Bagge af Berga

[Nina Olds]

Jag söker mer information om Bengt Bagge af Bergas,f 10 jan 1594 från Berga, Kronoberg d 1 apr  1660, förfäder på mödernet.
Hans mor var Poletta von Zijlen(gift med Eric Bagge af Berga), f 1538 från Berga, Kronoberg. Hennes föräldrar var Johan von Zijlen, f omkr. 1515 från Neuendorff, Mecklenburg och Adelheid Claesdotter Wackerbart, f omkr. 1515 från Berga, Kronoberg.
Jag har förgäves försökt hitta detta efternamn. Det närmaste jag kan hitta är van Zijlen i Nederländerna men bara personer som levde under 1800-talet..
Vore evigt tacksam om någon kunde hjälpa mig.

[Annika Andersson]

Hej!
 
Jag kan tyvärr inte hjälpa dig med din fråga men det vore intressant att få jämföra min lilla ärvad forskning, eftersom jag även har Bagge af Berga med i min släkt.

[Magnus Bäckmark]

Hej Nina!
 
Din uppgift att Poletta skulle ha varit född 1538  - dvs 56 år vid sonen Bengts födelse - förbryllar mig. Var har du hittat denna uppgift? Jag arbetar med supplementbanden till Elgenstiernas ättartavlor och om det är en verifierbar uppgift som Elgenstierna har förbisett så är det angeläget att kunna komplettera på den här punkten. Vänligen svara till min e-postadress.
 
Magnus Bäckmark
Sveriges Släktforskarförbund

[Niclas Rosenbalck]

Uppgifterna ovan om årtal för Poletta von Zijlen och hennes föräldrar måste vara felaktiga och tagna ur luften. Hon var nämligen hovjungfru i mitten av 1580-talet och således i sin ungdom (alltså knappast född 1538!).
Poletta blev besoven av Johan Larsson Sparre år 1585 (barn fött 1585/1586), sedemera 1586 blev hon bortgift med lågfrälsemannen, hovjunkern, Erik Bengtsson [Bagge af Berga]. Polettas släkt ville ej ingå någon förlikning med Johan Larsson Sparre utan hotade att stå honom efter livet, varför han den 14 mars 1586 fick konung Johan III:s skyddsbrev emot dem (källa: Elgenstierna del VII s 412, Sparre af Rossvik). Om ett brev som nämner Poletta se här.
 
I en artikel i Värendsbygder 2001, Adeln i norra Allbo i storgodsens skugga av Jan Samuelson, nämns följande (aa s 67-68):
Godsherren Johan Sparre på Bergkvara hade år 1585 fått ett barn med en polsk adelsflicka, vid namn Poletta von Zijlen, samtidigt som han var förlovad med dottern till den mäktige Per Brahe (d.ä.). Detta var naturligtvis ett planerat äktenskap som inte fick gå i stöpet, och därför försökte man få den ogifta modern bortgift med någon annan. I ett brev som brodern Erik Sparre skrev till Johan talade han om att de borde försöka få denne brevbärare Arvid Jönsson med hans faders bifall att gifta sig med henne. I brevväxlingen talade bröderna även om andra alternativ, där det också nämndes att med ett sådant giftermål skulle följa en lämplig gåva i form av jord eller pengar. Här försökte alltså bröderna Sparre utnyttja de nätverk som fanns och förmå en av sina klienter att, mot belöning och naturligtvis en garanti om fortsatt gunst, gifta sig med flickan. Den Arvid Jönsson som omnämns var son till den tidigare nämnde Jöns Arvidsson (Rosenbielke) på Lästad, bara någon mil från Bergkvara. Även om det inte var Arvid Jönsson som till slut gifte sig med den polska flickan, var det han som fick fungera som budbärare upp till Stockholm, och han var en av de kandidater som föreslogs till äktenskapet. Här har vi ett tydligt tecken på att han ingick i nätverket kring Bergkvara.  
Samuelson hänvisar till att källorna för Sparre-von Zijlen-historien är E 5465 (RA).
 
I Elgenstierna del I, s 193, (Bagge af Berga, tabell 12) nämns följande uppgifter:
Erik (son av Bengt. Tab. 11); uppgives hava varit överstelöjtnant vid Dalreg:t på Carl IX:s tid, men förekommer icke i bevarade rullor för regementet. - G. 158(6) m. Poletta von Zijlen, dotter av hovmarskalken Johan von Zijlen till Neuendorff i Mecklenburg och adelheid Claesdotter Wackenbart.
        Barn:
Margareta , död ung.
Anna , till Ed i Sunds sn (Ög.). G.m. befallningsmannen på Vadstena slott Per Larsson till Solberga, som levde 1629.
Ingeborg. G.1600 m. häradshövdingen och befallningsmannen på Stegeborg Henrik Nilsson, till Skälboö, i hans 2:a gifte, stamfader för adliga ätterna Reuter, nr 158 och 314.
Bengt , f 1594; landshövding; död 1660. Se Tab. 13.
 
Kan dessa uppgifter och barn verkligen stämma?
 
I Personhistorisk tidskrift 1985, s 16, nämner den mycket eminente Hans Gillingstam, i en recension av Dalregementets officerare och underofficerare 1542-1699, om Erik Bagge och att ...mot uppgiften, att han skulle ha varit överstelöjtnant under Karl IX:s tid, talar också, att Erik Bengtsson, som han i verkligheten hette, var död redan enligt Smålands landskapshandlingar 1590:11:1, f 8, Riksarkivet, och att hans änka Poletta von Zijlen nämnes som änka i Smålands landskapshandlingar 1592:3, f.8 (jfr J.A. Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 4:3, 1976, s 1087). Detta har sitt intresse även med hänsyn till att deras son Bengt Bagge, som till sist blev landshövding, enligt en i föreliggande verk (s. 159) ingående och från Elgenstierna hämtad uppgift, som torde återgå på en ännu bevarad inskription i Aspö kyrka i Södermanland, var född så sent som 1594. Poletta von Zijlen, som före sitt korta äktenskap varit den senare i kalmar 1599 avrättade Johan Sparres älskarinna, lägrades som änka av Ulf Persson (Halvhjort av Flishult) enligt Ärkebiskop Abrahams räfst (1901), s. 90, men det förefaller föga sannolikt, att en frukt av denna förbindelse skulle kunna få hennes svärfaders såväl förnamn som tillnamn, varför det troligaste torde vara, att Bengt Bagge var född senast 1590.
 
Erik Bengtsson [Bagge af Berga] anges alltså död senast 1590 (troligen 1589? då landskapshandlingarna vanligtvis uppgjordes i slutet av föregående år; dock bör dessa detaljstuderas, obs!). Är det då troligt att han ska ha hunnit få fyra barn med Poletta von Zijlen åren 1586-90 ?  
Vad gäller dottern Ingeborg så anges hon ha gift sig redan 1600(!) med Henrik Nilsosn [Reuter till Skälboö]. Är hon frukten av Polettas förbindelse med Johan Larsson Sparre och barnet som föddes 1585 ?
Likaså dottern Anna som var gift med befallningsmannen Per Larsson till Solberga bör ifrågasättas. Per Larssons änka hette Anna Henriksdotter och avled först 1661. Via kombination med Elgenstiernas uppgift att Per Larssons hustru Anna var dotter av Erik Bengtsson [Bagge af Berga] ohh fru Poletta von Zijlen så har genealoger i litteraturen hävdat att Per Larsson var gift två gånger, först med Anna Eriksdotter Bagge och sedan med Anna Henriksdotter. Kan Per Larssons hustru Anna Henriksdotter istället vara dotter av Ingeborg gift med Henrik Nilsson [Reuter till Skälboö] och via dem kommit att avyttra gårdar som tillhört Erik Bengtsson [Bagge af Berga] och hans hustru Poletta?  
Almquist i Frälsegodsen, sid 1009, angående Solberga, 1 mt i Vifolka hd och Sya (nu Veta) sn anger att Per Larsson 1618 24/4 fick ett särskilt överlåtelsebrev på Solberga av sin svåger Bengt Bagge den yngre (död 1660) - kanske har man dragit för stora slutsatser på vad Elgenstierna uppgivit utan att kontrollera vad  originalkällorna verkligen anger?  
 
Har någon studerat ovanstående familj närmre i domböcker eller andra handlingar?
 
mvh Niclas Rosenbalck

[Henrik Mosén]

Hej!
 
Per Larsson till Solberga var onekligen gift två gånger, första gången med Anna Eriksdotter (Bagge af Berga) och andra gången med en Anna Henriksdotter (för övrigt syster till slottsfogden i Vadstena Johan Andersson Bruuns hustru Margareta Henriksdotter).
 
Styvbarnen till Anna Henriksdotter är inte överens med henne om diverse saker, varför de kommer till tinget i Vifolka ett antal gånger.
 
Vid hösttinget 1656 framkommer bl a att Bengt Bagge till Berga och Lagnö är bror till Per Larssons första hustru Anna Eriksdotter. Där anges också att hennes moder var den avlidna frun Poletha von Sylen. Att det framgår där beror på att Anna Henriksdotter hävdar att Ed i Sunds sn, Ydre hd, är Per Larssons avlinge, medan styvbarnen hävdar att det är Anna Eriksdotters arvejord. Rätten konstaterar för övrigt att det är den senares arvejord.
 
Vad gäller Ingeborg, så har jag inte noterat på datorn att jag sett henne nämnd, så där har jag inget ljus att sprida för tillfället.
 
Mvh, Henrik

[Olle Elm]

Hej Henrik,
Du skriver: Anna Henriksdotter (för övrigt syster till slottsfogden i Vadstena Johan Andersson Bruuns hustru Margareta Henriksdotter. Är deras fader Henrik känd?
Vänligen,
Olle

[Henrik Mosén]

Hej Olle!
 
Någon far är inte känd vad jag vet vet... även om jag har för mig att jag för några år sedan funderade lite på det hela. Är inte hemma nu, så jag kan inte titta efter om jag funderat på några teorier.
 
Mvh, Henrik
 
PS Skulle någon känna till denna fader så vore jag naturligtvis glad att få veta det. Att de är systrar skrev jag ovan utan reservationer, men konstaterandet bygger på ett domboksmål i Valkebo härad där Per Larsson och Johan Bruun anges vara svågrar, om jag minns rätt så här på fri hand.

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Hej!
 
Jag har inget att tillföra av egna tankar i denna diskussion - däremot har jag en notering på min att-göra-lista (ej gjort - ännu).
 
I den listan finns uppgift (till mig själv) om uppföljning av Göta hovrätt prot. 1658 4/11 där enligt uppgift [Smol. Ups del II, nr 400] mag. Samuel Brask inlägger en supplik för sig och sina svågrar välb. Erik Rosenholm och herr Jon Moderus [gift med Märta Pedersdotter, enligt samma notis dotter till Per Larsson] i en arvstvist mellan dem och deras styvsvärmoder Anna Hindriksdotter. Peder Larsson till Solberga har alltså ingått ett andra äktenskap, och Elgenstiernas uppgifter, att Anna Bagge dött i Jönköping 1661 måste vara felaktiga; detta dödsår gäller med all sannolikhet denna andra hustru Anna Hindriksdotter ... osv. - Den vidlyftiga arvstvisten anges först handlagd i Skänninge.
 
Alltså inga egna studier - utom att Märta Pedersdotter [död 1698 i Moheda] är namnet på kyrkoherden Jonas Laurentii Moderus' hustru [mantalslängder m.m.].
 
Mvh /Gunnar

[Henrik Mosén]

Hej!
 
Anna Eriksdotter (Bagge) var död åtminstone 1649 [dombok Valkebo hd].
 
Mvh, Henrik
 
PS Jonas Moderus hör till de kärande (tillsammans med Erik Rosenholm och Samuel Brask) vid vintertinget 1656 i Vifolka härad, då de kärar till Anna Henriksdotter i Gudhem (Per Larssons andra hustru).

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Solberga (i Sya socken) och Gudhem nämns i en begravningsskrift efter Anna Rosenholm (som jag antagit är Anna Pedersdotter g m Erik Pedersson Holm). [Ref.: KB, Verser till och för enskilda, Anna Rosenholm 1655 3/1, folio, med noteringen Rosenholm, Anna Petri, g m Ericus Petri Rosenholm.]
 
Första sidan (utdrag):
Nobilissimo Consultissimo Domino, Dn. Erico Petri Rosenholm, Domino de Soolbärga & Gudhem ...(etc.)
obitum
Nobilissimae Lectissimae.. Dominae
Dn. Annae Petri Rosenholm /
Dominae de Soolbärga & Gudhem
...
Ipso die III. Calendas Januarias, quo pijs ejus Manibus
Holmiae, Anno M.DC.LV ... etc.
(Uppgjord av Claudius Arhenius, Linköping, tryckt i Stockholm /Holmia/ - där Erik Pedersson enl. Elg. var verksam.)
 
Erik Pedersson, adlad Rosenholm uppges [Elg. Rosenholm tab. 1.] ha ärvt Solberga i Sya sn efter sin första fru - som ju uppenbarligen är ovan nämnda Anna Petri och som enligt denna skrift dog (?) 3/1 1655. Gudhem har jag antagit bör vara Gudhem i Veta socken. - Erik P. Rosenholm uppges [Elg.] död 1672.
 
Tidpunkten 1655, knytningen av Erik P. Rosenholm till Solberga - kan det möjligen vara en pusselbit - om än senfärdig (Anna Pedersdotters arv efter fadern Per (Peder) Larsson?).
 
Almquist (Den civila lokalförvaltningen ... ) uppger att Per Larsson var fogde i Vadstena län 1612-1617, arrenderade Tjust 1620-1624 (tills. med Didrik Dijkman) och ensam Norrköpings gd och två socknar i Lösings härad 1626-1629.
 
Fick Per Larsson överlåtelsebrev på Solberga [Niclas Rosenbalck/Almquist Frälsegodsen ovan] - i anslutning till att han gifte sig (1618?) med Anna (Eriksdotter Bagge)?
 
Mvh /Gunnar

[Stig Östenson]

Av tidigare inlägg framgår det, att Erik Bengtsson (Bagge af Berga), som dog senast 1590 (Gillingstam)och troligen redan 1589(Rosenbalck), inte var gift med Poletta von Zijlen särskilt länge (1586-89).Enligt Elgenstierna hade makarna fyra barn, och av dessa hade  dottern Karin och sonen Bengt  bevisligen dem som föräldrar, väl också den i unga år avlidna Margareta (som kan ha varit uppkallad efter sin farmor). När det gäller den föregivna dottern Ingeborg, som år 1600 skulle ha blivit Henrik Nilssons (Reuter af Skälboö) andra hustru, har Niclas Rosenbalck väckt frågan, om hon måhända i själva verket var frukten av Poletta von Zijlens föräktenskapliga förbindelse med Johan Larsson Sparre och född 1585.
      Sent omsider har jag hittat fram till detta ställe på internet (tills för 1½ månad sedan trodde jag, att internet bara var en plats, där mina barnbarn chattade med sina jämnåriga),och upptäckt, att jag kan bidra med  upplysningar  om ännu en dotter till Erik Bengtsson (Bagge af Berga), nämligen Brita, som av Elgenstiena(EAÄ I, s. 193a och IV, s. 372b) felaktigt görs till hans syster. Dessa upplysningar härrör från Aspelands härads vinterting, den 16/1 1620. Löjtnanten Peder Månsson (Lood i Småland), som var svärson till Truls Kåse, förebragte då två skrivelser, dels ett brev av Johan III i kopia, daterat Svartsjö den 28/6 1585,  enligt vilket den år 1577 avrättade Bengt Bagges änka (Margareta Somme)då fick konfirmation på innehavet av Haddatorp i Mörlunda socken, som hade indragits till kronan i samband med mannens avrättning, jämte några andra hemman, dels också ett pergamentsbrev i original, daterat Öjhult den 14 oktober 1614, enligt vilket han hade köpt Haddatorp i Mörlunda socken av Jöran Trulsson Kåse. Peder Månsson ville av häradsnämnden få bekräftat, att Haddatorp med orätt hade införts som kronohemman i jordeboken, och han fick stöd i en skrivelse den 14/7 1619 av Börje Kuse i Lilla Aby, som satt främst i nämnden och tidigare hade varit både häradets riksdagsman och länsman, av Olof Jonsson i Mossebo, som satt som nummer två i nämnden samt av kyrkoherden i Mörlunda, vilka intygade , att hemmanet alltid varit frälse. Sedan Truls Kåse fick Erich Bagges dotter brukade han samma gård Haddatorp till en settesgård, står det i domboken.
      Hade Erik Bengtsson (Bagge af Berga) och Poletta von Zijlen verkligen fem barn under sitt kortvariga gifte? Även om hypotesen, att deras föregivna dotter Ingeborg hade Johan Larsson Sparre till far, aldrig kan bekräftas,gör den sig ännu mera påmind nu, när deras tredje barn, dottern Brita, är dokumentariskr belagd i en samtida källa(Hon skall alltså strykas som dotter till den år 1577 avrättade Bengt Bagge i Adelns ättartavlor).

[Stig Östenson]

Fem timmar har jag suttit och skrivit, och tre gånger har mitt inlägg försvunnit, och obegripliga kommandon har inte hjälpt mig att få tillbaka texten.Detta är mitt sista försök, och nu blir inlägget maximalt kort utan hänvisningar till tidigare inlägg osv. I Aspelands härads dombok, vintertinget 1620, den 16/1 står det i en av dokument och muntliga utsagor styrkt utredning om hemmanet Haddatorp i Mörlunda socken: Sedan Truls Kåse fick Erich Bagges dotterbrukade han samma gård Haddatorp till en settesgård. Truls Kåses hustru Brita Bagge var således inte dotter till den år 1577 avrättade Bengt Bagge på Berga utan till dennes son Erik Bengtsson (Bagge af Berga), som i sitt kortvariga (1586-89) gifte med Poletta von Zijlen bevisligen hade också dottern Karin och sonen Bengt och kanske också den tidigt avlidna Margareta, i så fall uppkallad efter sin farmor. Frågan om makarnas föregivna dotter Ingeborg kan vara ett femte barn till dem, eller om hon kanske i stället var född 1585 och  hade Johan Larsson Sparre till far, som väckts härovan, gör sig återigen påmind !

[Stig Östenson]

Den i rymden försvunna tredje versionen av mitt inlägg har tydligen av milda makter återskapats under natten ! Jag vill här bara göra ett litet påpekande om datering i texter avfattade på latin. Gunnar Ståhl citerar i ett inlägg den 25 oktober härovan en begravningsvers, daterad Ipso die III Calendas Ianuarias ... Anno M.DC.LV. På svenska motsvarar detta inte den 3/1 1655 utan den 30 /12 1654. (Kalendae = den 1 januari, III Kalendas = den tredje dagen före Kalendae, varvid även Kalendae själv inräknades i detta ordningstal, dvs räkning baklänges: den 1/1, den 31/12 och den 30/12). Felet beror tydligen inte på Gunnar Ståhl utan  finns redan i den av honom citerade  KB:s katalog.

[Stig Östenson]

Datum för förhandlingarna på Aspelands härads vinterting 1620 skall var 24/1, ej 16/1.

[Anders Ryberg]

Stig!
Det är mycket glädjande att kunna ta del av dina upplysningar här på Anbytarforum, hoppas att tekniken är nådig mot dig framöver.

[Henrik Mosén]

Uppenbarligen har Erik Bengtsson (Bagge af Berga) fått väldigt många barn på kort tid, om uppgifterna ovan stämmer...
 
Åtminstone bör följande vara barn i giftet med Poletta von Zijlen, om jag förstått det hela rätt:
 
- Bengt
- Karin
- Anna (i Vifolka dombok 1656 uppges hennes mor ha varit Poletta von Zijlen enl mitt inlägg ovan)
- Margareta ?
- Brita
 
-----------------
 
- Ingeborg (kanske då dotter till Johan Larsson Sparre enl ovan)
 
I värsta fall ska alltså paret Erik och Poletta ha fått 6 barn under åren 1586-89, sannolikt åtminstone 4 eller 5, då Ingeborg förefaller kunna vara avlad av annan fader. Ett par av syskonen bör kanske ha varit tvillingar för att detta ska gå ihop?
 
Har jag uppfattat detta rätt? Som vanligt är jag inte hemma och kan därför inte titta efter i Elgenstierna och Almquist m fl böcker...
 
Jag undrar över Stig Östensons inlägg: Du nämner inte Anna som dotter till Erik Bengtsson (Bagge af Berga). Beror det på att du inte tror att hon hör till samma gifte som Bengt och Karin? Uppgiften som jag har om hennes möderne är ju ett halvsekel från händelsen i fråga, så nog kan den vara felaktig, men jag har inte haft anledning att tvivla på uppgiften tidigare. Kan dottern Brita, som du funnit som dotter till Erik Bengtsson, vara dotter till någon annan är Poletta?
 
Mvh, Henrik

[Inge Ledje]

Väldigt roligt att få se Din signatur här på Rötter, efter alla artiklar av Dig, som man haft anledning läsa under åren lopp. Den senaste häromdagen om förnamnet Dammö i Virserum.
Mvh
Inge

[Inge Ledje]

Väldigt roligt, Stig,  att få se Din signatur här på Rötter, efter alla artiklar av Dig, som man haft anledning läsa under åren lopp. Den senaste häromdagen om förnamnet Dammö i Virserum.
Mvh
Inge

[Stig Östenson]

Henrik !
 Den Karin, som jag nämner som bevisligen dotter till Erik Bengtsson, är Din Anna. Någon Karin har jag inte sett någonstans, och det var Din Anna jag avsåg med detta ur intet hämtade namn - Du har ju sett mina svårigheter med detta medium.

[Stig Östenson]

Henrik igen !
Jag kollade i Elgenstierna.  Karin var ju Erik Bengtssons syster - den enda, när Brita nu visat sig vara hans dotter ! Jag måste ha läst med vinda blickar sent på natten, när makterna var emot mig.

[Henrik Mosén]

Hej Stig!
 
Då förstår jag bättre.
 
Mvh, Henrik

[Inga Pettersson]

Det förefaller finnas en hel del personer med  familjenamnet Bonde utan att tillhöra den adliga ätten Bonde.  Jag har läst någonstans att det också skulle vara ett soldatnamn.  Är det någon som är insatt i detta ämne?

[Inga Pettersson]

Förlåt!  Inlägget har hamnat fel.

[Cary Gustafsson]

I Hans Brasks släktbok på sid 157 på en antavla, förekommer frälsemannen Jöns Abjörnsson, Hans Brask räknar upp tre barn tll honom: Abjörn Jönsson bel. 1451, Niels Jönsson och slutligen hustru Gunil! Någon som kan hjälpa till med belägg för hennes existens.
 
 CARY,

[Anna Halvarsson]

Hej!
Jag söker Emilia Sophis Bagge, född 1830-10-12 Sandsjö (G), död Smedstorp, Sjösås (G).  
Hon var dotter till Carl Gustav Bagge, Sergeant,  
och Carolina Fredrica Lundström; barn: Gunnar  
Adolf Svensson -153)  
Jag skulle vilja veta mer om hennes föräldrar.
 
Tack på förhand!
mvh Anna

[Per Schröder]

Hej Anna!
Emilia Sophia Amalia Bagge tillhörde adelsläkten Bagge af Berga och finns i Elgenstiernas Ättartal som finns att titta i på de flesta bibliotek.
Mvh
Per Schröder

[mimmi]

hej
har en i släkten som heter Bengta Åbjörnsdotter Bagge af Berga nr. 118 som var gift med Bengt Dun Sparre är det någon som vet något mera om dessa personer eller vart jag skall forska vidare. Är tacksam för alla svar
MIMMI
 
Hej Mimmi. Vi vill gärna veta vad ditt efternamn är också, så skriv i fortsättningen in både för- och efternamn i rutan för Användarnamn, är du snäll. Tack. Mvh Yvonne Carlsson, Anbytarvärd

[Maritha Berglund]

Bengt Dun
Avled efter 1461
 
Gift med:  
Bengta Abjörnsdotter
Avled efter 1461
Antavla Föräldrar
 
 
Vigda 1459 före
 
Barn:
Gyrit, född 1425 cirka  G m häradshövding Brun Svensson, Häggetorp.  
 
Bengt Dun var väpnare och häradshövding i Frökinds härad. Han bodde i Häggetorp. Han var fogde på Axevalla slott. Hade en sparre i vapnet. Hustrun Bengta var av den adliga ätten Bagge av Berga (nr. 118).
 
Källa: Den introducerade svenska adelns ättartavlor av Gustaf Elgenstierna.
Källa: The Church of Jesus Christ of Latter-Day Saints.  
Sök på detta forum Bengt Dun Sparre- så kommer du in i en diskussion.
Mvh Maritha

[MIMMI SVENSSON]

Hej
Tack så mycket för detta maritha

[Niclas Rosenbalck]

Poletta von Zijlen tillhörde en mecklenburgisk adelssläkt von Zule (även von Zulen). Hennes far var Johan Zule (~von Zule) och modern var Adelheid (Alheit) Wackerbardt. Om Polettas möderne kan följande nämnas:
Morföräldrarna var Claus Wackerbardt till Cugel/Cuegel och Segean (Segran?) i Mecklenburg och Polita Schacke. De hade sju barn (fyra söner och tre döttrar):
Dethloff Wackerbardt
Otto Wackerbardt (f 9/3 1540 i Cuegel, Niedersachsen, död 20/3 1599 i schwerin, begr. 17/4 1599 ibid.; domprost i Schwerin , gift 1573 med Anna Sperling
Luder Wackerbardt  
Frantz Wackerbardt
Wille Wackerbardt gift med Jochim Winterfeld
Alheid (Alheit) Wackerbart gift med Johan Zule
Dorothea Wackerbardt gift med Heidenreich Bybow ifrån Westenbr?gge
 
Morfadern Claus Wackerbardt gifte sedan om sig med Ilsebe Bl?cher och hade med henne tre barn:
Frantz Hinrich von Wackerbardt , överflyttade till Sverige - är han känd i svenska källor?
Polita Wackerbardt
Anna Wackerbardt
 
Poletta Zule (som hon rätteligen bör skrivas) möderne ser ut på följande vis:
 
1 Adelheid (Alheit) Wackerbardt , g.m. Johan Zule
 
2 Claus Wackerbardt
3 Polita Schacke
 
4 Dethloff Wackerbardt
5 Pelle von Plessen (av huset (~släktgrenen) Neuen Hofe)
6 Luder Schacke zu Basthorst i Sachsen
7 Adelheit von Oppershausen
 
8 Otto Wackerbardt
9 Adelheit Schacke (av huset (~släktgrenen) Gultzow/Niedersachsen)
14 Werner von Oppershausen , till Elbingen, L?neburg
 
16 Marquard Wackerbardt , domprost i Ratzeburg
17 Margareta von Soltzing , ifrån L?neburg
 
32 Curt Wackerbardt , riddare , levde omkr. 1260
33 NN Stake ifrån Holstein
 
Källa till ovanstående är likpredikan efter Polettas morbroder domprosten Otto Wackerbardt i Schwerin (tryckt 1600, Christoff Reussner, Rostock).
Forskning om Johan Zules släkt fortgår... ber att få återkomma till denna vid tillfälle.

[Lone Wredstrøm]

Jeg har avfotograferat från Elgenstierna tilbaka på 1980-talet om Anders Halstensson Bagga. Hans dotter Carin gift med Hans Strang er min ane.
Finns nogle nya - supplerande upplysningar om släkten ?

[Gun Karlsson]

Hej, finns det några uppl. ang.Anna Larsd;r/Bröms/Bagge af Berga nr 118 lär vara f. omkr.1552, senare gift m.Måns Olofson Stjärmbjälke tacksam för alla svar-MVH GUN.

[Benny Borgstrand]

Hej Gun,
 
Det här inlägget bör nog ligga under introducerad adel ( Bagge af Berga )
 
Anna, dotter av Bröms ( Bagge af Berga, nr 118 ) och Anna Bengtsdotter. Det finns ingen uppgift om Annas födelseår, levde ännu 1614 och då som änka efter Måns Olofsson ( Stjärnbjelke ) hovjunkare och hövitsman, skjuten vid belägringen av Kalmar slott 1599-04-30 och begraven i Sunds kyrka i Östergötland 1599-05-23.
 
Källa: Riddarhusets stamtavlor ( 2002 ) som absolut inte är felfri.

[Bengt Rydh]

Elgenstierna anger inte vem som var mor till Abjörn Jönsson [Tab 3].
 
Har dock sett uppgifter (tyvärr har jag missat källan) att modern skulle ha varit Jöns Abjörnssons [Tab 1] första hustru Christina Magnusdotter. Elgenstierna säger att hon sannolikt är dotter till en Magnus Nilsson i Tovaryd. De andra uppgifterna jag har säger att hon är dotter till en Magnus Gislesson och en Katarina Jönsdotter.
 
Någon som vet något kring detta?

[Anna-Karin Haglund]

Hej!
 
En fråga, vilket ska efternamnet på Bröms Halstenssons dotter Anna (gift med Måns Olofsson Stiernbielke) vara? Har sett Larsdotter på ett par ställen, men borde hon inte heta Brömsdotter?? Bröms & Lars kan väl iaf inte vara samma lika!?  
Jag undrar om jag missat något...har utgått från Elgenstiernas bok.
/Anna-Karin

[Kjell Holmåker]

Läs rättelserna i band IX, sid. 250 och 263.

[Anna-Karin Haglund]

Tack Kjell!
Bibblan nästa
/AK

[Erik Fredheim]

Jeg har søkt litt på nettet om familen Wackerbardt. Flest treff finner man på Wackerbarth (th) og noen på Wackerbart. http://de.wikipedia.org/wiki/Wackerbarth klikk på den øverste linken og der kan man lese om ridder Konrad (kort versjonen er Curt el Cort) von Wackerbarth fra 1200 tallet. I en anetavle til en tysk familie http://www.von-restorff.de finner man en god del sammentreff med likprediken (blandt annet Pelle v. Plessen og Otto krug som man finner en del om på nettet). Men også noen feil også jeg finner ikke Marquard Wackerbardt, derimot to stk Konrad. Men dette bekrefter iallefall at vi snakker om riktig Wackerbarth familie.
 
På wikipedia så finnes det også antydninger til enda en Konrad på 1100 tallet som grunnlegger av byen Mølln. Ridder Konrad (II) var gift med Anna Hake (ikke Stake)i følge restorff anene.
http://de.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6lln
Wackerbarth familien har også en del historiske personer blandt annet en kjent general feltmarskalk. http://de.wikipedia.org/wiki/Christoph_August_von_Wackerbarth

[Niclas Rosenbalck]

Ovan nämner Stig Östensson om ett domboksmål ifrån Aspelands härad år 1620 som han påstår ger ett annat faderskap för Truls Kåses första hustru Brita Bengtsdotter [Bagge af Berga]. Datumet då detta domboksmål hölls är 24 januari [ej 16/1 som Stig påstår]. Det lyder som följer:  
 
Aspelands härads dombok 1620, laga ting den 24 januari i Målilla:
[Göta hovrätt - Advokatfiskalens arkiv EVIIaaae:2 ; AD-bild 1979]
Samma dagh Kom welb: och manhafftigh Peder monßon På
hielmsängh, luthenant wnder E: w: monß Stiernes Phan
i Småland, och gaff tillkenna, att wdi Mons arffueßons
Rekenskap ähr haddatorp in skriffuit lijggiandes i Morlunda
Sochn till beswer, för Crono heman, Therföre hade han Nä-
pden och them På gulfuet tilfrågat, om the mines huru
länge som förb:de haddatorp haffuer warit frälße, och skatta
för frälße.  Tå Swarade Bÿrge Kuße i lilla aby, Oluf Jonßon
i Moßeboda och S. her Jonn Petrj i Morlunda med sit bref
giffuit i morlunda then 4 julij 1619 Såßom nämpden och
monge andre, at the aldrigh haffua annat förståt eller
minas, wetan at thet haffuer warit frälße. Ty för ähn som
Bengt Bagge På Berga blef Retat, hade han samma
gård wnder frälße, och the som ther wpå bode skattade förb:d
Bengt bagga, men sedan som bengt Bagge hade för seet
sigh, och han Stod sitt Straf, Kändes alt hans godz in
wnder Cronan, och war ther wnder i trij åhr, Sedan drogh
Bengt Bagges fru till Salig och högloflig i gudj Konungh
 
[Ad-bild 1980:]
Johan, och fich h: K: M: Confirmations Bref På samma hadde-
torp, med nogre andre godz af Barmhertigheet och warkunßamheet
till euerdeligo ägor, Såßom met copia af samma bref Datum
Swartesiö then 28 Junij åhr 1585 för Retten af Peder monßon
Blef Prasenterat till at niuta och Behålla, Och Sedan trulß
Kåß fich Erich Bagges dotter Brukade han samma gård hadde-
torp till en sattes gård [~sätesgård!], Men sedan som hans fru Blef dödh.
Sålde han Peder nilßon På Kulleboda samma gård, och hade thet
wnder frälßet i 12 eller 14 åhr, Sedan försålde Peder nilßon
samma gård till E. w: hans Erichßon, och hade han samma
gård wdj nogon åhr, Sedan Klandrade Oluf Strålle På forb:de
gård. Therföre moste Peder nilßon giffua E: w: hans Erichßon
En annan gård igen. Och alt så ähr wnder frälße Brukat
Jtem Präsenterade och Peder monßon et Peärgaments breff
giffuit i Öihult thenn 18 octobriß åhr 1614, wnder 6 adels
mens Signete, lÿdande, at Jöran trulßon Kååß haffuer
Sålt offb:tte Peder monßon samma gård haddetorp, för
frälße, och denne nw hafft haffuer, men huad ÿterligare
om Ransakningen tillkommer hemställes till the godo E: welb: herrar
Cammeradh etc
 
Då Stig Östensson tar detta domboksmåls innehåll för att vara korrekt och att hans uppgifter möjligen
spridits vidare i litteraturen och i släktforskares genealogier så bör det underkastas en närmare kritik.
För det första så finns Aspelands härads dombok ifrån år 1620 endast bevarad såsom renovation, det vill säga i avskrift, inskickat till Göta hovrätt. Originaldomboken och dess lydelse är förkommen. Då renovationerna ofta innehåller felskrivningar och ibland förkortade texter så bör detta lyftas fram. Stundvis kan dock renovationerna innehålla annan text än originaldomboken varför en studie av båda bör göras om de finns. I Aspelandsfallet har vi bara renovationen att tillgå. Frågan är nu ifall det är en ren felskrivning i renovationsexemplaret 1620 då det anges att Truls Kåse fick Erich Bagges dotter. Ifrån ättartavlorna anges nämligen Truls Kåses hustru heta Brita Bengtsdotter och vara dotter till Bengt Bagge, Erik Bagges far. Notisen kan alltså innehålla en felskrivning, antingen att det skulle stått att Truls Kåse fick Bengt Bagges dotter alternativt att han fick Erich Bagges syster.
 
Kronologiskt bör läsaren uppmärksamma de kända fakta som ovan redovisats om Erik Bagge. Han kan svårligen, ja helt omöjligen, ha fått en dotter Brita Bengtsdotter som redan innan 1602 var gift med Truls Kåse (se Förbrutna gods akter N. 25, arvskifte efter Bengt Bagges änka Margareta Somme 1602 26/7) och som därtill var mor till Truls Kåses barn som hade arvsanspråk till Haddatorp (Mörlunda sn) (jfr nedan). Truls Kåses hustru är alltså Brita Bengtsdotter [Bagge af Berga]. Uppgiften Stig Östensson framför ovan om annan filiation ska alltså helt förkastas som grundad på en felaktigt skriven domboksrenovation.
 
Truls Kåse och hans 1:a hustru Brita Bengtsdotter [Bagge af Berga] hade följande barn:
Per (Trulsson) Kåse, bevistade riksdagen 1627; var 1630 löjtnant vid Jönköpings regemente, död före 1633. G.m. Brita Gustafsdotter Rutencrantz i hennes 1:a gifte ( g. 2: m. Anders Stråle [af Sjöared])
Jöran Trulsson Kåse , nämnd som frälseman (och rustande vuxen) 1618; bevistade riksdagen 1627 m fl under 1630-talet; var 1628 fänrik vid Smålands ryttare; löjtnant därstädes 1630; frånvarande ifrån 1640 års riksdag emedan han fallit av en häst; närvarade vid 1642 års riksdag och underskrev ständernas beslut s.å. 23/2; död samma år och begravd i Frinnaryd kyrka 25/6. Gift med Margareta Bonde (levde änka 1649), dtr t väpnaren Jöran Tordsson Bonde(nr 11). Han hade åtminstone dottern Maria Kåse (1619-1660) till Herrestad, Marbäck sn. Gift 1635 m. ryttmästaren Jakob Jakobsson Pistol, adlad Pistol (nr 253) - död 1655.
[Jöran Trulsson [Kåse] sålde Per Månsson [Lood] del av Haddatorp enligt pergamenstbrev daterat Öjhult (Pjätteryd sn) 1614-10-18. Han var alltså redan 1614 myndig ! ]
Anna Trulsdotter Kåse (Anna Kåse) , levde 1663. Gift före 1614 med underståthållaren Peder Månsson, adlad Lood [i Småland, nr 157]- död 1647
[jfr Aspelands dombok 1620-01-24 ovan - Peder Månsson köpte av Jöran Trulsson [Kåse] del av Haddatorp enligt pergamentsbrev upprättad av dem 1614-10-18 ]
Kerstin Trulsdotter Kåse - gift senast 1629 med ofrälse ryttaren vid Smålands kavalleri Michel Ubbesson i bl a Aneboda, Aneboda sn (Kronobergs län) (son till Ubbe Michelsson ohh Elin Andersdotter [Stråle af Ekna]). Kerstin anklagades 1629 vid Allbo häradsting för äktenskapsbrott då hon rymt med makens ryttarkollega Bengt Nilsson i Skärshult, Aneboda sn. Ovisst vad som sedan hände henne.
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-02-05 21:10)
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-02-06 12:48)

[Mattias Engdahl]

Poletta von Zijlen (riktigare Züle), hos både Stiernman(1) och Elgenstierna(2) kallad dotter till Johan von Zijlen till Neuendorff i Mecklenburg och hans hustru Adelheid Claesdotter Wackerbart, har det tidigare dryftats här i forumet.  Särskilt angående hennes affär 1585 med (eller om nu översättningen av Erik Sparres italienska skall tydas som "våldtäkt" begången av) sedermera ståthållaren på Kalmar fästning, Johan Sparre, samt hennes senare gifte och något för många barn med Erik Bagge av Berga. Äktenskapet skall vara resultatet av förhandlingar mellan Erik Sparre, som därmed lyckats kuva den annars rasande familjen von Zijlen.(3) Angående Poletta's anfäder och mödrar meddelar Rosenbalck i ett inlägg(3) att han återkommer vid ett senare tillfälle, men detta tillfälle verkar tyvärr inte ännu ha anlänt. Själv har jag ingen vart kommit på egna vägar, tills det jag nyligen upptäckte att släkten von Züle redan finns utredd av von Weltzien i en publikation från 1992.(4)  Samtidigt slant jag på en sida på nätet med Erik Bagge och Poletta von Züles son Bengts sexton anor såsom de finnes i Aspö kyrka, Södermanland, där han begravdes 1660.(5) Frågan är alltså vilka Polettas förfäder kunde tänkas vara, och till det lägger jag även frågan om hur sonens antavla i Aspö skall utläsas.


von Weltzien vet att berätta i ingressen att släkten, som besittare av godset Gudow, hade rätten att vara ärftliga marskaler av Sachsen-Lauenburg, där för övrigt många andra gods fanns i familjens ägo (inklusive godset Niendorf).  Det är däremot i Mecklenburg som vår huvudperson står att finna.  Denne hette enligt von Weltzien Joachim, och inte Johan.  Kanske namnet förvanskats i Sverige vid något tillfälle. Som hans hustru uppräknas som förväntat Adelheid von Wackerbarth, dotter till Claus von W. till godset Kogel, och hans hustru Hippolida von Schack till Basthorst. Här har vi säkerligen orsaken till Polettas namn - farmodern Hippolida. En sidonotis berättar att paret hade sju barn, varav endast ett är känt till von Weltzien i urkunderna - en son, David, som skall varit gift två gånger: 1618 med en annars namnlös von der Osten, och igen före 1624 med Ingelburg von Bibow.  Poletta finns inte med, men det kanske inte skulle förväntas med tanke på att hon levt det mesta av sitt liv i Sverige.


Smolket i glädjebägaren kommer näst.  Datumen.  Skall Poletta haft (oäkta) barn med Sparre 1585, så måste hon väl varit i all värsta (och yngsta) fallet 15 eller äldre, och således född senast runt 1570. Frågan blir ju hur troliga von Weltziens datum är: Joachim säges vara född före 1583 och död före 1681 så det är ju inga större problem att han skulle passa med en nypa salt.  "Före" kan ju vara när som helst! Adelheid von Wackerbarth nämnes som född före 1580, och står som omnämnd 1610 (om det är i livet står inte).  Med tanke på detta vill jag sätta i alla fall ett litet frågetecken framför Polettas föräldrar, i alla fall tills vidare.  Härnäst följer ett litet referat, baklänges, om förfäderna, allt enlight von Weltzien, p. 251 (och för Wackerbarths, Rosenbalcks inlägg(3)):


1. Poletta von Züle


*** Gen. 1 ***
2. Joachim von Züle, till Marsow, Zühr, Tessin, och Tüschow, g. m.
3. Adelheid von Wackerbarth.


*** Gen. 2 ***
4. Wedig von Züle, till Tüschow och Tessin, d. 1616, g. m.
5. Beate von Ritzerow.
6. Claus Wackerbarth till Kegel.
7. Hippolida von Schack zu Basthorst


*** Gen. 3 ***
8. Chim (Joachim) von Züle, till Türkensteuer, Marsow, och Tüschow, känd 1555, g. m.
9. Catarina von Barnekow.
10. Daniel von Ritzerow.
11. Sidonia von Brahlstorf.
12. Dethloff Wackerbarth
13. Pelle von Plessen zu Neuen Hofe
14. Lüder Schacke zu Basthorst
15. Adelheit von Oppershausen


*** Gen. 4 ***
16. Volrad von Züle, till Marsow, Tessin, och Zühr, känd 1506 (det känns som det saknas en generation mellen honom och fadern?), g. 1:o m. Anna von Parkentin, dotter till Hardwig von Parkentin; g. 2:o m.
17. Margarete von Rantzau. (obs. mitt antagande att sonen i andra giftet).
18. Joachim von Barnekow till Gustevel (vapen: bockhorn över vinge)
19. Anna von Bülow till Plüskow.
20-23. ?
24. Otto Wackerbarth.
25. Adelheit Schacke zu Gultzow.
26-29. ?
30. Werner von Oppershausen zu Elbingen.
31. ?


*** Gen. 5 ***
32. Johann von Züle, till Marsow, Zühr, och Tessin, känd 1433-39, g. m.
33. Ursula von Bülow.
34-47. ?
48. Marquard Wackerbardt, domprost i Ratzeburg.
49. Margareta von Soltzing.
50-63. ?


*** Gen. 6 ***
64. Volrad von Züle, till Camin, Marsow, Cernin, knape, beseglade 1380-1407, g. m.
65. N. N. von Bralstorf til Tessin (änka till Henning von Melberg).
66. ? Werner von Bülow zu Wehringen.
67. ? Adelheid von Rohr zu Freienstein.
68-95. ?
96. Curt Wackerbarth, riddare, levde ca. 1260.
97. N. N. Stake, från Holstein.


*** Gen. 7 ***
128. Detlev von Züle, 1360-1380, hertigens av Mecklenburg råd, till Marsow.
129. N. N. von Marsow.


*** Gen. 8 ***
256. Detlev von Züle till Camin, riddare, känd 1340/1345.
257. N. N. von Hagen.
258. ? Werner von Marsow, riddare, beseglar 1341.


*** Gen. 9 ***
512. Johann von Züle, till Vellahn och Camin, känd runt 1295.
513. En dotter eller sondotter till Bernhard von Camin, riddare, känd 1246.
514. Gerhard von Hagen till Wichmannsdorf, känd 1304-1313.
515. N. N. von Plessen till Hohen Vicheln.


*** Gen. 10 ***
1024. Detlef Züle, till Zecher, och Gudow, länsman i Ratzeburg.
1025. N. N. von Boddin.


*** Gen. 11 ***
2048. Heinrich de Czecher, känd 1254, till Zecher, riddare, länsman in Schwerin.


Som sagt så finns det orsak att ifrågasätta von Weltziens stamtavla, med särskild tanke på de angivna datumen (och dessutom att jag kan ha läst fel!). Utan tillgång till vidare bevis och helt utan kännedom om medeltidsgenealogi, så blir det svårt at tillägga något, bortsett från vad vi kan lära av vapensköldarna i Aspö kyrka.


Dylika anor bör vanligen läsas (i min erfarenhet, och således här utan källbelägg) som två kolonner, där den vänstra är faderns anor, och den högra moderns.  Den översta skölden till vänster är alltså faderns, och till höger moderns, med de efterföljande som tillhörandes vardera sidan.  Från översta skölden räknat skall den femte bli far- eller morfaderns.  Stämmer detta bör vi alltså se överst till höger, Bagge af Berga, och till vänster von Züle.  Detta stämmer.  Webbsidan(5) misstar det von Züleska vapnet för Scharff(p)enberg, med vilken släkt det har vapengemenskap: i blått fält en schackrutad pil i rött och svart för Züle (eller rutat i rött och vitt för Scharffenberg).  Till far- och morfader hittar vi släkten Somme på Bagge-sidan (om vi tillåter att fältets färg här återges som guld i stället för det enligt Raneke vanligen blåa fältet(6)), och ätten Wackerbarths vapen på modersidan, dock även detta med färgerna omväxlade: i stället för fyrdelt i rött och vitt(7) visas fyrdelt i vitt och rött.  Sedan blir det värre.


På modersidan bör vi, utöver Wackerbarth, hitta vapnen till ätterna Barnekow, Bralstorp, Plessen, Schack till Basthorst, och Oppershausen.  Barnekow i Mecklenburg bör bära i silver en halv röd, uppstigande vädur, krönt i guld( 8 ).  Detta skulle kunna vara den sköld som webbsidans utgivare tolkat som en häst - färgerna stämmer, och att det rör sig om ett djur som vapenfigur verkar ganska säkert, men mer än så är det svårt att säga utan att se bättre bilder.  Platsen i anräckan är ju förstås helt fel. Ritzerow skall bära antigen tre turnerkragar i vitt fält "W. übereinander zwei Turnierkragen mit 2. bezw. 3 Lätzen."(9) eller två krenellerade tvärbalkar "Zwei unten gezinnte Querbalken."(9).  von Weltzien (i vol. 4) visar Ritzerows vapen som blåa balkar i vitt, vilket passar in på den andra skölden på mödernesidan, d.v.s. under Züleska vapnet.  Bralstorpska vapnet återges i Raneke som delat, nedre fältet styckat(10) vilket inte återfinns bland de återgivna vapensköldarna.  Plessen är enklare: i gyllene fält en svart gående oxe(11). Bland sköldarna hittar vi detta under Wackerbarthska vapnet.  Ätten Schack skall ha fört i rött en silverfärgad lilja(12). Bland sköldarna hittar vi en sådan lilja, fast i blått fält, under von Plessenska vapnet.  Slutligen gäller det Oppershausen, som bar ett rött hjul i vitt fält(13), som vi finner på andra plats till vänster.


Kvar har vi då de vapen som skulle kunna passa fädernesidan.  Bagge af Botorp, en Anders Nilsson med okänd hustru, Ryting, och Scharffenberg med okänd hustru. Bagge af Botorp, enligt Raneke "bjälke i med rundlar bestrött fält"(13) finns inte att se, om det nu inte gäller röran på den andra skölden till höger, som dock ser mer ut som två bjälkar.  Slatte är det lika dåligt med - detta bör visas som en avtagande och sex-uddig stjärna(14), men båda dessa himlakroppar lyser mestadels av frånvaro än mån- och stjärnljus.  Fru Slatte är okänd och lämnar således en lucka.  Somme har vi redan avklarat, så därefter följer Ryting.  Här är det kanske lite bättre.  Raneke säger uppflygande fågel utan kända färger(15); vapnet i Aspö visar en sittande fågel i blått placerad strax över Wackerbarthska vapnet.  Vi saknar slutligen ett Scharffenbergskt vapen (som ju skulle vara snarlikt det Züleska, en schackrutad pil i rött och vitt på blått fält), om detta nu inte skulle kunna vara den röd- och vita schackrutade röran på sjunde plats, höger sida. Utan att känna till Fru Scharffenberg är det omöjligt att veta vilket vapen som skulle vara hennes.


Underligt nog verkar det vara lättare att kunna placera, i alla fall ungefärligt, vapnen på mödernesidan som ju var "främmande", än de hemodlade vapnen på fädernesidan.  Någon ordning, bortom de första två generationerna, är helt klart inte till hjälp i tolkningen.


Det lär krävas bättre bildade personer än jag själv till att klura ut hur resten av dessa sköldar skall passa in, om de nu gör det. Frågan om nu Poletta verkligen var dotter till Joachim von Züle och Adelheid Wackerbarth kan väl inte med säkerhet besvaras med hjälp enbart av vapensköldarna.  Det är kanske ändå troligt att detta är korrekt - onomastiken och heraldiken tillsammans stödjer ju i alla fall den tesen. Känner någon då till andra bevis för att styrka släktskapet?


Mvh,


Mattias




1. Stiernman, A. A. (1836) Swea och Götha Höfdingaminne, vol 1. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner, pag. 349. "...dotter till hofmarskalken hos Fursten av Sachsen-Lauenburg Johan von Zijlen... af Neudorf i Mecklenburg med Adelheid Claesdotter Wacherbart till Kugel och Segra."
2. Elgenstierna, G. (1925) Svenska Adelns Ättartavlor, vol 1. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner, pag. 193. "Poletta von Zijlen, dotter av hovmarskalken hos hertigen av Sachsen-Lauenburg Johan von Zijlen till Neuendorff i Mecklenburg och Adelheid Claesdotter Wackerbart.
3. Se särskilt Niclas Rosenbalcks inlägg 14 Augusti 2006, här: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=65227.msg930204#msg930204, hämtat 17 Jul 2017, samt brevet i avskrift, även detta av Rosenbalck (15 Oktober 2003), här: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=128377.msg1302884#msg1302884, hämtat 17 Jul 2017, med orginalet av brevet här (då vissa bokstäver förfelats i avskriften):  https://books.google.com/books?id=Dt5AAAAAcAAJ&pg=PA68#v=onepage&q&f=false, hämtat 17 Jul 2017.
4. von Weltzien, W. L. (1992) Familien aus Mecklenburg und Vorpommern, bd. 3, Nagold: Buch & Bild Verlag, pp. 245-258.
5. Huvudbanéret finns avbildat, tillsammans med en tolkning, här: http://www.gravstenogepitafier.dk/aspoe.htm, hämtat 17 Jul 2017, och se även Elgenstierna, som ovan.
6. Raneke, J. (1982) Svenska Medeltidsvapen, vol. 1, Lund: Doxa AB, p. 303.
7. Se https://de.wikipedia.org/wiki/Wackerbarth_(Adelsgeschlecht), hämtat 17 Jul 2017, som citerar Siebmacher's vapenbok.
8. Siebmacher vol 6.10, Ausgestorbener Mecklenburgischer Adel (1902), pp. 7-8.  Ätten har tydligen, antingen i flera förgreningar, fört den i von Weltzien angivna vädurspannan över vingar, men även en uppstigande vädur.
9. Ibid., pag. 85.
10. Raneke, loc. cit., p. 77.
11. Se https://de.wikipedia.org/wiki/Plessen_(Adelsgeschlecht), hämtat 17 Jul 2017.
12. Se https://de.wikipedia.org/wiki/Schack_(Adelsgeschlecht), hämtat 17 Jul 2017.
13. Raneke, J. (1982) Svenska Medeltidsvapen, vol. 2, Lund: Doxa AB, p. 729.
14. Ibid., p. 678.
15. Raneke (1982), vol. 1, pag. 347.