Hej Carl!
Vi kan ju börja med konstatera att begreppet adoption, i den bemärkelse vi idag känner det, infördes som juridiskt begrepp först 1917.
Ordet adoption är ju äldre (det förekom ju bl.a. hos de gamla romarma), och ordet förekom även före 1917 i Sverige, men innebar då en av följande två saker:
1) Fosterbarn kunde ibland benämnas adoptivbarn, men hade inte alls de nutida adoptivbarnens rättsliga ställning. De hade bl.a. ingen automatisk arvsrätt efter fosterföräldrarna/adoptivföräldrarna, men kunde naturligtvis ärva, om de omnämndes i dessas testamenten.
2) En adlig person kunde i sitt adelskap även innefatta personer som inte automatiskt ärvde adelskapet efter honom (dvs barn), t.ex brors- syster-, dotter- eller styvbarn (se bl.a Cedercreutz, Ankarcrona, Anckarström, von Post, Bergenstråhle, Ehrenstrahl, Stiernblad etc). Även svärsöner och t.o.m. svågrar (Lorichs) kunde komma ifråga, liksom vid något enskaka tillfälle kollegor (Mannerskantz).
Vad beträffar Peter Reincke, som adlades och adopterades Cederbaum på sin styvfaders Peter Christopher (Bauman-) Cederbaums namn och nummer, tillhör han ju den senare kategorin. Men han hade ju ingen självklar arvsrätt efter sin styvfar, men däremot efter sin mor, dennes hustru, varför det är möjligt att Fredriksberg kan ha räknats till hustruns giftorättsgods. Jag saknar kännedom om huruvida P.C. Cederbaum efterlämnde något testamente. Om så är fallet kan ju detta vara anleningen till att Peter ärvde Fredriksberg.
Eftersom P.C. Cederbaums äktenskap var barnlöst, gällde annars normala arvsregler, d.v.s. att egendomarna ärvdes av arvlåtarens släktingar. Detta är anledningen till att kusinen Maria Hoppenstedt, änka efter prosten Anders Bäckerström, blev huvudarvinge.