ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014  (läst 1065 gånger)

2014-04-30, 20:17
läst 1065 gånger

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
Vid noggrannare studium ser jag att det i adressfältet står
An.. Generalissimi...
 
Han kallar sig Andreas Arndtfeldt   i underskriften och  
Anderß Arenfeldt i adressfältet !
LOE

2014-05-01, 21:31
Svar #1

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
Jag har kollat alla Öppna brev 1639-1680 till Reinholt Nilsson   i Riksregistraturet.
 
15 dec 1662 Öppet brev: Kronan har rivit ner kvarnen vid Hyndevad, vilken tillhört möllnare Reinholt Nielßon, som supplikerat i saken, sedan lång tid tillbaka, varför han som kompensation beviljas livstids  frihet för honom och hans hustru på hemmanet Kälby i Fors socken i Västerrekarne. [Riksreg B:349 (1662) pp840-840v].  
 
1 december 1663 Öppet brev: Resolution om möllnarens wedh Hynnewadh Reenholdt Nillßonns   ingivne besvär angående Kammarkollegiums fordran på resterande mjöl för arrendet, ingivet 1 dec 1663, att han befrias. [Riksreg B:358 (1663) pp669v-670].  
   
5 oktober 1664 Öppet brev: Resolution om Reinhold Nillßons   klagomål gällande domen den 31 jan 1653 i Tumbo [socken i Västerrekarne härad] mellan honom och några i domen namngivna hammarsmeder. De krav som Olrich Lohe   [bruksförvaltare] kan ha, får han driva i fora competenti. [Riksreg B:362 (1663) p550v].  
 
Renoverad såväl som konceptdombok från VT 1653 i Västerrekarne saknas. Denna tvist har han tagit upp med ståthållaren 7 och 14 juli 1653 samt i lagmanstinget 1653, därefter tydligen drivit saken till kungs.
   
20 december 1667 Öppet brev: Som svar på dennes begäran får Reinholdt Nillßonn kronohemmanet Wreta i Husby [Husby-Rekarne] socken i Österrekarne, som han tidigare fått genom kungligt brev, som skatte att bebo i sin och sin hustrus livstid. [Riksreg B:380 (1667) pp692v-693]
LOE

2014-05-01, 23:59
Svar #2

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
Jag dök ner i Eskilstuna Fors' födelsebok och gjorde ett fynd efter ett par minuter:
1666 Majus den 11 Lars Janßons Son i Kälby och Fors Sochn, Joen benämnd. wit..
3. Renhåldtz   H.. wid Hyndewa, Fors S:n H. Åleta.  Där satt den !
 
1666 Den 23 december witne.H. Åleta, Renholts hustru wid Hyndewa...  Hon dyker sedan upp lite då och då.
 
Den 21 februari 1669 dyker Renholt Nilßon   widh Hyndewad  upp vid dop av ett barn till en smed vid Hyndewad Bruuk. Även Renholt Nilßon   dyker sedan upp lite då och då.
 
Utöver Hyndevad bruk talas om Skogstorps bruk och Eskilstuna bruk [Bruksförvaltare Casper Gråå].  
 
En del hammarsmeder passerar revy vid dopen. De verkar ofta ha tyskklingande namn, som Lang, von Holst, Spancho. En heter faktiskt Jemmer   och en Pijl.
 
Hustru Åleta   borde ju dö så småningom. Gissa vad - hon dog samma dag som Reinholt:
1680 Decembris dh 5.  Reinhålt Nilßon uthi Hyndewad och Fors Sochen. Dito H:ro Åleta Kortzdotter ibidem. [Hennes namn lär vara unikt].
LOE

2014-05-05, 10:47
Svar #3

Utloggad gert_påhlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 337
  • Senast inloggad: 2016-01-30, 22:13
    • Visa profil
    • web.telia.com/~u41014270/
Jag har med stort intresse följt diskussionen, men inte haft möjlighet att bidraga med några uppgifter eftersom jag inte har möjligheter att kolla originalhandlingarna på Riksarkivet. Däremot har jag nu kollat domboken för Västerrekarne och funnit ett intressant mål angående Hyndevad. Det är kyrkoherden Lars Sundius i Husby, angående Hyndevad som varit hans hustrus och syskons arvegård efter deras salige fader Daniel Leffler, men vid arvskiftet den 26 augusti 1644 uppläts gården till deras nu saliga moder Åletta i sin livstid att besitta och behålla och efter hennes död tillfalla barnen. Tingsrätten menar att Ålettas siste man Reinhold Nilsson har stora skulder för husröta och utlagor, och att dessa utgifter skall först betalas innan något arv utfaller. Det framgår också att Åletta varit gift tre gånger, Reinhold Nilsson var sista giftet. Däremot framgår ingenting om Reinhold Nilsson hade några arvingar. Lars Sundius inlade en appelationsskrift och det kan jag inte kolla för Lagmansrätten domböcker är inte scannade. Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1811 (1682-1682) Bild 12520 / sid 1338.
Jag funderade på släktskapet med Anders Arenfelt, Reinhold Nilsson skall vara hans morbror, kan man tänka sig att det är en ingift morbror, så det är Åletta som är moster med tanke på namnet Kortzsdotter, eftersom Anders Arenfelt har en bror med namn Cort/Kortz.
Jag har kollat fullmakterna också och fann en för Clas Johan Arenfelt, fänrik vid Viborgs Infanteriregemente och Major Rubzoffs Kompani 28/2 1689, han hade tidigare låtit sig brukas i Holländskakriget, kan han eventuellet vara en bror eller kanske brorson till Anders.

2014-05-05, 13:32
Svar #4

Utloggad kjelltan

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2019-05-23, 11:00
    • Visa profil
Jag googlade som hastigast på släkten Leffler och hittade en del uppgifter om Åletas tre giften, bl a på http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pb166b559.html
Där sägs att hennes första man var Daniel Hansson Leffler, den andre Johan van Soost och alltså den tredje Reinholt Nilsson. Vidare uppges hennes fullständiga namn vara Åleta Curtzdotter Keigenwortz. Låter väldigt tyskt, jag hade hoppats på Alouette, gentil Alouette ...
 
Daniels far vantmakaren Hans Leffler var den förste som lade vantarna(!) på tullkvarnen i Hyndevad och det redan på 1590-talet.
 
Det finns säkert mycket mer att hitta beträffande arvstvisten om Hyndevadshusen, men vi har kommit en god bit på väg. Tack Gert!

2014-05-05, 18:22
Svar #5

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
Bra, Gert. Ett sådant dödsbo kan förväntas ge upphov till efterräkningar, långt efter 1680 (och efter 1682). Jag antar att du kollat 1681 i såväl Öster- som Västerrekarne. De som reagerade först var de närboende Åletas   ättlingar. Jag misstänker att Reinholt Nilsson   inte hade några barn med Åleta   (p g a förmodad ålder) och troligen inte alls några i trakten. Men han kan ha haft ett halvt liv bakom sig någonannanstans, där vuxna barn kunde ha funnits 1680. Det kan dröja innan dessa upptäcker Reinholts   död. Han kan ju också ha varit helt barnlös, vilket inte vore sämre för oss. Då skulle ev levande syskon och/eller syskonbarn dyka upp efter några år, teoretiskt vår Paul också (men jag tror att han blev så skräckslagen av upplevelserna i Sverige att han återvände till Kurland för att aldrig mera återse Sverige). Notera att arvskiftet efter Daniel Leffler   ägde rum 1644, medan han dog redan 1635 (enligt Eskilstunasidan) eller 1639 (enligt en annan uppgift på webben). Det märkliga förhållandet att makarna dör på samma dag, reser ju frågan om någon företrädare för Reinholts   intressen. Någon bouppteckning verkar det tyvärr inte finnas bevarad.  
 
Domböcker från lagmanstingen finns scannade hos Arkiv Digital. Det finns bilder på de handskrivna förteckningarna från Svea Hovrätt och det finns själva domböckerna. Man hittar dem under rubriken Svea Hovrätt, första raden utan länsnamn. Den närmast aktuella volymen heter Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län EXIa:13 (1678-1687). Jag låter dig Gert ha nöjet att läsa dessa böcker, som verkar kompletta för 1681-1688 åtminstone.
 
Att Åleta   kunnat vara dotter till en vallonsmed Curt Arendt   och vara gift med Daniel Leffler   är en käck idé men föga troligt. När nu Lefflerforskarna anser att hon hetat Keigenwortz, tror jag att vi får återvända till en Nicolas   som Pauls   och Anders'   morfar.
 
Med fullmakter  antar jag att du menar Krigskollegiums Fullmaktsböcker ? Jag vet att dessa inte upptar alla officerare. När jag letade efter en för några år sedan drog jag slutsatsen att just officerare i värvade regementen kunde saknas. Det finns f ö hela regementen som saknas helt i alla förteckningar på KrA. Detta behöver dock inte gälla de för oss aktuella. När jag har vägarna åt det hållet ska jag titta i lappkataloger och andra förteckningar.
LOE

2014-05-06, 00:54
Svar #6

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
Det är svårt att hålla sig borta från Reinholt Nilsson, för han var ju en sådan där ”tingshabitué” med ett tacksamt namn att söka efter. Jag misstänkte att Reinholt Nilsson   trätt in på scenen runt 1644/1645. 1644 saknas så jag tog 1645. Här följer vad jag fann - lite smärre  bidrag till Lefflerforskningen (!) och viktiga sådana till Ahrentforskningen:
 
1645 dhen 12 Maij Lagha tingh i Westerrekarneß häradt p194: Christopher Nitack i Skogstorp klagade till Rreinholt Nilßon [sic] i Hynnewa för dhett hanß Hustrus Ålites första man Daniel Lefler hafwer tagit 400 Dlr Kopp mtt utaf Anna Hendrichzdåtterß arf, som Christofer Nitack ähr målsman före, för hwillke penningar Hust Åleta bekienner sigh hafwa lefwerat till S Hanß Lefler i Östuna eett förgylt belte uthij öfwermågenß  [myndlingens] eller piganß verwarelse för samma skuldz betalningh, .  
[Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1785 (1645-1645)]  
 
Här fastslås bl a att Daniel Leffler   varit Åletas   första man och att hon gift sig med Reinholt Nilsson   före maj 1645. Mellan Daniel Lefler   och Reinholt Nilsson   ska hon ha hunnit med sin andra man. Lite märkligt förefaller det att arvskiftet efter Åletas   första make utförts sedan hon redan varit gift ett tag med sin andra man, kanske t o m med sin tredje ! Kanske det var i samband med hennes nya giftermål, som de skyndade sig att återförsäkra sig om arvet ?
 
1645 dhen 12 Maij Lagha tingh i Westerrekarneß häradt p194v: Framstegh Peder Biörßon welb:e von dher Lindz arfwingens fougde på Segersiö i Lännäß sochn i Aske Heradt uthij Nerike, och gav tillkienna att han åhr 1643 dhen 25. Decemb: hafwer sluttit eett kiöp, med Sr Jochim Dankwartz tienare i Nykiöpingh Rrenholt Nilßon b:d om 14 tiogh halm och 4 läster ångzmunndz Hiern [!] dhett till att hafwa til Bilsbro och Spånga hammbrar, dher på gifwit fästepenningh på handen 6 Rigzdaler een lijten tidh dher effter såm war den 6 Januarij hafwer bem:te Reenholt warit hooß sin principall S:r Jochim Danchwart, dher sade sigh hafwa fåått i betalningh att kiöpa hwart faat angzmundz Hiern...in Martio wara tillbudit Renholt Nilßon wid Spånga hammar, men ner han inthett thera wille Emooth tagha nödgadeß fougdenß utskickade nedersettia hiernett hooß Peder i Spånga och halmen hooß Oluf Erikson i Bergha som dheraß witneß skriftt, medh kiörkioherdenß nampn undertecknadt, nogsmpt betygaß, men Enär Peder Biörßon förnam Renholt wille sitt kiöp eller giorde afskeedh inthet tillståå, wille han tå sökia honnom med lagligit proceder:, hafwer tå låtit stemma honnom 3 åtskilige reser till Askerß tingh dock eij welatt Comparera uthan Exciperat forum, och sagt sigh wilia swara wid Oppunda heradtz tingh i Leerbo, som bewijsaß med laghläsarenß attestation gifwen 1644 dhen 20 Novemb: men 1645 dhen 26 feb. hafwer Renhålt waritt stembd till Leerbo tingh, hade han tå framstelt een sin tienare, uthan fulmackt dhet han een skriftt inlade i retten låtandeß sigh förnimma eij willia swara uthij Oppunda heradt, effter han war tå kommen till Hynnewa på Westre rekarne till att boo, är altså saken remitterat hijtt till Tumbo tingh. [Rätten uppmanar parterna att gå avsides och försöka nå en förlikning] .sedhan tredde the åter fram och sade sigh eij kunna fordragaß med mindre i saken blifwer dömbdt. [Rätten avkunnar dom].  
[Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1785 (1645-1645)]
 
Dags att packa ihop våra pinaler och dra vidare ?!
 
Under samma år i Österrekarne förekommer flera för historien intressanta mål. Nämnde Christopher Nitack   är i farten ett par gånger, liksom en hammarsmed hos Simon Lefler   i Hynnewa och hustru Ålethaß   Sohn, Hanß.
 
1645 dhen 12 Maij Lagha tingh i Österrekarneß häradt p207v: Reenholtt Nilßon i Hynnewa i Hußby Sochn, klagade till Jochim Bernß der samastädeß om 14 faat ongzmundz Hiern dhem han seger Daniel Lefler hanß hustrus förste mann hafua bekommet ifrån Örebro af Hanß Erikson försendt till Silldallen, dher inlagt i hanß boo, dhen Jochim och han hade sine saker uthi, hade tå Jochim tagit nöckelln af H:o Åleta uttagit samma hiern af boden. [uppsköts till nästa ting].
 
1645 dhen 12 Maij Lagha tingh i Österrekarneß häradt p210v: Samma dagh kom för retta Hustru Aleta Kort Kegowor.. i Hynnewa i Hußby Sochn, och framwiste een H K M:tt Confirmation daterat i Stockholm 1645 dhen 10 Julij förmälian[des] at Hust Aletha Kegawat [I Riksregistraturet pp29v-30 står det Aletha Cortzdotter   och Keigewarts, liksom ytterligare värdefull information, som jag ska återkomma till] af gunst och Nåde unnaß och effterlåteß Hynnewadh och Forß qwarnar omolesterat oquäldt och odrefwen nöttia bruka och behålla må...Hertill swarade Henrich Lohe Henneß K:ge M:ttz bref ut[han] all ähra och wördningh, men för än Jagh will släppa nogen dher in skall Jagh hafwa min omkostnat och försträckningh som dher på giordett, först dhen tijdh hustru Aletha war änkia, hafwer hon undt sin S. manß Daniel Leflerß Broder Simon Lefler Forß quarn på nogre åhr tillgiörandeß.[så utvecklar Lohe   hela historien och sitt eget engagemang och sina uppoffringar]., dock likwäll kan ingen H. K. M:ttz Confirmation Emoott säga uthan Hustru Aletha Kort Kegowert[s] behåller Forß quarn Effter Konungzlige brefwenß innehåld och lydelße.  
[Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1785 (1645-1645)].  
 
Det känns ju nästan obscent att få en sådan utdelning på ett rent infall en kväll.
LOE

2014-05-06, 09:31
Svar #7

Utloggad kjelltan

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2019-05-23, 11:00
    • Visa profil
Jag har ägnat gårdagens eftermiddag åt att fortsätta leta dubletten Renholt Nilsson i Gällersta socken. I tidigare inlägg 24 april har jag redovisat resultaten från en genomgång av Sköllersta härads domböcker 1638-48. Nu har jag plöjt även åren 1649-59 (inte alla år finns i det renoverade materialet). Resultatet blev inte utan viss framgång. Salige Niklas Nilssons hemman i Attersta fortsätter att vara ett tvistigt objekt. Ur Örebro läns renoverade dombok 1652-55 nr 18:
 
(pag 423) 1652 19/5 Assesoren S:r Jacob Litzman presenterar skrifteligen een husesyn på salige Nicklas Nilsons hemman uti Attersta sampt quarnen, hwilket hans effterleffwerska med hennes mågh effter honom besuttit och illa medfarit, sammalunda quarnen nederrödt hwilken skadha och huseröta ... första lägenheet och Påfodran wärderas uti penningar till husens rättelse.
 
(pag 429) 1653 22/4 Her Assessoren Jacob Litsman låter insinuera een husesyn på Niklas Nilsons hemman i Attersta, hwilken aff Nempden underskriffwen, begierer at dhen måtte werderas :elliest om någon åwerkan Peder Swänsson i Attersta skola föröffwat hvar före han stemis: Så aldenstund ingen tilstedes aff S: Niklas Erfwingar ej heller Pedher Swenson upskiutes till näste ting och han Päder för stempning 3 daler quarntull Niklas gårdh haffer där till stadigt warit brukat.
 
(pag 430) 1653 3/8 Kom för rätten Reenhult Nilson och insinuerar skrifteligen någre beswär emot Assessoren Jacob Litsman, så aldenstund Assessoren låter sig denne gången ... aff lagligit förfall altså intet kan co(m)parera. Elliest låter förnimma sig wäll wara citerad män icke weet för hwad orsaak hwarföre finner Rätten skiäligit Renholt Assessoren öffwerleffwerera een Copiam aff sin inlaga till nästa Ting at förklara.
 
(pag 431) 1653 16/8 Wardt affsagt at S. Niklas Nilssons Erffwingar skola betala till Lars Ehrson uti Attersta 13 daler S. m:t för dhe husen han hafwer uprättat dän tijd han bodde uti s: Nicklas hemman effter Nempden dän 1 Junij dät wärderat.
 
