppsats, s 132 ff,  
visats ha fött barn ännu 1649, varför uppgiften, att hon var dotter till den redan 1597  
avlidne hertig Gustaf, måste korrigeras till att hon var dotter till dennes son Gustaf  
Rutenkrantz. för vilken uppfattning Beerståhl även framlagt godshistoriska indicier  
där samt s 139. not 15. och s 140. not 16. Av Åsbo kyrkoarkiv C: 1, p 28. framgår tydligt,
att Beerståhls alternativa läsning (s 140, not 18) Götavi (Giöttwij) är att föredra  
framför det svåridentifierade Grufverij (s 133), och att Ebba Stråles fadder 1635  
alltså inte är Knut Lillie af Ökna utan Knut Lillie af Greger Mattsons ätt.
                                 Hans Gillingstam  
 
 
Det som bör observeras är dock att Gillingstams identifiering av Gustaf Gustafsson, som kallas styvson till balberare Alexander Raab, med frillosonen Gustaf Gustafsson till hertig Gustaf vilar på svaga grunder, faktiskt enbart på att namnet är detsamma. För att göra en identifiering krävs betydligt mer än en namnlikhet.  
 
Det gäller att värdera uppgifter som förekommer och att skilja källfakta ifrån spekulation och klart markera detta i sina texter, det vinner alla på.  
 
(Meddelandet ändrat av niclas den 13 mars, 2009)

[Niclas Rosenbalck]

Göran, det är alltså Hans Gillingstam och inga andra som framför kopplingen Alexander Raabs hustru med hertig Gustafs frilla. Inga andra således, som man kan tro av ditt inlägg ovan.  
 
I Axel Oxenstiernas arkiv ska finnas en odaterad skrivelse ifrån wundarzt Alexander Raab i Stockholm däri han klagar mot sin trolösa hustru (källa: Per Sondéns förteckning över Axel Oxenstiernas brefväxling).

[Niclas Rosenbalck]

Släkttavla för hertig Gustafs föräldrar hertig Magnus och Sofia av Sverige och släktskapet med Erik XIV:

ur: Handlingar rörande Sveriges historia av Anders Fryxell del 2 (Stockholm,1836)

[Leif Persson]

Kopplingen till barberaren Raab nämns ju också i de nya supplementbanden till EÄ (den 2 sid 816-817) där uppgifterna om frillosonen tagits med, rakt av verkar det som (inkl hänvisnig till bl.a. Gillingstam i SoH:1994 s.100f). Nu har ju det verket andra svagheter också, men det du Niclas uppger om svagheten i detta släktskap är intressant. Där uttrycks det iaf så här om kopplingen till hertig Gustaf av Sachsen:
 
Hans frillobarn hade möjl. olika mödrar. Modern till Gustaf fick för sig och sonens försörjning Hallkved med Sundby ladugård, vilket konfirmerades 1598 7/3. Hon blev efter hertig Gustafs död gift med barberaren, sedermera Gustaf II Adolfs livbarberare Alexander Raab. -- Enligt två brev av den 1612 16/5 hade denne en styvson Gustaf Gustafsson. Möjligen var moderns namn Catharina Mattsdotter, för så hette den kvinna som 1618 var gift med Alexander Raab.
 
Supplementet redovisar också ända ner till grevarna av Ballenstedt på 1000-talet i artikeln för släkten Rutencrantz.
 
(Meddelandet ändrat av lp72 den 13 mars, 2009)

[Niclas Rosenbalck]

Ja, Elgenstiernas supplementband har sina skönhetsfläckar - ett sådant är detta om ätten Rutencrantz. Detta visar verkligen på hur en ej säker uppgift kan få fotfäste inom genealogiska standardverk och hur ett, tyvärr ounderbyggt och förhastat, uttalande i en artikel av en auktoritet såsom Gillingstam kan få spridda verkningar. Mitt påpekande är absolut ingen kritik av Gillingstams forskning generellt, han är en nestor som har all aktning, men vissa uppgifter bör skärskådas. Några definitiva bevis redovisas ej i Släkt och hävd 1994:2 s 101 varför uppgiften som knyter Alexander Raabs hustru till hertig Gustafs frilla måste ställas under tvivel tills starkare skäl för identifikation möjligen framkommer.

