Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013

[Bengt Nilsson]

Att en Magdalena Tornerefelt gifte sig vid 10-13 års ålder är naturligtvis höggradigt osannolikt. Å andra sidan tycks det väl som det genom åren har funnits mycket olika bud om var diverse personer inom ätterna Tornerefelt, Pistol och Gyllenpamp egentligen ska placeras in i släktträden och hur giftermålsförbindelserna såg ut.  
 
Att Jacob Pistol d.y. skulle ha varit gift två gånger är väl egentligen rätt osäkert. Bygger inte den slutsatsen bara på att en kvinna ur ätten Kåse dör i rätt socken?

[Bengt Nilsson]

Jag passade f.ö. på att leta upp den handling i Växjö domkapitels arkiv (E III:18, nr 313) som gäller den ena Magdalena Tornerefelts affär med Josef Andersson i mitten av 1670-talet. Den var i all sin korthuggenhet väldigt klar:
 
1. Denna Magdalena Tornerefelt var dottern till major Törne Tornerefelt (adliga ätten 357)
2. Hon var gift med Georg (Göran) Pistol.  
3. Göran Pistol hade 4 à 5 år tidigare (d.v.s. 1671-72) rest ut i fiende landh och hade därefter inte hörts av.
4. Josef Andersson var inte vilken dräng som helst, utan hade tidigare vistats på Kärrboda(?) där han varit informator åt Magdalenas barn och åt andra unga adliga.  
5. Han kom därefter till Holma, där Magdalena blev gravid och födde ett barn.
6. Josef Andersson reste senare ut till armén, där han ska ha avlidit.
7. Magdalena tycks ha varit inställd på att gifta om sig med denne Josef.
 
Hon torde alltså passa bäst in på den supplik som är återgiven i mitt inlägg fredagen 01 november 2013 - 17:14
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-28 17:41)

[Nils Hård af Segerstad]

Det här var intressant information. Kärrboda kanske = Skärsboda i Björkö sn men Holma finns ju många, bl a ett militieboställe i Malmbäck sn.
Den stupade sonsonen kan ju ha varit omtalade sergeanten Axel, men son till vem?
Göran och Magdalena har bara ett känt barn, Märta f 1665, kanske g m den stupade mågen. Den stupade sonsonens far kan knappast ha varit många år yngre, kanske snarare äldre än Märta.
Och den mystiske östgötske reg.kvm. Gustaf Gabriel Pistol verkar fortfarande hänga i luften, liksom korpralen Peter Gustaf Pistol, som kan ha stupat ca 1702.

[Karl-Henrik Rydén]

Hej,
 
Den 9e June 1756 dör som tidigare nämnt Catharina Pistol i Vik, Björkö (Björkö C:2 p320). Om man tittar i Hfl för Vik (Björkö AI:1 p51) denna tid så bor där en Madame Stina Brandt (1695-1762) gift med sergeanten Carl Jönsson Björkström (1696-1763). Vem är denna Stina Brandt? Var är hon född var är Stina och Carl vigda? Någon som vet?

[Bengt Nilsson]

Inte omöjligt att det ska vara Kåreboda eller t.o.m. Skärsboda snarare än Kärreboda.
I skrivelsen omnämns att kyrkoherde Jonas Dusaeus har rapporterat om Magdalenas kyrkogång. Kan kanske hjälpa till att lokalisera Holma.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-11-29 10:28)

[Bengt Nilsson]

För sergeanten Axel Pistols möjliga härkomst, jämför detta avsnitt ur ett av Beata Catharina Pistols undertecknat gåvobrev [Göta Hovrätt - Adelns bouppteckningar EXIA:5 (1650-1820) Bild 201 (AID: v180434.b201, NAD: SE/VALA/0382501)]:  
 
Jag låtit nämna efter min salige far och yngsta bror
 

[Nils Hård af Segerstad]

Ja detta dokument tycks ju innebära att den ogifta Beata Catharina vill lämna sin ev kvarlåtenskap till sin halvnadbondes son,Axel, som uppkallats efter hennes far (Axel) och yngsta bror, som också bör ha hetat Axel och sannolikt identisk med sergeanten.
Möjligen kan man tolka ordvalet yngsta så att det fanns ytterligare en - för Elgenstierna obekant - bror i syskonskaran.

[Bengt Nilsson]

Jo, yngsta Bror torde indikera att det fanns minst en till. Överhuvudtaget tror jag att Elgenstierna har missat flera manliga Pistolar  på grund av att de dog unga och ogifta i det stora nordiska kriget. Sekundbefäl och i synnerhet sekundunderbefäl är knepiga att att spåra om de aldrig kom längre än så.

[Inge Ledje]

En Jonas Dusæus var kyrkoherde i Tofteryd (F) 1590 - 1600 och i S. Hestra 1601 - 1604 och Åker och Kävsjö 1604 - 1607. Källa Herdaminne Åkers pastorat.
I Tofteryd finns en gård Holma.
Ett annat Holma finns i Herråkra.
Mvh
Inge

[Bengt Nilsson]

Den här aktuelle var nog kyrkoherde i Skirö, död 1677.

[Bengt Nilsson]

För fullständighetens skull det centrala avsnittet av akten i Växjö domkapitels arkiv ((E III:18, nr 313). Det ser väl ut att kunna vara Skäreboda.
 
 

[Bengt Nilsson]

Eller ytterligare ett förslag: Skureboda. Skurebo säteri i Nye socken ägdes av Magdalena Tornerefelts far.

[Nils Hård af Segerstad]

En grannförsamling till Nye är Lemnhult. Där finns säteriet Holma, som enligt Almquist, Frälsegodsen, vid den aktuella tiden beboddes av ätten Ulfsax. En bit in på 1700-talet kom ägaren att heta Tornerefelt! Av den mindre ätten T.
Men i Lemnhult finns enligt Ortnamnsregistret (sofi)inget ställe som liknar Kärrboda.

[Nils Hård af Segerstad]

Ja det är nog Skurebo som avses. Där fanns ju medlemmar av släkten Tornerefelt.

[Bengt Nilsson]

Apropå Jacob Gustafsson Pistols göranden och låtanden:
 
I Västra härads dombok september 1702 [(Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAABA:47 (1702-1702) Bild 1700 (AID: v280345.b1700, NAD: SE/VALA/0382503)] förekommer Jacob Pistol i samband med en utredning av vissa besvärligheter i samband med senaste mantalsskrivningen. Pistol, då tydligen bosatt i Svenarums socken, hävdade att mantalskommissarien hade utlåtit sig ofördelaktigt om adeln.

[Viktor Alin]

Tack Bengt!
 
Ger detta ngn indikation på om han skulle vara född inom eller utom äktenskapet anser ni? (här betraktar han sig ju själv uppenbarligen som adel)

[Viktor Alin]

Nils skrev tidigare: Almquist, Frälsegodsen, Småland, uppger att en Jakob Pistol år 1688 uppträder som ny ägare av Munkagård, Bredestads sn.  
 
Jag saknar tyvärr Frälsegodsen, men sprang på följande notis idag i domboken:
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:25 (1661-1668) Bild 750 (AID: v190301.b750, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Där köper Lood/Stråle (Gustaf Lood / Chatarian Stråle föräldrar till den Lood som Axel Pistol gifte sig med) Munkagården i Bredestads socken. Sedan kommer den alltså över till Jacob Pistol (som vi väl får anta vara Jacob Gustafssson Pistol) på ngt sätt 1688....

[Bengt Nilsson]

En fråga (som möjligen behandlats tidigare):
 
Den Wälborne Hr Jacob Johan Pistol som begravs i Marbäcks församling den 7 november 1697 - hur har han identifierats som varande ett barn till Ölands-Jacob? Han skulle väl då rimligen ha varit mycket liten (på sin höjd ett par år), men begravs väl om jag kan tyda texten i dödboken rätt [Marbäck C:1 (1643-1721) Bild 190 / sid 369 (AID: v35409.b190.s369, NAD: SE/VALA/00244)] inte alls i samma grav som den lille son som avlider vid samma tid.  
 
Skulle man alltså inte kunna tänka sig att denne Jacob Johan Pistol var en vuxen man (eller åtminstone en yngling) och son till en helt annan Pistol? Om jag tyder texten rätt dog han på Herrestad, vilket ju var en egendom som då tillhörde Axel Pistol - vilket kan jämföras med den ovan återgivna notis som antyder att Axel Pistol hade minst två söner.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-12-01 21:34)

[Olle Elm]

Niclas Rosenbalck - kan Du kolla detta?!
 


 
Marbäck C:1 (1643-1721) Bild 190 / sid 368
 
Wälb:ne Hr står det och Jacob men är det helt säkert att det står Johan före Pistol. Ett dubbelnamn på en svensk 1697 - inte vanligt även vad gäller adeln - eller är det jag som cyklar?
 
......................
 
Just säteridelen - där den av Dig Viktor citerade texten finns - har ej heller jag, men sidan är 744 om Nils kanske har den. Så står det i alla fall i Frälsegodsen Småland Band 2; Tabeller, sid 715.  
 
Vänligen,
Olle

[Barbro Stålheim]

 
Med risk för upprepningar följer här det som finns om Pistol i EÄ:s tilläggsband som utkom 2008.

[Barbro Stålheim]

 
Här kommer resten!

[Bengt Nilsson]

Nog fanns adliga dubbelnamn så tidigt som 1697. Om man bortser från högadliga exempel som Magnus Gabriel eller Axel Julius de la Gardie, födda redan under 1600-talets förra del, så har vi i ätten Pistols omedelbara grannskap bl.a. Jon Stålhammars söner Johan Adolf (född 1691) och Otto Fredrik (född 1695).  
 
Alldeles bortsett från detta: Om den Pistol som begrovs i november 1697 skulle ha varit son till Ölands-Jacob i dennes första äktenskap så gäller att föräldrarna gifte sig i augusti 1695. Den döde skulle alltså i oktober/november 1697 sannolikt ha varit föga mer än ett år gammal. Skulle en död ettåring verkligen benämnts Wälborne Herr?
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-12-02 13:54)

[Nils Hård af Segerstad]

Pistol-tankar.
 
1/Bengt: Jag instämmer helt i resonemanget kring Jakob Johan.
2/Viktor: Munkagård övergick på 1660-talet i Catharina Stråles ägo, som 1671 blev hennes säteri. ”Fru Catharina levde ännu 1683, men torde avlidit kort därpå, och 1688 uppträder som ny ägare Jakob Pistol samt efter ytterligare några år (dennes broder?) Axel Pistol (död 1729)...”
Så långt Almquist, Frälsegodsen, Småland , band 3, säterier, s 1404.
Kommentar: Kanske var det unge Jakob Johan Pistol, som 1688 stod som ägare.
 
3/ För nästan 20 år sedan hade jag kontakt med ett syskonpar, vars mm mf ff hette Jakob Persson, döpt 1734 18/12 i Räpplinge och son till Per Nilsson ohh Brita Elisabeth Pistol. Dessa makars namn ska finnas inhuggna i en stenplatta inne i kyrkan.
 
4/En ättling till Emerentia Pistol och hennes make Peter Andersson var lektorn i Värnamo, Inga Engdahl, f Carlsson  (1911-2002). Hon uppger i ett brev att ”Emerentia var enligt släkttraditionen oerhört rik, men om hon ärvt från far eller mor, vet jag inte.”
Inga nämner också en ”krönika om ätten Pistol”, som en släkting, länspolischefen i Malmö, Ingvar Andersson (1915-2001), gjort upp. Därifrån tycks uppgiften komma att Jacob var ”corporal i L?hrs reg. Pommern 1706”.
Inga uppger vidare: ”1695 har löjtnant Jacob Pistol i Tapparp skänkt 3 daler till Frinnaryds kyrka, samma år lånade JP i T 9 d av kyrkan, titel möjl löjtnant. 1696 har löjtnant JP betalat 14 d 20 öre.
Vem var denna löjtnant Jacob Pistol i Tapparp, som levde sista åren av 1690-talet? Kan han ha enrollerats som fänrik på Öland?” Så långt Inga Engdahl
 
5/I ett PS till ett av breven skriver Inga Engdahl: ”En anteckning som min bror gjort:
” 9/10 1718: Jac. Pistol som ersättare för fänriken vid Östra härads kompani, Carl Magnus Ulfsax. Denne blev fänrik vid Kalmar reg 1/8 1717.”

[Bengt Nilsson]

5) Första delen av notisen kan möjligen syfta på den generalmönstring vid Kalmar regemente som hölls 9/10 1718. Jag kan dock inte se att Ulfsax då på något sätt förflyttades, så möjligen ersatte Jacob Pistol den dagen honom i ett helt annat sammanhang.

[Bengt Nilsson]

När det sedan gäller Tapparp så hade Norregården donerats till Gustaf Pistol den 23 juni 1692, se [Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/549 (1692), SVAR bildid: A0039044_00560] eller jordeboken för 1705 - [Jordeböcker Jönköpings län, SE/RA/55201/55201.06/70 (1705), SVAR bildid: A0055328_00181]. Det vore väl alltså logiskt om Jacob Pistol i Tapparp är Jacob Gustavsson Pistol, alias Ölands-Jacob.

[Bengt Nilsson]

Om man för ett ögonblick tar en översiktlig blick på bröderna Pistol så är det möjligen mest sannolikt att Jacob (död 1656) aldrig hann få några söner.  
 
Göran Pistol hade bevisligen mer än ett barn, det framgår såväl av inlagan rörande hustrun Magdalena Tornerefelts utomäktenskapliga förbindelse med Josef Andersson som av den supplik som rimligen är författad av henne. Suppliken antyder att paret hade en son (om nu inte sonsonen var ättelägg till hennes och Josef Anderssons barn).  
 
Gustaf Pistol tycks väl ha haft åtminstone sönerna Gustaf (död 1709) och Jakob (Ölands-Jakob).  
 
Axel Pistol tycks också ha haft mer än en son eftersom en av döttrarna i ett gåvobrev nämner yngsta brodern (Axel). Anta att den 1697 i Marbäck begravde Jacob Johan Pistol var äldste sonen.
 
Återstår då regementskvartermästaren Gustaf Gabriel Pistol och korpralen Petter Gustaf Pistol. Som Gustaf Gabriel tycks visa sig i militära sammanhang först 1699 torde han varit en ung man. Av den anledningen kan han rimligen inte ha varit son till Jakob och knappast heller till Göran som ju ska ha försvunnit utrikes redan 1671/72. Vidare borde väl namnet göra honom omöjlig som son till Gustaf Pistol - Gustaf hade rimligen inte två söner med samma förnamn. Ytterligare en son till Axel, en son till Johan eller kanske Göran Pistols namnlöse sonson?
 
Petter Gustaf Pistol på Tapparp luktar ju son till Gustaf, men ännu en son med namnet Gustaf?

[Viktor Alin]

Bengt och Nils, intressanta noteringar!
 
1) Som du säger Bengt, Jacob Johan låter för gammal för att vara son till J G Pistol och Hillebrand. Då han hör hemma på herrestad så ligger ju axel pistol nära till hands för att vara far. Varför läggs han i Fagerhults grav?
 
2) Ang Munkagård. Jacob Pistol kommer upp som ägare 1688. Det låter lite motstridigt givet att han 1687, ville ge sig ut ur sverige och påbörja en militär bana utomlands. Åkte han aldrig?
 
3) Nils, ang Inga Engdahls anteckningar:
”Emerentia var enligt släkttraditionen oerhört rik. Vi kan väl konstatera att så ej var fallet (givet faderns Jacobs ekonomiska situation samt hennes bou), men oavsett så är det ju intressant på ett annat plan, dvs att det har spridits information genom generationer under ett par hundra år! Vad säger hennes noteringar mer? (avseende rena fakta så väl som skrönor   ?
 
Har du fått tillgång till denna krönika?
 
Jag håller med Bengt om att Jacob i Tapparp bör vara Ölands-Jacob då Gustaf J Pistol hörde hemma på Tapparp. Intressant fynd i registraturet också Bengt!
 
4) ang Jacob Pistol istället för Ulfsax.  
Det är frågan var denna info kan komma från om du ej hittade den Bengt? Hur skulle han på annat sätt tillfälligt kunna ha ersatt Ulfsax?
Hursomhelst lär det ju knappast vara påhittade uppgifter, vilket ju borde innebära, om det är ölands-jacob, att de nu har lämnat Öland?!
 
Jag har förövrigt gått igenom brev skrivna till Per Brahe (Rydboholmssamlingen), men inga från Jacob Jacobsson Pistol eller Göran Trulsson Kåse. (Jag trodde faktiskt ngt brev skulle återfinnas!!)

[Bengt Nilsson]

2) Detta med Munkagård 1688 för Jacob Pistol är aningen mystifierande. I en jordebok från 1686 uppges att det är Axel Pistol som possiderar [Jordeböcker, Jordeböcker Jönköpings län, SE/RA/55201/55201.06/53 (1686) - SVAR Bildid: A0055325_00333].  
 
4). Har inte något bra förslag. Logiskt sett borde det betyda att Pistol efterträdde Ulfsax sedan den senare befordrats, men något i den vägen kan jag inte se några spår av.

[Nils Hård af Segerstad]

Jag letade också en gång på KrA efter notisen om Pistol o Ulfsax utan framgång. Den kan vara feltolkad, men datum för mönstringen stämde tydligen och, enl Lewenhaupt, också datum för Ulfsax´ utnämning till fänrik. Ännu 1721 (Militieräkenskaperna) kvarstår Ulfsax som fänrik i Ö Härads kompani - av Jacob Pistol finns naturligtvis inga spår i denna källa, som jag skrivit av och som har alla officerare medtagna (men utan några artilleriregementen).
Men redan 1715 kallas ju Jacob fänrik i födelseboksuppgiften för Räpplinge angående dottern Marta Christina. Där talas ju om Malmen, så jag trodde möjligen Jacob varit fänrik vid artilleriet vid denna tidpunkt.  
I Släkt och Hävd 1964, s 217 talas om en officer vid namn Daniel Joelsson (1693-1765), senare kallad Falck och Falkman. Så här står det bl a om hans militära karriär: ...fänrik vid Smålands tremännings inf reg 1712, i början av s å kommenderad på värvning till Närke och Västmanland; låg 1714 i garnison i Kalmar och på Borkholms (Borgholms) slott....
Man kunde ju tänka sig att Jacob Pistol hade någon liknande karriär, som förde honom till Öland och Borgholms omgivning.

[Bengt Nilsson]

Visserligen använde inte Lewenhaupt rullorna i Krigsarkivet, men jag tror inte det är särskilt sannolikt att han skulle ha missat en officer med adlig bakgrund som var verksam inom det nuvarande Sveriges gränser under 1710-talet. Det betyder ju nämligen i praktiken att Pistol inte bara skulle saknas i avlöningshandlingar och likvidationer utan också i exempelvis regementschefers skrivelser till Kungl. Maj:t och i Riksregistraturet.  
 
En mer sannolik förklaring är måhända att titulatur i kyrkböckerna inte alltid är helt pålitlig, se t.ex. de varierande uppgifterna om Gustaf Pistol.  
 
Per Brahes arkiv är splittrat. Ur SBL:  
 
Av Per Brahes arkiv ingår huvudstommen i Skokloster- och Rydboholmsarkivén (numera i riksarkivet), men en ej oväsentlig del, däribland ett antal registratur, kom under reduktionstiden till exekutionskommissionen, vid vars upplösning 1703 ett större parti överlämnades till riksarkivet, där dessa papper utgöra en särskild samling. Samma proveniens ha förmodligen delar av hans arkiv, som förvaras i kammararkivet.
 
Det finns därutöver också ett och annat i Linköpings SB.