Äldre inlägg (arkiv) till 2001-06-15

[Anders Ryberg]

Dion!
Har du läst min version Knut Pederssons antavla, och vad tyckte du om den. Eftersom att du har efterlyst min uppfattning om den i så många inlägg och dessutom skrivit att du med intresse skulle läsa artiklar jag publicerade i ämnet, så väntar jag med spänning på eventuella synpunkter.
 
Anders Ryberg

[Dion Maaneskjold]

Kære Anders Ryberg !

Jeg synes ikke Anbytarforum er det rette "forum" for udveksling af personlige kritikpunkter mod din "alternative anetavle" for Knud Pedersen Maaneskiold -1638, men nok at Dennis Karlsson var mere end fair da han - i sit indlæg af 17.maj 2001 kl.08.07 - tilbød/erbjöd dig at du lagde din version af anetavle ud på Tjörns Släktforskares hjemmeside !
Du må dog i den sammenhæng have bemærket at Dennis Karlsson henviste til at "min" anetavle byggede på en, i Personalhistorisk Tidsskrift 1989:2 offentliggjort artikel.

Alene af den grund synes jeg vi, istedet for at spilde spalteplads hér, burde forlægge "diskussionen" til Tjörns Släktforskares hjemmeside.

Når du nu alligevel opfordrer mig til, hér, at fremsætte min mening om dit arbejde, synes jeg du så bør starte med at læse mit indlæg af 29.maj 2001 kl.15.04, hvor jeg, henvendt til dig og Cary Gustafsson, konkluderede at : "Eller du/I kan jo også forsøge at få en artikel offentliggjort, hvor I kritiserer & korrigerer mine anførsler, den vil jeg da glæde mig til at læse !".

Det du nu har fået lov til at lægge ud på Tjörns Släktforskares hjemmeside, er jo hverken "en offentliggjort artikel" eller baseret på en sådan, men er efter min mening, med få undtagelser, et udtryk for en helt manglende selvkritik.

Det undrer mig derfor at Tjörns Släktforskare har villet videreformidle et så ringe resultat, men så meget desto mere at du selv vil være det bekendt !
Mere har jeg egentlig ikke at sige om "dit arbejde" som helhed.

Dion Maaneskjold, Danmark

[Dion Maaneskjold]

Per Svensson/Erik Matsson ? m.fl....
 
Bemærk i mit indlæg i Anbytarforum: Introducerad adel: Antagande av utdöda ätters namn, af 28.marts 2001 kl.17.16, at Riddarhuset bevakar namnärenden vedrørende denne kategori, for ansøgninger gennem PRV til f.eks. Maaneskiold - uanset stavemåde.
 
Dion Maaneskjold, Danmark

[Cary Gustafsson]

HEJ ALLA! ANGÅENDEkNUT pEDERSEN (mÅNESKÖLDS) ANDRA GIFTE HAR VI FORTFARANDE INTE FÅTT FRAM NÅGOT NYTT! DetHÄRR MED EN Daa ÄR GAMMAL SKÅPSMAT OCH ÄR FORTFARANDE INTE BEVISAT GENOM DOKUMENT ETC.DAA är fortfarande ingen primärkälla, så länge inte DAA presenterar några hållbara bevis ! Att det skall vara så svårt för vissa forskare att inte förstå vad primär och sekundär källa har för värde är väl det att man inte vill förstå! Naturligtvis får vi sortera in detta under avdelningen hypoteser! Häls CARY

[Are S. Gustavsen]

Hei!

Cary: Det er da ikke nødvendig å benytte store bokstaver for å¨få fram et eller flere poeng (det samtidig lov å dobbeltsjekke sine egne innlegg før de avsendes). Uvettig bruk av store bokstaver er å sammenligne med optisk voldtekt.

Så til saken: Hvor i systemet passer den løytnant (Matthias) Maaneskjold, som var svigersønn til fru Inger Rytter til Kobbervik (ved Drammen i Norge). Denne person er anonymt omtalt i Skoger bygdebok (Drammen, 1931), s. 200f, og omtalt uten fornavn hos Øystein Rian i Vestfolds historie 1671-1821 (Larvik, 1980), s. 74. Fornavnet mener jeg å ha sett i en eller annen tingbok for nordre Vestfold fra 1680- eller 1690-årene.

mvh Are

[Jörgen Tollesson]

Så var det dags för en liten redovisning av besöket på landsarkivet. Jag hade som sagt lite ont om tid, så något djupare grävande i diverse olika handlingar blev det inte. Men följande hittade jag i jordeböcker och mantalslängd.
 
I 1659 års jordebok (den första svenska för Bohuslän) finner vi i Stenkyrka socken, under rubriken Adelens skattegodz hela hemman, de båda gårdarna Åker och Wijkene med följande gemensamma marginalnotering:
 
Desse gårdhar ähro förmedelst Kongl. bref dat. d. 5. Septembr. A. 1596 bewilliade Sahl. Pär Knutsson till Säthegård, och nu af hans arfwingar jnnehafwas och förswaras medh all wisse och Owisse Räntor.
 
I samma jordebok och i samma socken finns Olsnääs under rubriken Frälsse hemman Hela med noteringen: Welb. Pehr Krabbes Sätegårdh.
 
Går vi så till 1697 års jordebok, så finner vi de tre gårdarna Åker, Wikan och Oolznääs under rubriken Skattehem. heela, med följande gemensamma notering:
 
Warit adelens Skattegoodz, Sätherij, och A:o 1694 reducerade till Crono-Skatte.
 
Dessvärre står inget exakt datum 1694 eller hänvisning till något beslut. Kanske finns någon sådan upplysning i 1694, 1695 eller 1696 års jordeböcker, men de saknas på landsarkivet.  
 
I 1748 års mantalslängd återfinns under Olsnäs (eller Ohlnäs som det stavas där) Jonas Månskiöld, Olof Månskiöld och Petter Månskiöld. De står noterade för var sitt eget matlag, men ingen av av dem betalar mantalspenning.  
 
I mantalslängden finns olika spalter där det för varje gård noteras hur många personer ur olika kategorier (man, hustru, barn, tjänstefolk o.s.v.) som betalar mantalspenning, men på Olsnäs noteras inga betalande. Det är väl det Nordström avser med att Månesköldarna räknades som adliga, adelspersoner betalade ju inte mantalspenning. Men de tre Månesköld-herrarna saknar titel i mantalslängden, inte heller finns det någon notering som upplyser om orsaken till befrielsen från mantalspenningen.
 
Den tvist som hamnade i högsta rätt hann jag inte att leta efter, så det får jag återkomma till. Beslutet från 1694 återstår också att finna. Det skulle också vara intressant att följa enskilda Måneskölds-gårdars öden (inte bara säterierna).

[Dion Maaneskjold]

Hej Jörgen Tollesson

Jeg er meget glad for at du ville have ulejlighed/besvär med at gøre opslag i jordebøgerne, der påpeger sagen om sædegårdenes reduktion til "skatte" i 1694.

Desværre kaster anførslen fra 1748, som du selv også påpeger, ikke lys over hvorfor "Maaneskiold"ene ikke betalte "mantalspenning", så jeg ser - med spænding - frem til dine næste undersøgelser !

Menge tak.

Dion Maaneskjold, Danmark

[Cary Gustafsson]

Hej Jörgen!Enligt anteckningar jag har reducerades 1694 Åkervik,Rävlanda,Aröd,Sunna,Staffansholmen,Högerödoch Skedet till skatte,Budalen och Rö till utsocknes frälse och Fagerfjäll till skatte. Enligt Nordström! Undra om det inte var fler gårdar som blev reducerade år 1694! Häls CARY

[Christian Arentz]

Hei Cary,
Mitt innlegg var formulert som et spørsmål, ikke en påstand, idet jeg ikke kjenner til noe "første gifte" for min Knut Pedersen Maaneskjøld gift med Kirsten Jørgensdatter Daa. Men det ser jo ut til at han er identisk med din kNUT pEDERSEN mÅNESKÖLD. Hvis det stemmer at denne Kirsten/Else (Kirsten Jørgensdatter Daa)efter ægtefællens Knuds død i 1638, efter 6/11 blev omgift med Peder Krabbe til Ölmenäs, der levede til ca. 1697, har jeg mer å berette om ham:Likprekener og anetavler 1548-1702:

Ifølge © Tore Hermundsson Vigerust, Oslo 1998-2000, Versjon 2000-11-05, her på Internett (søk gjerne selv) finnes følgende informasjon om likprekenen til Anne Krabbe 1659:

"Gravskriften er dels forfattet ved hennes død 1659, dels revidert omkring 1670, som innholdet i notene viser.

Tidligere trykt: Gravskrift over Anne Krabbe 1659, Magazin til den Danske Adels Historie (utg. av Det Kongelige Danske Selskab for Fædrelandets Historie og Sprog), bind I (Kjøbenhavn, 1824, trykt før 1787), s. 65-70. Denne utgaven bygger på en original som selskapets sekretær Sandvig eide, og som siden sannsynligvis har fulgt Sandvigs samlinger over i Selskabets samlinger til Rigsarkivet i København. I Sandvigs original står fotnotene bakerst og i utgaven i Magazin nederst på hver side":

Peder Lauritsen Krabbe til Ølmenæs , løytnant, død ca. 1667 (ikke 1697 som angitt av Dion Maaneskiold) var sønn av Laurits Eriksen Krabbe til Ølmenæs (igjen sønn av Erik Olufsen Krabbe og Karren Gulbrandsdatter Haar), og Karen Pedersdatter Friis (igjen datter av Peder Hanssøn Friis, lagmann Skien og Kirsten Nielsdatter Lystrup).

Jeg vet ikke om du betrakter likprekener for en primærkilde, da de kan inneholde mye feil fordi presten som regel baserer seg på muntlig informasjon fra slektningene til den avdøde ----.

[Anders Ryberg]

Hej!
Problemet ligger inte i hurvida Knut Pedersen varit gift 2 gånger, det har han, problemet är att det inte, vad jag har förstått, finns några bevis på att Knut Pedersen var gift med någon Kristen Jörgensdatter Daa, medan det däremot finns tecken på att han var gift med en Kristina Larsdotter Dufva från Västergötland. Om du tittar på Vigerusts sida så finner du för övrigt att hon kallade Kerstin Due, inte Kerstin Daa. Vad som är intressant är om du kan lägga fram några källor/litteraturhänvisningar, förutom Danmarks Adels Aarsbok som stöder att Knut Pedersen var gift med en Kirsten Jörgensdatter.
 
Anders Ryberg

[Cary Gustafsson]

Hej Christian här får du belägg från en primärkälla!! Månesköldarnas styfar Peder Krabbe till Ölmänäs förekommer i en godsaffär med befallningsmannen Hans Knutsson i Ragalund! Där betecknas han som gammal och skröplig så där 80 år! Brevet är undertecknat i Kongsbacka 8 jan 1690. Riksarkivet; Likvidationskommisionen över sjättepenningar i Skåne och Halland. F;1 Handlingar 1689-90.Nog håller jag med om att likpredikan är en sekundärkälla vilket jag tror att du själv är medveten om! Visserligen är det inte fel att pröva olika hypoteser för att finna det som kan vara sannolikt.Men i detta fallet smäller nog mitt belägg mer än en likpredikan. Häls CARY

[Dion Maaneskjold]

Hej Are S. Gustavsen

Iflg. stamtavlen for "Maaneskiold", i Danmarks Adels Aarbog 1903, s.299-303, mener jeg "din" Inger Rytters svigersøn "Matthias" er identisk med den på s.300-301 nævnte : "Mads... + 1718, 1. 1686 g.m. Kirstine Jørgensdatter Reichwein, var + 1688, 2. m. Anne Sophie Pedersdatter Kraft, levede 1737".

Dion Maaneskjold, Danmark

[Torsten Berglund]

Till Jörgen Tollessons här ovan redovisade uppgifter ur mantalslängd och jordebok (lördag den 9 juni 2001 kl. 15.16) kan jag komplettera med följande ur 1752 års mantalslängd och länsräkenskaper för Göteborgs och Bohus län (RA).
 
I mantalslängden för Stenkyrka socken upptas under hemmanet Olsnäs (s. 306):
 
Jonas Månschiöld, + dräng Ander och piga Ingeborg, efter vilka anmärkts:  ”gå til duk och disk”, samt fattiga pigan Anna som är hos sin far Christian i Olsby Östergården.  
 
Olof Månschiöld, anmärkning: ”Nobilis och utan tienstef[olk]”, drängen Engelbrekt är rotebåtsman.
 
Peter Månschiöld, + dräng Jöns ”går til duk och disk”.
 
Ingen mantalsskatt erlades från något av de tre hushållen. Anmärkningen ”gå till duk och disk” avsåg adelns enskilda tjänare som ”dagligen går till deras disk och duk”, d.v.s. fick sitt underhåll av adelsmannen, och som enligt ett beslut från 1641 också skulle vara befriade från mantalsskatt (se Gösta Lext, Mantalsskrivningen i Sverige före 1860, Göteborg 1987, s. 49).
Det är tydligt att Jonas, Olof och Peter Månschiöld var befriade från mantalsskatt p.g.a. deras adliga börd, vilket även noteringen ”Nobilis” i anmärkningskolumnen efter Olof Månschiölds namn visar.  
 
Söker man vidare i Länsräkenskapernas verifikationsband för Göteborgs och Bohus län år 1752 (RA) så finner man under rubriken 'Special extrakt över avkortningen i Orust och Tjörns härad, Adelns friheter efter privilegierna' (s. 1288v) att inga ”Månschiöldar” finns med där. Däremot finns de upptagna i den antecknings- och klassifikationslängd (s. 1476r) som upprättades 1752 p.g.a. den av ständerna samma år beslutade begravnings- och kröningshjälpen, en allmän skatt som omfattade alla över 15 år, även adeln. Under rubriken 'Ridderskap och adel' står för Stenkyrka socken och Olsnäs upptagna Jonas, Olof och Peter Månschiöld med sina respektive hushåll och med den, för deras ekonomiska ställning, avslöjande anmärkningen:  
”Minst förmögne adelsmän utom Rusttjenst eller någon fast frälseägendom, bebor allenast ett skattehemman, hwaraf de äro ägare”.  
Jonas Månschiöld skattade för sig själv, sin fru, en dräng och en piga, medan Olof Månschiöld endast skattade för sig och sin fru. Efter Peter Månschiölds namn har anmärkts ”död förledne Martij Månad” och längden upptar som skattskyldiga hans änka, men också döttrarna Börta och Petronella, samt en dräng.  
         
Månschiöldarna gjorde alltså varken rusttjänst eller innehade frälsejord. Hur kom det sig då att de, såsom tillhörande en ointroducerad gren av en adelssläkt, ändå åtnjöt befrielse från mantalsskatt, men inte från andra skatter? Av Gösta Lext arbete (s. 51) framgår att det inte enbart var den introducerade adeln som var befriad från mantalsskatten, utan även utländska adelsmän, eller som det uttrycks i en precisering till 1693 års mantalskommissarieinstruktion: ”en mansperson av främmande adelskap, dels från Kungl. Maj:ts avstådde provinser och dels ifrån hel främmande orter, som antingen varit eller icke varit uti Kungl. Majt:s tjänst och på det svenska riddarhuset icke blivit introducerad”.
 
Slutligen kan den av Dennis Karlsson på Tjörns Släktforskares hemsida utlagda stamtavlan över ätten ”Måneskiöld” kompletteras på fler punkter  utifrån ovanstående redovisning: I ”Familj 10” upptas som barn till Knut ”Måneskiöld” bl.a. sönerna Olof och Peter, men inte den i skattelängderna med hustru nämnde Jonas Månschiöld, uppenbarligen en bror till Olof och Peter, då de tre vardera ägde 1/3 av Olsnäs enligt Länsräkenskapernas 'Taxeringslängd uppå  Sveriges rikes ständers bevillning till en allmän avgift uti Orust och Tjörns fögderi Anno 1752' (s. 1365r).  
 
Peter anges som död före 1771 (Familj 21), men dödstidpunkten framgår ovan: mars 1752. Skattelängden namnger dessutom två döttrar till Peter Månschiöld som inte finns med i stamtavlan - Börta och Petronella, födda före 1738.  
 
Slutligen är det tydligt att den namnform som tycks ha använts av bröderna inte var ”Måneskiöld” utan Månschiöld (utan e) vilket skattelängderna och kyrkböckerna förefaller vara samstämmiga om (mtl 1748, 1752, länsräkenskapernas verifikationer 1752, Olof Månschiölds dödboksnotis, osv). De verkar inte heller ha använt patronymikon (Knutsson) i kombination med släktnamnet, vilket anges i stamtavlan.

[Cary Gustafsson]

Lite mer om Knuts barn! 1 Petter Månschiöld 2 Jonas Månshiöld 3 Olof Månschiöld 4 Börta Knutsdotter 5Anna Knutsdotter 6 Kerstin Knutsdotter 7 Elsa Chatarina Knutsdotter 8 Berette på Åkervik? Pojkarna fick tydligen ärva 1/3 mtl Olsnäs var medan flickorna fick 5/12mtl Åkervik var. Om Jonas finns antecknat vistades 27/9 1740 utomlands och var ogift.Död före 1772 utan att efterlämna bröstarvingar. Bosatt på Olsnäs:Bröderna Månschiöld var som andra adelsmän i orten efter mantalsskrivare instruktionen fria från mantal för sig,hustru,barn och de tjenstehjon som gådt till deras duuk och disk     Om flickorna finns det mer men det är bara en komplettering till det ovan utmärkt gjorda arbetet! Dessa anteckningar gjorde jag för en 15 år sedan hade precis börjat med släktforskning så jag har slarvat med källan, men förmodligen är det Nordströms uppgifter.Torsten! Det hade varit utmärkt om du vid något besök på LA skulle ha vänligheten att titta i de filmade domböckerna från Fjäre härad efter uppgiften om Knut Pederssons eventuella gifte med Kristina Larsdotter Dufva! Gillingstam släkterna Hierta och Krabbe:I Släkt o Hävd 1964 finns en not med en dombokshänvisning, men vid kontroll stämmer det inte! Kanse man kan hitta den före respektive efter nothänvisningen.Jag citerar Gillingstam: not66 Per Krabbes hustru torde enligt påpekande av Nordström vara identisk med den västgötska adelsmannen Lars Håkansson Dufvas dotter Cristina (jfr EÄ II sid 333) och han har även meddelat mig att hon den 29 mars 1683 nämnes som nyligen avliden.(Fjäre häradsrätts arkiv AI a:18,f18.LLA.     Häls CARY

[Dennis Karlsson]

Hej Torsten
Angående Måneskiöld så är det riktigt att jag inte har med Jonas Måneskiöld,har tydligen missat honom trots att han står med i Olaus Olssons utredning,där står att han är död före 1745 ogift
vilket är fel.
1765 års mtl står:Jonas Månschiöld död änkan Anna Bengtsdotter.(verkar inte som dom haft några barn)
 
1766 innehas hans andel av en Anders Persson och
1771 har Olof M 1/2 Knut Pettersson 1/4 Mattis Pettersson 1/4.
 
Angående stavningen så står följande i 1742 års mtl Olsnäs Lars Björnsson, Jonas Knutsson,Olof Knutsson,Pettern Knutsson så visst har Knutsson använts.
Stavningen beror väl på vem som har hållit i pennan ex:Mtl 1720 skrivs Knut Måneshölld.
 
Mvh
Dennis

[Dion Maaneskjold]

Hej Torsten Berglund

Tusind tak for det store arbejde, der er meget tilfredsstillende i afklaringen af "Olsnäs"-familiens adelsskab !

I diskussionen ang. identiteten af Knud Pedersen Maaneskiolds hustru Kirstens identitet - Daa/Due - vender jeg snarest tilbage med en anetavleopstilling baseret på Danmarks Adels Aarbog og værket "Danske Slotte og Herregårde", (Øst for Øresund), Hassings Forlag, København, 2.udg. 1968, hvor det af gårdenes ejerfortegnelser - primærkilder - fremgår at Kirstens morfars slægts (Baden) gods : "Duege" det nuværende "Dufeke", givet har været anledning til misfortolkningen Daa/Due.

"Dufeke" er beliggende i Halmstads sogn, Luggude herred, Malmöhus Län, hvor Kirstens mormors slægts (Kyrning/Kjørning) gods : "Møllerup" det nuværende "Möllarp", slægten også ejede, var beliggende.

Jeg er desuden i gang med at undersøge en anførsel om Kirsten Jørgensdatter Daa's fødselstidspunkt som ca.1610 i Tönnersjö, Halland, hvor slægten Maaneskiold - som bekendt - også havde et udgangspunkt, foruden Baden (stammende fra Skottorp).

Dion Maaneskjold, Danmark

[Torsten Berglund]

Dennis!
Självfallet beror stavningen på vem som hållit i pennan, men mitt intryck är att stavningen Månschiöld etc (utan e) överväger för ovannämnda bröder, och sannolikt också återspeglar den namnform som de nyttjade. Hur de själva skrev sina namn, om de var skrivkunniga, vore givetvis av intresse i sammanhanget.  
 
Vad jag också vänder mig mot är ditt sätt att ange dessa personer med BÅDE patronymikon och släktnamn. Att de finns belagda med enbart patronymikon, som du påvisat i 1742 års mtl, är dock inte alls förvånande - de skiljde sig ju inte märkbart i ekonomiskt och socialt hänseende från den övriga allmogen på orten. Dock är det knappast förekommande på 1700-talet att adeln skriver sig med både patronymikon och släktnamn i kombination. Ett sådant namnskick kan man i Sverige belägga under första halvan av 1600-talet, som ett övergångsskede när den svenska adeln antog sina släktnamn. Har du belagt att Jonas, Peter och Olof verkligen skrivs med både patronymikon och släktnamn samtidigt?

[Dennis Karlsson]

Hej Torsten
I bouppteckningen efter Olof Månesköld anges han som Olof Knutsson Månesköld på Olsnäs.
1783-05-14.
Obs! det är en avskrift ej orginalet som jag har men skall vid tillfälle kolla upp det i orginalhandlingarna.
Mvh
Dennis

[Torsten Berglund]

Dennis!
Det låter bra - det vore också intressant om något av Olofs barn undertecknat bou med namnteckning som innehåller släktnamnet.

[Tore Hermundsson Vigerust]

Kjære alle sammen!
Knut Pederssøn Måneskjolds enke, velbyrdig fru Kirsten (Kiersten, Kisten) DUE er nevnt i tre kilder fra 1639 i Riksarkivet, Oslo, Stattholderarkivet, D IX-serien med adelige jordebøker.
Hennes originale jordebok 1639 har hennes egen signatur og segl (en måne). Hun nevnes også i en norsk kilde 1641, og alle fire gangene skrev hun seg til Olsnes på Tjørn.
Det er derfor på tide å avslutte bruken av navnet Då (Daa) som hennes slektsnavn, da Due er det riktige på dansk og norsk.

En av Måneskjoldene var kaptein og kompanisjef i det Båhusiske nasjonale infanteriregiment på 1670-tallet, jeg mener å huske at det var Peder. (Kildene stammer fra Gyldenløvefeiden 1675-79 og ligger i det norske Riksarkivet, Rentekammeret, Krigskommissariatregnskaper.)
To andre Måneskjolder var også norske offiserer på slutten av denne krigen, Mathias var fenrik 1680, og er kjent (i Norge) i hvertfall til 1716, mens Lars også var fenrik 1679.
Forklaringen på at Knut Pederssøn Måneskjolds etterkommere ikke ble introdusert 1664 bør søkes i det forhold at de, som norske offiserer, ønsket å forbli norske. I grunnen burde kildematerialet om det Båhusiske nasjonale infanteriregiments offiserer og mannskaper i 1670-årene (alle båhusleninger) gjøres bedre tilgjengelig på internett. et er ikke vanskelig å forstå at Olsnes mistet frelserettighetene når eieren var flyktning i Norge.
Hilsen Tore H Vigerust.

[Dion Maaneskjold]

Hej Tore Hermundsson Vigerust

Jeg takker for hjælpen jeg har modtaget i spørgsmålene du kommer ind på i indlægget ovenfor.

Hvis det forholder sig som du anfører, at Kirsten har underskrevet sig DUE, med anvendelse af sin 1. ægtefælles våben (månen), er det naturligt at fremover anføre hende som Kirsten Due !

Den umiddelbare anledning til diskussionen "Daa/Due", findes imidlertid i det forhold at nogle mener Kirsten var datter af Lars (Dufva) og fra Västergötland (Sverige), medens jeg mener at have belæg for at hun egentlig var datter af den danske (admiralen) Jørgen (Daa) t. "Særslev" på Fyn, som var indgift i den dansk/hallandske slægt Baden, og at hun dermed var fra Halland og altså dansk !

Årsagen til at hun så kaldte sig/skrev sig Due, kunne evt. findes i at hun havde arvet det mødrene slægt Baden, (som beskrevet i mit indlæg ovenfor), tilhørende gods : "Duege" (nuværende "Dufeke") i Halland ?
Kirsten (Daa) ville dermed skrive sig "til Duege".

Når spørgsmålet om damens patronymikon - og dermed hendes rette fædrene slægtsforhold er afklaret - kan vi for min skyld godt fortsætte med at kalde hende Kirsten Due !

Dion Maaneskjold, Danmark

[Tore Hermundsson Vigerust]

Hei igjen!
Jeg synes nok det er litt søkt å fastholde navnet Då når hun selv signerte Due.
En annen sak: Peder Måneskjold: Jeg har ikke helt friskt i hukommelsen hva Nordström skrev om Peder M., f eks om det var èn eller to med dette navnet omkring 1660. Hvis det var èn, blir historien som følger:
Peder M. var kaptein i det Båhusiske nas. inf.regiment 1657-58 og ble demobilisert, skrev seg 1660-1663 til Vese i Bro, men hadde allerede 1660 pantsatt godset (unntatt hovedgården) til fru Margareta Huitfeldt, er så igjen kaptein og kompanisjef i det Båhusiske nasjonale infanteriregiment 1675 ff. I 1682, sannsynligvis fra fredsslutningen 1680, er han igjen tilbake på Olsnes, og eier halve gården 1682 med Christen Munk, den andre delen eies av Jørgen Måneskjold. I 1682 er Olsnes fremdeles adelig setegård med privilegier (jordebøker i Landsarkivet i Göteborg). I 1697 er ikke gården lenger setegård, som tidligere påpekt her i debatten. Den båhuslenske adelen besittert stort sett fremdeles godset sitt omkring 1680, men i 1697 er nesten alt adelsgods på hender til de innflyttede svenske og tyske offisersadelige (det er nesten bare slektene Bildt og Dalepil som besitter arvet adelsgods fortsatt; det øvrige er fratvunget båhusleningene og fordelt videre).
Fenriken Mathias Måneskjold (1680) er identisk med den offiseren som nevnes i de såkalte stiftsrelasjonene i 1740-årene til Terkel Klevenfeldt (dvs innberetninger om adelige i Danmark og Norge til Danske kanselli, fra fogder, prester, sorenskrivere, formidlet via stiftamtene). Denne Mathias var sønn av Peder Måneskjold til Vese, dvs senere til Olsnes.
Jeg antar at fenriken Lars M. var en annen sønn av Peder, og bror til Mathias. Kanskje Nordström har noe riktigere. Årsaken til tapet at setegårdsrettigheter for Olsnes var sannsynligvis at eierne, som norske offiserer, var kommet i diskreditt etter 1680. Ikke så rart, egentlig. Hilsen Tore H Vigerust.

[Tore Hermundsson Vigerust]

Det har vært mange innlegg i diskusjonen og har derfor medført noe tid før jeg har fått lest meg gjennom alt. Jeg ser jo nå at det var to stk. Peder Måneskjold i 1660-70-årene, Peder Lauritssøn M. til Vese og Peder Knutssøn M., som eide Olsnes 1682. Da må den første ha vært offiser 1657-58. Og trolig samme person som var kaptein i det Båhusiske reg. 1675 ff. Ifølge stiftsinnberetningene i 1740-årene skal han ha blitt oberst og kommandant på Båhus; det første (oberst), kan være riktig, ikke det siste; de norske styrkene klarte ikke å overta Båhus slott. Are S.G. har vel hermed fått svar på sitt spørsmål om hvem som var far til løytnant Mathias Måneskjold i Vestfold i Norge; det var Peder L. Dermed er det ikke sagt at Peder K.M. og hans bror, Jørgen K.M. ikke også tjenestegjorde i det (norske) Båhusiske inf.reg.; dette får vi vente med til en senere anledning.
Ellers inneholder debatten mange gode poenger og opplysninger. Jeg er uenig i mye og enig i mye. Nordström er en av de tre viktigste bidragsyterne til norsk adelsgenealogi fra middelalderen til 1660, ved siden av Henning Sollied og Asgaut Steinnes. Nordström har en høy stjerne hos meg. Da jeg tok cand.filol.-graden i 1991 ved Univ. i Oslo, hadde jeg et større leseemne om norsk middelaldergenealogi. Her var Nordström sentral.

Torsten og Anders angir ofte generell svensk adelshistorisk kunnskap. Problemet med dette, er at man ikke kan / skal prosjisere svensk terminologi og lovgivning inn i en norsk (og dansk) historisk virkelighet. Det avgjørende året her er ikke 1658, men året 1680. Først i 1680 ble Norske Lov (det vil si Christian 4.s norske lov av 1604) avskaffet i Båhuslen; det samme gjelder de norske kirkelovene (f eks de av 1643). Adelsskap og adelshistorie i Båhuslen inntil februar 1680 må bedømmes på bakgrunn av norsk, ikke svensk, lovgivning.
En tilsvarende feil gjøres også ofte med båhuslensk agrarhistorie, for eksempel vedrørende mynt, mål, vekt, verdiregning, landskyld og jordtall. Den svenske manntallsregningen (f ex "5 1/2 mt") kan ikke brukes om norsketiden.
Et innlegg forteller f.eks. at (admiral) Peder Knutssøn (måne) til Olsnes fikk gårdene Mølnebo i 1588. Nei, han fikk gårdene som godsforlening, ikke til eie. Forleningen varte til 1597. Hans sønn het forresten ikke Oluf Pedersen Maaneskjold, som et annet innlegg beretter. Han kalte seg selv "Olle Krumme" og førte initialene OK i seglet sitt.
Som nevnt, mye morsomt ! Nedenfor gjengir jeg mine regester av jordebøkene 1681-82 i LA Göteborg (nummereringen tilhører et bokmanus om norske adelige setegårder og jordegods 1600-1800):


Innleverte adelige jordebøker 1681-1682

Nr. 575-580. Et hefte på ca 20 blad, fol. med avskrifter av jordebøker. Ca 1682.
Nr. 575. Jordebok over Sundsby og Åby gårder og underliggende gods pro anno 1681. Datert Sundsby den 20.6 1682, underskrevet av Margarete Huitfeldt salig Tomas Dyres.
Orust og Tjørns fogderi, Sundsby setegård liggendes på Mjørn i Valle sogn, disligeste Ager på Tjørn, samt en kalles Dybholt, som min salige mann av Kongl. majestet og Kronen ved makelag har bekommet, og jeg bruker til avlsgårder til Sundsby, tillhobe taksert for 12 tønner hartkorn.
Søndervigens fogderi, Åby setegård, liggende på Sotenes, i Tossene sogn, med tilliggende skover, samt tvende små plasser, nemlig Tjørninghoffuen og Stemmen, som er lagt til avl under gården, og nogle andre på gårdens eiendele gybde ere, tillhobe taksert for 12 tønner hartkorn.
Nr. 576. Jordebok over Olsnes og Kjereberg [Tjereberg] deres setegårder såsom og Agerwyk [Åkervik] 1682. Underskrevet av Christen Munk og Peder Måneskjold.
Olsnes setegård med Bekk der under ligger, er tillsammen taksert for 6 tønner hartkorn, Kronen fordrer full skatt av Bekk.
Etterfølgende gårder vedkommer Peder Måneskjold. (Starter med) Revlanda, 4 pund smør, 4 tønner malt, 1 ort foring.
Agersvig setergård halve, smør 2 1/2 pund 8 merker, mel 2 1/4 skippund 1/2 skrull, malt 1 tønne 2 skjepper, havre 1/2 tønne, foring 3 mark.
Kjereberg setegård, taksert for 6 tønner hartkorn.
Etterfølgende vedkommer Jørgen Måneskjold. Agervik halve, smør 2 1/2 pund 8 merker, mel 2 1/4 skippund 1/2 skrull, malt 1 tønne, havre 1/2 tønne, foring 3 mark.
Nr. 577. Jordebok over Morland gods. Datert Branstrup den 14.6 1682, underskrevet av Knut Bildt.
Morland sogn, Morland gård, med tvende underliggendes små kverner og alt det underliggende, taksert etter gammelt og godt i søskenskifte for smør 16 pund.
Nr. 578. Jordebok over Store Vrems gård og underliggende gårder anno 1681. Underskrevet av M.S.v. Ascheberg, Wittwe v. Bildt.
Kville sogn, Vrem setegård, med noen underliggende plasser som er av gårdens grunn opptagen, beregnet og taksert for 16 tønner malt.
Nr. 579. Utregning over etterskrevne mine frelsegods uti Båhus len såvisst dess renter til rostjeneste holdet etter danske renter beregnes bør. Datert Hønsetter den 24.6 1682, underskrevet av Johan Stake.
(Tilsvarende oversikt beregnet etter svensk ordinants.)
Nr. 580. Jordebok over Kårøds gård og underliggende gods anno 1681.
Orust, Møkleby sogn, Kårød setegård med noen underliggende plasser, som er av gårdens grunn opptatt, beregnet og taksert for 27 pund smør.

Hilsen Tore H Vigerust, Oslo

[Torsten Berglund]

Tore H Vigerust har med sina kloka inlägg gjort flera viktiga och sakkunniga klargöranden, vilket är välkommet i denna diskussion.  
 
Dock måste jag protestera mot Vigerust påstående att jag anfört generell svensk adelshistorisk kunnskap, och inte tagit hänsyn till en norsk (og dansk) historisk virkelighet. Vigerust påpekande om att norsk jurisdiktion gällde i Bohuslän fram till 1680, liksom det faktum att flera släktmedlemmar fortsatt att tjänstgöra som norska officerare efter 1658, är självklart av betydelse för frågan när och varför Månesköldarnas åtnjutande av adelsprivilegier upphörde. Emellertid, som Jörgen Tollesson funnit i jordeboken, så reducerades inte Månesköldarnas bohuslänska frälsegods till skatte förrän 1694. Den direkta orsaken till detta beslut torde framgå av Kammarkollegi protokoll.  
 
I diskussionen med Dion Maaneskjold m.fl. om Månesköldarnas adliga status i Sverige har jag endast velat bidra med fakta och klargöranden i två frågeställningar som berörts, vilka dock inte direkt berör norsk jurisdiktion, nämligen  
  1. Att Olsnäsgrenen av ätten Månesköld aldrig blev introducerad på svenska Riddarhuset, och att den inte heller kan införas under ätten Månesköld af Norge nummer å svenska Riddarhuset. I denna fråga, som rör svensk jurisdiktion, har annorlunda åsikter som bekant framförts i diskussionen.
  2. Att Olsnäsgrenen efter reduktionen av frälsegodsen kom att sjunka ned i den övriga allmogen i socialt och ekonomiskt hänseende. Den enda adliga rättigheten som de fortfarande synes ha omfattat på 1700-talet var befrielsen från mantalsskatten, en ganska ringa avgift som dessutom en stor del av den svenska befolkningen av olika anledningar under långa perioder var befriade från (se Gösta Lext, Mantalsskrivningen i Sverige före 1860, Göteborg 1987).

[Eivor Andersson (Majken)]

Hej Tore Vigerust.
Det var väldigt intressant att du fått fram alla dessa uppgifter om släkten Månesköld.
Det verkar ju som Tiselius uppgift om Kerstin Due stämmer. Han har också skrivit att Olof Måneskjöld kallade sig Olof Krumme efter sin mormor och han hade Krummes vapensköld.
Jag såg också att han skrev att Knud Pedersön lämnade 1609 Ide och Markers län i Norge till Gelof Nettelhorst som var gift med Lucia Hwittenstierna. Se tidigare inlägg.
Jag undrar om det finns några belägg för dessa påståenden.
MVH Eivor Andersson

[Dion Maaneskjold]

Hej Tore Hermundsson Vigerust

Det er lidt synd du først kom ind i diskussionen på så sent et tidspunkt, for så havde du bemærket at spørgsmålet om Kirsten Daa/Due ikke drejer sig om hvad hun selv "signerte" sig, men om hvem der var hendes far (og mor) !
Hun er før jeg "blandede mig", af Nordström og de der baserer sig på "ham" - altså hans hypoteser - blevet henregnet/blevet "forsvensket" som en datter af Lars Dufva i Vestergötland, med udgangspunkt i Elgenstierna, mens mine anførsler om Kirsten relaterer sig til Danmarks Adels Aarbog og for primærkilderne, tillige til Danske Slotte og Herregårde (2.udg.) !

Jeg er ofte i debatten blevet foreholdt at det er vigtigt at afgøre hvilken slægt en kvinde henregnes til, en indlysende selvfølgelighed, der imidlertid i afklaringen af den Maaneskioldske agnatiske forslægt - fra min artikels proband (Peder Lauridsen Maaneskiold død efter 1682, til "Vese"), og i konsekvens heraf -som konstruktion - farbroderen Knud Pedersen Maaneskiolds - 1638 anetavle, ikke har været diskussionsemnet.

Det er først ifm. diskussionen vedrørende Knud Pedersen Maaneskiolds - 1638, hustru Kirstens slægtsforhold, blevet aktuelt at diskutere hendes forslægt.

I dine indlæg henviser du "forklarende" til Stiftsindberetningerne til Klevenfeldt, jeg har haft ganske mange diskussioner om.
Nordström-tilhængerne har nemlig ikke villet godtage disse Stiftsindberetninger som afklarende kilde til den Maaneskioldske ældre agnatiske genealogi, men har villet fastholde Nordströms hypoteser om slægtens "ofrälse" som fremsatte i hans artikel fra 1971 i "Västsvensk Genealogi och Personhistoria", baseret i andre kilder.
Disse hypoteser om slægten Maaneskiolds "ofrälse" lod sig imidlertid kun gøre, ved at Nordström helt undlod at omtale Stiftsindberetningerne til Klevenfeldt.

Som det fremgår af min artikel i Personalhistorisk Tidsskrift 1989:2 (PHT), jeg tidligere har diskuteret med dig - en artikel du ellers har udtalt du har læst og som du skulle have anført sammen med Nordströms nævnte artikel fra VGP "under" din anførsel af den på Rigsarkivet i København forefundne våbenanetavle for Peder Lauridsen Maaneskiold til Vese, jeg netop analyserer i min artikel, er Stiftsindberetningerne ellers en ret vigtig kilde.

I Stiftsindberetningerne til Klevenfeldt, (der forøvrigt findes optrykte i PHT 1881, 1.rk. bd.2), omtales en stamtavle fra ca. 1740 for "Maaneskiold", jeg også medtager i min artikels analyse, en stamtavle der desværre ikke kom med som illustration (det gjorde probandens våbenanetavle fra ca. 1650 heldigvis, den selvsamme du kan konstatere på Tjörns Släktforskares hjemmeside).

Som du må have bemærket fra det foregående, anvender jeg konsekvent navnets stavemåde som : "Maaneskiold", som en slags samlebetegnelse, hvad der sammen med denne spaltes 2 andre varianter af navnet, nogenlunde dækker diskussionsfeltet.

Ikke desto mindre, da du gør bemærkninger til navnets stavemåde som mit : "Maaneskjold", er denne stavemåde anvendt såvel i registret til PHT 1881, 1.rk. bd.2 (relaterende til de omtalte Stiftsindberetninger til Klevenfeldt idet slægtsnavnet her er stavet : "Maaneskjold, Maanschiold" (s.411)), som i (citat) artikel om : "Pederssøn (Maaneskjold), Oluff, ca. 1570-1608, lensherre, sønn av den norske adelsmann Peder Knudssøn av ætten Maaneskjold (eller Krumme)..", i Norsk Biografisk Leksikon, Oslo 1952, bd.11, s.10-15.
Slægtsnavnet er - som jeg også gjorde opmærksom på i mit til denne diskussionsspalte indledende indlæg - stavet på mangfoldige måder, og mens det nu alene staves : "Månesköld/Måneskiöld" for de i Sverige med (svensk) K.Mt:s bevillinger af 1937 hhv. 1923 udstyrede agnatiske linier, staves det i Danmark : "Maaneskjold" for den med (dansk) K.Mt:s bevilling af 1954 udstyrede slægt.

Tidligere har der nærmest ikke været nogen grænser for hvordan "Maaneskiold" har været stavet, så jeg har for nemheds skyld gennemgående anvendt stavemåden fra Danmarks Adels Aarbog 1903.
At Oluf Pedersen så selv har underskrevet sig "OK", og henregnet sig til "Krumme", ligesom svigerinden efter dine oplysninger har underskrevet sig "Due", ændrer ikke på de nævnte realiteter.

Du kunne slutligen have undgået en masse ulejlighed ved at have læst slægten "Maaneskiold"s gennemgang i stamtavlen i Danmarks Adels Aarbog (DAÅ) 1903 s.299-303, og for min artikels probands : Peder Lauridsen Maaneskiolds vedkommende, tillige dennes (våben)anetavle fra PHT 1989:2 s.121-138, den her omdiskuterede konstruerede anetavle for Knud Pedersen "Maaneskiold" bl.a. baseres på.

Jeg mener personligt ikke man kan afklare en problemstilling, f.eks. om slægten "Maaneskiold"s (agnatisk baseret) adelsskab, ved helt at ignorere "kilder", det være sig primær- såvel som sekundærkilder, såsom Nordström gjorde i sin artikel i VGP 1971.
Som Nordström udtalte i sin første artikel ("Några anteckningar om släkten Maaneskiold i Bohuslän", PHT 1919 s.176-182), var hans : "...framställning (är) avsedd att utgöra ett komplement till vissa delar av Aarbogens (anm. DAÅ) och bör därför läsas i samband med denna", mener jeg at også min artikel skal sammenholdes såvel med DAÅ som andre kilder.
Dion Maaneskjold, Danmark

[Dion Maaneskjold]

Hej Eivor

Tore skriver at Oluf Pedersen Maaneskiold kaldte sig : ""Olle Krumme" og førte initialene OK i seglet sitt", mens du - med henvisning til Tiselius - skriver at Olof førte slægten Krummes våben !

Det sidste er ikke rigtigt.

Af Thisets segltegninger i håndskriftsamlingen i Rigsarkivet (København), gengivet i min artikel som illustration på s.129, fremgår det imidlertid at Oluf Pedersen Maaneskiold (1591) førte det "Maaneskiold"ske våben.

I Nordströms artikel fra 1971 (VGP) anføres det s.127 : "Antagandet bekräftas av det sigill, ... 1591 ... utom det Månesköldska släktvapnet initialerna O.K., vilket icka kan tydas annorlunda än till Olof Krumme".
I Nordströms artikel gengives sigil-aftrykket fra 1591 ikke som illustration, mens det samme våben - det Maaneskioldske - ses i min artikel s.129 !

Så mens der muligvis har været tale om at Olof Pedersen kaldte sig Krumme, har han altså - beviseligt - ført det Maaneskioldske våben.

Dion Maaneskjold, Danmark

[Dion Maaneskjold]

Tilføjelse til ovenstående :

I Nordströms artikel fra 1971 (VGP) konkluderer han med udgangspunkt i Olof Pedersens sigil-aftryk fra 1591, samme sigil-aftryk som findes aftegnet i Thisets segltegninger i håndskriftsamlingen, og bringes som illustration i min artikel.

Sigil-aftrykket viser - som anført ovenfor - det Maaneskioldske våben, men ikke som Nordström anførte "O.K." - så vidt jeg kan tyde !

Da det er disse initialer "O.K." i/under sigillet, der har givet anledning til Nordströms konklusioner om slægten "Maaneskiold"s ofrälse, er det vigtigt at kunne konstatere hvorvidt de faktisk findes i/under sigillet, eller om de er et produkt af Nordströms egen fantasi.

Man kunne tænke sig at Nordström havde haft en erindringsforskydning på dette punkt, eftersom han - med henvisning til Danmarks Adels Aarbog - anfører at den student der 1589 immatrikuleredes ved Rostocks universitet : "Olaus Krumme Norvegians nobilis" skulle være identisk med Olof Pedersen (Maaneskiold) !

Jeg tager snarest ind på Rigsarkivet i København, får verifikation for forholdet om initialerne på/under Olof Pedersens våben fra 1591, og vender tilbage i spørgsmålet.

Dion Maaneskjold, Danmark

[Dion Maaneskjold]

I sin artikel fra 1971 (VGP) konkluderer Nordström - baseret på initialerne "OK" i et sigilaftryk fra 1591, hvor "O" står til venstre, og "K" til højre for hjelmfigurens krydslagte arme med faner, at Olof Pedersen (Maaneskiold) måtte have kaldt sig "Olof Krumme".

Han følger i denne opfattelse Carl A. Tiselius : "Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar", Göteborg 1925, hvor det i kapitel I s.9 under en våben-tegning fra hvad man kalder "D.Adelslex." anføres : "Oluf Maaneskiold (Krummes) vapen", der viser den variation af "Krumme"-våbenet man kan genfinde i nevøen Peder Lauridsen Maaneskiolds våbenanetavle.

Hverken hos Tiselius eller hos Nordström bringes dog nogen dokumentation for Tiselius' påstand om at Olof Pedersen skulle have ført "Krumme"-våbenet, og Nordström nøjes da også med at henvise til initialerne "OK" i det Maaneskioldske sigilaftryk fra 1591 for en påstand om at Olof så "har kaldt sig Krumme".

I min artikel dokumenteres, at Olof Pedersen har brugt det Maaneskioldske våben i (sin ?) sigil fra 1591, via samme sigilaftryk Nordström henviser til.
Illustrationen s.129 (Thisets segltegninger) er i min artikel "nedkopieret" for at passe til tidsskriftets format, men det lader sig alligevel gøre at skimte at de 2 sigilaftryk til venstre for Olofs, også bærer initialer !

De er faderen, Peder Knudsens, og farbroderen Bjørn Knudsens seglaftryk fra hhv. 1582 og 1580, der i Thisets aftegning er nærmest identiske med Olofs.

Alle tre sigilaftryk har initialer, således - forsåvidt Thiset har aftegnet dem korrekt - hhv. "OK" - "PK" - "BK".

Det er efter min opfattelse, om ikke tendentiøst, ihvertfald meget vidtløftigt at Nordström på denne baggrund konkluderer at "OK" må stå for "Olof Krumme" !

Jeg tror da også det er mere nærliggende at antage at Olof, i faderens fravær eller på dennes vegne, har skullet besegle adelshyldningen i 1591, og til anledningen har fået foretaget et par mindre ændringer i et faderen tilhørende allerede eksisterende sigil ("månen" vender "en courtoisie", "P" er ændret til "O"), fremfor at få lavet et nyt.
Af en eller anden årsag, har gravøren ikke ændret "K"(nudsen) til "P"(edersen).

Uanset hvad forholdet måtte være, er det våben der er gengivet i sigillen, det traditionelle "Maaneskiold"ske.

Dion Maaneskjold, Danmark

[Tore Hermundsson Vigerust]

Hei igjen!
Etter å ha oppdatert meg på den refererte litteraturen, - og på innleggene her - ser jeg at debatten er springende og mangfoldig. Noen ganger diskuteres det visst også forbi hverandre. Først noen merknader om de norske kildeutgavene for tiden 1550-1660:
Den viktigste kildeserien er Norske Rigs-Registranter 1523-1660 (NRR), utgitt i 12 bind i tiden ca 1860-1890-årene. Denne kildeserien er utnyttet for Maaneskiold-artikkelen i Danmarks Adels Arbog 1903. Neste viktige serie er Norske Herredags-Dombøger 1548-1661 (NHD), utgitt fra 1890-tallet til 1972. Her finnes det ganske mye stoff om f eks Tjørn og Orust, og om slekten Måneskjold (med flere stavevarianter). Dette kildestoffet er som regel IKKE anvendt i DAA, og lite brukt siden i Måneskjold-litteraturen. Muligens er det en del kildestoff også i Kanselliets Brevbøger, som fortsatt er under utgivelse av Rigsarkivet i København. Kildeserien NHD finnes i Tjörns kommunbibliotek på Skärhamn (jeg ga dem en serie i gave fra Riksarkivet i Oslo 1988).

Seglet til "Ollo Pedersen til Odtsnes" 1591 ligger forresten idag i Oslo, dere behøver derfor ikke lete så mye i København. Han signerte egenhendig "Olluff Pederßen", førte seglinnskrift "O K" med våpnet "venstrevendt måne (det er noe over månen, kanskje en kule?). Min egen normalisering av navnet hans blir Olle
K[rumme] Pederssønn [måne] til Odsnes (Olsnes).
Han var forøvrig lensherre på Vardøhus, lengst nord i havgapet, der han vel voktet på russere og russisk-ortodokse skoltesamer. Etter 8 års boplikt i nord, søkte han kongen om å få tilbringe en sommerferie hjemme !

KIRSTEN DUE
Den eneste brukbare opplysning vi nå sitter igjen med, er Gillingstams note fra Släkt och Hävd 1964, etter meddelelser fra Nordström. Vi får håpe at Cary kan finne kildestedet igjen i tingbøkene for Fjäre. Jeg har for min del ingen betengeligheter med å akseptere at Kirsten Due var av den vestgøtske slekten Dufva.

KNUD JENSEN JUDE
Han var adelsmann allerede 1536, siden han fikk en forlening. I 1552 stiller han rosstjeneste av godset sitt blandt adelen i Halland (DRA adelens rusttjeneste). Den mest sannsynlige bakgrunnen hans er at hans far også var adelig. Navnet Jude betyr en person fra Jylland (som alle vet), poenget er at Jude ikke påvises som arvelig navn, og dermed må vi anta at Knud Jensen personlig er fra Jylland. Og av en jysk lavadelsslekt. Dette motsier ikke konklusjonen til Nordström, og en eventuell soial oppdrift som følge av godt gifte i Halland.

VÅPNET
Våpnet til Knud Jensen, som Dion har publisert etter Thisets segltegning, er fra 1550-tallet, da han skrev seg til Ettrup. At våpnet viser en måne, innebærer at hans våpen kan stamme fra slekten Krumme. Jeg tror faktisk at Ole Pederssøns tilnavn, Krumme, kan bety at ikke bare slektnavnet (Krumme), men også våpnet, er arvet fra slekten Krumme i Vestgøtland. Men igjen, Knut jensen kan fortsatt stamme fra en jysk lavadelsslekt. Men neppe fra "Rise" i Sverige.

KILDEN FRA 1740-ÅRENE
En slik kilde som denne (Stiftsinnberetningene om Adel i Danmark og Norge) kan ikke anvendes som grunnlag for å fastslå Knud Jensens opphav. Selvsagt kan den ikke det. Kilden bærer jo preg av store likheter med anetavlelitteraturen som blomstrer opp, særlig etter 1660. Full av feil og ønsketenkninger. Knud Jensen er fortsatt slektens eldste kjente stamfar.

YRKER
Det har vært spørsmål om Knut Pederssøns (Måneskjold, død 1638) og andre slektsmedlemmers yrker. Noe stoff finnes i de kildeseriene jeg nevnte. Kong Christian 4. kaller velb. Knut Pederssøn i 1604 og 1607 for "oss elskelige" og "vår mann og tjener", så han hadde nok forleninger, hvilke skal gå frem av NRR (som jeg ikke har hjemme). I 1604 opptrer han på egne av faren, som hadde Heggen og Frølands len; det er slett ikke urimelig at Knut hadde len der selv, som han kan ha mistet 1609 (hvilket skal finnes i NRR). Familien forvaltet jo dette lenet ved hjelp av fogder, styresmaktene var mere tjent med lensherrer som besøkte lenet flittigere.

HENRIK PEDERSØN
I NHD finnes det kildeopplysninger om hans len, og to setegårder, Ristenes, og Kjøperød på Orust.

Jeg kommer tilbake med flere merknader senere !
Hilsen Tore H Vigerust