ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Brahe (även äldre danska ätten Brahe)  (läst 2890 gånger)

2005-02-04, 22:58
läst 2890 gånger

Michaël Lehman (Philippos)

På en hemsida, som har upprättats för Kristina Ohlander ( länk), uppgives en  »Carin Ulrika Natt och Dag» (1679-1753), dotter till Nils Åkesson (?Natt och Dag) (1633-1683), föregiven son till friherre Åke Axelsson (Natt och Dag) (se mitt inlägg under  Släkter: Introducerad adel: Natt och Dag), vara gift med godsägaren Tycho af Brahe (1671-1698). Om denne Tycho af Brahe kan man läsa, att han var »utomäktenskaplig son till Nils Brahe och fick därför efternamnet af Brahe, i stället för moderns makes efternamn, Toll». I Tycho af Brahes mor Anna Sofia Totts (1635-1701) (uppgives vara dotter till Åke Henriksson Tott af Sjundby och hans hustru friherrinnan Sigrid Bielke) personalia kan man vidare läsa följande.
 
Vid en inköpsresa i huvudstaden hösten 1770 bjöds paret [Anna Sofia Tott och hennes make Anders Åkesson Toll, M.L.:s anm.] in till familjen Nils Brahe. Vad som hände den kvällen är oklart, men 9 månader senare födde Anna Sophia ett son vars far var Nils Brahe. Enligt rykten var inte Anna Sophia frivillig i akten och vittnen till övergreppet fanns möjligen. Anna Sophias make ville låta sonen växa upp som en Toll, men hon ville skipa rättvisa och visa omvärlden vems son det var. En kompromiss nåddes - Nils adopterade inte sin utomäktenskapliga son, men lät honom få ett nytt efternamn som visade en viss släktskap: af Brahe.
 
Känner någon till något ytterligare om detta?

2005-02-05, 10:34
Svar #1

Bengt Nilsson

1770 måste vara en felskrivning för 1670. Men det verkar ytterst skumt, det står t.ex. att en viss Charlotte Toll var gift med Lars Roberg. Enligt SBL var Lars Roberg ogift.  
 
Det finns en mängd besynnerliga uppgifter på sidan. Exempelvis: Född 1742-12-11 på Tollhus. Död därstädes 1802-07-03 av knölsot(?). Gift 1767 med ef ana. Kanonjär vid Ystads dragonregemente från 1760. 1786 blev han generalmajor. Enligt Amléns 1700-talets militärhistoria var han en duktig strateg och bidrog även till att stärka den svenska identiteten i Skåne. 1798 beviljades han pension av Gustav IV Adolf och njöt sitt otium på fädernesgodset. Han glömde inte sin tid vid det militära utan instiftade ett stipendium som lät unga officerare vid Ystads regemente tillbringa en viss tid hos honom att vila upp sig och även inhämta kunskap av en gambel Rääf.  
 
Kanonjär vid ett dragonregemente? Amléns 1700-talets militärhistoria? Ystad regemente? Nej, den där sidan måste vara ett practical joke.

2005-02-05, 23:19
Svar #2

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Vilken Greve Nils Brahe åsyftas månne i denna vits? Jag har inskrevet i mitt släktforskningsprogram en med detta namn och som levde under den här tiden. Han var Greve Nils Brahe som egentligen var gift med den världskände svenske fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel, greve Wrangel af Salmis dotter Grevinnan Margareta Juliana Wrangel af Salmis. Jag har inskrivet två barn till dessa två:
 
1) Grevinnan Eleonora Margareta Brahe som var gift med kungliga rådet, presidenten i Bergskollegium och diplomaten Friherre Carl Bonde, greve Bonde af Björnö.
 
2) Greve Abraham Brahe
Av konung Stanislaus utnämnd till generalmajor. Generalmajors karaktär 02.01.1719.
 
Jag förstår inte riktigt vad det är för glädje med att skapa dylika internetsidor. Det är ju löjligt att påstå att man härstammar från dessa om man i verkligheten inte alls är släkt med dessa omnämnda personer. Varför man vill förfina sitt förflutna genom att skriva att man härstammar från någon om man ändå inte gör det. Jag talar inte enbart om denna sida utan om andra dylika sidor som finns ute i cyberrymden. Skrev detta eftersom jag inte ser någonting roligt i att falsifiera sitt förflutna och dessutom påstå att man härstammar från någon som många andra härstammar ifrån!

2005-02-06, 11:37
Svar #3

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jag har för min del inget problem med att någon skojar lite med oss släktforskare, ingen som tittar lite nogrannare på hemsidan kan ju ta den på allvar.(Det är trots allt inte så många som tror sig härstamma från Adam och Eva rent bokstavligt, och sidan är så full av orimligheter att det inte borde vara något problem att bara skratta åt den.)
 
För övrigt så belyser Ralfs inlägg en annan sak, nämmligen hur svårt det är att sätta genetiv på grevar med otympliga namn. Satsen Greve Nils Brahe som egentligen var gift med den världskände svenske fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel är väldigt intressant... Hur skall man skriva sådant för att undvika missförstånd? (Om man läser ett par gånger inser man att M J Wrangel måste varit gift med Nils, men självklart är det inte...)

2005-02-06, 11:56
Svar #4

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Frågan är vem det är som skapat genealogin. Den är ju ganska omfattande och har krävt en del arbete, och saknar inte komiska poänger (speciellt för oss släktforskare!). Hoppas det inte är Kristina Ohlander som blivit utsatt för spexet, så hon själv tror på uppgifterna.  Hon hänvisar till en Apel-o-matic som upphovsman..  
 
Men Micha?l, gick du verkligen på det här?  
 
(det här borde kanske inte ligga under Brahe-rubriken...)

2005-02-06, 18:56
Svar #5

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Jag menade självfallet att Greve Nils Brahe var gift med den världskände svenske fältmarskalkens dotter Grevinnan Margareta Juliana Wrangel af Salmis.
 
Grevinnan Margareta Juliana Wrangel af Salmis var dotter till Carl Gustaf Wrangel, greve Wrangel af Salmis och dennes hustru sedan den 1 juni 1640 Anna Margareta von Haugwitz. Från bland annat Elgenstierna vet jag att hennes föräldrar var i sin tur Balzer von Haugwitz och dennes hustru Sophie von Veltheim. Vet någon hur man kommer vidare på hennes förfäder?

2005-02-06, 18:58
Svar #6

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Jag efterfrågar alltså Anna Margareta von Haugwitz förfäder!

2005-02-06, 20:17
Svar #7

Michaël Lehman (Philippos)

Nej, naturligtvis insåg jag, att uppgifterna inte är korrekta. Mitt intresse för denna hemsida bottnar snarare i mitt intresse för ?genealogisk folklore? och mer eller mindre seglivade men felaktiga uppgifter om personers välborna anor. En sådan föreställning om ätten Brahe finnes ju redan (enligt en seglivad släktmyt skall smedsläkten Kempes stamfader Anders Johansson Kempe vara son till Johan Kämpe, i sin tur son till Kristofer Kämpe och Ingrid Örnevinge [se Björn Ålunds hemsida]; enligt de uppgifter, som jag har, skall smedsläkten Kempes stamfader emellertid i verkligheten ha hetat Anders Olofsson Kempe). Ett annat sådant fall är släkten Flemströms förmenta härstamning från ätten Fleming.
 
Min fråga gällde ju också, om någon känner till något ytterligare om hemsidans uppgifter (alltså inte primärt huruvida de är sanna eller falska).

2006-11-26, 22:11
Svar #8

Utloggad Jan Österberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 167
  • Senast inloggad: 2023-08-12, 14:20
    • Visa profil
Skånska adliga ätten Brahe
 
Hej  
 
Jag undrar om det är någon som titter
explicit på skånska adliga ätten Brahe
Jag tror för min del del att den inkom till
Skåne samtidigt som ätten Mormand.
Mormand har angivits stammat från bayerska ätten Murach (familj med två olika vapensköldar och olika
äror). Just nu koncentrerar jag mig på namnet Verner Brahe aoch Verneke Mormand.
 
Hälsningar
 
 
Jan Österberg

2006-12-01, 21:25
Svar #9

Utloggad Jan Österberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 167
  • Senast inloggad: 2023-08-12, 14:20
    • Visa profil
Hej  
 
Lite kompletteringar till min förfrågan ovan.
 
Om man går igenom en del heraldiska vapenböcker så hittar man några sköldar med Brahefärger  
bla Nechlern från Siebermacher en tysk provins
och den ännu äldre och kända ätten Haunsperg.
Känd från före är 1000.
 
Hälsningar  
 
 
Jan Österberg

2008-02-03, 13:23
Svar #10

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2195
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 14:33
    • Visa profil
Hej Jan.
 
Nu har jag hittat rätt. Tack för ditt svar ang. Brahe och Olastorp. Vad intressant att du gör en antavla med släkten Brahe.
Det är en intressant släkt. Det är ju ett avancerat jobb du har med att göra en sådan antavla. Men samtidigt spännande och intressant.
 
Detta är helt och hållet Erik Hedins ord om Brahe och Olastorp. Boken är skriven 1990. Det är därför jag undrade om Olastorp hade legat under Vanås en gång i tiden.  
 
Nedan följer några fler utdrag ur boken.
 
 
I boken, Den gamla gården Olastorp, Broby, Ö Göinge, en släktkrönika 1584-1990, av Erik Hedin står på sid: 21
 
Några Brahe-rötter.
 
1. Holger Gregersön Krognos är ägare av Vittskövle 1379.
2. Hans dotter Holgerd Holgersdotter gifte sig med Axel Brahe, som uppges som ägare till borgen. År 1425 byggde han St Annas kapell i Wittskövle. Det var Holgerd som skrämde den svenske kungen Karl Knutsson 1452 med en kanon, som denne förr aldrig sett.
3. Peder Axelsen Brahe var son till Axel och Holgerd. Han är 1441 ägare till Wittskövle, och han gifte sig med Birgitta Bondesdotter Thott.
4. Niels Pedersen Brahe var deras son. Han var också ägare till Vanås. Han restaurerade Wittskövle och Knislinge kyrkor och dekorerade dem med målningar, som ännu finns kvar. Han gifte sig med Magdalena Olavsdotter från Norge, och det var genom henne han blev ägare till Vanås.
 
 
Sammanfattning av kopplingen Olastorp-Vanås.
 
       Se rotschema special
 
1. Från Knud i Oluffstorp och Joenn Pedersen, omnämnda 1584, går Peder-Knud-linjen till Knud Pedersen, Olastorp, omnämnd 1496 och den äldst kände innehavaren av Olastorp.
 
2. Denne Knud Pedersen, Olastorp, omnämnd 1496, kan vara sägnens olydige ( demokratiske ) son. Han kan då vara bror till Niels Pedersen Brahe, död 1486. Knud Pedersen använde inte tillnamnet Brahe, sedan han kommit till Olastorp.
Namnen passar ( Pedersen ), tiden ( årtalen 1486 och 1496 ) passar, och sägnen talar om en greveson på Vanås, som blev förvisad till Olastorp.
 
Om sägnen är sanning, blir det en 600-årig släkthistoria istället för en 400-årig. Holger Gregersen Krognos ( se ovan ) ägde Wittskövle 1379.
 
 
Sid 17: ROTSCHEMA SPECIAL  
 
Peder Axelsen Brahe, omnämnd 1441  
 
Son ? 1. Knud Pedersen ( Brahe ), omnämnd 1496 Olastorp  
Son 2. Niels Pedersen Brahe d. 1486  
 
Lucka. Peder Knudsen?  
 
Jordägare: Bröder? Knud i Oloffstorp, Joenn Pedersen i Oluffsturp, Joenn Torbenssen  
alla nämnda i mantalsuppgift 1584  
 
Niels Joensen ( omnämnd i förteckn. över danska möllor )  
född på Olastorp 1576 död på Olastorp 1656  
 
Niels Nielsen Olstrup, omnämnd 1624-26 och 1651  
 
Son: Jon Nielsen född på Olastorp 1640  
Dotter: Ellsa Nielsdotter, g m Per Svensson  
omnämnd 1666, 1677  
 
Ola Jonson, Olestorp f. omkr 168?  
Nils Persson född 1680 på Olastorp  
Han blev stamfader till Bemärkta män  
 
Jon Olsson, Olastorp född 1724  
Per Nilsson  
född 1705 Olastorp  
död 1756 Olastorp  
 
Nils Johnsson Olastorp f. 1770 d. 1866  
Jon Persson f. 1740  
på Olastorp  
 
 
Jon Nilsson född på Olastorp 1808 Nils Johnsson  
till USA 1855 död där 1858 f. 1779 Olastorp  
 
Nils Johnsson f 1835 på Broby nr 4  
till USA 1854 död där.  
1884 Sven Nilsson f. 1812 på Olastorp  
Han gifte sig m Hanna Nilsd. f. 1817 på den  
andra Olastorpsgården. Hennes far var Nils  
Johnsson f. 1770  
 
 
På sid 169a i boken om Olastorp, finns en tidningsartikel från Kristianstadbladet 21/7 1983, som handlar om dokumentet från 1496. Jag återger en del av vad som står i artikeln om dokumentet:  
 
 
RUBRIK: NÄR HERRSKAPET PÅ VANÅS SÖKTE KOMMA ÅT BROBY KYRKAS EGENDOM  
 
Detta pergament med 6 sigill från Broby kyrkas arkiv är avskrivet av Carl Sonnberg Rönbeck. Det var välförvarat med alla 6 sigillen, varav det tredje i ordningen synes vara häradets sigill, dock som de övriga till stämpeln så utnött att inskriptionen ej kunnat utredas. Dokumentets ägare är hr captain Brock på Nöbbelöf i Broby socken. Numera år 1814 lär det vara i teol doct N J Sundiis ägo i Xstad, som tillhandlat sig Nöbbelöfs egendom.  
 
Detta är presentationen av en i Lunds universitetsbibliotek befintlig avskrift, också återgiven i fjärde delen av de danska medeltidsbrevens andra serie av ett uppenbarligen från Broby kyrkoarkiv stammande pergament, som gäller en egendom i Sunarstörp, varom tvist tydligen uppstått. Måhända är Sunarstörp identiskt med den åkermark Simitztorp i Hjärsås socken, som enligt landsboken av 1569 fortfarande tillhörde Broby kyrka.  
 
Pergamentet är utfärdat vid Göinge härads ting den 25 juli 1496. Utfärdare är häradsfogden i Gydhinge härad Thorbjörn Laurissen och tinghördare Nis Arnasson. Måndagen före Olofsmässan kom dessa män och sökte ting: Svent i Nyra, Lares Troelson i Nybela, Suent Olsen från samma plats, Troels Stenqutsen från samma plats, Jon Thorbiöersen i Thydinge, Knut Persson i Olafsthörp ( Knud Pedersen i Olastorp ), Nils Jenssen i Bassarp, Suen Nielssen i Däningsrum. Dessa män stod på Göinge ting samma dag och tog Gud till vittne, att de var i Sunarsthörp och frågade de män som bor på bolet, om den grund, som Broby kyrka hade i thörpet. Och de gick och visade dem både åker och äng och gordstadh, som de hade hört låg till den heliga kyrkan. Likaledes vittnade Bo Hövedsen i Oro och Knut Persson i Nyra, att deras fader sagt till dem, att det gick så till som de här angivna männen vittnat om. Och dessa män är villiga att vittna/inför tinget/ om samma saker. Och de män som bor på thörpet har gett sitt landgille till Broby kyrka av samma orsak som nu, då fru Magdalena förbjudit dem att göra det. Vi, Thörbiorn Laurissen och Nis Arnassen har hängt vårt sigill under detta brev tillsammans med Gydhinga härads sigill tillsammans med flera god män, som är Suen Perssen i Quittinge, Sven Persson i Gryt och Suen Houet.  
 
Fru Magdalena har av utgivarna av de danska medeltidsbreven ehuru med ett frågetecken, identifierats som Magdalena Olofsdotter. Hon är också omtalad k510 ( vet ej om det ska vara 1510 eller k510, det står k510 i artikeln ) som fru Magdalena av Wandaas. Detta brev handlar om en fastighetsaffär i Malmö och har inget med Broby kyrka att göra. Herrskapet på Vanås var tydligen ute efter Broby kyrkas egendom. Men Broby kyrka försökte värja sig genom att för sin räkning mobilisera Göinge häradsrätt - det var innan tinget flyttade till Broby. Det skulle bli betydligt svårare för kyrkorna att slå vakt om sin egendom efter reformationen 1536, men exemplet från Broby visar, att man redan mot slutet av 1400-talet gjorde försök.  
   
 
 
Här är några källor Erik Hedin har använt sig av i boken om Olastorp.  
 
Per Jonsson, Boken om Broby 1919  
Minnesskrift 1952 av Pehr Johnsson, B J Johnsson och Vigo Edvardsson  
Ivar Johansson, V Göinge härad och domsaga  
Kyrkböcker  
Bouppteckningar  
Danska mantalslängder  
Brev, skrivna i Sverige till släktingar i USA och återsända av Dorathy Hellam Minneapolis  
Göinge Hembygdsförenings årsbok 1979 ( förteckning över torp )  
Generalstabens karta ( med Olastorp i övre delen av kartbladet )  
Ekonomisk karta  
Laga skifteskartan 1837  
1584 års danska mantalslängd  
Ö Broby Kyrkobok ( C:1 ) sid 25 ( Se nedan )  
Knud Fabricius, Skaanes overgang fra Danmark til Sverige. Del 1  
1659 års mantalslängd  
1621 förteckning över möllor i Göinge ( Niels i Ollestrup antecknad för en mölla, detta är Niels Jonsen 1576-1656 det gäller )  
1651 decimantjordeboken  
Schema av Sjöblom i Göinge Hembygdsförenings årsskrift 1956, sid 12 ( Nils Jonsson-linjen, Olastorp nr 1 )  
Göinge Hembygdsförenings årsskrift 1963. Erik Leanders uppsats.  
1743 års mantalslängd  
Bouppteckning 1756  
Göinge Hembygdsförenings årsskrift 1957, Carl Hennings utredning av Skriftställare Per Jonssons släkt  
 
 
Tack än en gång för ditt svar. Du har säkert ett gediget material om Ätten Brahe.
 
mvh
carina

2009-04-13, 18:01
Svar #11

Utloggad Mikael Persson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1357
  • Senast inloggad: 2022-01-17, 11:31
    • Visa profil
Hej!
 
Enligt Brask så hade (den äldste kände förfadern till den svenska ätten Brahe) Magnus Laurensson o h h Johanna Torkelsdotter Brahe två barn: sonen Peder och dottern Cecilia. Cecilia ska ha haft sonen Josef Pedersson (Djulö-ätten), g.m. Ingrid Jönsdotter (Geet). Men enligt SBL så hade ML och JTB bara sonen Peder och inga fler barn.
Om man tittar på nätet så förekommer Cecilia ganska frekvent som dotter till dem, men det är ju inte nödvändigtvis en vederhäftig källa ...
Jag förmodar att SBL har rätt, men jag hittar inte någon artikel som behandlar problemet, inte ens i Gillingstams kommentarer till Brasks släkttavlor. Jag har ett svagt minne av att ha läst någonstans att Brask förmodligen har blandat ihop den föregivna dottern Cecilia Magnusdotter med en av sonens, Peder Magnusson Brahe, hustrur. Fast kronologin stämmer dåligt i så fall, eftersom hon inte kan ha varit mor till Josef Pedersson.
Har någon några tankar eller hänvisningar i frågan?
 
Hälsningar, Mikael!

2016-02-25, 18:33
Svar #12

Utloggad Erkki Hjelt

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2019-08-29, 08:14
    • Visa profil
Hej.
 
Abraham Brahe skrev i sin Tidebok 22.9.1628: Sände jag Herr Torbiörn, Björn Svensson och Mårten Knyl til Herr Svante Stenbock, och begärede at han wille lösa sit gods igen, som jag hade i Pant uti Westergöthland.  
 
Vem var Björn Svensson?
 
Frågar Erkki
från Helsingfors
Erkki Hjelt
Helsingfors

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna