ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 19 mars, 2013  (läst 4294 gånger)

2007-09-11, 14:00
läst 4294 gånger

Utloggad Birgit Gahnström Hallström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1049
  • Senast inloggad: 2023-11-09, 10:47
    • Visa profil
Finns det någon som kan hjälpa mig att läsa
i Lummelunda C:1 1672-1739
FRån GID 2677.7.50400 till GID 2677.7. 52500
står det över namnen,
som jag inte kan tyda.
sedan efer namnen står det siffror
Vad betyder dessa
Tackar på förhand
MVH Birgit

2010-01-14, 18:58
Svar #1

Utloggad Kathy Rath

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 25
  • Senast inloggad: 2010-01-22, 04:19
    • Visa profil
Hi,
 
I have a friend Lorna Soderfelt from North Dakota, USA, who is looking for living Gabrielson relatives in Sweden. I hope we are posting this in the proper place. If not, please let us know. Here is Lorna's family that came to America, but we understand there were two sons who stayed in Sweden:
 
Father: Gustav (Pehr)Gabrielson, birth date on gravestone 1830
Mother: Caroline Onander, birthdate on gravestone 1845
Son: Adolf Gabrielson, born 18 May 1873 Sweden
Son: Fredolph
Daughter: Anna
Daughter: Caroline (Lena), born 1866? or 1872?
Daughter: Clara, born 11 June 1882 Sweden
Son: Alfred, born 1880
Son: Carl...stayed in Sweden
 
Note: Adolf and Clara are the only ones that we have birth dates for, taken from their death certificates.
 
Someone has done some research in Swedish records for us, and we believe this is the family that came to America:
 
father Nils Gustaf Gabrielsson; born 9 October 1831 in Ryssby, Kronoberg County.
wife Caroline; born 31 May 1846 in Lumelunda?
son Carl Johan; born 4 May 1872 in Wisby (Visby)
son Gustaf Adolf; born 9 May 1873 in Lumelunda
son Oscar Fridolf; born 24 June 1876 in Westkinde (Vaskinde)
daughter Anna Cathrina Henrietta; born 25 March? 1866 in Lumelunda
daughter Hilma Carolina; born 17? April? 1868 in Lumelunda
daughter Clara Mathilda; born 11 June 1879 in Vaskinde
son Nils Peter Alfred, born 26 July 1881 in Vastkinde
 
This family settled in Northeastern Minnesota. If there is someone who can help us, you may reply here, or to Lorna directly at her e-mail: lornamc@polarcomm.com
 
Thank you.
Kathy Rath & Lorna Soderfelt McFarland
North Dakota, USA

2010-01-15, 12:01
Svar #2

Utloggad Olle Överby

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1764
  • Senast inloggad: 2022-10-19, 14:15
    • Visa profil
    • https://1drv.ms/u/s!AvCM9dq1W7qzhC0GI7LzFONZ66Lt
Kathy
 
If your friend is interested in earlier generations, here are a few facts
 
wife Caroline born 1846:
 
Parents
Jonas Peter Örnander born 1818 in Rumskulla (Vimmerby in Småland) worked in the paper factory in Lummelunda
Wife Christina Catharina born 1818-12-26 in Kisa (Östergötland)
The above facts from Lummelunda church records AI:3

2011-02-14, 12:37
Svar #3

Utloggad Marianne Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 431
  • Senast inloggad: 2024-03-22, 06:36
    • Visa profil
Hej, Lars Persson f 1763-09-03 i Kinner gifter sig 1784-11-02 med Maria Larsesdotter Högberg (enl Gotländskt Vigselregister). Maria Larsesdotter sägs vara född 1763-07-03 i Dalhem (Lummelunda AI:5 sida 98) men jag kan inte finna henne född i Dalhem. Tacksam för hjälp och även andra upplysningar.
Marianne

2012-07-24, 21:17
Svar #4

Utloggad Annika Möller

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2013-11-08, 00:42
    • Visa profil
Jag har identifierat Oscar Mårten Ferdinand Rosengren som oäkta fader till min farmors mor. han ska vara född i Lummelunda 1835-11-09
Han gifte sig med Elisabeth Fredrika Bahrström (Lisa Fredrica Barström) 1857-04-17. Hon var född 1831-04-17 i källunge. Han står vid vigseln skriven i Visby.
Han flyttade till Stockholm där han sannolikt fick två oäkta döttrar: Ebba Fredrika Oskaria Rosengren (f. 1877-09-19) och min farmors mor Wilhelmina Josefina Rosengren (f. 1874-06-08) tillsammans med Josefina Carlsdotter (1849-12-25).
Wilhelmina Josefina Rosengren (även Wilhelmina Josefina Carlsson) blev inlämnad till Allmänna barnhuset knappt 2 mån. gammal, med modern som amma. Hon blev sedan utlämnad till en torpare i Botkyrka när hon var 4 mån.
Ebba Fredrika Oskaria Rosengren har båda föräldrarna som okända, men var Wilhelminas helsyster enligt henne själv (vilket min farmor, Wilhelminas dotter, berätatt vidare för oss). Ebba Fredrika Oskaria Rosengren bodde enligt rotemansarkivet hos Josefina Carlsdotter (modern) 1893-1895 som fosterbarn(?). Enligt folkräkningen 1880 bor hon hos Oscar Mårten Ferdinand Rosengren och han står vid ett tillfälle angiven som ogift, far i familjen, vid ett annat som gift, utan barn och vid ett tredje som ensamstående, utan barn.
Han tycks ha avlidit 1883 då det står på Rotemansarkivet:
Utflyttad:1883-11-17
Som:Död
Frånvarande familjemedlem: Hustru:elisabeth Fredrika Bahrström Vistas På Gotland
 
Enligt min farmor och hennes mor (Wilhelmina Josefina Carlsson/Rosengren) var Wilhelmina och Ebba helsyskon och mamman var alltså utan tvekan Josefina Carlsdotter. Pappan ska ha varit skräddare, gift och av judisk börd.
Oscar Mårten Ferdinand Rosengren var skomakare, gift (med Elisabeth/Lisa Fredrika Bahrström, som han tycks ha lämnat på Gotland då han flyttade till stockholm) och Rosengren känns ju som att det skulle kunna vara ett judiskt namn.
Frågan är var han kommer ifrån? Han står som sagt som född i Lummelunda på rotemansarkivet, men jag hittar honom inte i något arkiv. Och när kom han till stockholm? Vilka var hans föräldrar?
Är det någon som vet hur jag kan gå vidare? Lisa Bahrströms föräldrar kan jag hitta, men lisa Och Oscar tycks inte ha fått några barn.
 
