Rosencrantz

[Lars Olsson]

Adels släkten rosenkrantz vart i sverige kommer den ifrån och finns det någon kvar i Sverige

[Ulf Sawert]

Hej Lars! Adelssläkten Rosencrantz kommer från Danmark, där den varit en av landets finaste släkter (högadel). Jag gissar att det varit med den svenska grenen Rosencrantz som med Gagge-ätten (ja, de är även släkt!), några medlemmar bytte land! Förmodligen är nog inte heller denna släkt introducerad på det svenska riddarhuset - precis som med min Gaggeätt. Vill du ha mer information om denna högintressanta släkt så skall du läsa DANSK historia! Jag har sett i tidningar bl. a. människor i vårt land som bär detta namn.
 
Deiliga helsninger
 
Ulf Sawert (dansk-ättad)

[Olle Elm]

Lars Olsson,
Om Du läser i verket, Svenska Adels ättartavlor, utgiven av Gustaf Elgenstierna, kan Du se att det på det svenska riddarhuset finns två introducerade ätter med namnet Rosencrantz, varav endast den ena har danskt ursprung.
Vänligen,
Olle Elm

[Barbro Peterson]

Slår du upp  i telefonkatalogen på nätet hittar du ganska många med namnet Rosenkrantz. Själv har jag en god vän som är född med detta släktnamn.
 
MVH Barbro

[Anette Carlsson]

Steve Palmquist skriver om släkten Rosenkrantz, flera bodde på Glimmingehus och Glimminge gård i Skåne.
På sidan http://www.algonet.se/~sylve_a/glimmhus.htm står det att:
Glimmingehus ärvdes av hans son Börge Jensen Ulfstand, gift med Magdalene Tygesdatter Krabbe, och gick 1558 i arv till deras dotter Margrethe, som gifte sig med Erik Axelsen Rosenkrantz. I denna uradliga danska ätt stannade gården till 1736. Redan 1640 hade Glimmingehus blivit omodernt som bostad och borgen kompletterades med en ny huslänga åt väster, i vilken Holger Rosenkrantz och Lene Gyldenstierne inrättade sitt nya hem. Deras initialer och årtalet har formats i längans ankarslutar. På borgholmen uppfördes senare ytterligare byggnader, bl.a. den södra längan, som nu inrymmer borgmuseet. Den siste Holger Rosenkrantz levde under första delen av 1700-talet...
 
I mina anor finns riksrådet och slottsbefallningsmannen(?) Holger Rosenkrantz. Men det tycks ju finnas några Holger R ...  
Holger Rosenkrantz i mina anor har en dotter vid namn Elisabet Nilsdotter Rosenkrantz, hon gifte sig med Kyrkoherde adelsman Severinus Simonis Hög och de fick 1594 en son: Kyrkoherde adelsman Simon Hög (död 4/3 1645).
 
Eftersom barnbarnet Simon till den aktuella Holger Rosenkrantz är född 1594, undrar jag om någon vet när min Holger är född och död, vem han var gift med och ev. andra barn i den familjen.  
Är det någon som kan bringa klarhet i Rosenkrantzarna från Erik Axelsen Rosenkrantz fram till den siste Holger Rosenkrantz?

[Anders Berg]

Hej Anette,
 
Var har du hämtat dina uppgifter? Holger Rosenkrantz kan inte ha en dotter som heter Elisabet Nilsdotter. Titeln kyrkoherde adelsman låter också mycket märklig. Var någonstans var han kyrkoherde?

[Anette Carlsson]

Hej Anders!
 
Fadern till Severinus Simonis står som adelsman Sven Leffrensen Hög från Grimeton.  
Severinus Simonis Hög själv uppges ha dött i Slöinge 1626.  
Son är kyrkoherde adelsman Simon Hög född 1594 och död 4/3 1645 i Värö.
Gift med Anna Christensdotter född 1602.
Parets dotter Kirstin Simonsdotter Hög född i Värö, gifte sig med kyrkoherde Hans Lauritzon Ulmevallius, född i Ölmevalla, död i Frillesås.  
 
Vet inget om källorna till uppgifterna tyvärr, eftersom jag fått en diger lunta hitskickad av en äldre kusin till min far. Just den här delen kan möjligen vara framforskad av en annan del av släkten dessutom.  
 
(Meddelandet ändrat av Blueberry 2009-09-24 17:17)

[Anette Carlsson]

Om du tittar i mitt första inlägg, ser du att  
en Holger Rosenkrantz är gift med Lene Gyldenstierne...
 
Jag letar ett flickebarn efter en Holger Rosenkrantz och möjligen kan det vara den Holger som var gift med Lene Gyldenstierne.
 
Ovanstående inlägg har flyttats hit från Introducerad adel - Gyllenstierna. / mvh Anders Berg, Moderator Släkter

[Göran Johansson]

Anette, du bör kolla Sigrid Brahes släktbok. Den finns på Universitetsbiblioteket i Lund som CD. Jag tror att Hög var en adelssläkt och att det fanns ett samband genom vigsel med ätten Rosencrantz. Har en lösryckt kopia av ett blad utan årtal. Den ger kanske inget svar. Men den visar åtminstone de namn som du nämner. Förhoppningsvis kan detta vara en tänkbar öppning i din forskning.
 

 
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Anette, klicka dig fram på nedanstående sajt. Där förekommer såväl släkten Rosencrantz som Högh. Har inte kollat om någon passar in på dina anor.  
 
http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Rosenkrantz/Rosenkrantzlinjer.htm
 
Vänligen/Göran
 
PS  
Riksrådet Jörgen Rosencrantz son Holger Rosencrantz var Danmark mest prominenta gäst vid Gustav II Adolfs kröningshögtid. Se bild på nedanstående adress.
http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Rosenkrantz/Rosenholm.htm
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-09-27 15:03)

[Anette Carlsson]

Göran Johansson, tack för läsvärda bidrag om ätten Rosencrantz!
 
Jag har tittat igenom många av sidorna du tipsade om och på den här sidan finns Thyge Krabbe som är gift med en Anne Nielsdatter Rosenkrantz  
http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Krabbe/Krabbe.htm
 
Apropå det bröllop du nämner där en Holger Rosencrantz var närvarande, har jag en sparad notis om att i Kungliga biblioteket i Köpenhamn förvaras en stambok som tillhört kyrkoherden Andreas Johannis Saebyensis (1586-1653) i Lofta socken i Kalmar län. Hans stambok innehåller autografer, verser och visdomsord som bl.a. har samlats in vid tiden kring Gustaf II Adolfs kröning och i samband med kungens bröllopsfest.  
I den står följande:  
Oligerus G. Rosencrantz 1574-1642, s.t. Jörgen Rosenkrantz och Dorthe Lange Stockholm november 1620 Danskt riksråd och teolog.  
Enligt Vello Helk, författare till ”Stamboger i Det Konglige Bibliotek for 1800” mötte Andreas Johannis Saebyensis det danska riksrådet Rosenkrantz, då denna i november 1620 uppehöll sig i Sverige som Cristian IV:s representant vid den svenske kungens bröllop.

[Göran Johansson]

Denna Holger Rosencrantz har intresserat mig mycket. Jag har nyligen skrivit en uppsats som publicerats i ÖGF-Lövet nr 98 (utkom nu i september tack vare välvilligt bistånd av redaktören) vari prosten A. J. Saebyensis hustrus förfäder behandlas. Jag fann den stambok som du omtalar vid besök på Kungliga Biblioteket i Köpenhamn och har köpt en mikrofilm av hela boken. Har skrivit om den i ÖGF-Lövet 56 (år 1999). Stamboken är enligt min uppfattning intressant eftersom den dels visar att Saebyensis rörde sig i hovet dels eftersom den inte lika utpräglat som andra stamböcker har karaktären av resedagbok. Att prosten från Lofta träffade Danmarks främste representant Holger Rosencrantz vid kröningen är lite speciellt.

[Anette Carlsson]

Jag har hittat en elektronisk utgåva av DANSK BIOGRAFISK LEXIKON,tillige omfattende Norge for Tidsrummet 1537-1814. 19 band udgivet af C. F. Bricka.  
Man kan där läsa om ätten Rosencrantz i band 14 http://runeberg.org/dbl/14/  
 
I Halländska herregårdar av Peter von Möller på
http://runeberg.org/herrghal/index.html kan man få fler uppgifter.