(pag 437) 1654 26/5 Gewalliern Johan Johansson giffwer tilkänna sig på Her Assessoren Jacob Litsmans wägnar utpantat effter S: Niklas Nilsons Enkia för husrötha 20 daler S m:t och emädan Pader Swenson bosat och uti någon tijd hemmanet med sin swärmoder förmanas han och honom böra där till swara. Peder säger at her Assessoren skall wäl mehra haffwa inne hoss sig effter h: k: May:tz breff som hans s: swärmoder skulle niutit, som intet än skall wara Erfwingarna betalt, begierer till däss Citation.
 
Persongalleriet växer. Det gäller att särskilja ombud, intressenter och släktingar från varandra. Jag tolkar innehållet på följande sätt:
Efter Niklas Nilssons död har änkan bebott gården tillsammans med mågen Peder Svensson. Änkan har njutit gratial i någon form, vilket utgått enligt ett kungligt brev. Nu har även änkan avlidit, men arvingarna har mer att fordra av kronan av ännu ej gjorda utbetalningar. Sonen Reenholt Nilson har lämnat en skriftlig inlaga till rätten, som svaranden Assessorn Jacob Litsman inte läst och därför vill ha en kopia på. Reenholt förefaller ha varit bosatt någon annanstans, eftersom han bara dyker upp tillfälligt. Jag noterar, att familjen Nilson ägt och drivit en kvarn, något som även Renholt Nilsson i Hyndevad gjort.
Lars Ersson i Attersta har under någon period varit bosatt på gården under änkans livstid, kanske hyrt någon del, och även gjort några tillbyggnader, för vilka han kräver ersättning. Han torde dock inte vara släkt, så vitt hittills framkommit.
 
Det retar mig en aning, att man inte fick någon uppgift om Reenholts hemvist i domboken. Några nya uppslag blev det dock. Kan det tänkas, att hans inlaga till rätten kan finnas bevarad i arkivserien Inneliggande handlingar i Sköllersta häradsrättsarkiv? Tyvärr brukar inte denna serie gå så långt tillbaka. Eventuellt bevarat Syneprotokoll då?
Men det kungliga brevet som nämns borde väl finnas på RA?
Fortfarande finns även mantalslängder och jordeböcker för aktuell tid olästa. Vad kan de säga om ägarbilden? Finns Reenholt Nilsson kvar inom Gällersta socken? I så fall är han inte identisk med Renholt Nilsson i Hyndevad. En central frågeställning. Tyvärr har jag inte något SVAR-abonnemang just nu. Den som har kan lätt kontrollera i Gällersta mtl 1645-60. Vem blir först?

2014-05-06, 11:18
Svar #8

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
Då har vi kungsord på Aletas   familjeförhållanden (den som vill fördjupa sig kan leta efter Aletas   egen supplik 1645 samt de åberopade tidigare kungliga breven):
 
Datum Stockholm Julius 10 [1645]: Wij Christina Giör witterligit att oß hafwer breffwijserska H:o Aletha Cortzdotter underdånigst præsentera låtit wår Sahl: K: Her Faders glorwärdigst i åminnelse, medh sampt wår K. Fru moders breff daterade den 16. Maij 1629. dh 15 Martij 1636 och den 2. Julij 1639. förmedelst huilcka hennes förre mans moder och sedermehra henne och hennes senare man framledne befalningsmannen widh Strömsholm Johan Saß gunsteligen efterlåtes Forß och Hynewads miölequarnar..
Wij hafwe denne hennes underdånige begäran anhört, särdeles anseendes att hennes framledne förre mans fader B. Hans Leffler förskrefne Quarn medh egen bekostnadt och stoort arbete aff grunden hafwer uprätta och förbyggia låtit; Och fördenskull härmedh och i Kraftt aff dette wårt öpne breff, aff gunst och nåde, unne, confirmera och eftterlåte att hon H. Aleta Keigewarts..  
[Riksregistraturet B:228 (1645) pp29v-30]
LOE

2014-05-06, 11:43
Svar #9

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
Dina fynd bränns ju verkligen, Kjell. Kan du sedan knyta ihop med tråden som kommer bakåt från Hyndevad, så.
 
Inlagor i rätten ligger mera troligt i form av Acta i själva dombokskonceptet. Efter kontroll i NAD får man antingen bege sig till ULA eller grovleta på mikrokort (som normalt finns) och därifrån beställa kopia från ULA.
 
Kungliga brev finns i Riksregistraturet på webben.
 
Jag måste lämna pulpeten, men ska bara redovisa ett litet fynd från igår först:
 
Anno 1644 Den 31. Maij Laga tingh Askers Häradh p42: Effter som Renolt Nilßonn widh Bilzbroo Hammar, hafuer försutit andra stempningh emott Pedher Biörßon om någon Contract; derföre blef han efter Lagh sakfelt till sine 3 Mk.[Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1784 (1641-1644)]
LOE

2014-05-06, 13:16
Svar #10

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
Kjell,
 
Kan du möjligen avgränsa tiden för det kungliga brevet ?
LOE

2014-05-06, 14:06
Svar #11

Utloggad kjelltan

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2019-05-23, 11:00
    • Visa profil
Nej, det kan jag tyvärr inte. Vi känner inte heller namnet på Niklas Nilssons hustru(r).
Jag kan tänka mig, att det kungliga brevet ställts ut på Niklas Nilsson själv och att änkan får fortsätta uppbära mannens gratial under sin livstid.
Om man letar på Niklas Nilsson i Riksregistraturet, så hittar man säkert en hel del. Han var en betydelsefull person under sin krafts dagar och fick bl a flera gårdar i förläning av Kronan. Säkert kopplades några förmåner även till gården Attersta, dit han flyttar 1631 från godset Utby (Uddby i Varnum socken), som han förlänats redan 1602 men inte bebor förrän under senare delen av 1620-talet.

2014-05-06, 17:24
Svar #12

Utloggad compleo

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1252
  • Senast inloggad: 2019-06-10, 23:00
    • Visa profil
Lars-Olov, tack för informationen angående min anfader Per Björnsson vid Segersjö. Säg gärna till om du skulle stöta på något annat intressant med honom.

2014-05-07, 00:25
Svar #13

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-02-16, 10:23
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
På Kjells förslag har jag tittat på mantalslängderna och de jordeböcker vid Attersta som är tillgängliga via SVAR. Dock utan några direkt nya rön.
 
