Berghman

[Joakim Bång]

Hej!
 
Modern till Hans Berghman (adlad 1678) skall ha varit Cecilia (Hansdotter) Weinheim (1615-1660). Hon var även mor till Arvid Bergenadler (adlad 1719) och faster till Nils Hägerflyckt (adlad 1675). Hennes far skall ha varit Hans Weinheim och de skall ha kommit från Schwaben i Tyskland. Detta enligt Elgenstierna (under Berghman och Hägerflyckt) och Smol. Ups. II (nr.335, som gäller Cecilias make Håkan Joensson).
 
Men enligt en artikel av Nils Fredrik Beerståhl i SoH 1981 s.247 är detta fel, Cecilias föräldrar skall istället ha varit fogden Hans Larsson på Karleby och hans hustru Agneta Jostsdotter. Eftersom detta endast nämns i en fotnot (utan hänvisning till någon källa som binder ihop Cecilia med hennes föräldrar) antar jag att det hela finns utrett lite mer utförligt någon annanstans. Jag kan bara inte finna var. Någon som känner till något mer om detta och vad som är korrekt?

[Jonas Kuschner]

Det sägs inte uttryckligen, men jag skulle gissa att det är i någon eller flera av de i noten nämnda domboksuppgifterna från 1640-talet som belägg finns för sammanhanget. Förmodligen har Beerståhl ansett att det hela framgick så klart i källan att han inte närmare behövde kommentera saken. Säkrast är väl att kolla domboken.

[Calle Lindström]

Hejsan Joakim, Nils Fredrik Beerståhl källa lär vara som Jonas nämner domböcker. Men även J A Almquist nämner fadern i sin bok om den civila lokalförvaltningen i Sverige. Namnet Weinheim förföljer denna släkt med finns inte belagt mer än hos Nils vid adlandet till Hägerflycht. Möjligen kan detta, enligt Beerståhl, kopplas till Hans Larssons hustrus påbrå. Släkten, med ffa Cecilias bröder Jost och Arvid, finns alldeles utmärkt redovisat i en artikel av Åke Möller i Hembygdbladet nr 26, år 2000, Ullevads- Leksbergs hembygdsförening, vilken rekommenderas. Då jag själv har Cecilias bror Arvid som ana har jag fått mycket kunskap via ovan nämnda källor. Cecilias broder Jost, vilken halshöggs 1642 finns även omnämnd i den utmärkta biografin över Oxenstierna som kom förra året.
 
Hoppas detta ger dig lite mer tips,
Vänligen,
Calle

[Joakim Bång]

Tack för tipsen! Skall ta och låna hem Vadsbo härads domböcker från SVAR och kolla efter. Såg på Ullevad-Leksbergs hembygdsförenings hemsida att de säljer gamla nummer av Hembygdsbladet, så jag skall ta och skaffa det numret. Förhoppningsvis finns då de korrekta uppgifterna med i supplementbanden till Elgenstierna, som väl kommer ut snart. Själv är jag släkt med Cecilia via hennes dotter Elisabet, gift med kyrkoherden i Tolg Israel Krok.

[Olof Almkvist]

Calle!  
Hur är jost släkt med Berghman med anl. av Berghman. Kan inte du utveckla din teori ang. Jost.
 
mvh Olof A.

[Calle Lindström]

Jost Hansson (adlad Falkenstierna) hade bl. a. som bror Arvid Hansson, som blev far till Nils Arvidsson, adlad Hägerflycht. Cecilia Hansdotter, mor till bl. a. Hans Berghman, var syster till dessa bröder (Jost och Arvid). Således var Jost Hansson morbor till Berghman.  
Vänligen,
Calle

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Några perifera källhänvisningar till grundfrågan: Hans Håkansson senare adlad Berghman finns bl.a. omnämnd i ett mål i Allbo häradsrätt den 26 jan 1667 tillsammans med sin då avlidne far Håkan Jonsson och brodern Jonas Håkansson samt svågern (Joachim Fredrik) Rode. - Håkan Jonsson och Cecilia [Hansdotter, enl uppgift ovan syster till Jost och Arvid Hansson, de senare båda landsbokhållare ca 1635, Jost i Västergötland, Arvid i Småland] finns i Bergs socken under Björka i Kronobergs läns mantalslängder (Kammararkivets, t.ex. 1647) som befallningsman Håkan Jonsson med Cicilia. 1651 undertecknar han ett antal längder. 1676 finns Hans (Håkansson) Berghman under Berg i mantalslängden med marginalanteckningen inlagt 1675 inför Berghs säteri.
 
Något mer om detta kommer - som sidomaterial - i en artikel i Släktforskarnas årsbok i år, som i detta avseende (utom bl.a. ovanstående som är eget material) bygger på Åke Möllers artikel om Jost, på samlat underlag från Calle och på diskussioner som Calle och jag fört, förutom tryckta källor (Elg., SoH, SBL, Smol. Ups.).

[Niclas Rosenbalck]

En fundering jag har angående fogden Hans Larsson på Karleby hustru Agneta Jostsdotter (dessa var föräldrar till Cecilia Hansdotter - felaktigt belagd med namnet Weinhem, jfr ovan, gift med fogden Håkan Jonsson) är om hennes fader Jost möjligen kan vara identisk med den kände ståthållaren i Närke Jost Jöransson Kurtzel (död 1606)? Om denne se bla efterlysning här.  Denne Jost uppges vara gift 1597 på Stockholms slott med Ebba Esbjörnsdotter [Lilliehöök af Frådala], som var dotter av ståthållaren Esbjörn Pedersson [Lilliehöök af Fårdala] och hans hustru fru Agneta Arentsdotter [Örnflycht]. Det relativt ovanliga förnamnet Agneta förekommer på Hans Larssons hustru Agneta Jostsdotter. Detta är enbart en hypotes, och jag är medveten att kronologin kanske haltar något vid första anblick, men vill ändå höra vad som andra säger om denna teori. Vilka riktiga kronologiska uppgifter kan man bilda sig ur originalkällorna (ej släktforskarlitteraturens stundvis felaktiga!) om barnen till Hans Larsson på Karleby ohh Agneta Jostsdotter, där åtminstone sonen Jost Hansson, adlad Falkenstierna, var son av Agneta Jostsdotter ?

[Nils Hård af Segerstad]

Åke Möller skriver i sin ovannämnda uppsats att Hans och Agnetas son Jost förmodligen var född någon gång mellan 1600 och 1605.
Modern Agneta kan därför ha varit född senast ca 1585. Kan hon ha varit dotter till Kurtzel och Lilliehöök? Knappast om vigseluppgiften 1597 är riktig.  
Man blir lite betänksam när man i Elgenstierna ser att Ebba Esbjörnsdtrs(L-höök)bror Per var fogde på Gripsholm 1599 och, som sagt systern g sig 1597. Går det ihop med att deras föräldrar gifte sig 1578?

[Niclas Rosenbalck]

Västbo dombok (VaLA) 1608 den 11 juli laga ting i Källeryd; f 120:
Framladi? i retten Jon Nilsons i Espå?
Botwitt Larson i Bålarp
Ambiörn Bengtson i Fielåkra
Nempligen Arffuitt och Erich Bengtsons Breff- / Fulmacht Giffuandi? herridzhöffdingen, Eller then som / sitter i han? Stadh sitter i Wäsbo, Att Tingskiötta och / schaffföra Alla the Arffparter, som thera? hustru / och tem genom Arff tillfalne ähre Vtij Wädz Gårdar i Reft / elle Sochn i Wäsbo heratt Vtij Smålandtt Jffrå them / och thera? Arffuinger, och tilegnade honom Welbördig / fru Märitta S. Sigg Arffuitsons till Skåltorp / och henna? kierre Son Carll Siggeson och thera? Arff / uinger till Ewerdeliga ägor.
 
Gårdarna som försäljs är Vä i Reftele sn, Västbo härad. En by som under 1500-talet bestod av sju frälsehemman, som 1562 var fördelade på fem olika ägare. En kort historik för att skilja gårdarna åt bör omtalas och bygger på Joh. Ax. Almquists uppgifter i Frälsegodsen...., del 4:3, s 1653-1654.  
 
Två gårdar ågården och hallagården i Vä innehades 1562 av frälsemannen Lars Håkansson (död o. 1570), år 1576 av dennes son Håkan Larsson [Dufva i Västergötland] (död tid. 1634), år 1600 av Sigge Arvidsson [Rosendufva] (död o. 1606) och 1608 av hans änka Märta Andersdotter [Oxehufvud] (död 1639). I slutet av 1630-talet redovisas dessa båda gårdar under ätten Gyllenstings ofrälse stamfader Botvid Larsson, märkligt nog eftersom han uppges dött redan 1632. Därefter possessioneras de båda gårdarna av Carl Siggesson Rosendufva (död 1653) och de såldes därefter av hans arvingar 1661 (1:a uppbud) till nämnde Botvid Larssons son Johan Botvidsson Gyllensting.  
Det är alltså dessa gårdar som omtalas i Västbo ombok 1608! Uppenbart arvegods och släktskap föreligger tydligen med frälseätten Dufva av Västergötland.  
De övriga gårdarna:  
grogården i Vä innehades 1562 av ätten Lilliesparre och kom att stanna i denna släkt fram tills den genom gifte kom att hamna i Staffan Hjulhammars (levde 1710) possession och av denne såld till nämnde Johan Gyllensting år 1666.
haggården innehades 1562 och 1576 av Henrik Jönsson [Gyllensparre] (död tid. 1594) och possiderades 1608 av fru Anna Henriksdotter [Gyllensparre] till Näs[-boholm], Marbäck sn (Vgl), vilken jämte sin dotter Brita Persdotter [Lilliehöök], gift med häradsskrivaren anders Svensson i Gavlö, Dannäs sn, 1621 sålde egendomen till Axel Drake (död 1632).  
Lillgården i Vä ägdes 1562 av Gustaf Olsson Stenbock (död 1571) och låg under Halleböke (~Hällabäck) säteri i Burseryd sn, Västbo hd - och således ägdes den av ätterna Stenbock o Brahe mfl under hela 1600-talet.
västergården och östergården i Vä by innehades år 1562 av den västgötske frälsemannen Nils Persson (död 1573/74), år 1576 av hans styvdotter Estrid Jönsdotter [Offe Jonssons ätt], år 1600 under dennes svärson Bengt Knutsson [Hand] (död 1604/05), år 1607 av dennes änka Karin Eriksdotter [Ulfsparre] (död 1627), 1638 av dennes dotterdotters man Nils Gyllenstierna (död 1643) etc
 
Den omnämnde Jon Nilsson i Espås,N Hestra sn, Mo härad, är adliga ätten Berghmans stamfader. Botvid Larsson i Båltorp, Broddetorp sn, Gudhems härad (Västergötland), är adliga ätten Gyllenstings stamfader. Ambjörn Bengtsson bodde i Fjällåkra, Broddetorp sn, Gudhems hd (Vgl).
Om det eventuella släktskapet med Carl Siggesson Rosendufva (död 1653) se Släkt och Hävd 1981:1, s 244, men det är osäkert om Beerståhl har rätt i sina uppgifter. Det föreligger uppenbart något släktskap mellan Jon Nilsson i Espås? hustru Kerstin Håkansdotter och frälsesläkten Dufva i Västergötland.

[Olof Almkvist]

Det lär viss sägas att det finns en gosse, som hette Sven [Sveno] Bergman * ca: 1650  + 23/4 1708, som var aktuarie i Jönköping, och lär vara barn till paret Håkan Joensson och Cecilia Hansdotter [Weinheim], som hade barnen Hans, som blev adlad 1678 som Berghman och Arvid adlad 1710 som Bergenadler. I smolandi uppsaliensis står i en kommentar (sid 31) att i Joenssons första gifte hade flera söner bland dessa är Hans, Arvid och Sveno Bergman. I sin domared stavade han sitt namn Sven Berghman. Är det inte Anna Nilsdotter Krok som var gift med Håkan Joensson på tapeten dottern till biskopen i Växjö? Denna biskop hette viss Nils Gudmundsson Krok i sitt efternamn som var viss gift tre gånger. Tredje gången med en Cecilia Tomasdotter.
 
Sven var viss gift två ggr. och första damen * ca:1650 + var svår att finna hennes  
namn. Hon kallades Svens hustru. För hela tiden i Jönköping medan hon levde kallades hon för ”Sveno Bergmans hustru”. Vem var hon? Går det att spåra upp hennes namn?  
 
Vem var den andra damen i Sveno Bergman i sitt andra äktenskap?
 
Vänligen Olof A

[Cary Gustafsson]

Niclas.
Nils Persson till Råda(Råda socken utanför Göteborg) var väl den knekthövitsmannen som avled i maj 1573 (Skaraborgs Regementes Historia del I sid 105-110 hans adliga sigill är okänt men SRH visar ett sigill NP. Mer om NP i Almkvists häradshövdingar kan den heta domsagor? NP satt även i ErikIVX:s Höga nämd.Han förekommer även i några andra handlingar men hela tiden utan att visa sitt sigill! Angående Kerstin Håkansdotters släktskap till Dufva till Hof och Strand var hennes farHåkan Arvidsson i Alvared,N.Åsarp,fogde i Gäsene hd'.I Släktforskarnas årsbok 2000 Adliga ätten Dufva tillHof och Strand av N-F Beerståhl not 114 s. 136 står det följande: Kerstin Håkansdotter kallas syskonbarn (dvs kusin) till landshöfdingen Carl Siggesson Rosendufva i dombok för Gudhems hd 16/2 1663. Lagmansdomboken för Västergötland 1621 den 6 april i Lidköping:Välborne Lars Håkansson till Kårtorp (Dufva) tilltalad om arv efter fru Kerstin Knutsdotter salig Lars Jakobssons efterleverska. Lagmansdomboken 1626 25/9 i Vättlösa: Håkan Larsson till Kåretorp tilltalade Botved Larsson i Båletorp (stamfader för Gyllensting om några gods och brev, som han skulle hava efter salige Hokon Arwesson(lagläsaren Botved Larssons svärfar) Botved Larsson bad honom söka Carl Siggesson (Rosendufva) som skulle veta därom.
 
 CARY

[Cary Gustafsson]

I ovanstående skall det naturligtvis stå ErikXIV.
Gården Strand i Reftele förekommer i ett bevis som utvisade att Mauritz Jöransson Laxmann på Stora Djulö utanför Katrineholm den 3/8 1573 visat skiftesbrev av den 4/1 1534 mellan Jacob Persson Westgöte på Sjöö i Uppland ochGustaf Kafle på Djulö på deras hustrurs samt Gertrud Josefsdotters vägnar å gårdar bekomna i arv efter föräldrarna Josf Persson på Djulö och hans hustru Ingrid Jönsdotter Get död före 1517 där förekommer gården Strand i Reftele vilken hamnar i Dufvornas händer liksom de två gårdarna i Vä by som Niclas redogör ovanför. Men hur kom gårdarna iSmåland till Ingrid Jönsdotter Get och Josef Persson till Djulös ägo?

[Niclas Rosenbalck]

Ovan den 15 oktober 2003 skriver Olof Almkvist om aktuarien i Göta hovrätt Sven Bergman och anger att han ska vara son av kronobefalllningsmannen Håkan Jonsson (normalisera Joensson!). Detta vill jag ifrågasätta tills belägg finns för påståendet. Några sådana har jag ej sett. Namnet Bergman förekommer på flera släkte i slutet av 1600-talet.
 
Om Sven Bergman kan nämnas att han blev kanslist i Göta hovrätt d. 1 mars 1676, och sedan aktuarie därst. i jan. 1694. Han var död d. 22 apr. 1708. Hans första hustru avled d. 18 sept. 1698. Omgift 19 aug. 1699 med Margareta Samuelsdotter (död 10 juli 1737, 60 år g:l), dtr t handelsmannen i Göteborg Samuel Isaksson (född i Eksjö) ohh Margareta Persdotter. En svåger till Sven Bergman i hans andra gifte var rådmannen i Jönköping Magnus Ståhle (1662-1726) gift med Brita Cathrina Samuelsdotter (död 26 okt. 1722; dtr t nämnde handelsman Samuel Isaksson ohh Margareta Persdtr, sistnämnde syster till professorn i Lund Anders Wetterhamn, adlad Riddermark, o dtr av kommissarien  Peder/Per Håkansson ohh Margareta Jöransdotter Stormhatt (faktor Jöran Silvesterssons dotter i Jönköping)).
[Källa: J. Odencrantz, Kongl. Götha hofrätts presidenter, ledamöter och betjäning (Linköping, 1803) s 185-186.]

[Göran Johansson]

En bou efter Sven Bergmans måg Isak Schönborg (d. 1726-05-19) upprättad i Jönköping 17/4 1727 ingår i Skanörs rådhusarkiv.
 
Av den framgår att dottern Beata Helena Bergman (g2. med auditören Henrik Berling och begravd i Skanör 1755) hade en skuldfordran hos välborne Johan Georg Lillienberg (senare friherre och greve). Denne var son till Daniel Dreffling som varit g.m. Christina Johanna Berghman. Förmyndare vid skiftet efter Isak Schönborg var Carl Fougman, son till Samuel Fougman och Anna Dryselia omgift med Daniel Drefflings bror Johan. Carl Fougman 21.5 1705 g.m. ”gudfruktiga och dygdesamma” Margareta Bergman - troligen en syster till Beata Helena.
 
Kan detta bidra till klargöranden?

[Niclas Rosenbalck]

Hej Göran!
 
Njae, inget klargörande direkt, men intressant. Kan du dock förklara för mig hur Beata Helena Bergman (Sven Bergmans dotter) år 1727 kan ha en skuldfodran hos välb. Johan Georg Lillienberg som var född år 1713 ? Detta låter mycket märkligt. Han var ju bara barnet. En stilla undran, men har du verkligen tolkat rätt i bouppteckningen?  
 
Den adlade Hans Berghmans dotter, gift med assessor Daniel Lillienberg, hette väl Christina Juliana Berghman och inte Christina Johanna som du skriver ovan?
 
Att nätverksrelationer fanns till Lillienbergsläkten är nog inte underligt då aktuarien Sven Bergmans familj och Drefflingfamiljen båda tillhörde den ledande klassen i Jönköping och bör ha känt varandra väl.
 
påskhälsningar ifrån Växjö
Niclas Rosenbalck

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej Göran och Niclas!
 
Anna, gift med Fougman och Johan Dreffling Lillienberg, hette Drysenia, inte Dryselia. Hon var dotter till Ericus Petri Drysenius född 1608 i Eksjö. Källa: Smolandi Upsalienses II, nr 359.
 
Mvh//
Lotta

[Göran Johansson]

Hej Niclas och Lotta och glad fortsättning på påsken!
 
Anteckningarna ur domboken är gjorde för länge sedan och jag reserverar mig för felläsning. Jag minns dock att jag funderade över den unge Lillienbergs skuldsättning. Kan föräldrarna ha varit döda eller på obestånd? Om så vore är det kanske inte så märkligt med skulden om han tillhörde samma släktkrets som Bergman. Annars är det ju svårt att förklara. Jag ska för säkerhets skuld vid tillfälle kolla texten i Schönborgs bou ytterligare en gång på landsarkivet.
 
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Stämmer Olof Almkvists citat ur Smolandi Upsaliensis (sid 31) att i Joenssons första gifte hade flera söner bland dessa är Hans, Arvid och Sveno Bergman? Är verkligen Sven Bergman omnämnd där?
 
Kan någon med tillgång till Svenska adelns ättartavlor redovisa data om Johan Georg Lillienbergs (f. 1713) föräldrar - se ovan? Födda, döda etc.....?

[Olle Elm]

Hej Göran,
Citatet ur Smolandi Upsalienses I, sid 30-31 är väl aprpopos Nils Gudmundsson Kroks barn i ett tredje gifte: En av dessa tre [döttrar, min anm] var trol Anna (Nilsdtr Krook), som 1661 21/9 blev g.m. befallningsmannen över Konga m. fl. härader Håkan Joensson (f. 1607, d. 1666) i hans 2:a gifte. [Av hans söner i 1:a giftet, som kallade sig Bergman, blev Hans 1678 adl. Berghman och Arvid 1719 adl. Bergenadler.]
 
Ur EÄ ang Johan Georgs föräldrar:
 
Daniel Dreffling, adlad Lillienberg till Toftnäs och Häringe, båda i Bolmsö socken, Jönköpings län, Bolmstad i Angelstads socken, Kronobergs län, Oshult i Pjätteryds socken, Kronobergs län, Anneberg i Bredaryds socken, Jönköpings län, Isberga och Sännås, båda i Villstads socken, Jönköpings län, Hjälmaryd i Torskinge socken, Jönköpings län och Ölmestad med dess bruk i Ölmestads socken, Jönköpings län m. m. Född 1675-12-06 på Brunseryd i Marbäcks socken, Jönköpings län. Kronofogde i Västbo härad 1698-04-15. Häradshövding i Östbo, Vestbo och Sunnerbo härader i samma provins 1702-12-24. Adlad 1705-01-21 jämte brodern Erik Magnus (introducerad 1719 under nr 1431). Assessors n. h. o. v. 1722-09-21. Död 1723-04-24 på Tofthäs och begraven 1723-05-10 i Bolmsö kyrka, till vilken han skänkt en mässhake och en ljuskrona. Gift 1:o 1702-06-24 med Christina Juliana Berghman, född 1679-01-05. Död i barnsäng 1703-05-18 på Hjälmaryd och begraven 1703-05-29, dotter av häradshövdingen Hans Bergman, adlad Berghman, nr 922, och Maria Lindegren, nr 338. Gift 2:o 1706-09-11 Christina Margareta Stiernelou, född 1687, död 1767-10-13 på Toftnäs, dotter av lagmannen Anders Daniel Wessman, adlad Stiernclou, nr 1244, och hans 2:a fru Anna Christina Du R?es, nr 773.
 
Hoppas ovanstående underlag kan hjälpa till.
Vänligen,
Olle

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej!
 
Håkan Jonssons barn var enligt Smolandi Upsalienses II, nr 335, sid 385:
Hans född på Göransberg (Gruveryd, min anm) i Hakarp 1642, adlad Berghman;
Arvid, född 1651, adlad Bergenadler;
Jonas, befallningsman i Bodekull (nuv. Karlshamn), död före 1688;  
NN, g m Joachim N Krokius (enl. Silfving);
NN, g m major Joachim Fredrik Rode;
Christina, f omkr 1645, g m Nils Flint;
Margareta, g i Eksjö 1671 m befallningsman Peder Bengtsson Ekebom;
Karin, död omkr. 1689, g m fältskären Michel Pedin.
 
Jag har inte skrivit av alla uppgifterna om barnen. Alla sägs vara från det första giftet med Cecilia Hansdotter.
 
Mvh//
Lotta

[Olle Elm]

Till Lottas fina sammanställning kan tilläggas:
Nils Flint, adlad Flintsten, till Norrsånna (Norrsunda) i Edshults socken, Jönköpings län. Inspektor över salpetersjuderierna i Småland, Västergötland, Öland och Gotland 1660. Överinspektör salpetersjuderierna i Småland, Västergötland, Öland och Gotland 1665. Adlad 1695-03-14 (introducerad 1697 under nr 1325). Död 1713-02-02 och begraven i Edshults kyrka, där hans vapen uppsattes och till vilken han och hans fru gävo dyrbara skänker. Gift 166( med Christina Bergman (Källa: EÄ där hans föräldrar kan sökas).
Vänligen,
Olle

[Joakim Bång]

Av barn till Håkan Joensson kan läggas till dottern Elisabeth (död 1713), gift med Israel Krok (ca.1640-1677), kyrkoherde i Tolg och bror till Håkan Joenssons andra hustru. Hon gifte sedemera om sig med hans efterträdare som kyrkoherde i Tolg, Nils Danielsson Lundebergius (död 1703).
 
(Källor: Smolandi Upsalienses I, nr.2; III, nr.886; IV nr.1055; Växjö stifts herdaminnen)
 
mvh
Joakim

[Olof Almkvist]

Tack för detta klargörande om Svenno/Sven Bergman.  
 
Mvh  
Olof A

[Berit Sjögren]

Om Maria Lindegren kan följande tilläggas:Hans Bergmans maka  Maria Lindegren var först gift med major Johan Johansson Eketrä (1629- 1669). Om honom se Hylt?n-Cavallius, Kungliga Kronobergs regemente (1896) o S Heiding, Om ätten Sabelsköld (1982) s. 23. J Eketrä hade dömts till 3 års landsflykt efter en duell i Malmö 1666, då fränden Börje Sabelsköld dödats. I Harald Petersson, Från norra Kalmar län för länge sedan (1973) s.244-46 finns ett utförligt konsistorieprotokoll om hur Maria Lindegren sammanvigdes utan föregående lysning på Lidhem i Locknevi Michaeli tid 1670 med den dödssjuke befallningsmannen Hans Bergman. Kh Petrus Arenander i Locknevi hade kallats till Lidhem 9/8. för att ge  sista nattvarden till Hans Bergman, som enligt senare attest 2/11 1670 från barberaren Lars Spaak i Vimmerby hade visat alla tecken på ”signa mortis”. Arenander tvekade att sammanviga men  svågern Arvid Eketrä, frun o befallningsmannen yrkade enträget på vigseln då hon var sin egen målsman. Fadern assessor Lindegren hade påmint om det viktiga i att man handlade så att det inte blev krångel mellan släktingarna om barnens arvsrätt. Bröllopet skulle äga rum vid Michaeli tid. Brodern Arvid Bergman o svågern Arvid Eketrä skulle vara löftesmän. Johan Eketrä hade innan han for utomlands låtit upprätta inventarium om fördelningen mellan barnen, för  den händelse han icke skulle återkomma.-I rannsakning av 2 kyrkoherdar intygades att ”det lösa talet befallningsman skall haft umgänge med henne uti förrige mans tid, hade hela församlingen sig aldrig hört”, inte heller att hon skulle vara havande. I sista punkten på rannsakningen talas om ”handelen om giftermålet med holländskan” Harald Petersson gissar att skeppsmajoren gift om sig i främmande land.  
Häradshövding Hans Bergman för sina styvbarns talan i en rättegång vid Göta hovrätt 1698 26/2 i arvstvist om släkten Eketräs indragna sätesgård Vartorp i Rottne sn. Styvsöner som nämns är Anders Magnus Eketrä (fänrik vid Kalmar reg) och Magdalena Margareta Eketrä (J Silfving,  GT 1951 s 261-62)  Dessa 2 styvbarn står i EÄ utan känt samband.  Syskon dessutom fänrik Nils Albrekt Eketrä 1662-82 och Anna Catharina Eketrä 1666-94. född i Vartorp.

[Niclas Rosenbalck]

Det kanske kan vara värt att nämna att det i Allbo domböcker (Kronobergs län) under 1670- o 1680-talet förekommer en namne befallningsman Hans Håkansson som bl a nämns på Tagel, Mistelås sn. Denna är inte densamma som Hans Håkansson Berghman ifall någon skulle stöta på namnet i andra sammanhang.
 
mvh Niclas

[Göran Johansson]

Bouppteckningen efter Sven Bergmans måg Isac Schönborg upprättades i Jönköping d. 17 april 1727. När den gjordes hade änkan Beata Helena Bergman redan gift om sig med auditören Hindrich Berling. Arvingarna var förutom hustrun barnen Anders Gabriel och Anna Helena Schönborg. Barnens förmyndare var Carl Fougman. I samma akt som denna bouppteckning finns följande tillägg:
 
Under det semnare gifte med min Sahl. man Hr Auditören Berling, har allenast contante medel till 500 Dr smt uti boet influtit, härrörande af min Sahl. mans innestående löningar, hwilka efter slutad liquidation blifwit indrefna, och sedermera utlänte till Secreteraren, wälborne Hr Johan Georg Lillieberg. Jönköping d: 26 Jul? A:o 1737.
BH Bergman
Diupt bedröfuad Enkia
 
Änkan tycks således efter de bägge männens saliga bortgång år 1737 på eget initiativ  ha lånat ut den senare makens innestående lönepengar till Johan Georg Lillieberg. Denne var då en yngling vid pass 24 års ålder. Det går naturligtvis inte att dra några andra slutsatser av detta än att familjen Lillienberg och änkefru Bergman kände varandra ganska väl.
 
Frågan är om änkefruns affärer kan ha avhandlats vid rådhusrätten i Jönköping vid något tillfälle under åren 1727-1737.  
 
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Citat hämtat från Gunnar Tonnquists hemsida:
 
I Göteborg levde omkring år 1700 (Olga Dahl) systrarna Ella och Sara Schönborg, döttrar till Elin Håkansdotter, sedan 1693 änka efter vaktmästaren vid Nya Älvsbofrg Anders Andersson Brass. Var Ella och Sara Elins döttrar i ett tidigare gifte med någon Schönborg, och var Isak Schönborg en bror till dem?
 
Ella Schönborg var gift med sergeanten vid arti-lleriet Erik Nilsson Lillieberg, med vilken hon hade sonen Abraham. Mannen var son till styckjunkaren Nils Assarsson. (Fanns här någon koppling till Anna Drysenias morbror Lillieberg?)
 
Sara Schönborg var gift med Gunnar Nicolai Hadelin, kollega vid trivialskolan och död 1742.
 
Kopplingen till Lillieberg är intressant! Någon som kan komplettera Gunnars funderingar?

[Calle Lindström]

Lotta m. fl. - i Lottas inlägg 12 april nämner hon barnen till Håkan Joensson. Om befallningsmannen Jonas Håkansson, så nämns han av Alf Erlandsson (Skånska generalguvernementet) som utsedd till befallningsman i Bräkne och Listers härader 1658. Kalle Bergman anger i Makt, Möten, Gränser (Diss. Lund 2002) att han är borgmästare i Ronneby 1663 och omnämns i ett dokumentet från Skånska kommissionen från oktober 1669, som sal. Befallningsmannen.(sid 192).
 
Med vänlig hälsning
Calle L

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej!
 
Den dotter till Håkan som uppges i SmolUps som NN, g m Joachim N Krokius (enl. Silfving) är troligtvis densamma som Joakim skriver om ovan, Elisabet gift med Israel Krok. Silfving har antagligen fel förnamn på N Krokius.
 
Mvh//
Lotta

[Göran Johansson]

Inläggen ovan från mig handlar ganska mycket om släkterna Schönborg och Lillieberg. Jag har tagit mig friheten att återupprepa delar av dessa inlägg under övriga släkter: Lillieberg resp. Schönborg.
Mvh
Göran

[Anders Elofsson (Andelo)]

Hej !  
 
Efter att läst igenom denna sida så har jag ett par personer som skulle kunna passa in i denna Bergman släkt.
I Ryssby (H) så finns emellan 1695-1727 en Salpetterssiuderiinspector Nils Bergman med hustru Anna Bröms.
Dom får vad jag har kunnat hitta 5 barn
Petrus född 1708-03-01
Arfwid född 1709-10-18
Johan född 1711
Andreas född 1713-07-22
Gustaf född 1719-02-10
 
En som också syns ofta då är en förare och fendrik Hans Bergman.
 
Med tanke på namn som Arfwid , Gustaf och även då denna Hans så får man ju tankar att dom skulle kunna vara släkt med förut nämnda personer på denna sida.
Det vore kul att höra någons åsikter om detta.
 
M.v.h. Anders

[Benny Borgstrand]

Anders,
 
Ingen av ovanstående personer du nämner kunde jag hitta under adliga ätten Berghman, nr 922.

[Anders Elofsson (Andelo)]

Hej Benny !
 
Nej det vet jag att dom inte gör utan min tanke var att dom kan ju tillhöra den släkten utan att just tillhöra den adliga grenen.Det fanns ju bröder som inte blev adlade och kanske ändå hette Bergman.
Och när det gäller forskning länge tillbaks så är det ju inte säkert att man hittar alla barn.
Därför så ställde jag denna fråga när det finns så många duktiga foskare som söker uppgifter i så många arkiv som vi vanliga forskare sällan kommer i kontakt med.
 
M.v.h. Anders

[Benny Borgstrand]

Hej Anders,
 
Ja släkt med släkten kan dom ju vara.
Mina uppgifter hämtade jag från Riddarhuset stamtavlor.
 
Men visst kan det finnas släktband.

[Magnus Lindskog]

"Datum Upsala 8 Septemb: 1675
Öppet bref för Landzbookhållaren Hans Håkonsson Bärgman at få Frelsse Frijheet
Wij Carl .p. Giöre witterligit, at effter som wår troo Tienare och Landzbookhållare i Wexiö Lähn, Ehrlig och Förståndig Hans Håkonsson Bärgman hafwer af barndomen giordt gode prober af sin qvalitet och skikeligheet, och sig med all Flijt och trooheet utj wår och Cronans tienst bruka låtit; Fördenskull hafwa Wij så i anseende deraf, som och hans framledne Faders befallningzmannens Håkan Jonssons redelige och trogen tienster, af serdeles gunst och nåde effterlåtit, effter som Wij här med och i detta wårt öpne brefz krafft unna och effterlåte honom Hans Håkonsson Bergman Frälse Frijheet och Wilkor, således at hwad honom uti sitt Frälse giffte, som han skall giordt hafwa och föräldrarna förnimmer wara tillfredz med, kan antingen uti arff effter Föräldrarna tillfalla eller han ellieet kommer till at erfwa eller förwärfwa, skall till ingen nådehl[?] eller afsaknad dhem eller dheras barn, som af dheras ächta säng kunna här till wara födde eller här effter födde blifwa, lända eller räknadt warda, utan at dhe dhet samma arffskap som dem i så måtto tillfallandes warder och med rätta praetenderas kan, måge obehindrat för hwariehanda Släktens åtahl i detta måhl niuta och frij disposition som annan dheras wällfångne Egendom deröfwer hafwa, och det alldeles under frälse Frijheet på samma Sätt och wilkor som andre Frälsemän sådant nyttia, bruka och besittia. Wij biuda och befalle fördenskull här med allom som Oss med troo, och hörsamheet förplichtade äro och för wår skull wele och skole giöra och låta, at the mehrbem:te Hans Håkonsson Bärgman, hans hustru och ächta Lijfzarfwingar wed detta dheras privilegio oqwalde och oturberade blifwa låta, och härutinnan dhem intet hinder eller förfång tillfoga i någon måtto nu eller i tillkommande tijder. Till yttermera .p.
Carolus"

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038912_00108 ff
Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/417 (1675)


https://www.adelsvapen.com/genealogi/Berghman_nr_922