[Torbjörn Jerlerup]

En artikel ur dansk Historisk tidskrift om Rosenkrantz: http://img.kb.dk/tidsskriftdk/pdf/hto/hto_5rk_0005-PDF/hto_5rk_0005_77112.pdf
 
Bidrag til Familien Rosenkrantz's Historie
i det 16. Aarhundredes sidste Halvdel.
Historisk Tidsskrift, Bind 5. række, 5 (1885)
 
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-28 21:21)

[Steve Palmquist]

Hej Torbjörn:
 
Så bra att Du hänvisar till denna artikel, här finns ju massor av inte minst släktband (inte minst för mig själv och andra med Rosenkrantz anor) beskrivna; direkta personer som är mer eller mindre ingifta med varandra under denna tid eller tidigare (och vars ättlingar senare kommer att bli det!). Denna text tåls verkligen ett närmare studium inte bara rent historiskt politiskt men också genealogisk, kan jag se efter att kort ha ögnat igenom den. Kul verkligen!
 
Mvh Steve

[Anette Carlsson]

Den här boken  Gunde Rosenkrantz: Et bidrag til Danmarks historie under Frederic den tredje var också intressant att läsa, där omtalas många samtida.  
http://books.google.com/books?id=L1YKaqUWtK8C&printsec=frontcover&dq=rosenkrantz &hl=sv&ei=W9fCTMiEAYzCswbFxICSDA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CCo Q6AEwAA#v=onepage&q&f=false
 
(Meddelandet ändrat av Blueberry 2010-10-29 00:21)

[Urban Sikeborg]

När jag bläddrade igenom Johan Bures (1568-1652) handskrift Burerunor (med diverse kladdar och strödda språkliga anteckningar), vilken förvaras på Kungliga Biblioteket, stötte jag på ett mindre papper som bundits in. Där, på fol. 61r, har Johan Bure experimenterat med att göra en gravinskrift som skulle innehålla hieroglyfer. Det rör sig om en sten över en Isak Nilsson i Uppsala. »Här ligger IsaX [ovanför X-et (som här är den grekiska bokstaven Chi) är tillagt: >2 nålar> NIColeados [grekisk genitivform med en inritad olivkvist som representerar >olea> och en symbol jag inte kan tolka som utgör bokstaven d] hana [med det avslutande a-et överstruket och därunder skrivet >hands>] equesTRI. RequiES. VBSala».
 
Därunder: »Här ligger [därunder: >hvi lars>] Isachz [under tillagt: >Is hakk>] Nilsåns dödha been / SiälN lefwer I himLO män bådhe skär och reen».
 
Därunder: »gör Latinsk skrift och Svensk målning medh then(n)a öfuer skrift Lectori SveoLatino [dvs. >för den svensk-latinske läsaren>]»
 
På baksidan har han börjat samla biografiska uppgifter om denne Isak Nilsson, som han anger ha varit befallningsman (fogde) i Uppsala, men har inte slutfört arbetet. Fogden i fråga kan väl knappast vara någon annan än stamfadern för adliga ätten Rosencrantz af Granhammar (nr 197), vilken dog senast 1594?
 
Johan Bure har antecknat följande:
 
»Isak Nilsson
född af hederligh föräldrar, Nils Ers i Daleby [här avses väl Dalby socken i Uppland].
Modhren?
uptuchtat i Skolan?
hwadh Lärefädher?
ingenio ferventi [>med hetsigt temperament>] ogift
animo sedato maritus [>med behärskat sinne som äkta make >]
Befalningz man ofuer Vbsala, Öreby Arnön så mykit som 4 eller 5 hafua pläga
huru många barn. 7
Dött. 2 efter sigh och 2 söner».
 
Enligt Almquist, Johan Axel: Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630 (Sthlm 1922-23), s. 92, var Isak Nilsson fogde i Rasbo 1586 (fullmakt den 13 oktober); fick avstå fögderiet samma år 24 november; fogde i  Tierp 1586 (fullmakt 13 oktober) t.o.m. 17 mars 1593 »och hade då i årslön femton daler jämte åtta daler i klädesersättning samt sex lispund och sex spänn spannmål i underhåll; tillika fogde i Uppsala län från 1591 (fullmakt 14 november) t.o.m. 1592. Almquist hänvisar till en rannsakning i Uppsala 20 januari 1593 som rör honom (i Borgrättsprotokoll i Riksarkivet). »G. m. Katarina Olofsdotter, som levde änka 1594.»
 
Hälsningar
Urban Sikeborg, Sollentuna