Mvh
Annika Möller
 
Detta inlägg flyttades den 25 juli 2012 från Allmänt, Rosengren.
Magnus Hjärtström, moderator

2012-07-25, 08:33
Svar #5

Utloggad Olle Överby

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1764
  • Senast inloggad: 2022-10-19, 14:15
    • Visa profil
    • https://1drv.ms/u/s!AvCM9dq1W7qzhC0GI7LzFONZ66Lt
Annika
 
Enligt Lummelunda C:3 var föräldrarna arbetskarlen Christian Rosengren och Lovisa Fredrica Andersdotter
 
/Olle
 
Detta inlägg flyttades den 25 juli 2012 från Allmänt, Rosengren.
Magnus Hjärtström, moderator

2012-07-25, 11:46
Svar #6

Utloggad Annika Möller

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2013-11-08, 00:42
    • Visa profil
Oj tack!
Och jag som letat och letat!
 
Detta inlägg flyttades den 25 juli 2012 från Allmänt, Rosengren.
Magnus Hjärtström, moderator

2012-07-25, 21:16
Svar #7

Utloggad Mats Ekedahl

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 315
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 01:26
    • Visa profil
    • www.obdr.se
Hej Annika
Du har familjen Rosengren på Skomakare grund i Stenkyrka år 1839.
Lummelunda AI:3 (1839-1855) sid 99
 
Jag är släkt med Oskar via hans mamma Lovisa.
 
Mvh Mats

2012-10-21, 20:33
Svar #8

Utloggad Caroline Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2021-03-14, 14:43
    • Visa profil
Hej!  
Jag hittade en släkting, Stina Lisa Svanberg, i Smiss/Smitts, Lummelunda AI:5 (bild 106) och tänkte följa henne i nästa husförhörslängd, men då saknades hela byn. Flera sidor var försvunna i kyrkboken. Någon som vet vad som har hänt? Den står med i ortsregistret så det är väl knappast byte av sockentillhörighet det är frågan om.  
Caroline

2012-10-21, 21:23
Svar #9

Kjell Swebilius

Hej Caroline
 
Vilken aktör använder du? SVAR eller ArkivDigital? Eller GenLine? Jag har tittat på Smiss i Lummelunda i både A I:4, A I:5 och A I:6 utan att kunna hitta någon Stina Lisa Svanberg. Bild 106 passar inte ihop med Smiss.
 
Smiss är ingen by, utan var troligen bara ett hus. Smiss finns bara på ett uppslag i alla tre husförhörslängderna.
 
Kjell

2012-10-22, 20:07
Svar #10

Utloggad Caroline Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2021-03-14, 14:43
    • Visa profil
Kjell,
 
jag använder ancestrys arkiv, tror att det är samma som finns på Genline?  
Nu ser jag dessutom att jag klantade mig i inlägget - det var AI:3 jag hittade personen, inte AI:5.  
Anledningen till att jag trodde att det var en hel by var för att AI:4 i ortregistret täcker Smiss flera sidor (261-270),  
men det står bara blank pages när jag försöker hitta dem. I AI:5 ska Smiss finnas på s. 181 enligt registret men i den boken är
det också ett glapp.
Men om du inte hittar Svanberg i AI:4 kan jag åtminstone sluta mig till att hon inte fanns kvar i Smiss då. Hon är inte struken i AI:3 men
det var väl bara så att prästen av någon anledning inte antecknade vart hon tog vägen.  
Tack för hjälpen!  
Caroline

2012-10-22, 22:43
Svar #11

Kjell Swebilius

Hej igen Caroline
 
Nu förstår jag! Så här står det i Riksarkivet förteckning när det gäller Lummelunda A I:4: Fol. I-V och uppsl. 1-15, 48-68, 75-86, 97-116, 137-155, 178-196, 207-218, 229-238, 250-261, 266-267, 270-277 och 280-285 mellanliggande tomma uppslag togs bort vid ombindning av volymen 1960. I början på varje volym även ett äldre gårdsregister.
 
De bilder du ser i Ancestry är filmade 1950 alltså långt före de rensade boken på tomma sidor vid ombindningen 1960. Då var det alltså en massa tomma sidor i boken och när de skulle filma 1950 missade de sidan 261 som var en enstaka skriven sida bland en massa tomma. Sidan 261 i A I:4 finns i Arkiv Digitals bilder och ser ut så här:
 

 
I A I:5 har filmaren 1950 gjort samma misstag och missat sidan 181. Sidan finns i Arkiv Digital och ser ut så här:
 

 
Längst till höger står det att hon har flyttats till sidan 256. Den sidan har du i Ancestry. Hon dog 1864-11-14 vid Smiss.

2012-10-23, 15:39
Svar #12

Utloggad Caroline Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2021-03-14, 14:43
    • Visa profil
Tack snälle Kjell!  
Då förstår jag varför sidorna fattades.  
/Caroline

2013-03-03, 22:37
Svar #13

Utloggad Stig Hedlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2015-10-31, 13:10
    • Visa profil
Claes Mineur var hammarsmed vid Lummelunda bruk och avled 17270114. Hans hustru hette Maria och de fick minst tre barn: Claes f ca 1687/oklart var/, Catharina f 16910712 i Lummelunda och Jacob f 16940204 i Lummelunda. Tacksam för tips om hustruns bakgrund, och om familjens vidare öden.

2013-03-05, 17:02
Svar #14

Utloggad Krister Frank

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 254
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 21:07
    • Visa profil
Claes Mineurs hustru hette Maria Lucas, jag härstammar från hennes syster Johanna död i Stockholm 1691.
 
Här nedan följer det jag vet om Maria.  
 
Proband
Maria Lucas (6724). Född 1653 i Åkerby bruk,Österlövsta(C). Död
1734-04-30 i Lummelunda bruk,Lummelunda(I). (Far I:1, Mor I:2)
 
 
----------------------------- Generation I -----------------------------
 
I:1 f
Nicolas Lucas (932). Mjölnare,räckare . Flyttade 1633 från Belgien till
Sigulskvarn,Haraker(U). Levde 1636 i Sigulskvarn, Haraker(U). Levde 1639
i Högfors Bruk,Västerfärnebo(U). Levde 1640 i Kvarnbacka
bruk,Lindesbergs Landsförsamling(T) (Mtl). Flyttade 1642 från Kvarnbacka
bruk,Lindesbergs Landsförsamling(T) till Hillebola bruk,Österlövsta(C).
Levde 1652 i Åkerby bruk,Österlövsta(C). Levde 1654 i Ullfors
bruk,Tierp(C). Flyttade 1666-09-04 från Ullfors bruk,Tierp(C) till
Fiskars bruk, Pojo, Finland. (Barn Proband)
 
Gift med efterföljande ana.
 
