Rosenhane

[Göran Johansson]

Den adliga släkten Rosenhane bär en tupp i sitt vapen. I äldre litteratur kallas släkten tidvis endast Hane. Finns det någon som vet mer om dess ursprung?

[Olle Elm]

Hej Göran,
Har Du tagit del av det som anges i EÄ?

[Göran Johansson]

Hej Olle!
Nej.

[Barbro Peterson]

Hej!
Släkten Rosenhane har närmanst sitt ursprung från Göran Johansson Rosenhane,som 1574 var ståthållare på Nyköpings slott.
Mitt intresse för släkten är ett eventuellt samband med min mans ana Magnus Jönsson Hane, befallningsman på Vadstena slott, död 1687 och begravd i Skänninge.
Enligt en liten skrift av Pursche vid landsarkivet i Vadstena får Magnus Jönsson i maj 1650 sin befattning på rekommendation av Gustav Rosenhane, då Magnus Jönsson varit honom bekant aff barndömmen.
Jag har i ett tiotal år sökt detta samband. Kan någon hjälpa mig?
 
MVH Barbro

[Göran Johansson]

Hej!
 
Barbro, känner du till något tidigare släktled för din mans ana Magnus Jönsson Hane död 1687?
 
Olle, jag har blivit bortskämd av din tjänstvillighet. Hoppas därför på en kort sammanfattning ur EÄ som jag tror du har hemma?
 
 
Vänlig hälsning
Göran

[Barbro Peterson]

Hej Göran!
Magnus Jönsson Hanes bakgrund är ett enda stort frågetecken. Jag vet med säkerhet att han har en syster Ingrid Jönsdotter gift 1653 i Skänninge med guldsmeden Peder Joensson (rötter okända). Deras dotter Judit växer upp hos Magnus Jönsson och hans h. Maria Hacke,då hennes föräldrar dör tidigt.
Troligen har Magnus Jönsson också en syster g.m.Sven Pedersson. Deras döttrar Elisabet och Beata finns nämnda i Magnus Jönssons bouppteckning.
I Magnus Jönssons återfunna brev kan man också utläsa att han borde ha en bror Lars Jönsson. (enligt Christian Juliusson)
Det finns ytterligare några ledtrådar i Appelgrens länsmanssamling.
Familjen står mycket nåra kronofogden och sedermera borgmästaren i Skänninge Jonas Wahlberg.vars hustru Margareta Kiellman är gudmor till ovannämnda Judit Pedersdotters första barn Elisabet.
Både Jonas Wahlberg och hans hustru har rötterna i Södermanland där ju familjen Rosenhane har sin huvudgård. Trådarna löper alltså mot Sörmland.Kanske har Magnus Jönsson Hane och Gustav Rosenhane båda gått i Nyköpings skola. Det har jag faktiskt inte kontrollerat.
 
MVH Barbro

[Olle Elm]

Hej Göran,
När jag ovan frågade om EÄ, var det mest för att Du nämnde äldre litteratur. I ingressen i EÄ står att det funnits en tidigare tradition om att Jöran Johansson till Torp och Gräfseboda (i Södermanland) varit son till Johan Turesson (tre rosor) och hans trolovade Karin Knutsdotter (Roos af Hjelmsäter). Det står vidare - att Jöran Johansson med all sannolikhet intet haft att skaffa med den berömda och högättade Johan Turesson, utan endast genom sin egen duglighet och förtjänst förvärvat sitt adelskap.
Jöran Johansson anges adlad 1558, fogde på Nyköpings slott 1562-1565, h-hövding i Hölebo h:d 1565, därefter kommer krigiska meriter och slutligen ståthållare på  Nyköping slott 1574, skeppshövitsman s å och död i Nyköping 1576.
Gift före mars 1559 med  Märta Nilsdotter, (d. 1603 av pesten), dotter till Nils Tomasson (gamla Böljasläkten) till Inghammar (mfl gods) och Carin Kettilsdotter Hvessing (en halv båt), till Torp och Gräfseboda. Märta Nilsdotter anges mors moster till Sten Claesson adlad Bölja nr 127.
Namnet Hane nämns, vad jag kan se, ej i EÄ. Kan väl nämna att jag bland Östgöta ryttare i år 1630 års rulla funnit en Elias Hane, dock utan ortsbestämning. Namnet återkommer inte i rullorna före 1645.

[Göran Johansson]

Hej och tack för svar.
 
Barbro, du har aldrig funderat på att Magnus Jönsson Hane kan ha haft sina rötter i Värend i Småland. Där finns en släkt Hane (kanske flera) som bl.a. utmärkt sig för att kämpat på Nils Dackes sida under bondeupproret på 1500-talet. En av dem hette f.ö. just Måns Hane.
 
Olle, man kan anta att Rosenhane bildats på de två namnen Roos (alt. tre rosor) och Hane. Kanske på felaktiga grunder om nu sambandet mellan dessa släkter varit en myt.  
 
Det finns faktiskt en Johan Jöransson Hanes stambok publicerad i Autografsällskapets tidskrift 1894. Johan Hane torde väl ha varit en son till Göran.  
 
Det finns också en Christoffer Hane (uppvaktare hos Cal IX:s barn) till Hässelby (upprättades av Hane som säteri på 1570-talet och ligger vid Mälarens södra strand). Han förde i sitt vapen en svart tupp i blått fält. Man kan fråga sig om denna Hane-släkt var att betrakta som adlig. Troligen inte trots innehavet av Hässelby.
 
Vänliga hälsningar
Göran

[Olle Elm]

Göran,
Det finns en Johan Jöransson f 1571 (EÄ) och möjligen 1562 (Hofberg/SBH), död 1624, son till ovanstående. I EÄ skrives han Johan Jöransson Rosenhane, så också i Hofberg/SBH. Den senare skriver dessutom (Rosenhane) om fadern, vilket väl tyder på att sonen först själv skrev sig Rosenhane. Själv är jag okunnig om denna ätt och förmedlar endast vad som anges i EÄ och Hofberg/SBH. Jag bifogar här vapnet från EÄ där det väl tydligt framgår hur namnet uppstått.

[Olle Elm]

I Svenskt biografiskt handlexikon (Hofberg/SBH) finns Johan Jöransson Rosenhane avbildad. (Enl EÄ finns portättet i riksarkivet). Så här såg han ut:

[Bengt Nilsson]

En aktuell redogörelse för vad som är känt om släkten Rosenhane finns i Svensk biografiskt lexikon band 30 s. 524ff, med utförlig bibliografi på s. 531-532.

[Göran Johansson]

Hej Barbro!
 
Vet du mer om guldsmeden Peder Joensson i Skänninge. Av en händelse råkar jag ha följande avskrift ur Växjö rådhusrätts dombok för 1637-08-28 (GHA):  
 
Sammadagh P:senterades 2. Breff, skriff/ne aff Borgemestaren Peer Jönsson,/ Skenninge, dett Ena till Borgemestar/ och Råd i Wexiö, at En enckia i Skenninge/ b:d Kirstin S. Jöns Suenssons Efterlefuer-/ ska bhorde träda Uti Arff efter S. Hans Bengtss/ som war S. Hans Bengtssons halfsöster dötter/ och dherföre anmodat Borgmästarna och/ Råd i Wexiö, at de wille arrestera Hennes/ (gnöta) i Arfuett , och icke Låta S. Hanses sö-/ ster taga Arfuett all sin koos. Dhet Andra/ Brefuett tillschrifuet sin Söster son Erland/ Nilsson, och honum fulemechtig giort denna/ Saak Uträtha, Upsattes.
 
Sammadagh förfrågadhe Erland Nilsson sigh,/ om honum icke bordhe hafua den Krambod/ som S. Hans Bengtsson hade Låtet b?ggia/ wed (Tolg), efter Han gården i Wexiö effter/ Hans hade kiöpt; då bleff dhe till suarat at/ S. Hans Bengtssons arfuingar Motte giöra/ aff boden huar dee wille; dher Medh Rechte/ Nils Andhersson Hans Bengtssons fastar man/ Erland Nilson Hand opå, att Han skulle få/ kiöpa för:te Krambo aff honu.
 
Samaledes frågade för:te Erland Nilsson/ Rätten till, om icke S. Hans Bengtssons/ arfuingar bhorde betala honnum de 40/ Lodh Sölfuer, som han gaff Håkan Jönsson/ För (?) (?), efter Erlandframlade deras bekinnelse, som Woro/ öfuer kiöpet emella Hans och Erland om/ gården att S. Hans rechte Erland hand, att/ han wille stå Honum Skadelöss, detta/ fallett som för:lt ähr Upsattes.
 
Var guldsmeden i Skänninge också borgmästare? En långsökt men kanske ändå en koppling till Växjö och Värend. Ske se om jag finner någon fortsättning. Finns samtida dombok för Skänninge stad?
 
Med vänlig hälsning
Göran Johansson

[Barbro Peterson]

Hej Göran !
Jag tror inte att min Peder Joensson Guldsmed varit borgmästare.För övrigt är han nog för ung, eftersom han gifter sig 1653 i Skänninge. Äldsta dottern heter Judit, ett ganska ovanligt namn,men det förekommer i Grännatrakten vid denna tid.Namnet bör återfinnas antingen på guldsmedens sida eller på Magnus Jönsson Hanes.
Det finns fler Hane-släkter, t.ex Nils Hane i Björkenäs Odensjö. Han har troligen samröre med några prästsöner på Bolmsö. De kallar sig Hane.
För övrigt tror jag att jag kollat de flesta Hanar. Jag håller fortfarande på Södermanland och en koppling till Rosenhane.
 
Mvh Barbro Peterson

[Göran Johansson]

Hej igen Barbro!
 
Giftermålet 1653 kanske inte var det första. Jag håller annars med dig om att en tänkbar koppling till Rosenhane ser mer sannolik ut.  
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Göran Johansson]

Johan Göranssons stambok presenterades 1894 i Svenska autograf sällskapets tidskift. Under studierna utomlands kallade han sig alltid Johan Göransson Hane till Torp (Johannes Georgii H. ? Torp). Torp var fädernegården i Husby Oppunda i Södermanland.  
 
Han påbörjade utlandsstudier 1588 och återvände 1596. De första namnteckningarna anses vara från Helmstedt år 1592 då bröderna Michael och Laurentius Karpelan från Finland båda kallar honom vän och landsman. Därefter kommer Petrus Rhuta Suecus. Samma år finns också bröderna Johan och Christian G?nther.  
 
1593 var Hane i Gena där svensk-finnen Inarus Barthoullus, landsmännen Laurentius Praetorius och Ericus Henricus Angermannus skriver sina namn.  
 
I augusti 1593 befann  han sig några månader i Wittenberg där han träffade Johan P. Ungius (Smolandus - senare rektor i Växjö och superintendent i Kalmar), Oluf Stråle, Olaus P. Humbla Sueco-Holmensis, Petrus Andreae Bothniensis och Marcus H. Helsingius.  
 
Artikeln innehåller uppgifter om ett flertal andra personer. Inlägget blir alltför långt om alla dessa tas med. Vill dock nämna vissa som artikelförfattaren Gustaf Upmark ansåg kunna vara släktingar och troligen skrivna vid ett och samma tillfälle.
 
1. Maria Jörens dåtter år 1599  ...mina käre man ttil wille och åminnelse skrifuitt i Lijnkebing... Hanes hustru.
 
2. ebba iöråns dåter
 
3. Marinna Jörensdåtter
 
4. Karin Jöransdåtter  
 
5. Nils Jörenson wom Schacha. Artikelförfattaren ställer sig frågan om denne är en yngre bror till Johan.
 
6. Kirstin Hansdåtter  
 
Ytterligare ett namn att nämna är Ture Jacobson Rosengren som skrivit ett längre poem där namnet Rosenhane för första gången nämns i boken. Rosengren kallar Rosenhane för sin frände. Ungefär från samma tid anses ett odaterat bidrag härröra avfattat av prosten El(aus) T(erserus) U(moensis i Leksand innehållande ett latinskt poem på 60 verser som grundar sig på en ordlek över Rosenhanes namn och i dialogform skildrar ett samtal mellan Rosen och Hane  slutande med en bröllopsfest i olympens och Pallas\ närvaro.
 
Boken lär vara rikt illustrerad. Frågan är om den finns till beskådande i något arkiv.

[Ralf Palmgren]

I min släktforskning finns Friherre Axel Rosenhane. Han föddes i Stockholm 23.06.1637 som son av riksrådet, överståthållaren och lagmannen Schering Rosenhane, friherre Rosenhane och dennes hustru Beata Sparre af Rossvik. Friherre Axel Rosenhane var landshövding i Nylands och Tavastehus län 03.03.1678. Han avled i Helsingfors 31.01.1685 och blev begraven i familjegraven i Husby kyrka.
 
Gustaf Elgenstierna omnämner i sitt genealogiska standardverk Den introducerade svenska adelns ättartavlor att Friherre Axel Rosenhane var landshövding i Nylands och Tavastehus län 03.03.1678 och att han dog i Helsingfors 31.01.1685.
 
Nu undrar jag om någon vet var i Helsingfors Friherre Axel Rosenhane bodde som landshövding i Nylands och Tavastehus län? Var i Helsingfors dog han? Vad annat är känt om honom då han bodde i Helsingfors?

[Anita Karlsson]

Hej Ralf!
 
Jag har skickat ett mejl, med adresser, till dig angående Axel Rosenhane. Jag fann personer på disbyt som lagt in uppgifter om honom och kanske har tips att ge dig.  
 
MVH. Anita Karlsson.

[Ralf Palmgren]

Hej Anita!
 
Jag har nu kollat min E-post men kan tyvärr inte hitta det mail som du har skickat till mig!?

[Niclas Rosenbalck]

Ett Rosenhane-fynd i Norrköping S:t Olai C:4 f 160v, födelseboken 1729 (barnet döpt 10 dec.):

[Magnus Lindskog]

"1676 d. 29 Nov.
8. K. Brijta Pärsdotter upwijste Cäm:rs Rättens attest att hon hafwer Civiliter plichtat för lägersmåhlet medh Praesidenten Wälb:ne H. Gustaf Rosenhane och begiärde nu komma till Gudz Församblings gemenskap igen.
R. hon skall underwijsas uthi sin Christendom af presterskapet j S. Clara, stå 3 gånger på pallen, gifwa till dhe fattiga efter sin lägenhet och sedan blifwa Kyrkiotagen."


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065076_00084 ff


Källa: Stockholms domkapitel, Protokoll, huvudserien, SE/SSA/0148/A I/31 (1676)


https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rosenhane_nr_29