I jordebok för 1633 och 1634 verkar Albrecht i Attersta vara innehavare av samma jord som Nicklas senare hade fritt.
Jordebok 1636 Attersta: efter H N M:s..... brev daterat 22 october 1635 njuter en gammal kronans tjänare Nicolaus Nilsson fritt vissa och ovissa persedlar.
Jordebok 1649 Attersta: sal Niclas Nilssons efterleverska fritt i sin livstid.
Jordebok 1652 Attersta: lika som 1649
Jordebok 1657 Attersta: oklart, men det verkar som om Jakob Litman har bekommit Attersta under frälse. Kvarnen behållen under kronan.
 
Angående årtalet för kungliga brevet 1635 är det vad jag tycker det ser ut att stå men det är otydligt... Det verkar dock logiskt med tanke på att det för den trolige tidigare innehavaren Albrecht inte nämns något om någon kungligt given frihet.  
(Örebro län, SE/RA/55201/55201.19/7 (1636), bildid: A0055930_00206)
 
 
Mantalslängderna lämnar inga klara besked men 1642 och 1643 finns en hustru Brita i Attersta och 1650 finns samma? hustru Britta i sama ...gård som Per Svensson vilken annars förekommer i Attersta 1645-1676. 1642-1643 finns även en hustru Malin i Attersta men jag lutar åt att Per Svensson är måg till Brita.
Pers hustru namnges 1657-1659 till Ingrid och paret verkar från slutet av 1660-talet skatta för en dotter och några år in på 1670-talet finns även markeringar för en son.
 
Den Lars Eriksson som hade uppfört byggnader på gården förekommer i Attersta 1642-1645 och kanske 1650.

2014-05-07, 00:38
Svar #14

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-02-16, 10:23
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Vad jag inte hittade kan ju också vara intressant...
- inget spår av någon Reinholt i Gällerstas mantalslängder.

2014-05-07, 06:53
Svar #15

Utloggad lp72

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2019-03-13, 11:57
    • Visa profil
Reinhold Nilsson finns i Hyndevad, under Eskilstunas mantalsslängder (Västerrekarne härad) åtminstone från 1647 (bild 170), i den föregående från 1642 ser jag inte honom där. Men det framgår ju av Lars-Olovs tidigare inlägg att han fanns där redan 1645 åtminstone.
 
(Meddelandet ändrat av lp72 2014-05-07 06:55)

2014-05-07, 08:08
Svar #16

Utloggad kjelltan

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2019-05-23, 11:00
    • Visa profil
Erik och Leif, tack för hjälpen! Ibland kan det som sagt vara av intresse, om den man söker, inte finns. Sannolikheten ökar för att det kan vara en och samma Renholt.
 
Eftersom Lars-Olov i inlägg 6 maj noterat en Renholt Nilson vid Billsbro hammar 1644, skulle det vara tacknämligt, om ni även kunde titta i mtl för Västra Vingåker (där Billsbro hammar ligger) för perioden 1640-45 och se om han finns där.
 
Jag kan tänka mig en förflyttning från Gällersta omkring 1640 till Billsbro hammar och därifrån till Hyndevad omkring 1645. Om man tittar på en karta, så ser man att Gällersta, Västra Vingåker och Eskilstuna - Fors ligger geografiskt ganska nära. Det är inte många mil emellan, en förflyttning runt Hjälmaren bara.

2014-05-07, 08:47
Svar #17

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-02-16, 10:23
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Västra Vingåker mantalslängd finns för 1642 och 1647. Inget av åren hittar man Reinholt vid Billsbro hammar.
Han verkar inte heller finnas på annan plats i socknen men längden är något skadad så några namn har blivit oläsliga...

2014-05-07, 12:54
Svar #18

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
Datum Stockholm 22 October Anno 1635: Wij Christina Göre witterligit, att effter denne brefwisare och gambla Cronones Tienare Nicklas Nillßon, hafwer tient Sweriges Crono i en rum tidh, och i samma sin tiensth sigh redeligen och wäl förhollet. Så på det han uti sin höga ålderdom må hafwa något sigh medh att underholla, Hwarföre hafwe Wij på hans ödmiuke bön och begäran undt och effterlåtet, efftersom Wij medh detta wårt öpna brefs Krafft honom af gunst och nåde unna och effterlåta att han den gården Atterstadh, i Gellerstadh Sochen uti Närike belägen som han nu besitter, skall quit och fritt, för alle wiße och owiße utlagor uti sin Lifstidh, niuta bruka, och beholla, Dock härunde icke förståendes dee utlagor som expresse till Krigzutförandet pålagde äro eller blifwa, hwilcka han såwäl som andre skall wara plichtigh att utgiöra, Der alla som weederböör.p.
[Riksregistraturet B:186 (1635) pp931-931v]
LOE

2014-05-07, 21:34
Svar #19

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-02-16, 10:23
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Roteringslängder Attersta  
 
1637: hittar ingen Niclas eller Reinholt i längderna (men utesluter inte att ytterligare längder finns från detta år som jag inte funnit)
1638: Niclas Nilsson gammal, Renhållt Nilsson son, Per Svensson måg.     (SE/KrA/0025/0/85 (1638-1639), bildid: A0054933_00057)
1639: Niclas Nilsson gammal fri, Renhålt Niclasson son fri, Nils legodräng.     fri (SE/KrA/0025/0/85 (1638-1639), bildid: A0054933_00421)
1640: Niclas Nilsson urgammal (överstruken)
1641: änkans?sö Joha Niclas fri
1642: änkan, änkan Niclas (klamrad med följande två), Nils Svensson, Lars Eriksson  
 
två änkor fanns även i mantalslängden för 1642 så en av dessa bör ju vara Niclas änka.

2014-05-07, 22:28
Svar #20

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-02-16, 10:23
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Komplettering roteringslängd Attersta
 
1637: Niclas Nilsson gammal, mågar 2 st, dräng 1 st - mågarna är Per Svensson och Måns Persson, drängen Erik Larsson.
(SE/KrA/0025/0/84 (1631-1637), bildid: A0054932_00229)

2014-05-08, 00:50
Svar #21

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
Sköllersta häradsrätt har tyvärr bara en enda konceptdombok från 1600-talet bevarad: 1643 års. Men inget utesluter att Reinholt Nilsson var kvar i Gällersta 1643, så den volymen är värd en titt (alltså först på mikrokort, vid behov i ULA) m a p inlagor ad acta.
 