                                 Barn:
   Hector Lucas (6725). Född 1630 i Belgien.
   Johan Lucas (6721). Född 1640 i Lindesbergs Landsförsamling(T). Döpt
     1640-12-20 i Kvarnbacka bruk,Lindesbergs Landsförsamling(T). Död
     1708 i Lövsta Bruksförsamling(C). Begravd 1708-03-09 i Lövsta
     Bruksförsamling(C).
   NN Lucas (6722). Död 1643 i Österlövsta(C).
   NN Lucas (6726). Död 1652 i Åkerby bruk,Österlövsta(C).
   Nicolas Lucas (6723). Född 1645-02-08 i Österlövsta(C). Levde 1667 i
     Fiskars bruk, Pojo, Finland. Död 1690 i Lummelunda(I). Begravd
     1690-04-21 i Lummelunda bruk,Lummelunda(I).
   Johanna Lucas (930). Död i mitten av september 1691 i Stockholm(AB).
     Bouppteckning förättades 22/10 1691. Husgerådet enkelt, några
     silverskedar, koppar- och tennföremål. Frånstulen tre tunnor råg,en
     ny våtsäck,12 blaggarnsnystan och några fjärdingar vete 1677-07-16
     i Stockholm(AB) (Kämnersrätten,Stockholm). Levde Tvistade om
     våtsäck 1681-03-19 i Stockholm(AB) (Kämnersrätten,Stockholm). Levde
     Anklagade Kristin Karlsdotter för stöld av näsduk,tennflaska och
     tennfat 1681-04-27 i Stockholm(AB) (Kämnersrätten,Stockholm).
     Utflyttad sålde fastigheten till bokhållaren Per Olofsson 1691 från
     Repslagaregatan,Norrmalm,Stockholm(AB). I mars 1691 förvarades en
     del kläder på Drottningholms slott?
   Maria Lucas (6724). Född 1653 i Åkerby bruk,Österlövsta(C). Död
     1734-04-30 i Lummelunda bruk,Lummelunda(I). (Se Proband).
 
I:2 m
Maria Bix (2897). Levde 1636 i Sigulskvarn, Haraker(U). Levde 1640 i
Lindesbergs Landsförsamling(T) (Mtl). Levde 1653 i Åkerby
bruk,Österlövsta(C) (Mtl). (Barn Proband)
 
Gift med föregående ana.

2013-03-05, 19:20
Svar #15

Utloggad Stig Hedlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2015-10-31, 13:10
    • Visa profil
Imponerande, Krister! Och tusen tack för Din redovisning av Marias familj. Hon fick då leva åtta år som änka och man kan ju undra om något av parets barn fanns kvar...Jag kollade i Lummelunda AI och CI:1 men såg ingenting om detta, däremot tror jag att hon levde till 1735-04-30, se bilden nedan från CI:1
 
 
Med vänlig hälsning
Stig H

2013-03-06, 13:26
Svar #16

Utloggad Krister Frank

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 254
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 21:07
    • Visa profil
Hej Stig!
 
Alltid bra att kolla uppgifter. Jag har själv inte forskat kring henne utan det har gjorts av andra som egentligen följt hennes syster Johanna, min ana som var gift med Antoni Boudrie död i Stockholm 1687.
 
Däremot undrar jag om du stött på hammarsmedsläkten Drög vid Lummelunda bruk, Johannes Drög (1699-1780) är min ana.
 
Krister F

2013-03-06, 21:35
Svar #17

Utloggad Stig Hedlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2015-10-31, 13:10
    • Visa profil
Hej Krister! Jag kom ihåg att jag sett namnet intill C Mineur i Lummelunda AI:1 sid 65 troligen fadern m fam
 
och fann sonen i grannsocknen Martebo AI:3 sid 196
 
Hans död 1788 finns noterad i Lummelunda CI:2 .  
 
Tydligen var han född den 10 juni 1699 och avled den 11 juni 1788.
Vänliga hälsningar!
Stig H

2013-03-07, 06:44
Svar #18

Monica Fogelqvist

Klippte ut min fråga från Allmänt och klistrar in den här istället!
Hej alla Gotlandsforskare! Jag slänger ut en krok här, eftersom jag inte vet riktigt var jag skall börja leta, men kanske någon kan ge mej lite goda råd? Mitt specialintresse är de finnar som invandrade till Bergslagen i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. I en hfl för Grangärde, hittar jag att bröderna Erik och Göran Sigfridssöner for till Gotland i mitten av 1660-talet, och vände hem igen strax före 70-talet. Nu blir jag ju nyfiken förstås, och undrar om det skulle gå att lokalisera dessa två på ön? Är det rimligt att tro att de sökte sig till Lummelunda? Var det ett fungerande bruk vid den tiden? Finns det längder på folk som jobbade där osv? Eller kan det ha varit något annat ställe som drog arbetskraft?  
Alla tips emottages med tacksamhet!  
/Monica

2013-03-07, 09:28
Svar #19

Utloggad Stig Hedlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2015-10-31, 13:10
    • Visa profil
Monica, i Wikipedia finns följande om bruket:
 
Lummelunds bruk är ett före detta bruk på Gotland, Sverige. På grund av lätt tillgänglig vattenkraft från den underjordiska lummelundaströmmen som där bryter fram ur berget byggdes där redan under medeltid vattenkvarnar och liknande anläggningar. På 1650-talet påbörjades styckjärnproduktion. Eftersom det inte fanns någon järnmalm på Gotland fraktades malmen från Utö i Stockholms skärgård. Även om järnbruket lades ned i början av 1700-talet så bedrevs allehanda verksamhet relaterat till vattenkraft ända in på 1900-talet. En grandios herrgårdsbyggnad, en av Gotlands största, byggdes också år 1805 i anslutning till den högst upp belägna kvarnbyggnaden (Överstekvarn).
 
Vet inte om det existerar någon förteckning över dem som arbetade där, men Du kanske kan söka in-/utflyttade i Lummelunda CI:1?
 
/Stig H

2013-03-08, 07:38
Svar #20

Monica Fogelqvist

Fantastiskt att det fanns en sådan tidig flyttlängd! Men tyvärr-det var ändå lite för sent för att hitta mina finnar. Om de nu fanns i Lummelunda, vilket jag ju misstänker.
Någon som har andra förslag på hur man kan söka gästarbetare vid bruket, som fanns där i mitten av 1600-talet?
Monica

2013-03-08, 11:13
Svar #21

Utloggad Stig Hedlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2015-10-31, 13:10
    • Visa profil
Kanske kan Landsarkivet i Visby ha några dokument från Lummelunda bruk under aktuell tid?  
Adresser: Riksarkivet, Landsarkivet i Visby: Broväg 27, 621 41 VISBY Tel: 010-476 88 00 Fax: 010-476 88 20  
Epost:  landsarkivet.vila@riksarkivet.se
Stig H

2013-03-08, 11:31
Svar #22

Monica Fogelqvist

Tack Stig! Jag skall absolut göra ett försök!
/Monica

2013-03-15, 17:20
Svar #23

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Några valloner, masmästare, smeder och annat bruksfolk som tjänstgjorde vid Lummelunda bruk har nämnts i olika diskussioner på Anbytarforum:
 
Om vallonen Johan Drögs familj och ättlingar, hammarsmedssläkt vid Lummelunda bruk ev från starten 1645-:
 
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=67424.msg959241#msg959241
-------------------------------------------------------------------------------- ---------
 
Om masmästare vid Lummelunda bruk 1683 Jobst Jobstsson/Jost Jostsson Dickman samt
 
Mantalslängden 1698: 
 
Bruksfolk: 
Skrivaren Bengt Ahlberg, gift 
 
Hammarsmeder: 
Lars Ersson, gift 
Claes Mineur (vallon) 
Jonas Jonsson 
 
Klensmeder: 
Johan Dedekind, gift 
Hillebrandt Möller, gift 
 
Kolare: 
Wilhelm Johansson 
Per Olsson 
Thomas Hansson /bor vid Tystebols i Stenkyrka/ 
Per Andersson 
 
Körare: 
Johan Galahn (vallon) 
Erik Olofsson 
Erik Nilsson 
 
Dagvärkaren: 
Nils Mickelsson 
 
Kolbärare 
Olof Olofsson 
 
Mons Wilhelm Facht 
 
Klockaren Jacob Thomasson 
 
Ord Båtsman Rasmus [Nytter] 
Dito Per Myre 
 
Inhyses: 
Änkan Ingrid Gudmundsdotter. Anders Ströms änka på Bruket. 
Nils Qwie. En gammal förpassad Båtsman, blind, men hustrun frisk, äger eljest intet. 
 
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=67409.msg959002#msg959002
 
-----------------------------------------------------------------------
 
Om vallonen Clas Classon Bevi/Boivie och hans ättlingar vid Lummelunda bruk:
 
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=67289.msg956899#msg956899

http://forum.genealogi.se/index.php?topic=67289.msg956900#msg956900

http://forum.genealogi.se/index.php?topic=67288.msg956857#msg956857
------------------------------------
 
Om den vallonske köraren Johan Galan/Galahn, hans familj, ättlingar och förfäder:
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=67498.msg960392#msg960392
och särskilt
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=67498.msg960393#msg960393
 
----------------------------------------------------------------
 
Om den vallonske smeden Claes/Klas Jakobsson Mineur och hans släkt:
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=67799.msg965543#msg965543
----------
 
Om hans vallonska hustru Maria Lucas/Lycka och hennes släkt:
 
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=67755.msg964893#msg964893
---
Där ingår även hennes broder smeden Claes Claesson Lucas/Lycka:
 
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=67755.msg964894#msg964894
----------------------------------------------
 
Om ättlingarna till Pier/Peder/Per Pedersson Hafren/Havrenne (Hafra). Brukskolare. Räckare. Smältaredräng. Mästersven. Född 1630 i Österby bruk i Uppland. Död 24/5 1690 i Lummelunda bruk på Gotland. 
1667-1677 Gimo. Mantalslängden: Pier Hafren (Hafri, Haffren)
Kom till Lummelunda i augusti 1683 och arbetade i 6 ½ år vid Lummelunda bruk. Blev sjuk den 9/5 1690, dog den 24/5 och begravdes den 30/5 1690, ligger i väster och har gravsten. 
 
Gift ca 1660 med änkan Catharina/Katarina Philpsdotter, död ca 1707 i Aner, Lokrume på Gotland.
 
http://forum.genealogi.se/index.php?topic=67569.msg961792#msg961792
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-03-15 17:36)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2013-03-17, 20:37
Svar #24

Monica Fogelqvist

Hej Stefan!
Oj, det var en väldig massa intressant information, men tyvärr inget användbart för mej i det här läget. Jag hade behövt något typ brukslängder eller lönelängder för 1660-talet och Lummelunda bruk, men det verkar inte finnas. Jag mailade Visby Landsarkiv, och fick svar att det inte finns något dyligt.  
Men tack i alla fall för din hjälp!
Monica

2013-03-18, 12:52
Svar #25

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Om de moderna ministerialböckerna/kyrkböckerna i Lummelunda församling 1991-1999, se:
http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=Lummelunda+bruk&EndastDigitaliserat=false& AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis+f3318974-4e5f-11d6-81b8-00d0b73e008b&Face ttState=undefined%3ac%7c&s=TARKIS08_Balder
 
och en diskussion om det moderna materialets villkor:
 
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2013-03-18, 13:17
Svar #26

Monica Fogelqvist

Hmm, nu är jag inte säker på att jag är med-det här är väl bara nyare material? Jag är ute efter två finska bröder från Grangärde, som gjorde en kort sejour på Gotland (Lummelunda?) under några år på 1660-talet. Enligt det svar jag fick på Visby Landsarkiv, så finns inga längder från den tiden. Och flyttlängden, som i och för sig är väldigt tidig i Lummelunda, börjar precis det år då finnarna redan var hemma igen. Surt.
Men om någon har något uppslag, så tar jag tacksamt emot!
 /Monica

2013-03-18, 15:48
Svar #27

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Monica, du har förstås sett detta i NAD och det verkar inte vara några äldre handlingar där tyvärr:
 
6. Lummelunds Bruk
 
Arkiv
Om arkivet     Förteckning
 
Referenskod: SE/ViLA/12552
 
ExtraID: A 236
 
Omfång: 0,1 Hyllmeter, 1 Volymer
 
Datering: 1805?(Tidsomfång)
 
Villkor: Nej
 
Arkivinstitution: Landsarkivet i Visby  
 
Arkivbildare/upphov: Lummelunds Bruk (1650)
 
Kategori: Företag
 
Dölj detaljer  
 
Ordning & struktur
 
Arkivnr ViLA/12552 Förteckning 22/1999 Förteckning över arkiv avseende Lummelunds Bruk (A 236) Förteckningen upprättad 1999 av Marianne Holm
 
--------------------------------------------------------------------------------
 
Sekretess: Nej
 
--------------------------------------------------------------------------------
Reproducerat: Nej
 
Inledning (äldre form)
 
Lummelunds Bruk i Lummelunda  
HISTORIK  
Lummelunds Bruk var Gotlands äldsta egentliga storindustri. Bruket startade redan på 1600-talet. Dels startades ett järnbruk där driften var igång 1650-1712 och under denna tid hann bringa flera innehavare på knä rent ekonomiskt. 1805 startade vidare ett pappersbruk, som inte heller blev så långvarigt, då det lades ner 1885. Det gynnsamma läget med allt vatten som strömmade ut från Martebo myr (detta var före utdikningens tid) mot havet med stora vattenmängder, stor hastighet och en fallhöjd av ca 10 meter, gjorde platsen idealisk för att driva kvarnar. Här fanns redan på 1500-talet kvarnanläggningar och år 1620 byggdes vidare två sågkvarnar. Det var stockholmsköpmannen Kristoffer Neuman som år 1649 erhöll privilegiebrev för att starta järnverket. Källa: Lummelunds Bruk. Anteckningar om de gotländska järnbruken av Erik B Lundberg. Artikel i Gotlands Tidningar den 25 oktober 1974.
 
http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=Lummelunda+bruk&EndastDigitaliserat=false& AvanceradSok=False&page=6&postid=Arkis+67d6ab72-fdbb-4119-9071-3d71100c898b&Face ttState=undefined%3ac%7c&s=TARKIS08_Balder
 
---------------------------------------------------------------------
 
http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14579
SBL
Funck, släkt
Band 16 (1964-1966), sida 646  
3 Simon och Albrekt F:s bror Thomas F (d 1677 enl Åkerstein), vilken 1643 jämte brodern Johan inskrevs vid Greifswalds universitet, innehade Lövåsen efter fadern men visade där »oflit och oförstånd» och överlät 1659 detta silververk på en kompanjon. Senare blev han inspektor vid Lummelunds bruk i Lummelunda (Gotl). Enligt Åkerstein var han far bl a till Stora Kopparbergs bergslags i Falun siste gruvfogde, Simon F (1664 —1745). Dennes son var kontraktsprosten Johan F (1711—77) i Nås (Kopp), och en bror till Simon F blev farfars far till komministern Anders F (1764—1834) i Stora Tuna (Kopp).
Källa: E Lundberg, Lummelunds bruk (1939), s 80 och J O Åkersteins genealogier över introducerade ätter.
 
--------
4. Ingen titel
 
Volym, Gotlands norra häradsrätts arkiv (-1899)  
 
Referenskod: SE/ViLA/20056/F 1 A/27  
 
Datering: 1839 (Tidsomfång)
 
Arkivinstitution: Landsarkivet i Visby  
 
Dölj detaljer
 
Sekretess: Nej
 
--------------------------------------------------------------------------------
 
Allmän anmärkning
 
I, II, III, V. Häri syneinstrument i
Lummelunda Bruk och Lifrida Kapella boställe i Anga s:n.
 
-------
 
5. LUMMELUNDA
Brandförsäkring
Församling: LUMMELUNDA
Ort:ÖFVERSTEQVARN  
Årtal: 1819  
http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=Lummelunda+bruk&EndastDigitaliserat=false& AvanceradSok=False&page=5&postid=brandforsakring_Brfv_11304&FacettState=undefine d%3ac%7c
 
----------------
 
1
 
1805 ca
 
Arkivkartong (faskikel).
Prov på växtpresspapper tillverkat vid Lummelundsbruk.
 
http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=Lummelunds+bruk&EndastDigitaliserat=false& AvanceradSok=False&page=7&postid=Arkis+B8F1476C-9A88-4DF4-BF91-384CBA5E31BB&Face ttState=undefined%3ac%7c
-------
 
2.  
 
 
Ingen titel
 
Volym, Martin Gustafsons arkiv
Referenskod: SE/ViLA/10437/F VII/196
Datering 1793–1948 (Tidsomfång)
Arkivinstitution: Landsarkivet i Visby  
Dölj detaljer  
Sekretess: Nej
 
Allmän anmärkning
 
En volym. M. Gustafson. Avskrifter av avgångna brev 1793-1797, påträffad i Steffens bibliotek i Lummelunds bruk okt. 1948. Obs: En av Richard Steffen gjord samling avskrifter ur handlingar i den Gustafsonska samlingen överlämnad från Lummelunds bruk i okt. 1948 och placerad i Avskriftssamlingen. En promemoria av A.Fg främst.
 
http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=Lummelunds+bruk&EndastDigitaliserat=false& AvanceradSok=False&page=2&postid=Arkis+CD9FC0EC-A731-45C0-A23F-20908DF15ABC&Face ttState=undefined%3ac%7c
 
-------
 
http://www.guteinfo.com/?id=1207
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lummelunds_bruk
 
http://www.segotland.se/servlet/GetDoc?meta_id=1202&file_id=1
 
Lummelundsbruk
 
1649 fick Kristoffer Neuman privilegier av drottningen Christina för att kunna anlägga ett litet järnbruk vid Lummelundaån. Där fanns vattenkraften. På Gotland fanns det i övrigt kalk och skog som behövdes för järnframställningen.
 
Malmen hämtades från Utö i Stockholms skärgård. Det lilla järnbruket i Lummelunda producerade tackjärn, stångjärn, grytor och kakelugnar (vindugnar). 1712 lades bruket i öde.
 
Idag är det inte mycket kvar av bruket men vid kanten av Lummelundaån kan skönjas några slagghögar och norr om ån finns rester av masugnen. Men mest blir vi påminda om järnbruket genom att platsen alltjämnt kallas Lummelundsbruk.
 
Kristoffer Neuman dog i pesten 1655 och hans gravsten kan man se framför altaret i Lummelunda kyrka. Vid den gamla grottmynningen syns rauken som kallas gamle Patron. Det är Kristoffer Neuman som vakar vattnet.
http://lummelundaannorlunda.se/historia/}
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-03-18 16:20)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2013-03-18, 16:06
Svar #28

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
3.2 Lummelunds bruk
 
3.2.1 Kort historik
 
Lummelunds bruk
har varit bebott åtminstone sedan 1100-talet. På den tiden var det troligen cisterciencermunkar som använde Lummelunds å för att odla fisk i och för att driva mjölkvarn och vadmalsstamp. Det var troligtvis munkarna som byggde huset som står som en ruin i parken idag (Forslund 1975, Fornsalens arkiv 1).
 
Vid Gotlands reformation år 1537 konfiskerades all kyrkans mark och egendomar av staten. En del av marken gavs till hospitalet i Visby, en del blev privatägd och en del behöll staten själv.  
 
Man byggde två nya mjölkvarnar under samma period så att alla parter fick varsin kvarn.  
 
Vidare byggdes två sågkvarnar år 1620 (Lundberg 1939).
 
År 1651 anlade köpmannen Kristofer Neuman från Stockholm en masugn och två hammarsmedjor vid Lummelunds bruk. Man tillverkade bl.a. stångjärn, sågblad, släggor och grytor. Under 1650-talet var platsen centrum för grytgjutning.  
 
Järnbruket blev dock aldrig särskilt lönsamt utan ödeförklarades år 1712 av Karl den 12:e, när denne befann sig i Bender (Lundberg 1939).
 
År 1742 fanns en sågkvarn, en mjölkvarn och en vadmalsstamp på platsen.  
 
År 1805 startades ett pappersbruk som lades ner år 1885 (Lundberg 1939).  
 
Sågen flyttades till Skomakre år 1915 (Länsmuseet 2001).  
 
Den enda byggnad som finns kvar idag av alla verksamheter som funnits på platsen är mjölkvarnen Överstekvarn.  
 
Hela historiken för Lummelunds bruk finns i bilaga 3.3.2.
 
---
 
3.3 Verksamheter
 
3.3.1 Järnbruk

 
En masugn och två hammarsmedjor med gjuteri har funnits på platsen mellan år 1651
och 1712 (Lundberg 1939). Den ena hammaren förmodas ha legat längs med den nu torrlagda sidoströmmen till Lummelunds å (figur 4, 15 l) och den andra inrymdes i den då nedlagda Nedersta kvarn vid Stora Hammarströmmen (Fornsalens arkiv 2).
 
Hammaren uppe vid sidoströmmen lades ner år 1676, och var en manufaktur- eller kniphammare (Elephant 1696, Lundberg 1939). Hammaren vid Stora Hammarströmmen kan ha varit verksam ända tills bruket ödelades år 1712 (Lundberg 1939).
 
Masugnen lades ner år 1691 och hela järnproduktionen låg nere till år 1702. Detta år 1702 byggdes en ny hammarsmedja upp på samma plats som den som lades ner år 1676 (Elephant 1696, Lundberg 1939, Forslund 1975). Masugnen kan ha varit igång igen år 1702-1709 då bruket återigen var aktivt, men efter år 1709 har med största sannolikhet ingen järnproduktion skett.
 
År 1727 försökte man på nytt få igång en av hamrarna, men detta misslyckades (Gardell 1992).
 
Vid Lummelunds bruk har den årliga produktionen av järn troligtvis inte överstigit 30 ton. En tillfällig topp inträffade år 1674 då 114 ton stångjärn exporterades till Amsterdam (Lundberg 1939, Fornsalens arkiv 2).
 
3.3.2 Pappersbruk
 
Ett pappersbruk för tillverkning av grovt papper startade år 1805 i byggnaden Överstekvarn. Det rörde sig enligt Lundberg (1939) om en mycket obetydlig anläggning och man har troligtvis endast tillverkat grovt papper, som t.ex. makulaturpapper, papper som användes i växtpress samt tobakspapper (Lundberg 1939, Fornsalens arkiv 1974, Forslund 1975). Pappersråvaran var lump, d.v.s. linne och bomull. En pappersmästare, fyra pappersmakargesäller och en lumpsamlare fanns anställda. Pappersbruket lades ner år 1885 i samband med utdikningen (Lundberg 1939, Forslund 1975, Fornsalens arkiv 2).
 
3.3.3 Mjölkvarn
 
Minst tre mjölkvarnar har funnits här sedan medeltiden; Nedersta, Mellersta och Överstekvarn.  
 
Nedersta kvarn
var belägen vid Stora Hammarströmmen, nästan ända nere vid strandkanten, och kallades därför ibland för Strandkvarnen (Forslund 1975).
 
Mellersta kvarn låg strax nedanför Överstekvarn (figur 4, 15 m).  
 
Av de tre kvarnarna finns nu endast Överstekvarn kvar (figur 2). På 1850-talet förnyades kvarnhjulet och kvarnhuset.  
 
I början av 1900-talet bildades det kvarnbolag, Överstekvarn AB, som äger kvarnen än idag. Kvarnhjulet var i drift ända fram till andra världskriget (Forslund 1975). Kvarnens maskinpark sågades sönder och togs bort på 1950-talet (Länsmuseet 2001). År 1970 beslöt Överstekvarn AB:s styrelse att man skulle restaurera kvarnhjulet.
 
Dammen utanför grottan, vattenrännan och hjulet ställdes i ordning så att allt skulle bli som förr. Hjulet snurrar, nu som då, enbart med vattnets hjälp (Forslund 1975).
 
3.3.4 Sågverk
 
År 1620 byggdes enligt Lundberg (1939) två sågkvarnar vid Lummelunds bruk. Var dessa byggdes är emellertid något oklart.  
 
Om man tittar på Gabriel Elephants karta från år 1696 ska det endast ha legat en sågkvarn med överfall uppe vid Överstekvarn vid den tiden (figur 4, 11 q).  
 
Enligt andra uppgifter ska en stor såg även ha funnits där Nedersta kvarn en gång legat, alltså vid Stora Hammarströmmen. På samma plats låg också den ena av hammarsmedjorna under järnbrukets tid. Vid platsbesök påträffades grundmurar till ett något större hus vid Stora Hammarströmmen, så troligtvis har en såg eller dylikt funnits här. Däremot är det inte troligt att hammare och såg funnits på platsen samtidigt. Man har förmodligen ersatt den ena verksamheten med den andra och kanske använt sig av samma kvarnhjul, möjligtvis det ursprungliga hjulet som en gång drev Nedersta kvarn.
 
En gissning är att två sågkvarnar byggdes uppe vid Överstekvarn år 1620, men att endast den ena gick under beteckning sågkvarn vid kartritningen år 1696. Det andra kvarnhjulet kan vid den tidpunkten ha använts till att driva masugnens blåsbälgar.
 
Sågen vid Stora Hammarströmmen startades troligtvis upp efter det att hammaren lagts ner, d.v.s. någon gång efter år 1712. År 1742 fanns den med säkerhet eftersom det då nedtecknades att den producerade 150 tolfter bräder om året (Fornsalens arkiv 2). Sågen flyttades till Skomakre 2:1 år 1915 (Länsmuseet 2001).
 
3.3.5 Vadmalsstamp (valkverk/valka)
 
På kartan från år 1696 finns en vadmalsstamp med överfall markerad längs den nu torrlagda strömmen belägen söder om Lummelunds å (figur 4, 15 k). Enligt flera skriftliga belägg ska vadmalsstampen ha funnits här sedan medeltiden (Lundberg 1939, Forslund 1975). Denna kan ha anlagts av munkarna men har i så fall sedan tagits över av hospitalet i Visby vid reformationen år 1537.  
 
Enligt Lundberg (1939) planerade Neuman att anlägga en valka år 1652. I så fall bör denna ha byggts på samma plats som den ursprungliga. Vadmalsstampen ska ha tagits bort i samband med utdikningen runt år 1880 (Forslund 1975).
 
---------------------------
 
Bilaga 3. Historik Lummelunds bruk
Vattenkraften vid Lummelunds bruk är unik för Gotland och har utnyttjats åtminstone sedan medeltiden. Det gynnsamma läget med allt vatten som på våren strömmade ut från Martebo myr genom Lummelundagrottan och ned mot havet gjorde Lummelunds bruk idealisk för att driva vattendrivna verk.  
 
Det tidigaste skriftliga belägget för detta finns i 1594 års jordebok för Gotland. Där talas om ”möllaren i Lummelunds mölle”,
Sören Öfverstekvarn.  
 
I kyrkoräkenskaperna för Lummelunda år 1621 nämns Siffre och Oluf överstekvarn, Peder medekvarn och Maren nederstekvarn (Lundberg 1939).
 
Enligt flera källor har munkar varit aktiva vid Lummelunds bruk (Forslund 1975, Fornsalens arkiv 1 och 3). Ännu existerande namn som Munkströmmen och
Munkdammen kan även tyda på detta. Det mest troliga är att det i så fall handlade om cisterciensermunkar som kom till Gotland via Nydala kloster på 1100-talet. De invigde Roma kloster år 1164 och ska mest ha ägnat sig åt meditation och att förvalta sina egendomar (C. Runeby, muntl.inf.). Enligt cisterciensermunkarnas klosterregel skulle de livnära sig av eget arbete, d.v.s. jordbruk och boskapsskötsel (Gardell 1992). De var kända för att ta över mark som i andras ögon inte hade så mycket värde, som t.ex. vattensjuka områden. De var skickliga på att dränera denna typ av mark och göra den odlingsbar. De grävde även dammar och kanaler för att kunna odla fisk (C. Runeby, muntl.inf.). I ån nedanför Lummelunds bruk finns lämningar efter en träkonstruktion. Enligt lokal tradition skulle här ha funnits en dammanläggning anlagd av cisterciensermunkarna (Fornsalens arkiv 1).
 
Vid Lummelunds bruk anlade munkarna en mjölkvarn, en vadmalsstamp, åkrar och ängar samt dammar för att kunna odla karp (Forslund 1975). De brukade ha folk
anställda vid klostret som skötte om verksamheterna (C. Runeby, muntl.inf.). Det kan även ha varit munkarna som byggde huset som står som en ruin i parken. Det är ett medeltidshus med kraftiga väggar och små fönster. Det är uppfört av gråsten och kalksten och fogad med kalkbruk, och man tror att man har tagit sten från det för att bygga upp masugnen. Legenden säger att om huset rivs så kommer Lummelunds bruk att brinna nattetid. Kanske är det denna sägen som räddat huset från att rivas helt (Forslund 1975). Parken som ruinen står i var från början munkarnas trädgård och det kan ha varit de som planterade in ramslöken som idag täcker hela området. Ramslöken går nämligen utmärkt att koka soppa på (A. Forslund, muntl.inf.).
 
Vissa tror att det istället har varit dominikanermunkar som funnits på platsen. Men dessa ägnade sig vanligtvis inte åt att bruka mark utan ägnade sig mer åt mission och bön. De tillhörde de s.k. tiggarordnarna som upprättades på 1000-talet och tog helt avstånd från jordägande och klosterliv. De livnärde sig enbart på allmosor (Gardell 1992).
 
Vid Gotlands reformation år 1537 exproprierades alla kyrkors och klosters egendomar av staten (d.v.s. Danmark). Klostrets mark vid Lummelunds bruk överlämnades till hospitalet i Visby varpå Mellerstakvarn, vadmalsstampen och området söder om Lummelunds å med åkrar och ängar blev s.k. hospitalgrund.  
 
Staten behöll också en del av marken vid Lummelunds bruk. På dess ägor, s.k. kronogrund, låg Nederstekvarn som även kallades för Strandkvarneneftersom den låg vid Stora Hammarströmmen nära stranden. Nederstekvarn försåg det då existerande Visborgs slott med mjöl.  
 
Överstekvarn var privatägd och bestod av två mjölkvarnar. Den fungerade som en s.k. tullkvarn, vilket innebar att bönderna kom hit och malde sin säd och lämnade en del kvar som betalning (Forslund 1975).
 
År 1645 slöts freden i Brömsebro. Då fick Sverige landskapen Jämtland, Härjedalen, Halland och Gotland från Danmark. Men även om Gotland blev svenskt förvandlades inte gotlänningarna från danskar till svenskar över en natt. Det gällde därför för den svenska myndigheten att satsa på svenskt näringsliv på ön. Man uppmuntrade bl.a. till brytning av kalk- och sandsten (Lundberg 1939).
 
Stormakttidens Sverige behövde kläder till sina arméer. Gotland hade naturliga förutsättningar att bedriva klädproduktion eftersom här fanns bra möjligheter till
fåravel. Därför beslöt en köpman från Stockholm vid namn Kristofer Neuman att upprätta ett vantmakeri (klädesfabrik) på Gotland. År 1649 fick han i ett privilegiebrev av drottning Kristina tillstånd att upprätta detta vid Kopparsvik strax söder om Visby, där en liten ström vid denna tid drev tre kvarnar. Mot att han klarade garnisonernas beklädnad i Visby och Kalmar fick han arrendera några hemman på Gotland, bl.a. Lummelunds bruk, på statens bekostnad. Han fick dessutom ta emot alla skatteintäkter från fem gårdar på norra Gotland. Inte heller behövde han betala tull för import av nödvändiga råvaror eller skatta för sitt arbetsfolk. För att skaffa fårull fick han tillstånd att inrätta fårgårdar, s.k. schäferier, vid Kungsladugården nära Visby och på Skenholmen utanför den nordöstra kusten. Mängder av ull krävdes till tillverkningen av kläder och därför uppmanades det gotländska folket att skaffa får (Lundberg 1939).
 
Under samma period planerade Neuman att anlägga ett järnbruk vid Lummelunds å, som skulle bestå av en masugn och två hammare. Eftersom det inte fanns någon
järnmalm på Gotland skulle malmen fraktas från Utö i Stockholms skärgård. Utö låg visserligen 18 mil bort, men Neuman ansåg att eftersom man kunde leverera malm från Utö till Finland så kunde man göra det även till Gotland. Från Kappelshamn skulle malmen köras på oxkärror till Lummelunda där man sedan skulle bearbeta malmen.
 
Neuman begärde s.k. bergfrälse hos drottning Kristina (bergfrälse innebar rätten att driva bergbruk utan att behöva skatta för det) och år 1651 beviljades han detta.
 
Året därpå 1652 gavs Gotland i förläning till Karl den 11:e som innehade ön två år innan han blev kung av Sverige. Drottning Kristina hade nämligen abdikerat och flyttat till Rom. För Neumans del innebar detta att han krävdes på arrendeavgifter. Han kom i ekonomisk kris och var tvungen att avveckla Kopparsvik, och hade nu alltså bara järnbruket kvar (Lundberg 1939).
 
Lummelunds bruk saknade egen hamn. Därför skeppades järnet ut från Brissund och det mesta gick på export till Tyskland. Enligt tabeller över järninförseln genom Norder- och Österport från Lummelunds bruk år 1654 gick 105 skeppund (ca 15 ton) järn dit. Tabellerna visar dock inte brukets totala årsproduktion. Detta beror dels på att Neuman skeppade ut järnet med egna fartyg, och dels på att mycket järn stannade kvar hos bönderna som betalning för vedkörning, kolning, jordbruksprodukter och virkesleveranser. Neuman bedrev också handel med kalk, virke och tjära, som säkert gav honom fler intäkter än järnbrukets produkter eftersom inte heller hans järnindustri kom igång ordentligt. Detta berodde delvis på att gotlänningarna, dansksinnade som de
var, inte såg med blida ögon på den inflyttade svenskens företag. Neuman hade att kämpa mot ett fruktansvärt motstånd från Visbyborgarna, som inte kunde smälta att han lyckats upprätta ett bruk och få hjälp av regeringen i form av vidsträckta privilegier. Dessutom lät Neuman skeppa ut varor direkt till de gotländska bönderna via hamnarna runt ön. Bönderna slapp då köra hela vägen in till Visby för att köpa humle och salt och detta gillade inte Visbyborgarna, som sedan dansk tid hade monopol på all sådan handel. Även bruksfolket var besvärligt eftersom de stal, söp och slogs. Mycket ofta hände det att de smusslade undan järn och sålde det i sin tur för egen förtjänst. Det som satte definitivt stopp för Neuman var dock pesten. Han avled i mars år 1663 tillsammans med många andra på Gotland (Lundberg 1939).
 
Hans hustru, Brita Knutsdotter Neuman, även kallad Nymanskan, tog över verksamheten efter makens död. Järnbruket var beroende av att bönderna levererade ved och hö regelbundet. Eftersom dessa prioriterade kalkugnarna istället för Nymanskans bruk blev detta stillastående i långa perioder p.g.a. kolbrist. Bönderna vägrade att sälja skog till änkan. Brita klagade bittert inför bergskollegiet och generalguvernören över
böndernas illvilja. Hon tröttnade snart på att leda järnbruket och arrenderade ut det istället (Lundberg 1939).
 
Mellan åren 1671-1684 arrenderades bruket av Vilhelm Facht och Mattias Trip. Facht drev bruket och levererade allt järn till Trip för försäljning. År 1672 fanns endast 11 personer anställda, men bruket tog snabbt fart och år 1673 fanns 48 personer anställda.
Arbetsstyrkan bestod av svenskar, gutar och valloner
. Malmen bör fortfarande ha hämtats från Utö. Troligtvis fick han en kort tid även malm från Roslagen, närmare bestämt från Vigelsbo gruva i Roslagen. Det gick ganska bra för bruket nu. I juli år 1674 avgick skeppet Den lilla Silverkronan från Visby med en last stångjärn vägandes 803 skeppund (ca 114 ton) med destination Amsterdam. Det var första gången gotländskt järn fraktades till Holland. År 1676 erövrade danskarna Gotland och höll det ockuperat under 3 år. De stoppade och beslagtog malmtillförseln varpå bruket stod stilla under dessa år (Lundberg 1939).
 
Mellan åren 1684-1689 drevs bruket av Gotlands mäktigaste Visbybo under 1600-talet, Holger Jönsson. Malmskutorna anlade då oftast Visby, varifrån frakten till Lummelunda blev kostsam. Skattetrycket var högt på bruket och efter några år sades arrendet upp (Lundberg 1939).
 
Under alla dessa år stod Brita Neuman fortfarande som ägare av bruket. Eftersom hon stod i skuld till staten p.g.a. obetalda skatter stämdes hon år 1692. År 1694 utföll domen som fastställde hur mycket hon skulle betala. Eftersom några pengar aldrig betalades in konfiskerades Lummelunds bruk av staten. I samband med detta upprättade Gabriel Elephant en skatteläggningskarta år 1696 (figur 3 och 4) för att man skulle kunna göra en utvärdering av bruket. Detta är den första utförliga kartan som gjorts över området.
 
Frågan var nu om det skulle utarrenderas eller säljas. Till slut utarrenderades bruket till Adam Helms som varit delaktig i Holger Jönssons tidigare affärer. Han köpte bruket år 1699 och gjorde en del bättringar och reparationer, bl.a. lät han bygga en ny hammare år 1702.
Kol- och vattenbristen gjorde att bruket ändå gick sitt öde till mötes.  
 
År 1709 inkom en begäran från Helms till bergskollegiet att få bruket ödeförklarat. Vid Bender i Turkiet den 17 september år 1712 biföll Karl den 12:e ansökan från Helms, som därmed blev fri från alla vidare utgifter för bruket (Lundberg 1939).
 
Källa: http://www.lansstyrelsen.se/gotland/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/nat ur-och-miljo/ovriga-publikationer/LummelundsbrukMIFOfas1.pdf
 
Det verkar kunna finnas information om de anställda eftersom de anges till antal 1672 och 1673, men det är inte säkert att de nämns vid namn förstås.
Kyrkoräkenskaperna hade jag själv tänkt att föreslå att du kan gå igenom Monica! Jag har gått igenom en del sådana på Gotland. Lycka till!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2013-03-19, 14:42
Svar #29

Utloggad Ove Carlson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 362
  • Senast inloggad: 2024-01-21, 18:23
    • Visa profil
Någon som känner till något om nedanstående personer från Lummelunda?
Nils Nilsson Lindelöf, född 1752 (Visby?), bodde i Nygranne.
hustru Lena Pehrsdotter, född 1756 och död 1812 02 03 i Lummelunda.
 
Lars Persson, född 1763 09 03 i Lummelunda
hustru Maria Larsdotter, född juli 1763 i Ekeby.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna