Hufvudsköld

[Leif Tennare]

Om släkten Hufvudskölds äldste kände anfader, Henrik till Jutikkala, skriver Impola bl.a. följande:  ”Son till en okänd Per, härstammade från Tasala hemman i Gertula by i Reso och hade ett släkt- eller tillnamn Tasainen.  Hans frälsetillhörighet är osäker.  Erik Fleming uteslöt 1542 hans hustru ur besittningen av hennes fars gård Voltis i Kumo med hänvisning till mannens ofrälse börd. Å andra sidan betecknar Jully Ramsay hans släkt som 'en medeltida frälsesläkt' vars adelskap bekräftades 1650.  Denna teori stödes av att hans son  Jöran Henriksson till Jutikkala infördes i adelsregistren och att Jöran Henriksson d.y:s adlande motiverades med att hans far och farfar, dvs. Henrik Perssons son och sonson, hade varit ”av adel”.. .Om hans eventuella vapen är ingenting känt.  Hans son antog en variant av sin mors släktvapen.Gift med Agnes Eriksdotter, dotter till frälsemannen Erik Sluk och en dotter till häradshövdingen i Nedre Satakunda Matts Filpusson”  [Impola(2011):169].  Tyvärr framgår det inte var man hittar Jöran Henrikssons vapen - någon som vet?
 
Vilka kan då tänkas vara föräldrar till Henrik Persson? Baserat på ej vetenskaplig empiri, så finner jag det betydligt mer sannolikt, att Henrik Persson till Jutikkala är släkt med sin hustru, än att han inte är det, antingen på fädernet eller mödernet - eller både och.  Detta blir utgångspunkten i ett försök att skapa  ett möjligt scenario.
 
I Valdemar Nymans (den åländske släktforskarens) anda, d.v.s. utgående från namn och  lokalitet, kombinerat  med en viss kreativitet och en någorlunda rimlig kronologi, så kan jag tänka mig att  var Henrik Perssons hypotetiska farmors far.  Detta skulle resultera i att Henrik Persson och Agnes Eriksdotter var blodsfränder på minst sex olika sätt (enligt mitt släktträd), varav det närmaste var i 4:e och 5:e led efter Jöns Torkilsson (Sluk) och Anna Larsdotter. Ett blodsband i 4:e led torde inte ha inneburit ett absolut hinder för ett ev. äktenskap, då möjlighet för dispens sannolikt förelåg då man tillhörde frälset - och hade råd att söka dispens.
 
Peder Torkilsson var en välbärgad borgare i Åbo, vilken Kung Kristian förlänade frälsefrihet på hans gods i Nagu, Rimito och Vårfrukyrko socknar år 1463 [FMU 3213]. Då Gertula (=Kerttula) i Reso, såvitt jag förstår,  ligger nästan granne med  Vårfrukyrko socken (=S:t Marie), så ger detta ett visst geografiskt stöd för scenariot. Kertulla (del av?) hade sålts år 1432 av Jöns Ingonen till biskopen, vilken  år 1442 ger det till Nådendal [FMU 2049]. Jöns ingonen var, av mig postulerad, morbror till Anna Torkilsdotter (Sluk), vilka båda förde en svanhals i sitt vapen [FMS  115, 179]. Anna Torkilsdotter var i mitt släktträd syster till Agnes Eriksdotters  farfars farfar, Jöns Torkilsson av Kimito - Peder Torkilssons farfar.
 
Vad gäller Henrik Perssons okända mor, så utgår jag också i detta fall ifrån att hon sannolikt var blodsfrände med sin make och hemmahörande någonstans i Åbo-trakten, men någon någorlunda väl underbyggd hypotes har jag ännu inte.

[Leif Tennare]

Under rubriken  så har jag föreslagit en möjlig mor till Henrik Persson - en dotter till den av mig postulerade Knut Kappe (d.ä.) och Valborg Ragvaldsdotter.  Denna hypotes stämmer väl med barnens namngivning, då Henrik hade såväl en son Knut, som en dotter Valborg. Kronologi och geografi stämmer också väl - Knut Kappe (d.ä.) var borgare i Åbo, och dottern torde varit född omkring 1490, och Per i Tasala (Kerttula) född ca 1470, och Kerttula ligger inom en mil från Åbo.  
   
Vad gäller de övriga barnen, så var Per naturligtvis döpt efter sin farfar och Matts efter sin mmf, Matts Filpusson till Voltis. Varifrån namnen Jöran och Sara kommer framgår inte av det av mig kända/hypotetiska släktträdet.
   
Namnet Sara är i princip okänt (=ej dokumenterat) bland frälset i Finland på medeltiden och 1500-talet. Bland de ca 2000 personerna i Anthonis bok finns ingen Sara nämnd, medan två finns med i Impolas bok  bland ca 860 personer- Sara Henriksdotter enl. ovan, och Sara Thomasdotter, dotter till Thomas Ryting och Karin Fincke. Då Sara H. och Sara T. levde i stort sett samtidigt - Sara T. var sannolikt ca 15 år äldre än sin namne - så känns det inte alltför långsökt att ana ett gemensamt ursprung för deras namn. Denna tanke får ett mycket starkt stöd av att Sara T. vid arvsskifte efter föräldrarna år 1587 bl.a. får Kerttula i Reso [Impola: 346], där Sara H:s farfar hade ett hemman, Tasala,  varifrån han härstammade [Impola:169] .
 
Lägger man till detta att de bägge Sara, enl. mitt befintliga släktträd hade nio  gemensamma anor i de femte till åttonde leden bakåt, varav den närmaste, kända, var Nils Olofsson Tavast till Porkala - i 5:e resp. 6:e led för Sara T. och Sara H, så känns ett gemensamt ursprung för deras namn än mer sannolikt.
 
Att Sara Thomasdotter hade en morbror som hette Jöran och Sara Henriksdotter en bror med samma namn kan dock vara en ren tillfällighet, då namnet Jöran var något vanligare.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2016-03-13 21:27)