[Leif Persson]

Att det inte är definitivt bestyrkt det håller jag med om, men nu skriver ju Gillingstam ändå att hon sannolikt blev gift med Alexander Raab, vilket är förvandlat i supplementet till att hon verkligen blev så. Det är väl en lättare form av tvivel, än om det exempelvis kunde ha stått möjligen gift med..?

[Göran Johansson]

Alexander Raab tycks ha varit närvarande vid Gustav II Adolfs kröning att döma av hans autograf i Saebyensis stambok. Autografen, daterad i Uppsala, skrevs visserligen den 30 oktober och inte på själva kröningsdagen. Det är förstås inget märkligt med detta eftersom han var Gustaf II Adolfs livbarberare (livläkare). Prästen Saebyensis uppehöll sig tydligen fortfarande vid hovet 14 dagar efter kröningen.
 
(Meddelandet ändrat av passord den 13 mars, 2009)

[Niclas Rosenbalck]

Kanske kan denna skrivelse i Riksregistraturet 1600 ge mer information om hertig Gustafs frilla och moder åt åtminstone några av hans barn (tre synes de ha varit om jag tolkar texten rätt nedan):
 
Riksregistraturet B:90,1600 jan-juni, f 73v-74r, 1600 den 3 april:
[f 73v:]
Szwar opå Påfwell Laudos schrifwelße, af Nykiöpingh,
then 3 Aprilis, åhr 1600 etc
 
Wår gunst och nåde etc wij hafwe tin skrifwelße Påfwell Laudho bekommit, och såsom tu theruthinnan
förfråger tigh om någre ärender, som ähr till theth första huruledes medh Erich Olofßonn som Fougdte
warit hafuer, och medh mykin grof Stöldh sigh hafwer befinne lathit, Szå ähr wår willie och befaldning
at thu klager honom ahn för rätte i Stocholm, och hwadh dom honom då afsagh blifwer, wele wij at han
strax vndergå skall, Nembligen henges androm till sky och warnagell, Hwadh Jngridh Halqwidh
belanger, befale wij at thu tildeler henne sielf 3 barnet förvthan, så mykit som hon wäll kan
sigh med vnderhålla, Men theth andre som öffwär ähr, skall hon inthet råda vtöffwer, vthan Befale
at thu lather Saligh Hertigh Giöstafz Barn tilgodo läggie, Om Sidentygh, Sammet, klädher
Lärofft och krydder, som thu be[giere]r at byte och handle för Spannemåll hooß någre kiöpmän, till
Högborne Fwrstinne wår Elschelige, käre systers behof, Befale wij at thu ther med bestå,
till framdeles någet kan inkomme, och bättre kiöp opå blifuer än nu ähr, Szå wele wij sielfwe ther
om wäll beställe lathe, så myckit som h k kan effter nodtörfftighet och tilbörlighet behöfwe. Den
handschrifwere som du till h k.tt behof be[giere]r at andteckna hwadh h ktt vtgiffter, ther om
[f 74r:]
Gårdzens skrifuaren wäll beställa, Hwad åhrlige Renthe och Fodringhz päninger tilkomme, Befale
wij at thu lefverer h ktt sielf hender emällan, dogh seer ther opå medh, at något onyttelighit
icke vtgifwit warder, Om hopman Hans Besåldhningh befale wij at thu lather oß förnimme
huru mykit han åhrligen hafwa skall, sedhan skall han der opå beskeed bekomma, wijdare
hwad then Spannemållen tilkommer som bönderna ther i Landet medh tilbaka stå och icke förmå
vtgiöre, ähre wij nådigest tilfridz at the therföre måghe vtgiöre päninger Nembligen för hwar tynna
6 marker, Hwilka päninger thu af thin opbördh skall och sedan tilstädes behålla oförrycht, Hertig
Giöstafz Clädekammaer befale wij at thu vthi andwardningh haffwe, Szå langhe thu ther hooß
h ktt brukat bliffwer, och hafue tight het till swar welet giffue lathit. Datum vt Supra  
 
 
Ingrid på Hallkved år 1600 torde vara hertig Gustafs frilla. Är mer känt om henne ?
 
(Meddelandet ändrat av niclas den 13 mars, 2009)

[Göran Johansson]

Intressant Niclas! Den första delen av skrivelsen, fogden Erik Olssons stöld behandlades av rådhusrätten i Stockholm 1600-05-11 (SST 1600 s 56ff). Han blev dömd till galgen. Ingrid på Hallkved omtalas inte i tänkeböckerna vad jag kan se. Det fanns ju kanske heller ingen anledning till det. Var ligger Hallkved?
mvh
Göran

[Sigvard Andersson]

Var Birgitta (Brita) Rutencrantz, frillobarn till Gustaf von Sachsen-Lauenburg, född 1570, och Anna Knutsdotter, hovjungfru. Birgitta avled 1662 i Älvestad (E)? Var hon gift med Peter Kåse och Anders Persson Stråle af Sjöared?
 
Var denne Gustaf von Sachsen, barn till Magnus II Hertig af Sachsen och Prinsessan Sofia av Sverige?  
 
Är intresserad för jag är ev. inblandad i släkten!
 
Undrar Sigvard

[Christer Gustavsson]

Sigvard, varifrån har har du fått uppgiften att hon avled 1662 i Älvestad? Ska hon vara begravd där också?

[Sigvard Andersson]

Christer!
 
Jag har ingen verifierad uppgift, det är en gammal .
anteckning jag har. Vet ej varifrån

[Göran Johansson]

Niclas, ditt fynd av frillan Ingrid på Hallkvad är värdefullt - ingen tvekan om det. Vad jag däremot undrar är om Alexander Raab kan utsorteras som styvfar till Gustaf Gustafsson. Bevisligen hette Raabs hustru år 1618 Catharina Mattsdotter (Stockholms stads tänkebok samma år). Det är väl ändå möjligt - även om det inte är belagt - att Raab tidigare kan ha varit gift med Ingrid på Hallkved? I så fall behöver inte uppgiften om att hertig Gustavs son Gustav Gustavsson 1612 16/5 var styvson  till Alexander Raab vara fel; eller är jag ute och reser? Din uppgift från Riksregistraturet april 1600 och fram till uppgiften i tänkeboken är hela 18 år. Mycket kunde hända under den tiden. Jämför också inlägg från Leif Persson  här.
 
Håller själv f.n. på att handlingar från Riksregistraturet för åren kring 1588-1594. Det är en intressant läsning som ganska mycket handlar brevväxling mellan Johan III och Sigismund; dock inget nytt om diskussionen om prinsessan Anna och hennes hovpredikant.  
 
mvh
Göran
 
(Meddelandet ändrat av passord den 14 mars, 2009)

[Anna-Karin Haglund]

Hej!
 
En undran om Brita Gustafsdotter Rutencrantz, var Hertig Gustaf hennes far? Och var Gustav Vasa hennes fm f? Det jag läst om detta har inte gjort mig så mycket klokare, på de flesta sidor på nätet nämns bara en son till hertig Gustaf & Anna Knutsd Lillie af Ökna, men enl Elgenstierna hade dom en dotter, Brita. Nån som vet hur det låg till?
Mvh,
Anna-Karin

[Maritha Berglund]

Hertig Gustaf av Sachsen-Engern-Westfalen hade med sin mätress Anna Lillie till Okna nedansfàende dotter, vilken efter sachsiska vapnet antog namnet Rutencrantz  
Dotter: Brita Gustafsdotter Rutencrantz  
Fran Fru Valbor Darell.s född Levan, Släkttavla

[Niclas Rosenbalck]

Maritha och Anna-Karin, vänligen läs vad som tidigare skrivits i inläggen ovan - där framkommer svaret på frågan. Britta Gustafsdotter Rutencrantz mor heter bevisligen Christina Måneskiöld (död 1638) - jfr artikeln Några problem rörande adliga ätten Stråle af Sjöared äldre generationer (Släkt och Hävd 1990).
Fadern har av kronologiska orsaker (Britta föder barn så pass sent, nämligen 1649, att hon svårligen kan vara född på 1590-talet) antagits vara den Gustaf Gustafsson till Hässle, Fittja sn som ska vara son till hertig Gustaf av Sachsen och en f.n. ej säkerställd kvinna. Anna Knutsdotter Lillie torde i dagsläget inte kunna bevisas ha något med hertig Gustaf av Sachsen att göra - hennes existens är dessutom tvivelaktig eftersom hon inte alls har kunnat beläggas i samtida källor utan först dyker upp i A.A. von Stiernmans bok på 1700-talet.  
 
En fråga som bör ställas är om Britta (Gustafsdotter) Rutencrantz var född utomäktenskaplig eller om hennes mor Christina Måneskiöld varit gift med den antagne Gustaf Gustafsson till Hässle, Fittja sn ? Det finns många frågetecken som ännu inte till fylles blivit utredda.  
Går det att få fram mer information ur källorna om Christina Måneskiöld - vad säger Linköpings stifts herdaminne om henne och hennes make , kyrkoherden i Åsbo (Östergötland)?

[Anna-Karin Haglund]

Hej Niclas, amatör forskare som jag är - vart finns beviset för att Christina är mor?  
Jag har beställt en del artiklar från SoH men inte fått dom än. Det verkar finnas en del matnyttigt där...
Men ok, Christina är mor - då antar jag att släktskapet med Gustaf Vasa kan läggas på hyllan, eller är det klarlagt att hertig Gustaf finns med i bilden, gud så rörigt det här är.... För hertig Gustaf är/var Sofias son?!
Tacksam för alla svar )
/Anna-Karin

[Bo Persson]

Herdaminnet (Westerlund/Setterdahl/Meurling), del 5, s. 77, noterar att kh. Johannes Svenonis Kaliander i Åsbo, död 1637 11/1, var gift med Christina Christiansdotter Månesköld af Seglinge, död 1638 14/4, att hon enl. domkap. prot. 1637 24/8 begärde nådår, och att hennes make i domkap. 1635 30/6 klagade över thet stora öffwerwåld han lijder af sin hustrus mågh Anders Stråle der i församblingen, bestående inte blott av intrång i prästgården och klockarebostället utan också av försök att taga kyrkoherden från livet. Anders Stråle bebodde Näs (numera Strålsnäs) i Åsbo sn.

[Niclas Rosenbalck]

Anna-Karin, svaret kom Bo med. Anders Stråle kallas i en samtida källa för måg till Christina Måneskölds make kyrkoherden Johannes Svenonis Kaliander i Åsbo, vilket innebär att Christina är mor till Anders Stråles hustru Britta Rutencranz, som i ett bevarat brev själv skriver sig Gustafsdotter vilket i sin tur ger att hennes far heter Gustaf (jfr ”Brijtta Gustaffues dåtter Ruttenkranss” återgivet i Tofterydsboken, Tofteryds sockens hembygdsförenings årsskrift 1945, s. 51 ff).
 
Ätten Rutencrantz härstammar ifrån Gustaf I (Gustaf Vasa som han skrivs i populärlitteraturen och äldre historieframställan, dock utan att han själv gjorde så) via dennes dotter Sofia och hennes make hertig Magnus av Sachsen och deras son hertig Gustaf. Det som är oklart är om Britta Rutencrantz är dotter till hertig Gustaf eller dennes presumtive utomäktenskaplige son Gustaf Gustafsson till Hässle, Fittja sn. Oavsett vilket så går anorna ifrån Britta Rutencrantz bakåt till kung Gustaf I.
 
Vi är alla amatörer i början och det gäller att vara ordentligt uppmärksam på vilka källor som andras uppgifter bygger på. Det finns tyvärr en del ulvar bland släktforskare som fabricerat påståenden utan källstöd, uppgifter som sedan spridits hej vilt, utan att det för den delen stämmer med verkligheten. Att gå tillbaka till källor och analysera äktheten är en del av forskningsprocessen oavsett om man är nybörjare eller professionell.

[Anna-Karin Haglund]

Hej hopp!
Nu ska vi se om jag fått ihop detta rätt, Britas mor var Christina & fadern en Gustaf, Christina gifter sedan (om) sig med denne Johannes?! Vart kan man hitta ev uppgifter om fadern, går det överhuvudtaget, har det redan gjorts?  
 
Ska försöka läsa på lite mer - återkommer säkert  
 
Tack för svaren!!!
Mvh,
Anna-Karin

[Anna-Karin Haglund]

Hej hopp!
 
Har idag fått reda på att i ett nyutkommet supplement till Elgenstierna, av Szabads, behandlas Brita Rutencrantz (del 2, s. 817) & där sägs att hon var dotter till Gustaf Gustafsson (Rutencrantz) på Hässle & Christina Månesköld. Har ej läst detta själv, delvis pga att detta supplement ej finns på ett bibliotek nära mig  men ville iaf tala om detta då fler än jag letet föräldrar till Brita!
Ha en bra dag allihopa!
/Anna-Karin

[Niclas Rosenbalck]

Hej Anna-Karin!
 
Uppgifterna bygger Szabad på vad som skrivits ovan utifrån Hans Gillingstams komplettering i Släkt och hävd till Christopher von Warnstedts artikel i Släkt och hävd 1993:2 s 340-354; Gillingstam följer dessutom upp vad Nils-Fredrik Beerståhl skriver i Släkt och hävd 1990:3-4 s 129ff där denne pekar på en i övrigt inte speciellt känd Gustaf Gustafsson som skulle dött ung, vilken skulle vara son till hertig Gustaf (död 1597). Fortfarande är inte denna filiation belagd - Gustaf Gustafssons existens och biografiska data bör skärskådas bättre eftersom antagandet vilar på så få vaga indicier. Det är  samtida källor som bör undersökas för att få en större insyn i Rutencranz äldsta led, källor som bara finns på riksarkivet (ex. hovräkenskaper, kamerala jordeboksnotiser om förläningarna).  
 
En fråga jag ställer mig är:  
Britta Gustafsdotter Rutencrantz - om hon var dotter till Gustaf Gustafsson till Hässle och Christina Måneskiöld, och om dessa ej var gifta - är det då rimligt att Britta kan bära det adliga namnet och vapnet Rutencrantz vidare ? Bör i så fall Brittas föräldrar anses åtminstone ha varit trolovade ?
 
Önskar även dig Anna-Karin en bra dag.  
 
Niclas

[Anna-Karin Haglund]

Hmm Niclas, måste du ställa till det så väldigt ;O)
Ja, jag vet inte så mycket mer än vad jag skrev ovan, det var det svar jag fick av Hans Gillingstam när jag ställde frågan till honom, han skriver med hjälp av Szabads nyutkomna supplement till Elgenstierna, där Brita Rutencrantz är behandlad i del 2, s. 817, har jag nu fått fram, att hon var dotter till Gustaf Gustafsson (Rutencrantz) på Hässle och Christina Månesköld.
Vad som exakt står i detta supplement vet jag ju inte, men jag inbillar mig att Hans är ganska säker på sin sak när han skriver så?!  
Sen vet man väl aldrig helt säkert ändå hur det var med nånting
/Anna-Karin

[Niclas Rosenbalck]

Anna-Karin, det var märkligt att Hans Gillingstam hänvisar till Szabads supplement till Elgenstierna eftersom denne i sin tur bygger på vad Gillingstam själv skrivit i Släkt och hävd 1994:2 s 101-102 (se citat av vad han exakt skriver i mitt inlägg ovan fredagen 13 mars 2009 - 06:58). Gillingstam måste ha glömt hur själva resonemanget kring uppgifterna kommit till.  
 
Så här skriver Carl Szabad i supplementet band 2, s 817, till Elgenstierna  under ätten Rutencrantz:
[hertig Magnus II av Sachsen-Lauenburg (1543-1603) son med Sophia (1547-1611), kung Gustaf I:s av Sverige dotter:]
 
Gustaf, hertig av Sachsen, Engern och Westfalen, herre till Lauenburg, f. på Ekolsund 1574, † på Stockholms slott 1597 11/11, bg i Uppsala domkyrka i Finstakoret 1598 21/1. Ägde Venngarn i S:t Olof sn (Sth.), Ekolsund i Husby-Sjutolft sn (Upps.) och hallkved i Funbo sn (Upps.) som han köpte 1596. Svensk kavalleriöverste, kommendant i kalmar. Hans frillobarn hade möjl. olika mödrar. Modern till Gustaf fick för sig och sonens försörjning Hallkved med Sundby ladugård, vilket konfirmerades 1598 7/3. Hon blev efter hertig Gustafs död gift med barberaren, sedermera Gustaf II Adolfs livbarberare Alexander Raab, känd från 1595, bg 1628 13/1 i Storkyrkan (Sth.). Enligt två brev av den 1612 16/5 hade denne en styvson Gustaf Gustafsson. Möjligen var moderns namn Catharina Mattsdotter, för så hette den kvinna som 1618 var g.m. Alexander Raab. Att modern till Magnus och Brita skulle ha hetat Anna Lillie och varit dotter till riddaren Knut Knutsson Lillie (af Ökna, nr 73) till Ökna och Händelö och hans 1:a hustru Anna Bese, är en uppgift som kan påvisas först i A.A. Stiernmans 1754 tryckta adelsmatrikel. För denna uppgift har ännu inte påträffats något som helst stöd i källmaterialet.
Barn:
Magnus Gustafsson Rutencrantz, överstelöjtnant, † 1640. Se nedan.
Gustaf Gustafsson, levde 1610 på Hässle i Fittja sn (Upps.) och † trol. 1612 16/5 (jämför ovan), bg i Fittja kyrka förmodligen omkr. 1615/20. Han var fader till den omkr. 1610 födda Brita Rutencrantz, vars moder var Christina Månesköld af Seglinge (sedan g.m. kyrkoherden i Åsbo av Linköpings stift Johannes Svenonis Kaliander, † 1637), † 1638 14/4, dotter till Christer Carlsson Månesköld (af Seglinge, nr 62) och hans 1:a hustru brita Björnsdotter (Bååt, nr 3). (Brita Rutencrantz, bg 1690 5/4 i Åsbo sn (Ög.) var g. 1:o m. löjtnanten vid Jönköpings reg. Peder Kåse, nr 139, † 1630/32, g. 2:o 1633 3/2 på Sjöared (nuv. Sjöeryd) i Tofteryd sn (Jönk.) m. Anders Stråle af Sjöared, nuv. nr 223, till Näs (nuv. Strålsnäs) i Åsbo sn (Ög.), känd 1633, † 1649).
 
Jämför uppgifterna i Szabads supplement, byggt på Gillingstam i Släkt och hävd (SoH) 1994, med vad som framkommit ovan i mitt inlägg fredagen 13 mars 2009 - 17:55 - hertig Gustafs frilla heter Ingrid och det är hon som får Hallkved (Funbo sn) - uppgiften kring Alexander Raab är väldigt osäkra och borde inte ha tagits med i supplementet. Tyvärr måste man ibland erkänna att källorna inte ger klara besked. Det är bättre att inte slå fast sanningar via att börja kombinera antaganden efter antaganden, som i fallet Rutencrantz. Med detta vill jag ha sagt att man ska vara ytterst försiktig med hur man presenterar sina hypoteser i forskning.    
 
Åter vill jag fokusera på frågan ifall det är möjligt att en frilloson, den hypotetiske kortlivade Gustaf Gustafsson på Hässle (Fittja sn), ihop med en frilla (Christina Måneskiöld) i sin tur kunnat ha en dotter Britta Rutencrantz som skulle räknats till adeln och uppburit adelsprivilegier ?  
 
Vidare, hur säkra är uppgifterna kring Britta Rutencrantz barns födelsetid? Det är ju dessa av Beerståhl framtedda kronologiskt motsägelsefulla skäl som gör att hon ej skulle kunna vara en frillodotter till hertig Gustaf (1574-1598).
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-05-26 21:02)

[Niclas Rosenbalck]

Hur förhåller det sig med gården Hässle i Fittja sn (Lagunda härad, Uppland) som Gustaf Gustafsson ovan ska ha skrivit sig till? Denna vasaättens arv- och egetgård donerades ju redan 1610 till kammarjunkaren Frans Hinrich Wackerbart (jfr J.A. Almquist i Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden del 1 (Sthlm, 1931) s 680). Hur stämmer detta överens med att Gustaf Gustafsson innehaft den?

[Berit Sjögren]

Niclas! Betvivlar du i inlägget  26 maj 2009 att Brita Gustafsdotter Rutencrantz´mor Christina Månesköld död  1638 varit gift med Gustaf Gustafsson? Har jag fattat detta rätt? Som sagts här har Gillingstam (SoH 1994/2 s 101+102) godtagit Beerståhls inlägg att godshistoriska fakta talar för att  moderskapet är säkerställt. Gillingstam säger att troligen är uppgiften fel att  det var Magnus Gustafsson Rutencrantz var gift med Christina Månesköld.  
   Brita G Rutencrantz finns nämnd på flera ställen i Joh.Ax. Almquist, Frälsegodsen i Sverige under stormaktstiden. Östergötland (1946) i samband med flera gårdsuppgörelser, där hon  fått ärva Månesköldgårdar efter sin barnlösa moster  Botilla Christersdotter Månesköld som i sitt 2:a gifte varit gift med Erik Geete död 1651: T. ex.  
Vimne frälse N-gård i Veta /där det dock sägs att gården ärvts via Magnus hustru Christina Månesköld vilket väl inte kan stämma då gården i så fall skulle ha gått till Magnus egna barn!/  (s 381 s 77), Studsberg  o Tegneby i Älvestad (s 413 not 45), Mörby gård nr 5 i Hogstad ( s 593 not 33). Brita Rutencrantz  eller hennes mågar avyttrade sedan gårdarna. Skulle Brita G Rutencrantz ha ärvt dessa frälsegårdar om hon varit uä född?
I de arvsuppgörelser Almquist använt i Frälsegodsen bör släktskapsförhållandena ha framgått och de borde kunna återfinnas.  
Berit Sjögren

[Niclas Rosenbalck]

Berit! Jag betvivlar inte utan ifrågasätter enbart Beerståhl och Gillingstams slutsatser och grunden för dessa eftersom de är väldigt vaga. Mer analys av källäget, anser jag, krävs innan nämnda herrar kan slå fast något som kommer med i standardverken (bl a Elgenstiernas supplementband via Carl Szabad). Beerståhl borde ha mer ingående undersökt vilka kända belägg för födelsefakta som finns för Anders Stråles och Brittas barn. Är det uteslutet att Britta verkligen av kronologiska skäl inte kan vara hertig Gustafs frillodotter?  Brittas arvsrätt efter mödernesläktingar (mostern Botilla Christersdotter) påverkas väl knappast ifall hon var en frillodotter till hertig Gustaf? Varför ärver Britta inget efter fädernesläkten?
Drogs alla prinsessan Sophias gårdar in till kronan? Vem är Ingrid som har Hallkved i förläning? När har Gustaf Gustafsson kommit i besittning av Hässle, Fittja sn och varför övergick den under dennes levnad till Frans Wackerbart 1610 ?
 
mvh
Niclas
 
Ps. Berit, du som sitter i Uppsala och har tillgång till Palmskiölds samlingar. Vad anges i denna om Rutencrantzfamiljen? Elias Palmskiöld har intresserat sig för de utomäktenskapliga vasaättlingarna, både rent faktamässigt som ryktesvis. Britta Rutencrantz (död 1690) var dessutom i livet under Palmskiölds verksamhetstid så rent hypotetiskt kan han ha fått samtidsinformation om henne. Ds.