Om man är helt desperat kan man leta igenom landshövdingens korrespondens - ibland ligger protokollskopior som bilagor. Mycket jobb.  
 
Niklas: din Per Biörsson såg jag flera gånger i den aktuella volymen. Han verkar vara en sådan där som alltid har något på gång vid tinget. Det är bara att skumma igenom denna volym och flera, som finns bevarade. Han har ju ett hyfsat namn ur söksynpunkt.
 
Mantalslängderna för V Vingåker tog jag genast fram igår och gjorde samma iakttagelse som Erik. Men ”något skadad”. Böckerna har brunnit ! Reinholt befann sig uppenbarligen i transition dessa år, Billsbro kanske han svischade förbi ”när det brann”. Tyvärr är kyrkans räkenskaper borta för tidiga år också. Kan det finnas något - som tiondelängder, brukslängder eller verifikationer - i länsräkenskaperna/landskapshandlingarna ? Man kan ju läsa igenom Askers domböcker för tidigare år också - kanske han hade något annat krakel på gång före 1643-1644.  
 
Han Nilsson, han kom som ett yrväder till Hyndevad.. (tror jag). Jag har haft en sådan gubbe i Finland under samma tid. Han har i någon ordning börjat jobba i Hyndevad med eller under Åleta   (hon var ju egen företagare under en tid, t ex 1641 upptas hon på kartan över Hyndevad som ägare av kvarn, hammar, ålkista), han har flyttat till socknen, han har mantalsskrivit sig, han har gift sig med Åleta. Frågan är i vilken ordning dessa saker skett och vid vilka tidpunkter mantalsskrivningar har ägt rum. Det fanns väl en led för järnet ut genom Mälaren för export på Östersjön, där Hyndevad var en knutpunkt. Man kunde tänka sig att Reinholt   träffat Åleta   i ”järnaffären”. Man skulle därför gå igenom Rekarne-domböcker från tiden före hans flytt, för att se om någon business förenat dem. Nu vet vi ju med visshet att ”vår” Reinholt Nilsson   befann sig vid Billsbro hammar på angivet datum och det räcker för oss, som inte är specialintresserade av just Reinholt.  
 
Fribrevet 1635 är ju ett resultat av en supplik. Man kan försöka hitta denna, för en sådan som Dubbelnisse   d ä hade säkert en sigillstamp och den borde han ha smällt på en sådan viktig handling som ett brev till drottningen. I så fall kan man jämföra med Reinholts   sigill: är de olika så säger det inte så mycket, är de lika så säger det väldigt mycket.
 
I tvisten med Per Biörsson skriver man Sr Jochim Dankwartz tienare i Nykiöpingh Rrenholt Nilßon. Vad betyder det - att Reinholt   varit en sväng förbi ett bruk i Nyköpingstrakten på väg till Billsbro ? Det låter även som om Reinholt Nilsson   placeras i Spånga.  
 
Är det inte dags att formulera en familjehypotes nu ? (Impliceras av Kjells och Eriks inlägg, men det vore bra att se den formulerad).
LOE

2014-05-08, 10:15
Svar #22

Utloggad kjelltan

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2019-05-23, 11:00
    • Visa profil
Jag googlade på Joakim Danckwardt för att få litet historik om honom. Det fanns en hel del att läsa. Även om han hade sin huvudsakliga verksamhet i Nyköping, så hade han periodvis affärsintressen också på andra håll i Bergslagen. Jag noterade särskilt en passus, där det angavs att sonen Joakim Joakimsson Danckwardt var verksam i Vingåkersbygden (privilegium på Norrspånga bruk 17 febr, 1638)!
 
Sedan länkade jag in på projekt Runeberg och läste där flera sidor om Örebro gevärsfaktori. Mycket intressant! Det är uppenbart, att både Nicolaus Nilson och Joakim Dankwardt d. ä. bägge varit verksamma med produktion av krigsmateriel för statsmakten. Dubbelnisse som en Kronans tjänare och Joakim D. som egenföretagare. Man kan tycka, att deras verksamheter var geografiskt åtskilda (det fanns flera faktorier i Mellansverige), men de arbetade i samma bransch och kan ha haft kontakt med varandra, särskilt på 1630-talet efter att NN flyttat till Gällersta. I den text jag läste angavs också, att det vid Attersta i Gällersta anlagts en borrkvarn för borrning av gevärspipor, antagligen som verksamhet under gevärsfaktoriet i Örebro. Man malde inte mjöl vid alla kvarnar, om nu någon trodde det. Här kan man nog tänka sig, att NN med sin bakgrund som fogde över Jönköpings län och Tabergs bruk 1604-06, kunnat bidraga med sin erfarenhet och tekniska kompetens vid byggnationen av borrkvarnen.
 
Jag tycker sammantaget, att indicierna hopar sig för att vi letar på en och samme Renholt Nilsson.

2014-05-08, 19:30
Svar #23

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-02-16, 10:23
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Iakttagelser från Kroppas utspisningslängd 1600-1604
 
Fogden Niclas Nilssons fader förekommer varje vecka i räkenskaperna 1600-1602 (ej kalenderår). Förutom vid tidigare nämnt undantag betecknas han genomgående som fogdens fader. När Niclas byter tjänstgöring och den nye fogden Anders Richardsson tillträder (1603) utspisas fadern fortfarande bland gårdens folk men kallas nu Niclases fader (men undantagsvis 2 ggr fogdens fader). När Niclas tidvis besöker kungsgården placeras han själv däremot bland de främmande gästerna. Från att tidigare ha varit en regelbunden matgäst är fadern under 1603 bara periodvis noterad, senast under v51 och inte alls under 1604.
 
Niclas själv markeras oftast som tre vilket jag gissar är markering för hustru och barn. Fogdetjänare utspisas separat så det bör i alla fall inte avse några sådana.
 
Slutligen det mest intressanta som jag sparat till sist:  
Bland kungsgårdens kvinnfolk finns i löningsregistret för 1601 en Marinna Nyckelpiga. Senare (under 1602) kallas hon fataburspigan Marina Niklasdotter! Hon verkar inte avlönas under 1603-1604. Hon passar ju perfekt för att bli Arent Filters hustru och att vara dannekvinnan som tidigare beskrivits förekomma i Filipstads rådhusrätt...
 
Marina Niclasdotter förekommer under flera veckor under 1602, t ex vecka 42: http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0051159_00055
 
(Meddelandet ändrat av Merik 2014-05-08 19:32)
 
(Meddelandet ändrat av Merik 2014-05-08 19:50)

2014-05-08, 21:06
Svar #24

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
Marina Nyckelpiga   - henne vill jag ha ! Marina   är ju ett namn med bra fransösisk anknytning också. Passande attribut dessutom, som det skulle komma att visa sig !
 
Arent Filter   är en kul farbror också, men det krävs specialverktyg för att baxa in honom.
 
Jag tittade i Elgenstierna, för att se, vad exakt det står där om Anders Arenfelts far. Det står:
 
Måns Arendt, levde i början av 1600-talet. Det är ganska starkt uttryckt - ska vi amputera det benet, blir det mycket blod.
 
Kan det vara så löjligt, att någon har misstolkat ett omnämnande av en  
Mons. Arendt ? Hade han den kalibern, att han kunde ha omnämnts så ? Eller är det fransoserna, som kallar honom så ?
 
Sedan får vi anta att Anders Arenfelt   var en kreativ man. Han satt där vid köksbordet och drömde om en framtid som fältherre och kom upp med det skönklingande Andreas Arendtfilter   ..
 
Påvel   hade mera jordnära drömmar och kallade sig Paul Arendts, vilket inte var helt galet, senare började formen Paul Arent ta över.
LOE

2014-05-08, 22:53
Svar #25

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
En utvikning:
 
I Nykroppas räkenskaper hittar jag en Niels Byrgillßonn. En sådan har jag behov av i ett annat pussel. Min eftersökte skulle ha varit den salige i ett arvskifte 1637. Jag noterar att han fått respengar för att resa till Åbo. Min huvudperson har stark anknytning till Finland, inte minst till Åbo och han tycks ha haft en svärfader med namnet Nils Börjesson. Vad är det för en Nils   i Nykroppa ?
LOE

2014-05-09, 13:09
Svar #26

Utloggad kjelltan

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2019-05-23, 11:00
    • Visa profil
Kanske dags att knyta ihop säcken nu? Jag tycker det verkar som om vi har träffat rätt allihop. Jag biträder Eriks förslag om Arendt Filter som make till Marina Niclasdotter och därmed måg till Niclas Nilson. Med Rennholt Nilson som bror till Marina blir han då också morbror till Påwel Arendt, som vi började diskussionen med. Lars-Olov har lämnat en trolig förklaring till uppkomsten av namnet Arenfelt. Vi eliminerar också Elgenstiernas Måns Arendt som ett villospår.
 
Låt mig också kommentera Eriks senaste inlägg med uppgifterna från Kroppa utspisningslängd. Jag har gått igenom mina egna anteckningar ur Landskapshandlingarna. Efter vad jag kan se förekommer namnet Gremeur endast en gång och det är 1. veckan 1602, när fogdens fader namnges som Reinholt Gremeur. I kvittenserna samma år heter han, som jag angett tidigare, Rennholt Nils(on). Jag börjar därför tvivla på om Gremeur verkligen är ett släktnamn. Kanske det i stället skulle ha stått Germeur? Och ha något med German att göra, helt enkelt vara ett äldre, franskt ord för Tysk? Här krävs nog synpunkter från en etymolog. Slutsatsen för min del blir i alla fall att den tidiga noteringen från Örebro 4/4 1608, där Reinholtt Niklausson undertecknar ett kvitto (Närkes handling 1607 nr 5 pag 60) torde avse Niclas Nilsons fader.
 
Erik kanske också är inne på rätt spår med tankar om att Nilson skulle kunna vara en form av släktnamn. På samma sätt som Påke Gilson (Chenon). Många av de tidigaste vallonska invandrarna i början av 1600-talet benämns med svenskklingande patronymikon, t ex Gillius Mattsson (Tollet), Johan Vincentsson (le Clerc) och Niclas Gilliusson (de Prez) för att nämna några. Släktnamnet är oftast utelämnat, vilket gör den här tidiga forskningen om dem speciellt svår. Det kan ta någon generation, innan de är inne i den svenska varianten av patronymikon med namngivning styrd av faderns förnamn.
 
Därmed skulle Niclas Nilssons son Reinholt kunna vara född omkring sekelskiftet 1600 och då blir ett dödsår 1680 rimligt, om vi nu tror honom vara identisk med Hyndevad-Renholt. Niclas Nilson har bevisligen gift sig 1583 haffver Niclas lodgiutere bekommit ... till hielp till sitth bröllop (Östergötlands handling 1583 nr 16 bunt 1 pag 36).
Det finns ett flertal noteringar om honom i Östergötlands handlingar i början av 1580-talet. Han kallas ibland Niclas Nilson, ibland Niclas lodgjutare, en gång Nicolaus Ballier (fransk. lodgjutare) men aldrig Gremeur.
Niclas Nilsson har sannolikt varit gift minst två gånger. Jag tror inte att det var Brita (hon som blir hans efterleverska), som han gifte sig med 1583.

2014-05-09, 23:58
Svar #27

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
Jag biträder huvuddragen i Kjells och Eriks förslag till familjekonstellation som en arbetshypotes (d v s inte bara spekulationer utan antaganden som bär sannolikhetens prägel baserade på åtskilliga bevis). Fullständig visshet kanske vi får ekänna saknas, men för en så tidig genealogi får man ofta nöja sig med en väl underbyggd hypotes.  
 
För att säkerställa, att jag förstått Nilsklanen: Reinholt Nilsson d ä skulle ha varit far till Niclas Nilsson d ä ? Är det f ö den Reinholt Nilsson, som uppges som invandrad 1602 ? Fanns det även en Niclas Nilsson d y som var bror till Marina Nilsdotter   och Reinholt Nilsson d y ? Vad blev det av Marina Nilsdotter   på slutet ?
   
Niclas Nilsson d ä verkar ju väl etablerad med otaliga förekomster. Jag har dock svårt att smälta, att hans far skulle ha hetat Reinholt Nilsson, hellre då att detta var en bror (eller farbror eller farfar !). Vår Reinholt   är ju ett tecken på att namnet omhuldades. Skulle då Niclas Nilsson d ä vanhelga namnet ? Om fadern tillämpade svenskt namnskick, varför skulle sonen återfalla till något hypotetiskt annorlunda. Kanske Reinholt Nilsson d ä var styvfar till Niclas Nilsson d ä ?
 
Att ett släktnamn inte anges så ofta eller under långa tider inte alls är inte ovanligt. Jag har en annan Nilsson, som vägrar att identifiera sig med släktnamnet annat än då och då under årens lopp. Varför det är så, vet jag inte. Mode ? Skiftande vibbar kring ett familjenamn ?
 
Att bara en förekomst av ett ev familjenamn Gremeur   har påträffats, tycker jag alltså inte säger så mycket - att man inte sett något betyder ju inte heller att det inte finns. I den nämnda utspisningslängden för v1 1602 tycker jag inte heller att man måste anta att fogdens far är en viss Rennholt Gremeur - fadern kan vara anonym och Rennholt   en person med okänd anknytning. Vi får komma ihåg att Påvels   mor var fransösisk och kan förväntas ha ett familjenamn.
 
Att noteringen från Örebro 4/4 1608, där Reinholtt Niklausson undertecknar ett kvitto (Närkes handling 1607 nr 5 pag 60) torde avse Niclas Nilsons fader  kanske är sant, men inte alls uppenbart för mig - förklara ! Är den mörka fläcken avtryck från ett annat blad ? Finns det sigillstämplar av Reinholt Nilsson d ä eller Niclas Nilsson d ä ? Räknekammaren  omnämns i transaktionen. Om det är den centrala Räknekammaren i Stockholm som åsyftas, så har den ett eget stort arkiv. Skulle det vara värt besväret att titta i detta ? Där finns huvudböcker och jättelika verifikationsböcker. De senare befinner sig ofta i upplösningstillstånd p g a svamppåväxt, så det är inte säkert att man får titta i dem.
 
Tysk  (a) heter allemand, möjligen germanique, så jag tvivlar på tyskattributet, dessutom i svenska räkenskaper. F ö var ju Marina Nilsdotter   fransösisk !
 
Vet man att Gillius Mattssons Tollets   far inte hette Mattias   eller motsvarande ? Om inte, så kan man väl anta svenskt namnskick ?  
 
Släktnamnet Gremeur   har förekommit, men jag har ingen som helst teori om sambandet. På den belgiska släktsajten (den med hänvisning till en svensk professor.) uppges f ö uppgiften 1575 Niclaes Grimmaer, Schelle.
 
De som vill, kan ju arbeta vidare med alla obearbetade uppslag, t ex härledning av Anders Arenfelts   karriär, heraldisk undersökning av sigill, ytterligare domboksförekomster i Asker före 1644 och i Rekarne efter 1680, landsboksverifikationer för slutet av 1630-talet och början av 1640-talet, Påvel Arents   förekomst i mantalslängder och i brukslängder, Påvel Arents militära karriär och öde 1663, Niclas Nilsson d ä:s supplik 1635, hans hustrus ev supplik (när dog gamle Niclas   ?).  
 
Diskussionen har ju varit ovanligt stimulerande.
LOE

2014-05-10, 00:22
Svar #28

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 13:22
    • Visa profil
Jag ser att Erik Appelgren räknar med en vallonsläkt Gremeur, som han förbinder med varianten Krimur.  
 
Nicolaus Gremio   ska ha varit ett omnämnande också.
LOE

2014-05-10, 20:28
Svar #29

Utloggad kjelltan

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2019-05-23, 11:00
    • Visa profil
Lars-Olov, kort svar på dina frågor:
 
Att Reinholt skulle ha invandrat 1602 måste vara en missuppfattning av den belgiska källa, där du såg uppgiften. Jag tror, att man tolkat min tidigaste notering för Reinholt Nilsson i Sverige som att han emigrerade då. Niclas Nilsson gjorde 1583 tillsammans med Renholt Lehusen en resa till sin hembygd för att värva fler arbetare till Sverige. Jag kan tänka mig att fadern Reinholt övertalades att komma hit, antingen vid detta tillfälle eller fram emot sekelskiftet, när Niclas etablerat sig i Sverige. Men detta finns inga bevis för. En parallell har vi dock i Wellam de Besche, som efter ca tio års vistelse i landet gör en liknande värvningsresa 1607 och då får med sig både sin far, flera bröder och även släktingar hit.
 
Efter Eriks redovisning av uppgifterna i roterings- och utskrivningslängderna (inlägg 7 maj) 1639, där Nils upptages som dräng, så har jag eliminerat en Nils Nilson d.y. som son till Niclas Nilsson. Det borde ha funnits en son med det namnet, men denne har kanske inte nått vuxen ålder och några belägg för hans existens finns inte heller.
 
Rennholt Nilsson. Jag tycker det är ett väl långt hopp mellan uppgiften Örebro 1608 till uppgiften Gällersta 1638 för att det skulle röra sig om samma person. Om, och jag säger om denne är samme som Hyndevad-Renholt, så har du tidigare också kommit fram till att han vid sin död skulle vara närmare 100 år eller mer, vilket är osannolikt. Jag vidhåller med den drucknes envishet, att den Renholt som finns fram till 1608 bör vara Niclas Nilsons far och att den Renholt som finns i Gällersta 1638 är Niclas Nilsons son.
 
Även jag tror att Gremeur är ett släktnamn. Ville bara lägga ut en metkrok, men den nappade ingen på. Bra!
 
Kan du ge oss webadressen till den här belgiska släktsajten med uppgiften från 1575?
 
Frid & Fröjd

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna