Listar upp en antavla vilken jag plockat ihop. Någon som vill kommentera, tillägga eller korrigera, är välbekommet!
F l a c h, adelssläkt, ursprungligen från Tyskland. I konceptversionen av naturalisationsbrevet 1 juni 1719 för advokaten i Svea hovrätt Johan Friedrich Flach anges, att han tillhörde en tysk adelssläkt från Rhenlandet, känd sedan 1200-talet, vilken måst lämna sina gods på grund av religionsförföljelse men 1574 fått nytt sköldebrev av kejsar Maximilian II. Mottagaren av 1574 års sköldebrev, Sigmund Flach, var enligt riddarhusgenealogierna farfars farfar till Johan Friedrich Flach. Anmärkningsvärt är, att den 1719 naturaliserade ättens vapen synes vara en brisyr av den sedan 1200-talet i Rhenlandet kända, i naturalisationsbrevet tydligen åsyftade ätten Flach von Schwarzenbergs vapen (se vapenbeskrivning hos Kneschke). Den nämnde Johan Friedrich Flach (f 1657 i Strassburg enl huvudbanerinskrift, Västerhaninge k:a, ? 1734 i Sthlm) hade blivit jur lic i Strassburg och anges ha inkommit till Sverige 1685. Han blev sekreterare hos guvernören i Estland, kungliga rådet greve Axel Julius De la Gardie 1691, tjänstgjorde i Reval, blev advokat i Svea hovrätt 1700 och naturaliserad svensk adelsman 1719. Han blev assessor i hovrätten 1726, jur dr i Strass-burg samma år och hovrättsråd 1733. Han var först gift med en baltisktyska, Charlotta Margaretha von Bock (? 1697), sedan med Anna Catharina Ehrenhielm, vars fader revisionssekreteraren Johan Ehrenhielm hade ägt Berga säteri i Västerhaninge sn (Sth). Dennes änka hade sålt godset, men det återköptes av J F F 1732. Han begrovs i Västerhaninge kyrka, där hans vapen uppsattes. (SBL 16 (1964-66), Bengt Hildebrand, Flach, adelssläkt, s. 97-98 a)
III:4. Erik Alexander Flach, kallad ”Sander”. Född 1916 2/7 i Hälsingtuna, Gävleborgs län, Hälsingland. Död 1999 28/3 i Söderhamn, Söderhamns kn, Gävleborgs län, Hälsingland. Industriarbetare, (Köping) Söderhamn, Söderhamns kn, Gävleborgs län, Hälsingland. (Sveriges Dödbok 1947-2003, Sveriges Adelskalender 1939, 1989) - Gift 2:o 1945 18/8 med Maria Viola Västerlund, född 1915 22/9 i Attmar, Västernorrlands län, Medelpad, död 1992 2/5 i Söderhamn, Söderhamns kn, Gävleborgs län, Hälsingland.
- Gift 1:o 1939-44 (i hennes 1:o gifte) med
III:5. Gunborg Matilda Lif. (Sveriges Adelskalender 1989)
--------------------------------------------------
IV:8. Erik Johan Flach (Flack). Född 1885 28/6 i Enångers socken, Gävleborgs län, Hälsingland. (Sveriges Adelskalender 1939) Död 1971 29/3 i Hallstaborg, Ånge kn, Västernorrlands län, Medelpad. Industriarbetare i Alby, sågverksarbetare i Helsingtuna, Huddiksvall. (Sveriges Befolkning 1890, Sveriges Dödbok 1947-2003, Sveriges ridderskap och adels kalender 1923, Sveriges Adelskalender 1939, 1989)
- Gift 1909 18/9 med
IV:9. Selma Kristina Johansson. Född 1887 13/6. Död 1969 4/4, kyrkobokförd i Borgsjö kbfd, Borgsjö kn, Västernorrlands län, Medelpad.(Sveriges Dödbok 1947-2003, Sveriges Adelskalender 1939, 1989)
--------------------------------------------------
V:16. August Alexis Flach. Född 1851 27/11 i Varnhem, Skaraborgs län, Västergötland. Död 1933. Furir vid Skaraborgs regemente; bosatt i Norrland (Sveriges Adelskalender 1890); torpare i Borka, Enångers socken, Gävleborgs län, Hälsingland (Sveriges Befolkning 1890); f. d. furir i Saltvik, Huddiksvall. (Sveriges ridderskap och adels kalender 1923)
- Gift 1883 med
V:17. Kajsa Greta (Katarina Margareta) Bergman. Född 1861 1/8 i Enångers socken, Gävleborgs län, Hälsingland. Död 1956 14/1 i Iggesund. (Sveriges Befolkning 1890, Sveriges Dödbok 1947-2003, Sveriges Adelskalender 1890, 1939)
--------------------------------------------------
VI:32. Carl Samuel Philip Flach. Född 1818 i Nykyrka, Skaraborgs län, Västergötland. (Sveriges Befolkning 1890) Död 1904. Fanjunkare vid Skaraborgs regemente; Svärdsman; ägare och bebor Karlsberg i Västergötland (Tidaholm). (Sveriges Adelskalender 1890) - Gift 2:o 1886 med Anna Natalia Kron, född 1867 21/11 i Suntak, Skaraborgs län, Västergötland, bosatt i Alafors No.1. (Sveriges Adelskalender 1939)
- Gift 1:o med
VI:33. Christina Elisabeth Olofsson. Död 1880. (Sveriges Adelskalender 1890)
--------------------------------------------------
VII:64. Hans Philip Flach. Brukspatron.
- Gift med
VII:65. Matilda Oijens. (Sveriges Adelskalender 1890)
--------------------------------------------------
VIII:128. Carl Fredrik Flach. Brukspatron.
--------------------------------------------------
IX:256. Hans Philip Flach. Född 1726. Död 1791. Överstelöjtnant.
--------------------------------------------------
X:512. Fredrik Ferdinand Flach. Född 1692 på Revals slott. Död 1745. Häradshövding, Assessor i Göta hovrätt. (SBL 16 (1964-66), Bengt Hildebrand, Flach, adelssläkt, s. 98 a.)
* Enligt Patrik Anderssons hemsida på nätet, så var Friedric Ferdinand Flach, född 1692 15/12 på Revals slott, Estland, död 1745 16/12 I Bottnaryds socken, Jönköpings län. Assessor. Var först student i Uppsala, blev vice häradshövding, senare auditör vid flottan och ordinarie häradshövding och slutligen assessor i Göta hovrätt. Han skrev sig till Fallarp och Källerö (vid denna tid detsamma som Nissafors järnbruk som var ett arv efter svärfadern, som grundat detsamma). Gift 1729 9/9 med Clara Johansdotter Camitz, född 1710 19/10 i Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län, död 1787 4/12 i Anderstorps socken, Jönköpings län. Hon erhöll morgongåva vid vigseln. Hon var av en tysk-polsk ej introducerad adlig ätt. Hennes farfar hade inkallats till Sverige omkring 1648 till att förvalta flera bruk i Värmlands län.
- Gift med
X:513. Clara Johansdotter Camitz. Född 1710 19/10 i Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. Död 1787 4/12 i Anderstorps socken, Jönköpings län. Hon erhöll morgongåva vid vigseln. Hon var av en tysk-polsk ej introducerad adlig ätt. Hennes farfar hade inkallats till Sverige omkring 1648 till att förvalta flera bruk i Värmlands län.
--------------------------------------------------
XI:1024. Johan Friedrich Flach, Flach nr 1606. Född 1657 i Strassburg. Död 1734 i Stockholm.
* Enligt Patrik Anderssons hemsida på nätet, så var Johan Fredrik Flach d. ä. (v o n S c h w a r t z e n b e r g). Född 1657 22/4 i Strassbourg, Tyskland, död 1734 6/11 i Stockholm. Hovrättsråd. Jur. lic. 1684. Inkom till Sverige 1685. Sekre-terare hos generalguvenören i Estland, kungliga rådet, greve Axel Julius De la Gardie 1691. Flach måste emellertid ha befunnit sig i Reval redan 1689 då hans första barn föddes där. Senare blev han ekonomie sekreterare i Reval och notarie i borgrätten. Flach gifte sig här omkring 1688 med en flicka von Bock som tillhörde en tysk-baltisk, sannolikt adlig ätt, vars vidare släktförhållanden är okända. Hon dog dock redan 1697. Samtliga deras barn föddes på Revals slott där De la Gardie huserat från 1687. De la Gardie fick dock snöpligt lämna tjänsten då han 1704 avskedades på grund av bristande arbetsförmåga, men då var Flach redan i Stockholm där han 1700 nämns som advokat i Svea hovrätt.
Naturaliserad svensk adelsman 1/6 1719, introducerad 1720 under nummer 1606 blev han stamfader för den adliga ätten Flach, vilken ännu fortleva.
Flach blev sedermera assessor i Svea hovrätt 16/4 1726. Jur. utr. Doktor i sin gamla hemstad Strassburg 29/8 1726 samt slutligen hovrättsråd 18/6 1733. Han ligger begravd i Västerhaninge kyrka, där hans vapen uppsattes.
Johan Fredrik Flach inköpte bland annat godset Berga som tidigare varit i hans andra hustrus far Johan Salonius (adlad Ehrenhielm) ägo. Efter Flachs död 1734 ärvdes Berga av sonen i detta gifte Johan Fredrik Flach d.y., gift med Catarina Helena Åman. Sonen var liksom sin fader jurist och var hovrättsråd i Svea hovrätt. Han blev slutligen lagman i Uppland. Flach d.y. avled 1759 utan arvingar.
Vapenbeskrivning: .En skiöld genom en linie i längden och fyra linier i tvären fördelt i tije dehlar med gull och svart hvar om annan. Ofvanpå skiölden står en öppen tornerhielm, hvarutur sträcker sig en vinge i profil, vändandes sig åt vänster och innehåller samma fördelningar som i sielfva skiölden, varandes alla spetzarne i vingen utaf silfver, men crantzen och löfvärcket af gull och svart, alldeles som detta vapen med sina egenteliga färgor här bredevijd afmålad finnes. (SPAK, Bergas historia, GE, SBHL)
Gift omkring 1688 med
XI:1025. Charlotta Margaretha von Bock. Född omkring 1660. Död 1697 på Revals slott, Estland (SBL 16, s. 97-98). Hon tillhörde en tysk-baltisk, sannolikt adlig ätt, vars vidare släktförhållanden är okända. (SBL, GE, Walter von Hueck)
XI:1026. Johan Göransson Camitz. Född 1681 3/2 i Kristehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. Död 1741 8/10 i Kristehamn, Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. Brukspatron, vågmästare. Han var vågmästare i Kristinehamn samt brukspatron och ägare av Övre och Nedre Degerfors. Han ägde också Nissafors järnbruk, som han grundat tillsammans med landshövdingen N. Silfwerhielm 1725, samt Possebergs säteri från 1706 till sin död. Frikostig donator vid reparationen och tillbyggnaden av Karlskoga kyrka 1705. (fb, NFB, Elisabeth Nyman, Värmländska säterier)
- Gift omkring 1710 med
XI:1027. Maria Persdotter Wester. Född 1681. Död 1761 31/7 i Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. (db, Elisabeth Nyman, M-B Daun)
--------------------------------------------------
XII:2048. Paul Flach. Född 1630. Godsägare.
- Gift med
XII:2049. Anna Maria Bitsch. Född omkring 1630.
XII:2050. Bernt Fredrik von Bock. Född omkring 1630. Kammarherre.
XII:2052. George (Göran) Mattsson Camitz. Född omkring 1623 i Schlesien, Polen (måhända Tyskland). Död 1687 i Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. Brukspatron. Enligt Svenska Heraldiska Föreningens databas (internet): Camitz, Värmland, George Camitz, borgmästare i Kristinehamn och riksdagsman, 1664 (källa: R 4831). Signetets sköld: En ginbalk åtföljd av tre rosor. Krest: Tre ekollon på stjälkar. Han tillhörde en (sannolikt) en polsk-tysk adlig ätt från Schlesien. Han inkallades troligen till Sverige 1648 av presidenten i pommerska regeringen Johan Lillieström. Denne hade år 1648 inköpt bruken Boo (Bofors) och Björkborns hammare, då nyanlagda, i Karlskoga bergslag. Blev först förvaltare av bruken och sedan arrendator (även efter Lillieströms död 1657). Camitz bodde mest på Björkborn dit han flyttade 1659. Han var även rådman och borgmästare 1661-73 (borgerlig borgmästare 1664-73), tog avsked med en pension av 100 daler Silvermynt. Erhöll 15/6 1654 mutsedel om rätt till bruksdrift i Degernäs ström (Letälven). Detta (Nedre Degerfors) är ursprunget till de nuvarande industrierna. Camitz fick privilegium för en hammare utfärdat av Bergskollegium 16/10 1660 och för ytterligare en hammare 3/10 1666. Nedre respektive Övre Degerfors bruk, tillhörde sedan släkten i 200 år. Han skänkte till Karlskoga kyrka en förgylld kalk och pat?n samt en kalkduk av rött siden. Camitz ligger begravd på Kristinehamns kyrkogård, liksom den dåvarande kyrkan belägen på den plats där Kristinehamns läroverk nu ligger. Hans och Clara Ekeboms gravsten fanns på Allmänna läroverkets gård i Kristinehamn men är numera flyttad till kyrkogården vid Kristinehamns nuvarande kyrka. Hans liv bjöds på många intressanta stunder då han bland annat under en överresa med båt från tyska kusten till Elfsnabben utanför Stockholm hade sällskap med Mr Ren? Descartes, som gjorde resan andra gången på inbjudan av drottning Kristina. Camitz deltog senare i dennes besök hos drottningen och fick ett samtal med henne. Descartes ansåg att en invandrare och utlänning måste få tillfälle att vid audiens betyga det nya landets härskarinna sin lojalitet och underdånighet. De båda sägs ha blivit goda vänner under denna tid. (
www.kristinehamn.se, Ragnar W. Moberg)
- Gift 1671 17/9 med
XII:2053. Clara Gustafsdotter Ekebom. Född 1653 (döpt 24/11 s. å.) i Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. Död 1728 i Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. Övertog efter makens död ledningen av de båda bruken Övre och Nedre Degerfors.
XII:2054. Peder Andersson Wester. Född omkring 1640. Död 1698 eller 1703. Brukspatron och rådman, Kristinehamn, Värmlands län. Peder Andersson upptog namnet Wester och blev stamfader för en vittutgrenad släkt. Wester var bruksförvaltare på Ölsboda bruk i Nysunds socken. Han ägde Bo i Bo socken, Örebro län, samt Björkborn i Karlskoga och grundade 1656 Haddebo bruk i Svennevads socken, vilket stannade i Westerska släktens ägo till 1821, då det övergick till Bromsiska ätten. Att han, som Strokirch uppger, skall ha anlagt Haddebo blott sexton år gammal låter mindre troligt. Nordisk familjebok uppger visserligen att en Wester ska ha anlagt bruket nämnda år men uppger inget förnamn. Fader skall enligt Strokirch ha varit bergsman i Öre-bro och kan möjligen varit den som grundlade bruket. (Carl Henning Camitz, NFB)
- Gift 1669 8/9 med
XII:2055. Christina (Stina) Olofsdotter Warnmark. Född 1649 i Kristinehamns landsför-samling, Värmlands län. Död före 1717 17/3. (Bo Persson (Lincopensis))
--------------------------------------------------
XIII:4096. Antonius Flach (d.y.). Född omkring 1590. (GE)
XIII:4098. Casper Bitsch. Född omkring 1600. Professor, doktor. (GE)
XIII:4104. Mathias (Matts) Camitz. Född omkring 1590. Överste. Uppgifterna om Camitz är knapphändiga och osäkra. Vissa vill göra gällande att han som överste i Österrikisk tjänst skall ha blivit adlad. I samband med denna upphöjning skall han ha erhållit en förläning som senare utvecklades till en mindre ort med namnet Camitz. Orten finns ännu kvar i nuvarande Polen. 1936 utbyttes det mer tyskklingande namnet till det polska Kamienica. En av genealoger skapat släktnamn skall vara Camitz von Tautine. (Carl Henning Camitz)
XIII:4106. Gustaf Månsson Ekebom. Född 1617 i Karlstad, Värmlands län. Död 1682 15/3 (begr. 23/4 s. å.) i Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län. Brukspatron, justitieborgmästare. Han var brukspatron på Lundsbergs bruk, Lungsunds socken, Värmlands län. Justitieborgmästare 1651-82 samt borgerlig borgmästare 1661-64 i Kristinehamn. (
www.kristinehamn.se, Elisabeth Nyman)
- Gift 1644 med
XIII:4107. Anna Arvidsdotter Roman. Född 1624. Död 1693 i Kristinehamns landsförsamling, Värmlands län.
XIII:4110. Olof Nilsson Warnmark. Född 1615. Död 1673. Rådman, Kristinehamn, Värmlands län. (Carl Henning Camitz)
- Gift med
XIII:4111. Birgitta Pedersdotter. Född 1622. (Carl Henning Camitz)
--------------------------------------------------
XIV:8192. Antonius Flach (d.y.). Född omkring 1560. Rådsförvant.
- Gift med
XIV:8193. Anna Ergersheimer. Född omkring 1570.
XIV:8212. Måns Eriksson. Född omkring 1590. Död 1642 10/5.
XIV:8214. Arvid Pehrsson Roman till Vik (Gustafsvik), Varnums socken. Född 1587 i Nya Lödöse socken, Nya Lödöse, Göteborg och Bohus län. Död 1655 25/9 i Kristinehamns landsförsamling, Kristinehamn, Värmlands län (på Västervik, enligt O. Wasastjerna, vilket troligen åsyftar hans lantegendom Gustafsvik i själva fallet). Landsbokhållare. Efter studier kom han i lära som bokhållare hos sin mors halvbror Anders Appelbom. Som sådan visade han prov på stor flitighet och i riksarkivet finns en bok bevarad med hans vackra piktur. 1631 blev han utnämnd till landsbokhållare för Närke, Värmland, Nora berg-slag och Dal. Roman ägde flera gårdar i Kristinehamn, bl. a. Ulfsjö, Uddby och Kummelön i Ölme. Sanna inköptes 1629 och bestod av, enligt 1585 års jordebok, ond åker, sår 5 ? tunna, äng 16 lass, fiske, gott mulbete och utrymme tämligt. Han lät bygga en gård på två tomter där stads-hotellet i Kristinehamn nu ligger. Samma år som han utnämndes till landsbokhållare flyttade han emellertid till lantegndomen Wijk (Gustafsvik) i Varnums socken, till vilken han också skrev sig. Egendomen hade han bytt till sig av Jöns Bonde, en medlem av den mäktiga Bondeätten. Vid grundandet av Kristinehamn 1642 (privilegier 29/10 1639) spelade han tillsammans med tullinspektoren och gästgivaren på Bro gård, Peter Flygge, samt brodern Olof Pedersson Roman (som blev stadens förste justitieborgmästare 1644-50 och borgerlig borgmästare 1651-56) en avgörande roll.Förutom att han hade avgörande betydelse för stadens planering skänkte han också staden en första om ock provosorisk, rådstuga, bidrog till kyrkobygget och skänkte även staden dess första kyrkobok i en vackert utförd dedikation den 1/9 1644. På dess första sida återfinns bokens första anteckningar av honom själv och som avslutas med orden: ”Frukta Gud och hav honom kär, så sker Dig lycka ehu Du är”. Arvid Pedersson använde inte alltid namnet Roman, vilket han och brodern Olof Pedersson var de första att bära. Det saknas t. ex. i det köp- och fastebrev, skrivet på pergament, som uppsattes då Arvid Pedersson till Vik och Peter Flygge från Filipstad tillsammans med borgmästaren Sven Bengtsson i Karlstad inköpte Ackkärns och Matlangs Hammare 1629. Brevet förvaras på Lundsberg i Lungsund. Roman var som nämnts en stor jordägare och med tiden blev han ägare till betydande egendomar i trakten, vilka som det heter i drottning Kristinas konfirmation (förläning) den 10 mars 1648, fick besitta under frälses frihet. Han ägde förutom redan nämnda Gustafsvik, Ulfsjö (under hans tid blev Ulfsjö troligen fideikomissegendom) - en gård som fram till våra dagar är i Roman- och Råbockättlingarnas uppdelade ägo - Uddby och Kummelön även Motorp, Fallet, Uddeby, Kroksvik, Olserud, Taberg och Vålön. I mycket hög grad ägde Roman regeringens förtroende, vilket bevisas av de förläningar han fick mottaga. Eftervärlden har uppfattat honom som en ädel och sympatisk personlighet i motsats till vad det ansågs om många kronans män på den tiden. Roman ligger begravd under en av mäster Bengts (stenhuggare Bengt Svensson) vackert uthuggna gravstenar i pergolan i Kristinehamns gamla kyrka tillsammans med sin första hustru, den blott tjugonioårige Anna Gyllenhand. Han blev stamfader för den genom hans son, kamreraren i Ingermanland och Kexholms län P e h r R o m a n (1630-1682) 15/2 1674 adlade ätten S t i e r n c r a n t z (introducerad 1675 under nr 854) som genom sonsonen, översten för Östgöta infanteri P e h r P e h r s s o n S t i e r n c r a n t z (1681-1737), 13/1 1720 upphöjdes i friherrligt stånd (introducerad 1720 under nr 175). Genom giftermål kom ätten i beröring med Finland genom den sistnämndes sonson majoren vid Savolaxs regemente P e h r S t j e r n c r a n t z (1755-1816). Han var ättens enda kvarlevande manliga medlem när han dog på Stjärnsunds gård i Hattula socken, Finland. Därmed hade ätten funnit sin nya geografiska plats. Genom en av hans söner, som alla var i finsk-rysk tjänst, introducerades ätten på Finlands riddarhus 6/2 1818 och har därefter inte längre ägt representation i Sverige utan endast i Finland där ätten ännu fortlever. (OW, NFB, Sonja Frykman-Ud?n,
www.kristinehamn.se, Elisabeth Nyman, Elsie Olsson)
- Gift 1619 med
XIV:8215. Anna Jönsdotter Gyllenhand. Född 1604 i Ymsjöholm, Bäck socken, Skaraborgs län. Död 1633 3/1 i Kristinehamns landsförsamling, Kristinehamn, Värmlands län. (GE, OW, Svensk slägtkalender, nr 3, 1887)
--------------------------------------------------
XV:16384. Sigismund Flach. Född omkring 1530. Läns- och vapenförvant. Erhöll 10/11 1574 av kejsar Maximilian II (1527-1576) rikstyskt vapenbrev med inkluderad länsartikel. Anses vara den äldsta kända stamfadern för den adliga ätten Flach från Strassburg. Denna ätt har som naturalisationsbrevet från 1719 tydligt åsyftar, med stor san-nolikhet släktskap med en i Rhenlandet omtalad ätt F l a c h v o n S c h w a r t z e n b e r g, känd sedan 1200-talet vilken förde samma vapensköld som den svenska ätten med skillnaden, att den sistnämnda ättens vapensköld är något förändrad, en på heraldiskt språk s. k. brisyr. (SRAK, SBL)
XV:16424. Erik Månsson. Född omkring 1560 i Östra Ämterviks socken, Värmlands län. Borgmästare, Karlstad, Värmlands län. Han var bosatt från 1608 till 1610 i Karlstad. (Axel Löf)
XV:16428. Pehr Arvidsson. Född 1555 i Nya Lödöse socken, Nya Lödöse, Göteborg och Bohus län. Död efter 1605. Krigskommisarie, borgmästare, lagläsare och underlagman. Han var borgmästare i Nya Lödöse och nämns i det sista protokollet därifrån 12/10 1605. Var också underlagman, lagläsare och krigskommisarie i Värmland. Stamfader för den ännu fortlevande släkten Roman vars namn upptogs av hans båda sö-ner Arvid och Olof Pehrssöner. Han blev stamfader för den genom hans sonson, kamreraren i Ingermanland och Kexholms län P e h r R o m a n (1630-1682) 15/2 1674 adlade ätten S t i e r n c r a n t z (introducerad 1675 under nr 854) som genom sonsonen, översten för Östgöta infanteri P e h r P e h r s s on S t i e r n c r a n t z (1681-1737), 13/1 1720 upphöjdes i friherrligt stånd (in-troducerad 1720 under nr 175) och som efter förlusten av Finland 1809 endast fortlever i detta land. (GE, OW, Elisabeth Nyman)
- Gift med
XV:16429. Brita Haraldsdotter (Vångasläkten). Född 1570.
XV:16430. Jöns Persson Gyllenhand. Född 1574. Befallningsman, fogde. Han var fogde i Vadsbro härad, Skaraborgs län 1604-19. Stamfader för den möjligt adlade ätten G y l l e n h a n d. (J. A. Almquist)
- Gift med
XV:16431. Clara Brita Persdotter. Född omkring 1580.
--------------------------------------------------
XVI:32848. Måns Andersson. Född omkring 1530 i Sankt Peders socken, Nya Lödöse. Fogde, lagman. Han var fogde i Karlstad, lagman i Värmland. Bosatt i Fölsvik, Östra Ämtervik, Värmlands län. (Pelle Norelius)
XVI:32856. Arvid Pehrsson. Född omkring 1520.
XVI:32858. Harald Bengtsson (Vångasläkten) till Surte i Angereds socken, Älvsborg och Söderby i Fellingsbro socken, Örebro. Född omkring 1520 i Nya Lödöse socken, Nya Lödöse, Göteborg och Bohus län. Död före 1587. Tullskrivare, köpman. Han var tullskrivare och köpman i Älvsborg och sekreterare på Älvsborg. Tullskrivare i Älvsborg 5/9 1571 och konung Johan III:s och hertig Karls köpman. Han skrev sig till Surte i Angereds socken, Älvsborg och Söderby i Fellingsbro socken, Örebro. Stamfader för adliga ätterna A p p e l b o m och I g e l s t r ö m, till vilken sistnämnda ätt den ryske diplomaten och generalen O. H. Igelström hörde. (Elisabeth Nyman, NFB, SBL) - Gift 2:o med Ragnhild Jonsdotter (Lind af Hageby), dotter till häradshövdingen Jon Svens-son (Lind af Hageby) (död 1554) i Västervånga och hans hustru (Kierstin) Ivarsdotter. (SoH 1982:3, Kristina Halvardsdotter och Västervångasläkten, Nils Fredrik Beerståhl, s. 101-103, Jon Svenssons (död 1554), i Västervånga, hustru (Kierstin) Ivarsdotter var dotter till frälsemannen Ivar Ingvarsson (död före 1526) i Västervånga, möter man i ett brev från Sten Sture d. ä. 1502, när han får frälse på sin köpta gård Västervånga och bekräftelse på det sköldemärke - tre björklöv på en kvist - som hans fader Ingemar Andersson fått av Konung Karl Knutsson. Tyvär finns inte brevet bevarat i original utan enbart återgivet i Sven Lagerbrings Samling af handl. i sv. Historien III, s. 218 f. Den något egendomliga namnkombinationen Ingemar Andersson - Ivar Ingvardsson får man antaga beror på felläsning av en kanske suddig och skadad text. Ingemar kan vara feltolkning av Ingwar och då stämmer sonens patronymikon betydligt bättre. Så med andra ord, i sin tur son till Ingvar Andersson, adlad av konung Karl Knutsson).
- Gift 1:o med
XVI:32859. N.N. Andersdotter. Född omkring 1530. Hennes far är oklar, men kan möjligen vara den nedan angivna Anders Trulsson Marbo. Moder till Harald Bengtssons dotter Brita ska enligt Oscar Wasastjerna vara dennes första fru Ragnhild Svensdotter, vars riktiga patronymikon senare har bevisats vara Jonsdotter. (SBL, OW)
--------------------------------------------------
XVII:65712. Pehr Arwidsson. Född omkring 1490. Död efter 1529. Riksdagsman, borgare. Han deltog som representant för borgerskapet i Lödöse vid den oroliga riksdagen i Strängnäs 1529 som förutom att vara präglad av de rättsliga efterspelet till Västgötaherrarnas uppror också valde Gustaf Eriksson (Vasa) till svensk konung den 6 juni. (NFB, Sonja Frykman-Ud?n)
XVII:65716. Bengt Haraldsson (Vångasläkten) till Stora Wånga. Född omkring 1490 i Nya Lödöse socken, Nya Lödöse, Göteborg och Bohus län. Död omkring 1550. Borgare, adelsman.Han var adelsman till Stora Wånga, borgare i Älvsborg, tillika ägare av skeppsparter där. Han deltog bland frälsemännen på riksdagen i Västerås 1527, då reformationen genomdrevs. Enligt traditionen ska han ha flytt ur landet 1529 tillsammans med brodern, Skaras siste katolske biskop Magnus Haraldsson, vilken var en av ledarna i Västgötaherrarnas misslyckade uppror mot Gustaf I. Bengt Haraldsson finns dock kvar i landet 1535, då han räk-nas upp bland det rusttjänstskyldiga frälset i Västergötland. Han bodde då i Nylödöse. Han omtalas som avliden i februari 1551 då kung Gustaf I av hans arvingar försöker överta två av hans gods för skulder. (Elisabeth Nyman, SBL)
- Gift med
XVII:65717. Catharina Jönsdotter Lind. Född omkring 1500. Hon lät övertala sig av sin mans broder, biskop Magnus Haraldsson, att förbliva påviska villfarelserna trogen och for därför efter mannen med all sin egendom ur riket. Hennes moder skall ha tillhört en adlig ätt, som i vapnet förde en grön lind i blått fält. Hennes troliga syster Christina Lind var gift med hennes sonhustrus far Anders Trulsson Marbo.
XVII:65718. Anders Trulsson Marbo (en halv lilja och stjärna). Född omkring 1500. Fogde. Han tillhörde en gammal frälsesläkt. Hans vapen var en halv lilja och stjärna. Bodde i Västervånga i Vånga socken, Skaraborgs län. (Elisabeth Nyman)
- Gift med
XVII:65719. Christina Jönsdotter Lind. Född omkring 1500. Hennes moder skall ha tillhört en adlig ätt, som i vapnet förde en grön lind i blått fält. Hennes troliga syster var Catharina Lind som var gift med Bengt Haraldsson (Vångasläk-ten) till Stora Wånga.
--------------------------------------------------
XVIII:131432. Harald Månsson af Stoor Wånga (Vångasläkten). Född omkring 1460. Borgare. Bosatt på Stora Wånga. Borgare i Nya Lödöse. (Palmsk) Enligt Anrep tillhörde han ”den gamla förnämliga Vångasläkten, vilken i skölden förde tre rinnande strömmar och på hjälmen två horn samt var delad i herrskapen till Bodehult, Ljusefors, Stora Vånga, Hinsekind, Bryneslöv och Näs”, men denna släkt har av senare tids forskning visat sig vara en okritisk sammanställning av ett flertal personer som under 1400-talet förde ett vapen med böljor eller strömmar. Palmskiöld som inte nämner något om hans förfäder skriver honom ”till Vånga i Västergötland”. Sannolik far till Bengt Haraldsson.
Till denna släkts historia knyter sig en av de stora mytbildningarna i svensk genealogi. Den äldre genealogiska litteraturen fr.o.m. von Stiernmans adelsmatrikel (1, 1754) anger sålunda, att från denna släkt skulle härstamma fyra adliga ätter - Appelbom, Igelström, Strömfelt och Fägerstierna - men att det här egentligen rörde sig om förnyelse av adelskap. Släkten Fegr?us skulle nämligen utgöra en fortsättning på den ?urgamla, förnämliga Wångasläkten?, vilken skulle kunna följas till mitten av 1300-talet och som delat sig i ?herreskapen till Bodehult, Ljusefors, Stora Wånga, Hinsekind, Bryneslöf och Näs?, för att citera H. Tersmedens kalender över ointroducerad adel 1899. Det anges, att ?Wångasläkten? förde i vapnet ?tre rinnande strömmar i blått fält?; strömmarna anges stundom med termen ?böljor?. Mytbildningen i fråga hade bl.a. befordrats av P. Wieselgrens (sign. -N) genealogiska utsvävningar i Biographiskt lexicon (bd 21, 1855, art. Wångaslägten, s. 278-317). Den antagna härstamningen vann i nyare tid hävd icke blott genom G. Anreps ättartavlor, utan även därigenom, att Anrep i ?Svenska slägtboken? (1, 1871) på artikeln om släkten Fegr?us (s. 234-250) åter gick i god för densamma. När F. U. Wrangel och O. Bergström 1900 utgåvo bd 2 av sina ättartavlor, tilläto de felt, men vågade ?ej SBL (2, 1920) heter sig en väg kritik i inledningen till ätten Strömalldeles avvisa en dylik härstamning?. Ännu i det om släkten Appelbom, att den ledde ?sitt ursprung från den bekanta Vångasläkten?. G. Elgenstierna uppgav likaledes i sitt första band av ättartavlorna (1925), att ätten Appelbom ?härstammar från en gammal frälsesläkt, den s. k. stora Vångasläkten ? påtåndet upprepades på Igelström i bd 4 (1928). I bd 7 (1932) hade Elgenstierna emellertid hunnit att börja en kritisk bearbetning av uppgifterna och avvisade under Strömfelt helt genealogiens sex äldsta generationer såsom ren konstruktion; den äldre uppfattningen om släktens härstamning går likväl igen på artikeln Fegr?us i ?Svenska män och kvinnor? (1944). Elgenstierna påvisade bl. a., att en av de presumerade förfäderna uttryckligen angivits i källorna såsom död barnlös. Däremot bibehöll Elgenstierna en gemensam härstamning från en Bengt Haraldsson (1500-talets början) för de fyra släkterna Appelbom, Igelström, Strömfelt och Fägerstierna och angav i ingressen, att det dock icke vore uteslutet, att denne Bengt Haraldsson, som uppgivits vara bror till biskop Magnus Haraldi i Skara, kan ha varit identisk med en frälseman nämnd 1527. Nyare undersökningar visa emellertid, att frågan är vida mer komplicerad än man trott, varför redogörelse för problemkomplexet har lämnas.
1. Historiografiskt sett återgår Stiernmans uppgift på vida äldre källor. Redan i sköldebrevet för friherrliga ätten Appelbom 1719 är myten fullt utbildad och ?böljorna? där satta i hjärtvapnet, medan det adliga appelbomska äppletraäet försvunnit ur vapnet. I Peringskiölds ge-nealogier (?Ätte book?, Riddarhuset) finns genealogies ännu något tidigare och återgår utan tvivel i viss mån på uppgifter, som i sin ursprungliga, rätt magra form härröra från den 1645 adlade häradshövdingen Anders Haraldsson Appelbom (f. 1576, ? 1649). Medan inga som helst antydningar om frälsehärstamning finnas i sköldebreven för ätterna Strömfelt (1632, konfirmationsbrev 1634), Appelbom och Igelström (båda 1645) eller Fägerstierna (1675), har A. Appelbom efterlämnat vissa biografisk-genealogiska anteckningar, som i senare avskrift (från 1600-talets slut?) finnas i Krigsarkivet (Biographica). Han anger där, att hans fader var Harald Bengtsson, född i Nylöse (Nya Lödöse), ?stadsens sekreterare? där, att dennes far Bengt Haraldsson, också född i Nylöse, var ?biskop Månses i Skara broder? och att deras far var ?Harald Månsson af Stoor Wånga?. Möderneuppgifterna i nämnda avskrift äro, såsom J. Liedgren utrett, endast rätta däri, att modern hette Ragnhild och tillhörde en släktkrets från Västervånga (i Norra Vånga sn, Skånings härad), eljest felaktiga, men härröra måhända från en senare hemulsman. Troligare är, att biskop O. Laurelius' notiser i likpredikan över Anders Appelbom (1650) återgå på den eller hans egen familj, och där kallas modern Ragnhild Svensdotter, dotter av Sven Jonsson i Västervånga, en adelsman. Liedgren har visat, att hon i själva verket hette Ragnhild Jonsdotter, var syster till Sven Jonsson och dotter av Jon Svensson i Västervånga, en frälseman, som deltog i Västerås riksdag 1527 och är stamfar för ätten Lind af Hageby. Då Anders Appelbom sålunda icke ens fullt korrekt vetat namnet på sin morfar, böra hans uppgifter även i övrigt granskas med stark kritik. Notisen att farfadern varit bror till biskop Magnus Haraldi i Skara kan ej kontrolleras, och biskopens släkt är okänd; möjligen är uppgiften riktig. Att Appelboms farfars far varit ?Harald Månsson af Stoor Wånga? skulle genom notisens formulering snarast antyda, att det här rört sig om en frälseman. Liedgren har emellertid visat, att Jon Svenssons i Västervånga dotter Ragnhild först var g. m. den ofrälse Nils Ingemarsson och sedan 1574 äktade tullskrivaren i Lödöse Harald Bengtsson - Appelboms far - vilken enligt frälserannsakning 1576 också var ofrälse. Härmed falla alla påståenden om, att familjen Appelboms fäderneförfäder skulle varit frälsemän. Notisen om farfarsfadern och hans gård är tydligen ren konstruktion, påverkad av den frälse mödernehärstamningen från Västervånga. Det visar sig även, att A. Appelboms farfar, på vilken han har rätt namn, kan identifieras genom inlagor i en arvsprocess mellan hans andra maka som änka och döttrarnas i första giftet båda män. Den ena inlagan (Sandbergska saml., YY 4335-4336, KA) är en skrivelse från borgmästare och råd i Älvsborg 24 aug. 1558 (adressat: Måns Jönsson). Den andra inlagan är ett odaterat brev (ibid., YY 4337; jfr även pergamentsbrev i Kammarkollegii arkiv 23 maj 1566), härrörande från Bengt Haraldssons mågar (borgare i Älvsborg); på dess baksida finns en stamtavla, trol. av Rasmus Ludvigsson. Av inlagorna framgår, att Bengt Haraldsson var borgare i Älvsborg, hade skeppsparter där och var bror till ?herr Joen i Broddetorp?, således en präst. Även dessa uppgifter visa således, att det här rör sig om en ofrälse familj. Tullskrivaren (fullmakt som sådan 5 sept. 1571, Riksregistr.) Harald Bengtsson dog tidigt (före 1587 enligt Liedgren, s. 43), och A. Appelbom (f. 1576) kan därför svårligen ha haft större tillgång till genealogisk kunskap genom honom. Fadern är troligen identisk med den Harald Bengtsson i Lödöse, som kallas salig redan 19 okt. 1586 i Nya Lödöse tänkeböcker (där f. ö. modern nämnes i samband med arvsprocessen efter hennes förste man, se Liedgren) - sonen Anders, den blivande A. Appelbom, var då blott 10 år. Att den sistnämnde hade en bror Bengt Haraldsson (f. 1579), säger han själv (KrA), och denne är tydligen den Bengt Haraldsson, häradsskrivare i Västergötland, som ägde Iglabo i Ljurs sn (Älvsb.) och var far till Harald Bengtsson, 1645 adlad Igelström. Därmed är släktskapen mellan A. Appelbom och H. Igelström klarlagd. (SBL 15 (1956), Fegr?us, släkt, Bengt Hildebrand, s. 443-46)
Mvh
Peder Andersson
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy