Harmens

[Per Anderö]

Häradshövding Gustaf Harmens (d. 1831) ägde Kläckeberga gård utanför Kalmar. Har inte hittat något i Elgenstierna. Däremot hans namne (d. 1774) som var professor i Lund. Någon som vet något?
Mvh Per

[Markus Gunshaga]

Hej Per!
 
Häradshövdingen Gustaf Harmens verkar ha ridit på sin adlade brors namn, för han kallar sig med jämna mellanrum af Harmens som äldre brodern Henrik. Enligt vad jag lyckats få fram var han dock inte adlad, varken introducerad eller ointroducerad, och återfinns därför varken hos Elgenstierna eller i Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor.
 
Gustaf är skriven som af Harmens på Kläckeberga gård med sin fru Ulrica Fredrica Braun, och det är noterat att han dog den 11 Maij 1831. Mantalsskrifne vid Ruda i Högsby socken och Handbörds Härads - Död på Kläckberga 11/5 1831 - 79 år gam: (Kläckeberga kyrkoarkiv, vol. AI:4, s 56). Uppgiften om 79 år gäller alltså Gustaf, och på Ruda finner man också G. af Harmens, född 1753 (Högsby kyrkoarkiv, vol. AI:5, s 437).
 
Nåväl, Gustaf och hans fru fick inga barn, så vid bouppteckningen efter 1831 2/8 (Handbörds häradsrätts arkiv, vol. FII:21, s 1073) efter framlidne Häradshöfdingen och Riddaren af Kongl. Vasa Orden Herr Gustaf Harmens nämns det att han efterlämnar änkefrun välborna Fredrica Ulrica Braun, samt ett antal sidoarvingar:
 
1) kammarherren Henrik Otto af Harmens.
2) kornetten Petter Fredrik Harmens.
3) Fredrica Harmens, gift med major Jacob Edward Carleson.
4) fröken Anna Arnell, omyndig.
5) fröken Henrica Arnell, omyndig.
6) fröken Ulla Arnell, omyndig.
 
Vid en jämförelse med Elgenstierna kan man konstatera (om vi gissar att han är bror till den adlade Henrik af Harmens) att det rör sig om hans adlade bror Henriks barn och barnbarn - Henrik Otto och Petter Fredrik var brorsönerna, Fredrika var hans brorsdotter, medan fröknarna Arnell var döttrar till hans året före avlidna brorsdotter Anna Ulrika Margareta Harmens. Genom bouppteckningen 1831 kan man alltså konstatera att häradshövdingen Gustaf Harmens är son till professor Gustaf Harmens (1699-1774) och hans fru Margareta Liboria von Hegardt (1719-1792), vilket också bekräftas av Magnus Laurentius Stååhls bok Biographiske underrättelser om professorer vid Kongl. universitetet i Lund på sidan 154, där man får veta att Gustaf var parets nionde barn:
9. Gustaf, född d. 9 Aug. 1752, död d. 11 Maji 1831; Häradshöfdinge i Handbörds, Stranda och Norra Möre Häraders Domsaga i Calmar Län, och Riddar af Kongl. Wasa-Orden: gift d. 1 Januar. 1788 med Fröken Fredrica Ulrica Braun.
En märklig detalj är dock att häradshövdingen Gustaf Harmens' äldsta syster Liboria Magdalena Harmens (1738-1795) var gift med den ökände friherren Arvid Trolle (1724-1797) till Klågerup och efterlämnade ett antal barn och barnbarn, men dessa är inte nämnda i bouppteckningen efter sin ogifte morbror och mormors bror Gustaf Harmens 1831.
 
Häradshövdingen Gustaf Harmens fru Fredrica Ulrica Braun kunde förresten lugnt kalla sig välborna eftersom hon tillhörde introducerade adliga ätten 1091. Hon var född 1773 27/5 på Berga i Högsby socken och dog 1845 2/12 som dotter till kammarherren och underlöjtnanten Hampus Wilhelm Braun (som dog på 1770-talet i Surinam) och hans fru, friherrinnan Ulrica Fredrica von Nolcken. Fredrica Ulrica hade gift sig 1790 1/1 med sin svågers bror Gustaf Harmens, vars adlade bror Henrik af Harmens vid det laget alltså hade varit gift med hennes syster Anna Regina Braun (1771-1831) sedan två år tillbaka (uppgifterna hämtade ur Elgenstierna).
 
Mvh, Markus

[Per Anderö]

Tack Markus för ett detaljerat svar! Lindrigt sagt komplicerade familjeförhållanden!
Mvh Per

[Per Anderö]

Hej igen Markus! Kom på ett par frågor: Vet du när Gustaf Harmens d.y. köpte Kläckeberga? De aktuella årtalen saknas i Kläckebergas kyrkoböcker.
Varför var Arvid Trolle ökänd?
Mvh Per

[Markus Gunshaga]

Hej igen Per!
 
I bouppteckningen efter Gustaf Harmens nämns ingenting om när han tillträdde Kläckeberga eller Ruda, men däremot i bouppteckningen efter hans änka 1846 10-11/2 får man veta ett antal uppgifter om när de lämnade ifrån sig Kläckeberga och Ruda. Den 24 januari 1831 hade Gustaf och hans fru utfärdat tre handlingar; 1) ett salubrev där de överlåter Fogelfors järnbruk m. m. till Gustafs brorson, kammarherren Henrik Otto af Harmens emot betingad köpeskilling samt en livstids ränta av 120 skeppund stångjärn till fru Harmens. 2) ett salubrev där egendomen Ruda överlåtes till samma kammarherre emot bestämd köpeskilling samt ett livstids underhåll av 4000 riksdaler banko årligen åt fru Harmens. 3) ett gåvobrev, där paret skänker egendomen Kläckeberga med underlydande hemman till deras bror- och systerdöttrar, fröknarna Anna, Henrika och Ulla Arnell (källa: Handbörds häradsrätts arkiv, vol. FII:24, s 383).
 
Jag försökte få ett någorlunda årtal på när Gustaf Harmens och hans fru kom i besittning av Kläckeberga, genom att studera mantalslängderna. Kläckeberga säteri tycks på 1780-talet ha bestått av två hemmansnummer i Kläckeberga by, Nr 3 och 5. Båda dessa ägdes på hösten 1789 av kaptenen och riddaren H. C. Ulfklou, men under år 1790 har säteriets del under Nr 5 köpts av majoren Berg von Linde på Björnö (denne bodde alltså aldrig på Kläckeberga säteri, till skillnad från kapten Ulfklou som hela tiden både innehar och bebor säteriet). Ännu under året 1791 äger major Berg von Linde den ena delen av Kläckeberga, men på hösten 1792 har kapten Ulfklou återköpt även denna del av säteriet och bebor ännu i november 1794 båda delarna av Kläckeberga säteri. Gissningsvis har han dock sålt hela säteriet till Gustaf Harmens under året 1795, för den 7 november det året har kapten Ulfklou lämnat säteriet och Harmens står som ägare till säteriets båda delar, med anmärkningen att han Bor på Ruda. Han och frun bor alltså aldrig fysiskt på Kläckeberga utan har sin huvudsakliga hemvist på säteriet Ruda i Högsby socken. På hösten 1798 har Gustaf Harmens även köpt delen Nr 3 i Kläckeberga, så därefter består Kläckeberga säteri av tre delar, Kläckeberga Nr 3, 4 och 5, som alltså innehar säterifrihet.
 
Arvid Trolle, mer känd som galne Trollen, var under 1700-talet ett stort original i Skåne, välkänd för sina märkliga vanor och excentriska leverne. En hel del anekdoter om honom är nedskrivna i Johan Christopher Barfods bok Märkvärdigheter rörande skånska adeln (tryckt första gången 1847, därefter omtryckt 1925 och senast 1976). Där berättas även om hur Arvid Trolles äldste son år skulle ut och ro i en eka på Klågerup, och nästan tvingade med sina två yngre syster och ogifta moster Harmens (alltså häradshövding Gustaf Harmens syster) i ekan. Den var dock rutten, och det hela slutade med att den kantrade, varpå den unge baron Trolle, hans två systrar och moster Harmens drunknade inför ögonen på sina föräldrar och anhöriga.
 
Mvh, Markus

[Per Anderö]

Tack igen Markus för ett mycket informativt svar! Jag är imponerad av dina kunskaper och din förmåga att hitta användbara källor!
Angående den tragiska olyckan då fyra personer drunknade, inträffade den d. 21/5 1775 i den sjö som då omgav Torups slott. Fredrich Trolle, som bodde på Trollenäs slott, föreslog den ödesdigra roddturen. Efter olyckan lades större delen av sjön igen.  
Mvh Per

[gunhild svenonius]

På Lantmäteriet har jag funnit handlingar från Frälsehemmannet Gryssås i Högsby Socken, som 1810 ägdes gemensamt av Erik och Gustaf Harmens . Ansökan bifogas här
Högwälborne Herr Grefve, General Lieutenant, Landshöfding, General Adjutant, Öfwer Commendant, Riddare och Commendeur af alla Kongl Maj ts Orden!
Härmed varder Andre landtmätaren Herr Joh. Edvard Westerström förordnad att efter tidigt kungjord lag uti alla vederbörandes närvaro, så vida laga hinder ej möta skulle, afmäta, beskrifva och på Charta lägga Sökandernes ägande frälse hemman Gryssås, och rågången deromkring, utstaka och rörlägga. Calmar Lands Canzli den 24 maji 1810.
Å Landshövdinge Embetets vägnar  
Oläsliga namn
För att vinna fullkomlig kännedom om beskaffenheten af ägorna till vårt gemensamt ägande Frälsehemman Gryssås uti Handbörds Härad och Högsby Sochn, samt att derefter vidtaga de mått och steg i afseende på Hemmanets häfd och bruk, wi finna nödige, få vi ödmjukast anhålla om förordnande för Herr Andre Landtmätaren Johan Edvard Westerström att icke allenast afmäta och beskrifwa ägorne till berörde Hemman utan ock utstaka och Rörlägga Rågångarne deromkring.
Med all wördnad hafva vi  den äran att framhärda.
Högvälborne Herr Grefwens, General Lieutenantens, Landshöfdingen, General Adjutantens, Öfwer Commendantens och Commendeurens
 
                  Ödmjukaste Tjenare
                  Henric & Gust.: Harmens
                                               

[Per Anderö]

Markus!
Jag har hamnat på Kläckeberga igen. Du gav mig mycket information ang. Gustaf Harmens. Före hans företrädare på gården Berg von Linde och kapten Ulfclou, ägdes Kläckeberga av Abraham Henric Ulfvenklou. Berg von Linde var tydligen systerson till honom, men vet du vem H.C. Ulfclou var? Han borde ju av namnet att döma varit släkt med Ulfvenklou!
Hälsningar Per

[Markus Gunshaga]

Hej Per!
 
Efter lite jämförande och letande tror jag att jag hittat svaret. Översten och kommendanten Henrik Ulfvenklou (1636-1677), son till den adliga ättens stamfader, stavade tydligen sitt namn Wulfklou och kallades ofta Ulfklou. Någon adlig ätt med just detta namn har inte funnits, utan personer som kallats såhär har alltså uppenbarligen tillhört ätten Ulfvenklou.
 
När man går igenom Elgenstiernas uppgifter om ätten Ulfvenklou finns det bara en enda person som kan passa in rent kronologiskt med H. C. Ulfklou, nämligen löjtnanten och riddaren av Svärdsorden, Henrik Gustaf Ulfvenklou (1755-1819). Det står dock ingenting hos Elgenstierna om att denne Henrik Gustaf skulle ägt Kläckeberga, men med tanke på att han var ende brorson till Kläckebergas tidigare ägare, den barnlöse Abraham Henrik UIfvenklou (1726-1784), skulle det ju passa bra in att Henrik Gustaf ärvt Kläckeberga och sedan sålt det.
 
Ett annat indicium för detta är att Henrik Gustaf Ulfvenklou, enligt Elgenstierna, var den bekante mystikern och en period var gunstling hos hertig Carl av Södermanland. Denne mystiker har efterlämnat en manuskriptsamling, men kallas där just H. G. Ulfklou. Hos Elgenstierna står det dock ingenting om att Henrik Gustaf ska ha varit kapten, bara att han tog avsked som löjtnant 1786, däremot står det att han Synes dock sedan hava återinträtt i tjänst, deltog i 1788-1790 års krig och dog som major vid flottan. Det är alltså inte omöjligt att han hade hunnit bli kapten innan hösten 1789 (när han ju bebor Kläckeberga), och att H. C. Ulfklou är en felskrivning för H. G. Ulfklou.
 
Mvh, Markus

[Per Anderö]

Ett stort tack Markus! Nu blev jag plötsligt mycket klokare! Jag håller på med en bok om herrgårdar runt Kalmar och vill ju givetvis att allt ska vara rätt!
Mvh
Per

[Bengt Dahlvig]

Hej!
Jag är intresserad av Henrik av Harmens tidiga år och militära karriär.
Jag är även nyfiken på en sergeant Harmens och vem han var.

[Markus Gunshaga]

Hej Bengt!
 
Den adliga ätten af Harmens (nr. 2209) har haft två medlemmar vid namn Henrik, som varit militärer, enligt Elgenstiernas ättartavlor - Henrik af Harmens (1749-1811), korpral, kornett, löjtnant och slutligen ryttmästare med majors avsked, samt dennes son Henrik Otto af Harmens (1799-1855), premiärkorpral, fänrik, löjtnant och slutligen kaptens karaktär samt kammarherre.
 
Varifrån kommer uppgiften om sergeanten Harmens? Kan det röra sig om en icke adlad medlem av släkten, som inte upptagits hos Elgenstierna?
 
Mvh, Markus

[Gudrun Nyberg]

Känner någon till om det finns ett porträtt av professor Gustaf Harmens fru Margareta Liboria von Hegardt (1719-1792), och i så fall var?

[LarsOlof Lööf]

Hej Gudrun,
Har du kollat Sixten Strömboms index över svenska porträtt? Något porträtt av makarna H finns i alla fall inte upptaget i Boo von Malmborgs Svensk Porträttkonst genom fem århundraden(1978), som kan tyckas vara en version lätt av Strömbom. Jag har också kikat i K K Meinander Porträtt i Finland före 1840-talet (1931) och där finns inte heller något porträtt omtalat.
Hälsningar
LarsOlof

[Gudrun Nyberg]

Hej LarsOlof!
Tack för tips. Meinander har jag inte hittat, men Strömbom. Där fanns inte Margareta Liboria von Hegardt, men två andra professorsfruar från Lund och en professorsdotter som jag också söker. Återstår att se om det går att lokalisera porträtt som man endast har ägaruppgift om från 1920... Svartvita foton finns dock på Svenskt porträttarkiv / Nationalmuseum. God Jul! Gudrun