De la Grange

[Göran Kratz]

Hej Anders! Du kan titta på Barbro Behrendtz hemsida, ochså en de la grange ättling.                      Så har vi Marie Casimire Louise de la Grange d Arquien,född 1641,död1716. Far Henrik de la Grange d Arquien, Mor Francis de la Charte. Marie född Nevers,France. Gift 1658 och 1665 i Warsaw med Kung Jan III Sobieski av Polen. Marie Queen of Poland. 10 barn. Alla som har något om ätten,skriv! Mvh eder Göran Kratz de la Grange ättling

[Anders Persson]

Det är ju svårt att veta om dessa personer kan kopplas till Paul de la Grange.  
 
Tack, har nu tagit del av hennes hemsida. Några andra förslag på källor om just Paul som ej blivit berörda ovan?

[Göran Kratz]

Ur Riddarhuset genl.Original över: Stamtafla öfer Adliga Ätter:De la Grange no:917. ( här följer början och slutet av texten om Paul de la Grange född 15.. (omkr 1590) i Frankrike. Härstammade af adelig urminnes ätt därstädes. Blef ifrån Frankrike af Konung Carl IX införskreven för att undervisa hans döttrar Prinsessone Catharina och Maria Elisabeth i Fransyska språket. Jägare och Jägmästare tiden 1620-55. Dog 16.. (var nyligen död 1659, d.12 Juni,lefde 1658 d. 9 April) Gift 163. Karin Larsdotter.
Älsta sonen Aron de la Grange f o 1625,död efter 1655,löjtnant.Gift o 1645 med Carina Bröms f o 1630.
Sonen Lorenz de la G har fått sin morfars förnamn Lars=Lorenz.
Sv.Johannes,Johan,Hans=Fr.Jean som är ett släktnamn i ätten de la G.
Jacques Loys de la G är på Svenska Johan el Jack Ludvig af Lada.
Om Paul de la G:Svenska hovet skrev till Franska hovet efter en Fransk lärare (troligen av god börd) att sändas till Sverige under Krig med Danmark,som vi fick på nötenav. Säger sig själv att bara en ung bildad Adelsman vågade resa till det kalla Norden under dessa förhållanden. Sverige var inte på den tiden stormakt i Norden. Det var Danmark och Norge.
Är jag den enda som haft kontakt med Franska de la Grange forskare ?
Mvh eder Göran Kratz ättling till de la Grange.
Infört av Peter Wernqvist

[Bo Persson]

Johan el Jack Ludvig af Lada - det roligaste som jag läst på länge!! (Jacob kan under inga omständigheter bli Johan, så det spåret kan vi helt städa bort.)
 
Riddarhusgenealogierna skall man i många fall taga med mer än en nypa salt. Det gäller särskilt invandrade nyadlades påståenden om att tillhöra en adelig urminnes ätt - det låg i deras intresse att underbygga sin önskan att bli adlade att hävda just detta.
 
Nej, vad som behövs är primäruppgifter. Ingen forskning kan bygga på ett idogt namntravande, där uppgifter hämtas litet var som helst, utan den minsta kritik, och där ingen som helst forskning i primärkällor utföres. Inget i vare sig Görans eller Peters inlägg ger det minsta belägg för någon adlig härstamning - de anför inga som helst källor. Vi står fortfarande kvar vid att vi ingenting vet om Paul de la Granges släktförhållanden.

[Göran Kratz]

Man kan hjälpa till i forskningen! Och inte bara finna fel och ha rolikt åt det! Mvh Göran Kratz

[Jonas Hjelm]

Men det var ju roligt. Om inte så visar det i alla fall att det inte bara var KarL IX:s döttrar som behövde språkundervisning ...

[Göran Kratz]

Jonas! vad är det för roligt att vissa av oss är lite ordblinda! Tycker du det är roligt med halta människor ochså osv!Om du inte till hör ättlingar till de la Grange? varför skriver du! Kul att vara fa......eller!
 
 
Vi är i ätten De Geers Finspångs samling. Slut.

[Bo Persson]

I stället för att fortsätta med lösa spekulationer om Paul de la Granges härstamning, borde kraften läggas på att spåra upp de källor som Samzelius använt för att få en bättre dokumentation av Pauls verksamhet och liv i Sverige. På s. 6-7 anger Samzelius vilka arkiv han nyttjat. Man behöver dock använda Riksarkivets beståndsöversikt för att hitta materialet, eftersom delar av det ordnats upp efter det att Samzelius gav ut sin bok (1915).
 
Paul har uppenbarligen själv skrivit det brev, varur uppgifterna i första stycket är hämtade. Detta brev bör givetvis sökas upp. De kungliga breven och fullmakterna bör erbjuda ett mindre problem att återfinna. I ett fall anger ju Samzelius källan direkt: landsboken för Kalmar län 1640 (Kammararkivet, Smålands handlingar), och i ett annat ungefärligt: ”en gammal rulla över [jägeri]staten”. I Kammararkivets ämnessamlingar finns bl.a. likvidationsakter från tiden från 1500-talet till 1700-talet för hovet (serie 17-19), skogsstaten (serie 42-44) och lokal civilförvaltning (serie 67-69) som bör gås igenom, liksom serien handlingar ang. statsverket, där vol. 2 innehåller uppgifter om hov-, stall- och jägeristater 1627-1655.
 
Hans vapenbild är av samma typ som för många andra nyadlade under 1600-talet och tyder inte direkt på någon förbindelse med någon ”urgammal adlig ätt”.
 
Och sedan, Göran, uppfattade jag faktiskt översättningen som ett utslag av humor. Jag beklagar om jag misstog mig.

[Kalle Thorsberg]

Om du inte till hör ättlingar till de la Grange? varför skriver du!
 
Själv bryr jag mej inte vem jag är släkt med. Jag är intresserad av medeltidsgenealogi som tankeproblem, hur tycker Du att man skall hantera detta ?

[Kalle Thorsberg]

Poängen är att det fanns människor under medeltiden som möjligen ingen numera levande är släkt med, ändå är dessas släktskap, t ex i förhållande till det historiska skeendet viktiga...
K

[Göran Kratz de la Grange]

Hej Kalle! varför skriver du! var för Jonas ovan och ingen annan. Håller helt med dig, vad du skriver! Mvh G

[Jonas Hjelm]

Hej Göran,
 
Jag syftade på riddarhusgenealogerna, och svenska 1600-tals översättningar på utländska namn. Det var därför jag skrev.

[Peter Wernqvist]

Ett nytt spår som fader till Pierre (Paul) de la Grange enligt Franska hemsidor kan vara Jean (Johan) de la Grange ( Comte de Grammont) 1540-1606. Broder Marcelin de la Grange. Fader till dessa Franqoise de la Grange gift med Anne de Digione. Adelsfamiljer använde  ofta  alias på den tiden. Som nu.
Kan någon titta på dessa som kan Franska.
Mvh Peter Wernqvist

[Bo Persson]

Vad som eventuellt kan stå på en eller annan hemsida (vilken?) är ju inte så intressant så länge som källhänvisningar saknas. Dessutom är det ju Paul De la Grange, inte någon Pierre, som vi är ute efter.

[Göran Kratz de la Grange]

Hej Bo! Säj varför vi ska ge dig, info.om källor! Du hjälper ju inte, du bara stjälper! Detta är min sista info. om ätten. Harforskat fram den äldsta i ätten de la Grange De Grammont, nämns 1105 som riddare i Burgund. Vi har att göra med en äldre gren och en yngre gren av samma ätt. Paul de la Granges syskon barn ärver titeln: Greve De Grammont. Har föllt dem till mitten av 1800-talet. Mvh G

[Michaël Lehman (Philippos)]

På vilket sätt är det stjälpande att komma med konstruktiv kritik? Om man inte kan redovisa sina källor, finnes ingen anledning att fästa den minsta tilltro till påståendena.

[Bo Persson]

Den här diskussionen står stilla utan att komma någonvart. Orsaken är, för att citera mig själv ovan, att ”Ingen forskning kan bygga på ett idogt namntravande, där uppgifter hämtas litet var som helst, utan den minsta kritik, och där ingen som helst forskning i primärkällor utföres.” Därför saknar vi fortfarande ”det minsta belägg för någon adlig härstamning”. Fortfarande kan vi blott konstatera, ”att vi ingenting vet om Paul de la Granges släktförhållanden”. Att finna två personer som heter De la Grange och därav - och av intet annat skäl - draga slutsatsen att de måste vara släkt, eftersom de bär samma namn, är ett argument av samma kvalitet som påståendet, att två personer som heter Lundberg måste vara släkt med varandra, eftersom de bär samma namn. Svar saknas på grundläggande frågor, t.ex. dessa: I vilka franska originalkällor kan man finna Paul De la Grange? Vilka arkiv har kontrollerats? Finns det någonstans exempelvis korrespondens eller andra handlingar som ger uppgifter om släktskapsförhållanden? Är hans tjänstgöring i Sverige verkligen kartlagd i sin helhet och vågar man därav draga några slutsatser om hans bakgrund? Finns det några svenska källor som kan belysa hans släktbakgrund och i så fall vilka? &c. &c.
 
Jag utvecklar gärna det resonemang som Micha?l antyder. Det som Göran uppfattar som ”stjälpande”, och som också, på något inte helt begripligt sätt, skulle diskvalificera mig från möjligheten att få veta vad han bygger sina resonemang på, är i själva verket den enda metod som är vetenskapligt acceptabel, grundläggande för varje form av historieforskning, nämligen att kritiskt granska alla historiska källor. I all synnerhet gäller det att nagelfara varje uppgift av tendentiös natur. Paul De la Granges hävdande av att tillhöra en urgammal fransk adlig släkt utgör ett klassiskt skolexempel på hur personer, som försökte förbättra sin ställning genom att förvärva adelskap, konstruerade just sådana skäl som skulle underlätta adlandet. Redan detta sänder en varningssignal om att påståendet nog måste tagas med en stor nypa salt. Att vara språklärare vid det svenska hovet måste betecknas som en ren tjänarsyssla. Hävdar en sådan person, utan att det finns entydiga belägg för det, sig vara fransk adelsman, underbygger detta ytterligare den redan väckta skepsisen eller misstron: tro honom inte - eller? Alltså: var alltid skeptisk till uppgifter som inte tycks passa in i ett visst sammanhang, men var också beredd på att de kan vara korrekta. Det enda sättet att kontrollera hur det verkligen förhåller sig, är ju att med fullständigheten som krav dels spåra upp, dels skaffa sig ingående kunskaper om det för problemet relevanta källmaterialet.
 
Obelagda och obestyrkta uppgifter måste givetvis rensas bort ur forskningen; i bästa fall - om de t.ex. har en historiografisk betydelse - blir de inte förvisade längre bort än till fotnoterna. Ett grundläggande krav är också en tydlig redovisning av de källor och den litteratur, som man använt för att komma till de resultat som man anser sig kunna presentera. Alla påståenden och argument måste vara öppna för granskning; vill man inte redovisa vilka källor eller vilken litteratur som konsulterats och ens slutsatser bygger på, bör man heller inte ge sig in i en diskussion; särskilt om ämnet, som i detta fall, är ganska avancerat, höjs de vetenskapliga kraven rejält. Detta är ju självklarheter, minimikrav, som nogsamt inpräntas i varje historiestuderande i undervisning och praktik.
 
Diskussionen kan för närvarande endast sammanfattas sålunda. Vilka de käll- eller litteraturuppgifter som skulle underbygga Görans argumentation och slutsatser är, vill han inte berätta för oss. Några svar på sådana grundläggande frågor, som jag ställer ovan, ges inte. Därför kan heller inte trovärdigheten och kvaliteten i påståendena bedömas. Vi har hejdats; vad som visats upp framstår för dagen som obelagda påståenden, uppbyggda på ett komplex av fromma förhoppningar om vad troligen oanalyserade, förmodligen ouppspårade, i värsta fall obefintliga och i vilket fall för oss andra dolda eller förtigna källor möjligen skulle kunna ge. Vad vet vi? Den som kan upplysa oss, vill inte. Då finns det heller ingen anledning att fortsätta diskutera saken.

[Per Larsson]

Det var ett tag sedan det var aktivitet i denna diskussion. Har någon hittat något nytt?
 
Av en slump sprang jag på lite information av köparen/den som övertog Näringe efter De la Grange. Hade han pantsatt det eller hur låg det till?
 
Köparen var Malin Klasdotter i Trädstad, Blackstad. Hon var gift med ryttaren och fogden Axel Persson, vars släkt eller delar av den sedan verkade kalla sig Bohm. Han dog 1646.

[Bengt Olov Karlsson]

Hej Pär, det stämmer väl att gården Näringe var satt i pant av De la Grange.
Denna pantsättning gjordes när eller strax efter att han förvärvade gården.
Bland de som via obligation hade fodran däri fanns Axel Persson.  
Efter Axel Perssons död begärde hans hustru Malin via sitt ombud Anders Nilsson
inlösen av ovan nämnda obligation vilket senare ledde till att gården såldes.
Även De la Granges hustru Karin Larsdotter hade pantsatt en gård, nämligen  
frälsegården i Fröö. Denna fodran hade kapten Silverlood som senare fick fasta på
samma frälsegård.                                        (ur Tjust hd dombok 1655-66 )
Återkommer gärna med mer precisa årtal om intresse finnes.
 
Mvh. Bengt Olov

[Per Larsson]

Bengt Olov Karlsson
 
Mycket intressant! Var har du hittat detta? Har du mycket information om Paul de la Grange i övrigt? Det du har lust att dela med dig av är av stort intresse!
 
Hans fru hette alltså Karin Larsdotter (precis som sonen Arons?) Vet du något om henne?

[Ulf Sawert]

Hej! Ett av Jean Baptiste Bernadottes slott i Frankrike (låg strax söder om Paris) hette ju: La Grange! Finns något samband?
 
Vänligen: Ulf Sawert.

[Peter Wernqvist]

Det har varit tyst om de la Grange och jag vill tillföra några funderinga som jag fått av Herman Lindqvist. Jag tror att vi måste söka Paul De la Granges  fäder bland protestantiska eller kalvinistiska fransmän. Det politiska läget var spänt kring den tid han kom till Sverige. Han kan inte ha varit katolik. Karl IX och hans bröder hade själva franska lärare, icke-katoliker, så det troliga är att han kom från samma krets. Det var förbjudet att vara katolik i Sverige vid denna tid. Grange betyder ju tröska, lada etc. Det finns en adelsfamilj med likannde namn i Frankrike i dag. Det är inte troligt att han fått jobbet som lärare för Karl IX:s  barn utan seriösa rekommendetioner, alltså var han förmodligen en ung och äventyrlig, kanske fattig adelsman som sökte lyckan i norr. Historien är helt klart värd att grunna vidare i.Där finns mer än i Den svenska adelns ättartaflor.  I band nr 11 finns en lång uppsats om ättlingarna i Sverige fram till Johan Georgh som blev svensk friherre och dog så sent som 1844 och med honom hela släkten på manslinjen. Lexikonet borde finnas på alla större bibliotek.
Mvh Peter

[Ulf Sawert]

Hej Peter! Tror du att Jean Baptiste Bernadottes slott: La Grange hade fått sitt namn efter denna franska adelssläkt?
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

[Elisabeth Thorsell]

La Grange betyder enligt lexikonet ladugården, så det finns nog många sådana i Frankrike. Och somliga släkter tog sig tydligen namnet efter gårdens viktigaste byggnad.

[Ulf Sawert]

Hej Elisabeth! Jag förstår tanken...men här handlade det ju om ett slott och inte någon ladugård. Kanske att släkten: De la Grange hade ägt stället tidigare?
 
Någon som vet om slottet: La Grange finns kvar inom släktsfären Bernadotte (alltså franska grenen) idag? Det köptes ju av en bror till Desir? Bernadotte.
 
Vänligen
 
Ulf.

[Bertil Friberg]

Hej Elisabeth!
Det finns ett berömt vinslott med det namnet i M?docdistriktet, men det Bernadotte köpte år 1800 till sin hustru ligger i Savigny, Val de Marne, dvs utanför Paris. Det ägs numera av provinsregeringen. Gå in på www.senart.com så står detaljerna

[Ulf Sawert]

Tack Bertil! Jag skall kolla upp detta.
 
Vänligen
 
Ulf.

[Peter Wernqvist]

Källa Family search
PIERRE DE LA GRANGE  
  Male        
Event(s):  
 Birth:  
 Christening:  03 NOV 1595   Eglise Reformee, Annonay, Ardeche, France  
 Death:  
 Burial:    
Parents:  
  Father:  PIERRE DE LA GRANGE  Family  
  Messages:  
 Extracted birth or christening record for the locality listed in the record. The source records are usually arranged chronologically by the birth or christening date.      
Source Information:  
 Batch No.:  Dates:  Source Call No.:  Type:  Printout Call No.:  Type:  
 
 C835691  1595 - 1680  1069212   Film  NONE      
 Sheet:  
Enligt tidigare resonemang så är Paul (Pierre) då 16-år, troligtvis Protestant, ung och troligtvis adlig.
Jag skulle vilja ha hjälp med att söka vidare i Frankrike på denna person av någon som är bekant med fransk släktforskning.
Mvh Peter

[Peter Wernqvist]

Vill aktualicera de la Grange igen..
Jag tror att Paul bör komma från hugenottfamilj.
Mvh Peter

[Bengt Bengtsson]

Vilken är den rätta stavningen av familjenamnet?
de la Grange
eller
De la Grange?

[Peter Wernqvist]

Hej Bengt.
Länk till släkten: http://www.adelsvapen.com/genealogi/De_la_Grange_nr_917
Ättling
Mvh Peter

[Bengt Bengtsson]

Tack för besked. Det skall alltså enligt www.adelsvapen stavs de la Grange. Detta innebär att det är fel insorterat. Skall inte stå på D utan G.
Bengt

[Moderator Släkter]

Anbytarforum använder samma sortering som Elgenstierna, Svenska Adelns Ättertavlor. Denna sorterar namn på de under bokstaven D.

[Viktor Alin]

Det vore intressant om denna tråd kunde bli lite aktiv igen. Den information som finns här i är väl till största delen all information som mig veterligt är allmänt känt om Paul de la Grange idag. Om någon känner till ytterligare vore det intressant att få ta del av. Lämnar här ett bidrag enligt nedan.  
 
Jag har hittat att Paul de la Grange skänkte ganska mycket föremål till kyrkan i Odensvi. Jag har dóck ej lyckats att tyda texten helt varför jag skulle uppskatta hjälp från någon annan de la Grange forskare. Jag har gjort försök nedan under bilden och lämnat diverse luckor.  
 
Bland annat tolkar jag det som att hans patronymikon nämns nedan, men jag har inte vågat mig på att tyda det. Vidare har jag sett att Paul dl G inte finns i mantalslängden för Odensvi efter 1645. Näringe kommenteras ej heler som frälsehemman efter detta. 1655 nämns dock Aron dl G i Odensvis mantalslängd. dock utan gårdsnamn.  
 
Finns det något belägg för att han har varit i Odensvi före 1639 som nämns nedan?  
 
Nedan finns vad jag kunnat hitta och som är värt att notera, och som kan ge ledning om när de bodde i Odensvi, utöver de redan kända födslarna vid genomgång av födda i Odensvi mellan 1635-1660.
 
Man känner väl ej till var sonen Lorentz (f. 1635) föddes (jag har ej hittat honom i Odensvi)? Jag har dock hittat att dottern Sara föddes i Januari 1640 i Näringe, Odensvi. Detta tror jag ej är känt sedan tidigare! Fadder är bl a en fru till Lidhem vars namn jag ej kan se! Det kan ju tänkas finnas ngn släktkoppling till denna person.  
 
Den 25 juli 1641 är sedan en hustru Karin i Näringe fadder. Det har ju diskuterats att hans fru hetter Karin. Jag vet dock ej varifrån denna uppgift kommer, men det har ju också diskuterats att det kan vara en ihopblandning med Arons fru Karin Bröms. En hustru Karin i Näringe omnämns igen som fadder 1646-08-02. Återigen 1647-09-12. 1648-02-20 är en J. Maria i Näringe fadder, vilket jag tolkar som jungfru Maria, vilket rimligtvis borde vara Maria dl G. 1648-04-03 h. Karin i Näringe fadder. Juni, augusti och december 1649 är h. Karin i Näringe fadder. Observera att Paul dl G i princip aldrig är fadder och att denna Karin ej nädvändigtvis bör vara hans hustru, eller vad säger ni i saken? Aron i Näringes dotter Margareta föds 1655-05-27. Notera att ingen av Arons föräldrar är faddrar. I april 1659 var en Lars i Näringe fadder samt en ”J. Sara i Näringe”. I maj samma år en Lorens i Näring fadder. Dessa stämmer ju väl in på Pauls barn.  
 
Så till bilderna där läshjälp skulle uppskattas. (Bilderna kommer från gåvorna till kyrkan i Odensvi C:1 om jag kommer ihåg rätt. Jag har ej tillgång till källan för stunden)
 

 
Mo 1639 _ _ _ förährade Well. Påull _ _ i Näringh een kalk-duk till kÿrkian _ allahanda _ _ _.
 
No 1640, 25 Martÿ Bleff beslutet att Påull _ i Näringh skall stå i _ stolen _ _ skall haffwa _ _ skattegården i _.
 
No 1640 ten 8 Aug. förährade M. Påull _ i Näringh alltar-duk till kÿrkian och ligger uppå _-alltare
 
Mo 1642 then 26 Sept. förährade Sr dPåull de [la Grange] i Näring _ _ alltar-duk upå st. alltaret med _ _ _.
 
Anno 1657 den 17 Maÿ förährade Manhaft. Hans Andersson i Tingetorp Leutnampten een rödh _ Messehake till kÿrkian, den han och hemsände ifrån Poland.
 
Således hoppas jag med detta inlägg få igång en mer ”konstruktiv” forskning kring Paul de la Grange, vilket jag sett omnämnts ovan. Kompletterande och nya uppgifter mottages tacksamt

[Peter Wirdemo]

Hej! På Otto Strömstens och Catharina Cecilia Furuträds dotter Helena Christiana Strömstens dop (26 okt 1738 i Reftele) nämns 3 st De la Grange:
 
Jung Margareta de la grange
wälb. Hr Rytm. Paul de la Grange
Hr Corporalen Carl de la Grange i Lund
 
Källa: Reftele C:3 (1722-1742) Bild 103 / sid 199 (AID: v35952.b103.s199, NAD: SE/VALA/00301)
 
Hoppas det hjälper någon! / Peter

[Peter Wernqvist]

Stora problem  att hitta Paul de la Granges anfäder i frankrike.
Kom till Sverige 1611 men varifrån? Antagligen protestant och därför emigreade.
Inga relevanta svar har inkommit Paul tid i Sverige är väldukumenterat av flera forskare. Men inte hans ursprung.

[Peter Wernqvist]

Kanske inte frankrike ? Kan vara andra delar av Europa men solklart protestant. Ingen annan möjlighet att hamna i Sverige på den tiden.
Mvh Peter

[Magnus Lindskog]

"Datum Wennersborgh 17 Feb: A:o 1676
Försäkringh för Lorens de la Grange på Adelskap
mut: mut: för Fägerhielm och Gyllencachet Pehr Håkonsson
[Mutatis mutandis (latin) betyder "med vederbörliga ändringar" - i texten nedan]
Wij Carl p. Giöre witterligit, att såsom Wij ett särdeles wählbehagh däruthi finnom at dhenne, som igenom dygdh och Tapperhet sampt nyttigh och Trogen tiänst sigh om Oss och Fäderneslandet fram för andre wähl meriterade giöra, medh Nåde och wärkligh belöhningh för dheras wählförhollande måge ihugkomne och ansedde blifwa, dhem till heeder och hugnadh och androm till upwäckelsse[?]; så Altså och emedan Capiteinen Pehr Håkansson alltijdh hafwer beflijtat sigh om dygdh och ähra, och låtit sigh under Wår Milice en rumb tijdh bruka sampt därwidh till Wårt särdeles wählbehagh erwijst sigh tapper och trogen, som en redeligh och Rättskaffens Officerare ägnar och böhr; Ty hafwe Wij i anseende till sådant hollit honom wärdigh, at ihugkommas och benådas medh adeligit ståndh, Nampn, Wärde och privilegier, hwilke Wij och härmedh, af särdeles Gunst och Nåde sampt Kongl: Macht och myndighet förunna skänkom och gifwom honom Pehr Håkonsson sampt alla hans ächta arfwingar, så födde som ofödde, som man, som Quinnor, hafwandes han däröfwer widh tillfälle wahnligit disponera at förwänta; doch skall imedlertijdh och i krafft af dhetta honom förundt wara, bådhe alle dhe digniteter Frij- och Rättigheter, som samma adelige ståndh competerar och andre Wåre Adelssmän åthniuta, som och dhet Wapn och sköldemärke han i Wårt Cantzlie ingifwit sampt till en åthskillnadh från andre Familier, at häröffwer skrifwa och kalla sigh Gyllencachet; dhetta allle som .p.
Carolus"

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038916_00569
Källa: Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/421 (1676)

Sköldebrevet 1676 14/4 hittar man här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038917_00525 ff
Källa: Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/422 (1676)

https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_la_Grange_nr_917
[ https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_la_Grange_nr_1245 ]

[Jonas Rydberg]

Någon som funnit något nytt om Paul De la Grange eller hans ursprung?

Ser att de redan kopplat honom till en fransk adelsfamilj med samma namn på Geni. Jag undrar dock om det finns några fog för detta alls med tanke på ovanstående diskussion om källäget.


https://www.geni.com/people/Paul-de-la-Grange/6000000005250726965

[Magnus Lindskog]

"Datum Linköpingh 20 Aprilis A:o 1660
Till KrijgsCollegium, at the Låta Maria de la Grance åhrligen till Underhåldh bekomma 6 t:r Spannemåhl.
Carl .p. /S. Franc
Wår synnerl: aldenstundh Tro Män etc.
Wij uthi anseende aff Sahl. Capitenens Hans Anderssons långlige så i Tyska som Danske Krijget giorde tienster, och at han der bredewijdh hafuer uthi slaget på Fyhn most uthi Cronans tienst sättia Lijfwet till, nådigast hafua förundt hans effterlåtne Enkia Maria Påfuelsdotter de la Grance till någon soulagemant sampt sine barns Underhåldh 6 Tunnor spanmåhl åhrligen at niuta af Hospitalet uthi Wadstena och det så länge som hon är uthi sitt Enckieståndh: /.../
Hedewig Eleonora
Senatores"

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038831_00108
Källa: Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/336 (1660)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Nyborg (14 november 1659)

EÄ barn tab. 1
"Maria de la Grange, född ca 1631, död 1702-12-30 i Tingetorp, Gärdserum (E) och uppges då vara 71 år. Gift 1:o 1648 med kaptenen vid Östgöta kav-reg. Hans Andersson Somme död 1659 i Polen, gift 2:o 1660 med löjtnant Nils Trybom i hans 1:a gifte (gift 2:o med Margareta Rymonia, levde änka i Tingetorp 1709) f. 1633 16/3 i Tryserums prästgård (Ög.), död 1708 i Tingetorp, kusin till Bengt Reetz adlad Reutervall."

[Magnus Lindskog]

"Datum Stockholm 17 Aprilis A:o 1647
Öpedt bref för Paul de la Grangie UnderJägmestaren uthi Smålandh, att niuta sin tertial oafkorttat af dee böther, som för skogshygge och olaga diureskiutning där i landzänden falla kunne p.
Wij Christina p Göre witterligen, att eftersom Hans May:tt wår högstährade Sahlige käre Her fader glorwördigst uthi åminnelse, hafwer den 1 Aprilis, A:o 1624 bebrefwat wår troo tiänare och Under Jägmestare i Smålandh Paul de la Grangi hwar tredie penning uthaf alle dee sakörer, som uthi hans befallning för olaga diureskiutning och bärande trääs nederhuggande falle och uthgifwas böre, att niuta så lenge han widh samme tiänst sigh bruka låter, och wij honom samme anparth annis 1645 och 1646 den 28 Januarij nådigst bewilliadt och confirmerat hafwe oafkortat att bekomma, aldeles effter högstbe:te wår salige Herfaders honom där å gifne brefs lydelse.
/.../
Där alle p Datum p
Christina"

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038735_00194
Källa: Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/240 (1647)