ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014  (läst 3872 gånger)

2014-04-12, 22:05
läst 3872 gånger

Utloggad Bengt Nilsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 324
  • Senast inloggad: 2015-04-20, 21:31
    • Visa profil
Apropå skrivelser från Anders Arenfelt (ur Per Sondéns förteckning Militära chefer...):
 

2014-04-13, 00:47
Svar #1

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Bra, Bengt ! Tacka vet jag gamla pappersförteckningar, men det gäller ju att känna till och kunna använda dem också. De två fynd, som jag nämnde ovan, finns med här.
 
Jag roade mig med att forcera några digitala resurser. Tanken var att få en idé om Anders Arenfelts  ursprung. I och för sig behöver väl inte hans värvningsort vara föräldrars och brors uppehållsort vid den tidpunkten, men man kan ju alltid kolla.
 
Anders Arenfelts  löneavräkning fr o m 1657 till hans död.  
Bild 258v-274v.  
Här nämns bl a en supplik av änkan till Krigskollegium.  
(Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6, SE/RA/522/16/5-6/4, bildid: A0066776_00259
http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066776_00259)
 
Anders Arenfelt  i KrA:s Biografica-samling  
Bild 401- 414v.
I ett brev till kungs uppger han sin karriär ”ifrån sin första ungdom” ha börjat som Musqueterare 1636, i ett annat att han samma år blivit befordrad från gemen till fänrik. Man kunde ju försöka lokalisera honom vid denna tidpunkt. Kanske han varit vid Hälsinge regemente i hela sitt liv - det låter så ?
(Biografica, Mikrofilmade dossiéer, SE/KrA/1051/003/A/10, bildid: A0066326_00401
http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066326_00401)
 
En hastig titt  i Rullor 1620-1723/1636-1637 ger följande tänkbara kandidater:
 
Anders Månsson/Ahrendt/Arenfelt i Rullor 1636 vol 1 Hälsingland mm  
[p353-]  
(Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1636/1 (1636), bildid: A0053297_00353
http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053297_00353)
 
p385v LiusDaall S. Anders Månß:n i Kämstad [Norr/Sörkämsta]
 
p398v Corporall Anders Måntz:n i Kängstad ? [Norr/Sörkämsta ?]
 
p406 Anders Månßon  i Kiemmestadh [Norr/Sörkämsta]
 
Rulläsningen måste göras mera systematiskt och noggrant än jag gjort. När man väl hittat personen, kan man hoppas på att finna bevarade regementsräkenskaper, militiejordböcker osv.
 
Gert - om du inte redan har undersökt alla föreslagna källor, får du ta semester...!
LOE

2014-04-15, 14:06
Svar #2

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 238
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 18:53
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Jag har egentligen ingen anledning att ifrågasätta Elgenstiernas uppgift att Arenfelts fader hette Måns men jag uppfattar det som att vi hittills inte vet vad den grundar sig på, eller har jag missat något ovan?
 
Tills vi vet säkert kanske jag kan tillåtas hålla min hypotes om Påvel Arendts föräldrar lite grand vid liv och om den faller kanske mina inlägg kan flyttas till en annan rubrik?
 
Nedan återgivna dom i Filipstads Rådhusrätt innehåller namnet på två kvinnor som sannolikt hör hemma i två olika vallonfamiljer:
 
24 Jan 1628 – kom för rätta Kättlin Niklasdotter hon war beriktat aff Nils Ericsson hammarsmed om lägersmål han hade welat hafft henne till sin hustru, sedan han det förstod hon icke wille beriktade han henne och sade sigh haffua legat hoss henne nu kom hon för rätta med sina 6 danneqvinnor och will gå ledigh med henne, hustru Karin her Oloffs kirkioherde, hustru Marina Niklasdott hustru Britta Jon skriffuares, hustru Ingrid här Olofs hustru Ingeborg Pär hammarsmeds hustru Karin Päd skomakares hon giorde först eden å book och dom androm gaff eden up effter det 24 Capitel i tingmålbalken.
 
Det är väl rimligt att anta att de två Niclasdöttrarna inte är syskon eftersom en syster väl knappast kunde ingå bland de sex dannekvinnorna utan måste jävas?
 
Niclas är ett ovanligt namn i trakten vid denna tid. Om de var födda i närheten skulle min gissning vara att den som målet gäller var dotter till Niclas Giliusson Bakare och den andra – den gifta Marina, möjligen till Niclas Nilsson som dock var avflyttad. Om så vore fallet skulle Marina Niklasdotter kunna vara samma Marina som i tidigare inlägg beskrivits, hängde nycklarna på Arendts bår och som i min hypotes är passande för att vara den fransösiska modern till Påvel Arendt. Att Påvels morbror hette Reinholt Nilsson är däremot inte helt passande men det verkar inte helt enkelt att förstå sig på familjen Gremeurs patronymikon.

2014-04-15, 20:25
Svar #3

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 739
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 14:05
    • Visa profil
Hej Lars-Olov!
 
Efter att ha läst den gångna veckans inlägg har jag ett par frågor till dig.
 
1. Hyndevadssmeden Reinholt Nilsson, vilken koppling till Värmland (och Filipstad) kan man se för honom?
2. Finns det några dokument, som antyder att han är fransktalande? Han borde vara fransösk, om han är bror till Pål Arendts mor.
3. Har du läst det ovan nämnda brevet i Stegeholmssamlingen från Reinholt Nilsson till Karl X Gustaf? Vilket språk använder han, svenska, tyska eller franska?

2014-04-15, 22:01
Svar #4

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Du har helt rätt, Erik ! Man ska inte ge sig förrän man blivit överbevisad. Uppgiften om namnet Måns  är allmänt förekommande, men behöver inte vara rätt för det - även på Elgenstiernas tid var det Följa John som gällde och källhänvisningar var inget som stora författare behövde nedlåta sig till. Dock är det svårt att föreställa sig ett påhittat namn. Det mest troliga är väl att någon har sett namnet Månsson  användas på ett ovedersägligt sätt.
 
I boken
Bergström, Otto Wilhelm: Kungl. Hälsinge regementes chefer 1629-1909: biografiska anteckningar  (Stockholm 1909) sid 18-19
porträtteras Arenfelt. Där står det: Son af Måns Arendt, som lefde i början af 1600-talet. Anders Månsson började sin tjänstebana såsom gemen.Under fångenskapen befordrades Anders Månsson i midten af år 1660 till öfverstelöjtnant....  Det låter ju som innanläst i dokument. Men inga källhänvisningar.
 
I min snabbforskning i rullor ovan hittade jag ju en Anders Månsson, men har förstås inte följt denne fram till namnbytet. ”Någon” borde lägga ner ett arbete på detta och därmed avgöra frågan.
 
Lite opassande är kanske att de två sönerna till Anders Arenfelt  fått namnen Mårten  och Anders, men det kan ju ha funnits en tidigt död Magnus/Måns, så sönernas namn avgör inte saken.  
 
I lappkatalogen över Skribenter till K. Maj:t finns två kort som uppger Månsson:
 
1683 18/6 Kammarkollegium till K. Maj:t. Lappkatalogen säger Arenfelt, Anders Månsson. Det borde den inte göra utan stöd i den relaterade källan. Enligt ovan har Gert sett detta brev och borde kunna vidimera användningen av detta patronymikon.
 
1682 17/11 Västernorrlands läns landshövding till Kungl. Maj:t. Lappkatalogen säger Arenfelt, Anders Månsson. Det borde den inte göra utan stöd i den relaterade källan. Enligt ovan har Gert sett detta brev och borde kunna vidimera användningen av detta patronymikon.
 
I  Skoklostersamlingen II. Carl Gustaf Wrangels arkiv/ Skrivelser till C. G. Wrangel finns två  förekomster från 1670, som lyder:
 
Arenfeldt, Anders Månsson. Samma kommentar som ovan.
 
Jag har själv hittat ett nytt brev från Anders Arenfelt  (jag återkommer till detta), men det besvarar inte den här frågan.
 
Att söka bland Paul Ahrendts  söner är opraktiskt, eftersom han flackat omkring i hela sitt liv och säkert fått barn även i Kurland, där kyrkböcker från denna tid saknas.
LOE

2014-04-15, 22:12
Svar #5

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Erik,
 
Du säger Att Påvels morbror hette Reinholt Nilsson är däremot inte helt passande Jag vet inte vad du finner opassande. Du föreslår ju Marina Niklasdotter som modern till Påvel Arendt  - det passar väl bra ? Att Reinholt  kallar sig Nilsson  är ju inget att hänga upp sig på, om det nu var det du gjorde. För övrigt hade Anders Arenfelt  ingen dotter Marina  heller.
LOE

2014-04-15, 22:44
Svar #6

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Kjells frågor:
 
1 Jag har inte hittat någon sådan. Det skulle väl vara om han dyker upp i Värmland på något ting och bråkar med släkten. Har du kammat igenom domböckerna ? Jag ägnade en stund åt några årgångar och hittade två förekomster av Dubbelnisse vid Attersta.
 
2 Nej, men han hade ju varit större delen av sitt liv i Sverige, väl ? Vid det här laget har jag ju stött på en hel del vallonättlingar, men ingen har pratat franska i källorna (så att jag hört det åtminstone). I Riga blev en Kurlandsflykting gripen och rannsakad, protokollet bevarat. Han säger själv att han är född i Spanska Nederländerna, tänkt som ett argument för att lagen inte gäller honom, men han talar ju god tyska med rådmännen.  
 
Jag har idag hittat åtta (!) brev från den gode Reinholt och en massa annat, som jag får återkomma till.  
 
Men det är ställt utom allt tvivel att Reinholt Nilsson  i Hyndevad är Påvels  morbror och att Påvels  mor var französk. Visserligen ljög Påvel om ett och annat, men just dessa förhållanden fanns det ingen anledning att ljuga om (jag har en teori om ljugandets metodologi och psykologi, som jag får utveckla någon annan gång). Den felande länken är den till Gremeur. Men, som jag redan sagt, han hade ju flera bröder i branschen, så det är svårt att frigöra sig från tanken på vallonanor, Gremeur  eller andra. Jag är rätt förtjust i idén om Gremeur, men det vore ju önskvärt att kunna styrka den.
 
3 Ja. Svenska. Han skriver precis så omständligt, tjatigt och inställsamt som alla gjorde på den tiden. Att spåra franska tendenser i formuleringarna överstiger vida min förmåga. Han kan ju ha anlitat någon att skriva också, eller var han så modern att han lät sin svenska hustru putsa på sevnskan (det finns visst stöd för en sådan spekulation).
LOE

2014-04-15, 22:48
Svar #7

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 238
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 18:53
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
OK tack för det du redovisat om Arenfelts far. Jag får hålla med dig om att det inte finns någon anledning att tro någon skulle ha hittat på faders namn. Det verkar ju heller inte vara fråga om en enda källa till namnet så jag får lägga Arendt Filter åt sidan.
 
När det gällde Reinholt tänkte jag att det hade varit bättre om han kallats Niclasson för att passa som bror till en Niclasdotter men jag antar att du menar att Nilsson kan fungera lika bra.

2014-04-17, 12:51
Svar #8

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Jag hade en riklig skörd på RA i tisdags. Här en kort resumé.
 
Alla de av Bengt indikerade breven från Reinholt Nilsson  hittade jag, plus ett antal, sammanlagt åtta, samtliga i Stegeborgssamlingen. Jag håller för högst sannolikt att det är ”vår” Reinholt  m h t anspelningar på platser som Hyndevad och andra i trakten. Innehållet är rätt enahanda: klagomål på krigstider, missväxt, hungersnöd, översvämningar, grannars åverkan på dammar, elak fogde och orimliga skatter - allt utmynnande i vädjanden om sänkt arrende eller uttag av kvarntull. Rätt ofta klagar han på att brev inte besvarats. Intressant är att han nämner sin hustru (dock tyvärr inte med namn) flera gånger, liksom en svägerska vid namn Kerstin. Han lät dessa kvinnor befordra brev, även till Stockholm. Man kan nog säga att han i alla dessa brev uppträder som kvarnarrendator, men det gör honom ju inte till en sämre morbror, möjligtvis till en sämre vallonättling ? I den nämnda Eskilstunahistorien ovan står dock att han hade såväl kvarn som smedja och så kan det ju vara. All dessa brev var från en kort, tidig period, så utrymmet för en smedjekarriär finns ju ändå. Jag vet inte om hans fru kan ha varit släkt eller tidigare ingift med Uttermarcks släkt eller om han bara smörar ovanligt mycket, med gäss, gödda galtar mm. Möjligen kan jag tycka att han är lite påstridig för att vara en vanlig undersåte. Han har uppenbarligen personligen varit hos herrar i Stockholm, Eskilstuna och Stegeborg i olika ärenden. Han hänvisar till kungliga brev i hans favör. Tyvärr använder han aldrig familjenamnet Gremeur. Intressant är att han alltid använder lacksigill och flera avtryck är väl bevarade. Om någon tror sig om att kunna utläsa något ur sådana, så kan jag presentera stampen. Den har initialerna RNS, lustigt nog med ett bakvänt N  ! Symbolen ser ut ungefär som en uppåtvänd armborst. Om man hittar ett förseglat brev i Gremeurtrakter, så är sigillet ett bevis, annars är det efarenhetsmässigt svårt att hitta något m h a sigill.
 
Här följer breven i
Stegeborgssamlingen
004 Bihang
02 Daniel Bengtsson Uttermarcks brevväxling
Vol E357 [R]
:
 
27 martij 1648 till Daniel Bengtsson Uttermarck i Stockholm. Han gör en irriterad påstötning om flera tidigare brev. Han säger att han tänkt skicka sin hustru  med brevet. Det gäller fisket i Kiällby [Kälby]. Hänvisar till mottagarens fru Anna, som lovat något. Reinholdt Nilßon. Välbevarat sigill fotat.  
 
19 april 1650 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Han stöter på om ett brev förleden höst ifrån Stegeborg, levererat med hans svägerska Kerstin. Han vill ha lindring i tullmjölet. Han hänvisar till att herr Hybbert [Hubert de Besche, på 1620-talet] fått sådant löfte när han byggde upp Tårsilla [Torshälla] Qwarn. Reinholt Nilßon.
 
31 maij 1650 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Han vill göra en avskrivning med utlovade 20 dlr kopparmynt på arrendet. Klagar på allt möjligt. Reinholt Nilßon.
 
18 november 1650 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Han skickar en gödd galt som gåva. Han och hustrun ska resa till Stockholm. Reinholt Nillßon.
 
31 januari 1652 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Om levererade brädor. Klagomål. Reinholdtt Nilßon.
 
7 juli 1653 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Om fogdens krav och en tvist med smeder, som han avser att ta upp i det förestående lagmanstinget [kan kollas]. Reinholt Nilßon.
 
14 juli 1653 till Daniel Bengtsson Uttermarck. Hans hustru måste snart resa till Stockholm, rekommenderas hon få avlämna denna skrivelse. Reinholt Nilßon.
 
I
Stegeborgssamlingen
002 Stegeborgssamlingen avd II
01 Arvprinsen Karl Gustafs arkiv
Vol E173 Skrifvelser till Carl Gustaf 2 Ra-Re

återfanns:
 
Odaterad supplik till Carl Gustaf. Hänvisar till kungligt brev och senare den 22 aprillis 1648 i Eskilstuna given konfirmation på arrende av Hyndewadh och Forss Qwarnar. Klagar över krig, missväxt, sönderforsade dammar. Hänvisar till ett kungligt rekommendationsbrev till Sahl: Ekiehielm [utan förnamn, lär väl vara Bengt]. Vädjar om nedsättning av tullmjölsarrendet. Reinholdt Nielßon.
 
En intressant upptäckt - Hyndevad ligger gränsle över en häradsgräns, så det kan löna sig att titta i såväl Öster- som Väster-Rekarnes domböcker.
 
Som väntat återfanns protokollspartierna och några bilagor ur ”Bergverk 47”-akten. Dessutom ytterligare protokoll samt inkommande och utgående skrivelser. Bland inkommande skrivelser har man bevisligen ”ryckt ut” några sidor, som i stället satts i den akt, som i modern  tid landat lite ”till skogs”. Kanske inga nya genealogiska data, men förbluffande mycket processkildring. T ex får man veta att de skjutsade Paul Ahrendt  fram och tillbaka mellan Gripsholm och Stockholm för rannsakning, varvid han i Stockholm inhystes på Barnhuset (!). Man diskuterar hur kostnaden för hanteringn av fången ska bestridas, kommer fram till att det får bli änkedrottningen som får ta notan, eftersom fallet emanerade ur livgedinget (Daniel ombads snacka med drottningen om idén). Brukspatronens våldsamma och i mitt tycke rättsvidriga övergrepp på smeden renderade Bergskollegiums uttryckliga beröm för god patriotism ! Särskilt intressant är ett förhörsprotokoll från profossen på Gripsholms slott. Paul Ahrendt  har där uppgivit sine Bröder Söhner  noggrant: den eena hos Wellam Wervir på Wäßlande bruk, den andra tiänandes under Erich Johanßon widh Hälleforßen. De är söner till Cordt, får man anta, som själv är på Hällefors. Efter de påstådda förvecklingarna på Tre Tunnor reste han alltså till Skieppsta, där han så småningom träffade Twenne Frantzooßer [.Hammarsmeder]., som woro till Nampn Claus Lycka och den andra Daniel Baijar, och tillbödho sigh willia draga medh öfwer till Kuhrlandh. Brukspatronen Abin Noij  säger sig ha på Chronones wägnar  låtit fängsla Paul Ahrendt - hur kunde han göra det ?  Det verkar som om ärendet drar ut på tiden, så smeden kanske fick tillbringa julen i sin håla. Slutet på historien återstår att finna.
 
Ett brev från broder Anders Arenfelt  dyker upp i november 1662. Detta är inte den cavation som han senare ska komma att avge, utan ett brev, vari han vädjar till kollegiet om att ge brodern en rättvis rannsakning. Han nämner av någon anledning, att han inte träffat sin bror på 26 år (1636+26=1662 !) p g a sin egen vistelse i fiendeland under alla dessa år. Om våra kalkyler skulle stämma, så att Paul Ahrendt  var född ca 1625, så var det en liten gosse som hade vinkat av storebror musketeraren 1636. Brevet är skrivet i Mornäs den 8 november 1662 så inte satt Anders  själv fängslad då inte. De måste ha haft brevkontakt under åren, för Paul  visste uppenbarligen var han skulle få tag i brorsan.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-04-17 18:31)
LOE

2014-04-17, 16:17
Svar #9

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 238
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 18:53
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Jag lade som sagt min hypotes åt sidan men när Lars-Olov visar att Västlands bruk var en beröringspunkt lockade det mig till att spana vidare. Jag hade ju Johan Arendtsson där.
 
Jag sökte i mantalslängder och fann från 1660-talet och framåt åldermannen Aron Cortsson i Högboren, Grythyttan (död i Grythyttan 1702). Även bl a Niclas Cortsson fanns i trakten.
1666 fanns vad jag tror är hans fader i Fetebjörnstorp: Kordt Arendtsson.  
 
Jag uppfattar det som om mantalsängderna inte är kompletta vad gäller bruksfolk men denne Kordt Arendtsson skulle säkert ha kunnat lyda under Hällefors bruk och då är det ju ett sammanträffande att Påvel Arendts bror Cordt även kopplas samman med Hällefors.
 
Liksom tidigare får jag säga att jag inser att det kanske är ett irrspår men håll med om att man inte helt ska avfärda att Arenfelts bröder kanske har en far som heter Arendt

2014-04-17, 16:36
Svar #10

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 238
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 18:53
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
1661 framgår att den ovan nämnde Kordt Arendtsson kallas Cort hammarsmed.  
http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003142_00147  
SE/RA/55203/55203.19/20 (1661), bildid: A0003142_00147
 
Hans torp Fetebjörnstorp kallas tydligen alternativt och vanligare för Fetebergstorp (enligt ortnamnsregistret).

2014-04-17, 19:56
Svar #11

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Det låter absolut spännande, Erik !
 
Först ett vittnesmål beträffande mantalslängder (och längder i kyrkans räkenskaper). Bruket betalade ofta en klumpsumma baserad på en egen längd inlämnad som bilaga. Det har jag sett åtskilliga gånger. Dessa bilagor vet jag inte vart de tog vägen, jag har inte sett någon (men inte letat så energiskt heller). Men det borde vara konsekvent för ett visst år - allt bruksfolk i klump eller alla namngivna, men jag ska inte säga att jag vet hur de laborerade med längderna.
 
För att se om jag är med, så innebär din hypotes alltså att det fanns en Arent Filter  med sönerna Anders, Påvel, Johan   och Cort, den senare med sönerna Niclas  och Aron. Arent Filter  skulle ha varit gift med en Marlene Niclasdotter Gremeur, syster till Reinholt Nilsson Gremeur. Rätt uppfattat ?
 
Man kan ju spekulera i namnförskjutningarna. Påvel  kan ha börjat som Arentsson, som i längderna ibland skrivs Arentß, och senare fått idén att helt enkelt kalla sig Ahrents  sedan Ahrendt. Flera har undrat över att Anders   kallade sig Arenfelt   innan han blev adlad med detta namn och han var ju bevisligen bror till Påvel  med ett annat efternamn. Han kanske tyckte att han måste ha ett mera schvungfullt namn som officer i karriären: Anders Arentß Filter - Anders Arenfelt   ! Kul.
 
Men så kommer det sura med Måns   efter - kan du pula in ett Måns   i familjeträdet eller ska vi behöva döda Elgenstiernas m fl utsaga ?
LOE

2014-04-17, 20:31
Svar #12

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Om man kunde hitta Påvel Ahrendt  vid Kvarnbacka i början av femtiotalet eller vid Dalkarlshytta (?), så finge man en uppfattning om hur han då kallade sig. Han lär ha varit gift när han ca 1655 begav sig till Gotland. Allra först var han f ö hos brodern Cordt   antingen vid Hällefors eller vid ett helt obekant bruk.
LOE

2014-04-17, 20:45
Svar #13

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Ytterligare ett uppslag ur förhören med Paul Ahrendt. Att han ca 1655 hamnade på Gotland ska enligt hans egen utsago vara ett resultat av övertalning från Brita Nymans' sida. Vid den tidpunkten levde Britas   make Christoffer Neuman, så man kan undra vad hans fru hade i Kvarnbacka eller annorstädes att göra och varför hon var involverad i rekrytering.
 
Innan Christoffer Neuman drog igång Lummelunds bruk på Gotland, var han handelsman i Stockholm, där paret hade sina första barn.
 
Nymanskan, eller Brita Knutsdotter, ska ha varit dotter till rådmannen i Stockholm Knut Hindersson Brenner. Det märks i hennes senare agerande som änka, att hon hade kontakter och ägde bildning.
 
Fråga: Kan släkten Brenner   kopplas till järnbruk ?
LOE

2014-04-18, 08:48
Svar #14

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 238
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 18:53
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Vi förmodar väl att Anders Arenfelt är äldre än Påvel och Cordt. Det kan ju vara så att de är hans halvbröder och att Anders far hette Måns - men då knappast Måns Arendt som uppgavs i Otto Wilhelm Bergströms officersbok. Det vore väl bra att få bekräftat om det finns fler källor än en bakom uppgiften om Måns...
 
Cordt Arendtsson hammarsmed förekommer på oklar plats i Grythyttans mantal åtminstone från 1653. Grythyttan gränsar till Filipstads bergslag och innehåller vid denna tid även Hällefors. Sonen Arent finns i hushållet 1656 och sonen Anders nämns 1662. Niclas Cordtsson finns med sin hustru i Grythytte stad 1668 (staden som hade privilegier men aldrig blev stad på riktigt).
 
Finns de här personerna med på smedskivorna?

2014-04-18, 09:57
Svar #15

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Just det, halvbror hade jag med som ett alternativ i mitt första inlägg, tror jag. Problemet med dessa gamla farbröder (Elgenstierna, Bergström....) är att de inte gjorde någon tydlig åtskillnad mellan exakta fynd och deras egna slutledningar. Så Anders   kan ha kallat sig Månsson   och Bergström antagit att fadern varit Måns Ahrendt.
 
Anders   blev musketerare 1636 och gjorde snabb karriär, så han lär inte ha varit barnsoldat, alltså i 20-årsåldern 1636. Påvel   kan väl ha varit 10 år yngre enligt våra bedömningar av hans karriär. Cordt   är äldre än Påvel, det vet vi eftersom den senare lärde yrket av den förre.
 
Det skulle vara bra  att ha det eventuella beviset på att Anders   kallat sig Månsson, så att vi inte kastar bort tid på något onödigt. Jag hittade visserligen en Anders Månsson   i rullorna, men denne skulle ju behöva följas upp och knytas till Anders Arenfelt. Faktum är att Bergström inte vet i vilket regemente, som Anders   började. Det var jag som läste Anders ' egen redogörelse på det viset.
LOE

2014-04-19, 14:32
Svar #16

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Angående brukens egna längder, som kallades brukslängder, verkar chansen större att hitta dem
i landsarkivens exemplar av mantalslängderna än i Riksarkivets.
Dessutom finns ofta liknande listor över anställda i hammartingsprotokollen.
Ulf Berggren

2014-04-19, 23:33
Svar #17

Utloggad Bengt Nilsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 324
  • Senast inloggad: 2015-04-20, 21:31
    • Visa profil
Jag är inte riktigt säker på att jag håller med om att musketerare 1636 och major drygt 20 år senare kan betecknas som en snabb karriär. Detta var en period då Sverige nästan kontinuerligt var i krig, med åtföljande stora behov av soldater och stor omsättning både av soldater och av befäl. Ett födelseår mellan 1615 och 1620 är väl dock sannolikt.  
 
Att fadern skulle ha hetat Måns tycks första gången dyka upp i Anreps ättartavlor. I Stiernmans hundra år äldre adelsmatrikel är det en lucka vid faderns namn och det sägs bara att Arenfelt behölt sitt namn. I KrA:s Biograficasamling finns inte någon Anders Månsson som kan förenas med Arenfelts karriär, så det är nog inte omöjligt att Månsson är felaktigt. Jag undrar dock vad KrA:s kortregister över officerare i rullorna har att säga om Arenfelt - när och i vilket regemente dyker han först upp under det namnet?

2014-04-21, 20:24
Svar #18

Utloggad Bengt Nilsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 324
  • Senast inloggad: 2015-04-20, 21:31
    • Visa profil
Enligt ett par biografier över Stefan Czarniecki var Arenfelt 1656 kommendant i Konin. Förutom de brev från maj till hertig Adolf Johan som nämns av Sondén ska det enligt dessa biografier finnas åtminstone ett till Carl Gustaf Wrangel från april samma år. De borde kunna indikera vilket regemente han då tillhörde.

2014-04-23, 00:50
Svar #19

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Mitt omdöme snabb karriär syftade på hans egen utsaga om att ha blivit befordrad till fänrik samma år som han blev musketerare. Jag tyckte att han därmed borde ha uträttat något och inte kunde vara 11 år t ex. Vid omläsning av hans formulering (i KrA Biografica) blir jag osäker på om det var så han menade. Men att hans första karriärsteg enligt honom själv var fänrik, det måste bli tolkningen.  
 
Man tycker att en regementsbiografiker borde ha gjort någon ansträngning att precisera Anders Arenfelts  ursprung i regemente, men han säger bara i något regemente.  
 
Av Anders Arenfelts   löneavräkningar att döma så var han major i Hälsinge regemente 1657. Där borde man kunna börja att söka bakåt. I KrA:s fullmakter och RA:s meritförteckningar kanske man kunde hitta något också.
 
Intressant men kanske genealogiskt ovidkommande är att Paul Ahrendt även hann med en kort militär karriär och så när stupade av en kula i huvudet, satt i polsk fångenskap och var nära att bli avrättad osv.
 
De militära äventyren började i mars 1659 då han tog värvning i fältmarskalken Douglas regemente i Goldingen i Kurland. Hans karriär slutade i garnison i Schrunden. I Bergskollegiums akt finns attester från militära chefer. Lustigt nog kallas han där bl a Pofwell Arentfelt   !
LOE

2014-04-23, 18:36
Svar #20

Utloggad Bengt Nilsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 324
  • Senast inloggad: 2015-04-20, 21:31
    • Visa profil
Jo, men tyvärr behöver det faktum att han blev major vid Helsinge regemente 1657 inte med nödvändighet betyda att han även dessförinnan tjänstgjorde vid det regementet. Därför är breven från 1656 potentiellt betydelsefulla.
 
När det sedan gäller vad han själv skriver i de inlagor som ligger under hans namn i Krigsarkivets Biografica så tror jag inte att man kan dra mer vittgående slutsatser än att han inträdde i krigstjänst 1636 och att han fram till år 1657 hade avancerat till kapten, varefter han sistnämnda år blev major. När han under dessa dryga 20 år avancerade från menig till något annat framgår inte.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2014-04-23 18:45)

2014-04-24, 15:49
Svar #21

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 739
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 14:05
    • Visa profil
Hej igen!
 
Jag har bitit mig fast vid Påfvel Arendts fransöska mor och morbror Reinholt Nilsson och läst domböcker från Sköllersta härad 1638-48.
Det visar sig att Niclas Nilsson har avlidit omkring 1640. Den 24/5 1641 uppbjudes Sa: Niclaus Nilssons gårdh i Attersta af Mats Pedherssons hustru första gången.
Det för mig riktigt intressanta kommer först vid ett extra ordinarie ting i Sköllersta 21/8 1646 (Örebro och Södermanlands renoverade dombok 1646 nr 13 pag 433):
 
  . dhen tuistige saak, emellan Per Jonsson Borgare i Örebroo, fullmächtig uppå Jon Hanson wägna, i Mariestad kiärande, och Johan Nilson, sahl: Niclas Nilssons son i Atterstad, på den andra sijdan swarande, anlangade sahl: Niclas Nilsons gård i Atterstad, till b:de Jon Hanson pantsatt 1638 den 24 januarij, för 355 d:r S:r M:tt och 5 skeppund stångejärn ähr denne häradz Rättens sentens och dom afsagd ut superius loco et dir.
  Alldenstund, b:de sahl: Niclas Nilsons gård, å trene häradz Tingom lagbuden, och nästom Erfuingom tillhanda lagstunden är, ifrån 1638 och in till denna tijd, som häradz dombook utwijser, för 355 d:r S:r M:tt och 5 skeppund järn, den der effter lag intet hafua inbördat och igenlöst, och effter skiälig wärdering, intet så högt stigande, som sielfua Capitalet är, blifuer samma gård, Jon Hanson, såsom sin lagfarna pant, at giöra och låta mäd: - jord. B. 7. Cap: här emot appellerade Johan Nilson under wälb: herrn lagmannen.
 
  Fadern hade låtit pantsätta gården några år före sin död, vilket lett till rejält strul rörande ägoförhållanden efter hans bortgång. Gården visar sig i domböckerna ha uppbjudits vid flera tillfällen 1641, 1644, 1645 och 1646 för olika intressenter, uppbud som tydligen bestridits av andra. Hur det hela avlöper är tills vidare oklart, men mtl eller jordeböcker borde kunna visa, vem som blir gårdens nye innehavare.
 
  Att Niclas Nilsson har en son Johan Nilsson, som tydligen bor kvar i Attersta fram till 1646, är nytt för mig. Varken sonen Reinholt Nilsson eller andra syskon nämns över huvud taget inte alls i domböckerna för Sköllersta efter faderns död. Reinholt har alltså lämnat bygden och befinner sig någon annanstans. Det öppnar för möjligheten, att han kan vara identisk med kvarnägaren Reinholt Nilsson i Hyndevad. Denne lever ännu 1680 enligt vad som tidigare redovisats av Lars-Olov och kan därför knappast vara samme som jag tidigare angivit finns som vuxen redan 1602 (Nykroppa mtl). För att få ihop bilden tvingas jag därför ifrågasätta mina tidigare slutsatser. Kan kännas tungt för en del, men som tur är, inte för mig.
 
Erik har i sitt inlägg 12 april noterat en oklarhet från Kroppa utspisningslängd 1602, där fogdens fader kallas Rennholt Gremeur. Jag har sett detta som ett misstag av skrivaren och bedömt att det borde ha stått fogdens son i stället. Men nu inser jag, att det kanske i stället skulle ha stått fogdens bror, för då stämmer även patronymikon Nilsson. Därmed öppnas också möjligheten, att fogden Niclas Nilsson kan ha fått en son Reinhold född omkring 1600 och namngiven efter brodern. Att denne går ur tiden omkring 1680 känns mer normalt.
 
Jag kan tänka mig, att fortsatt forskning kring gården Attersta i Gällersta socken och sonen Johan Nilssons liv skulle kunna ge fler ledtrådar till släkten Gremeurs senare historia.

2014-04-24, 19:53
Svar #22

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 238
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 18:53
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Kjell, angående Kroppas utspisningslängd:  
 
genomgående uppgavs att det var fogdens fader (utan namn) som utspisades så egentligen verkar det märkligt om det denna vecka skulle avses broder eller något annat. Det skulle i och för sig kunna tänkas att det normalt var fadern men just denna gång dessutom en besökande broder (eller farbroder eller farfar) och att denne därför namngavs just för att han var en sällsynt matgäst. Jag har inget abonnenmang för tillfället så jag kan inte kolla i längden om det finns andra tolkningsmöjligheter. Fogdens fader förekommer för övrigt i dessa längder redan från och med år 1600.
 
En annan fråga är om du har någon tanke kring den Reinholt Nicklasson som i augusti 1604 kvitterade etthundra skeppund stångjärn vid Nykroppa. Han behöver i och för sig inte vara släkt med fogden men både Reinholt och Niclas passar ju bra... (Jag har inte så mycket antecknat om kvittenserna så kanske kan det finnas fler kvittenser från denne Reinholt än den från 1604).

2014-04-24, 20:53
Svar #23

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 739
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 14:05
    • Visa profil
Mina anteckningar ur Landskapshandlingarna är gjorda för ganska länge sedan, troligen på 1980-talet.
Jag har ur Värmlands handlingar 1602 (vol nr 4) för mantalet vid Nykroppa gård 1. veckan 1602 antecknat Fogdens fader Rennholt Gremeur. Som minnesanteckning har jag också skrivit att en Rennholt Nils förekommer i räkenskaperna samma år.
Att Reinholt Nicklasson kvitterar stångjärn vid Nykroppa i augusti 1604 har jag tydligen missat. Den uppgiften bör väl finnas bland kvittenserna i Värmlands handlingar 1604 (vol nr 8), eller hur?
Däremot har jag gjort en anteckning ur Närkes handlingar 1607 (vol nr 5) att Reinholtt Nicklausson förekommer på ett kvitto daterat Örebro 4/4 1608. Eftersom kvittona är egenhändigt underskrivna av mottagaren kunde det vara befogat att jämföra namnteckningarna på dessa bägge kvittenser från Nykroppa 1604 och Örebro 1608. Jag gissar, att det skulle visa sig vara samme Reinholt, som har skrivit under.
Det känns litet tungt att behöva bege sig till RA för att läsa om samma material. Landskapshandlingarna kanske redan finns tillgängliga via nätet eller kommer att bli inom en nära framtid. Någon som vet?

2014-04-24, 21:00
Svar #24

Utloggad Claes-Göran Magnusson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3788
  • Senast inloggad: 2022-08-04, 20:16
    • Visa profil
    • animskog.se
Just because I don't care doesn't mean I don't understand. - Homer Simpson

2014-04-24, 22:19
Svar #25

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 238
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 18:53
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
En fråga som kanske är dum i somligas ögon men som jag vågar ställa ändå (eftersom jag har för mig att Kjell eller någon annan har visat på något annat fall i någon vallonsläkt där något som i förstone ser ut som ett patronymikon inte var det):
 
Kan Niclas Nilssons far faktiskt ha hetat Rennholt Gremeur och att Nilsson inte är ett svenskt patronymikon utan kanske Nilson/Nelson/Nelzon e dyl och av annan betydelse?

2014-04-24, 23:51
Svar #26

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Nu svänger det om gubbarna !
 
Jag vet inte om jag nämnde, att jag tittat lite förstrött i Sköllersta-domböcker ? Notisen från 24/5 1641 hittade jag och tänkte att den kanske skulle säga Kjell något. En som inte nämns ovan är:
 
HT i Sköllersta härad 14 November 1638   p184 Anders Larßonn i Almbro förlikt med  Niclaus Nilßonn   i Aterstadh  [Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1782 (1637-1639)]
 
Om någon hittar en intressant sigillstamp, så kan jag detaljplåta den på RA. Det kräver specialtillstånd, men det har jag fått förut. Jag har ju ett fint avtryck av Reinholt Nilsson.
LOE

2014-04-29, 00:10
Svar #27

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
John Nilsson appellerade ju 1646.
 
Enligt arkivförteckningen ska det finnas en renoverad dombok för lagmansting 1646 (Örebro län vol 6 p324), 1648 (Örebro län vol 6 p365) och 1649 (Örebro län vol 6 p265). Därtill kan det finnas konceptdomböcker, men dessa har jag inte kollat. Denna volym 6 finns i Arkiv Digitals databas.
LOE

2014-04-30, 01:08
Svar #28

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Uppgrävt i RA gällande Anders Arenfelts   biografika.  
 
Skrivelser till konungen, 1133.09 Karl X  
:1 Lit A
 
Conin 16/26 april 1656. Klagar på rebeller, Czernechy. Ingen titel eller regemente. Ej Månsson. På tyska.  
 
Connin 5/15 juni 1656. Klagar på rebeller, sjuka soldater. Ber om förstärkning med 30-40 ryttare plus befäl. Titel Capetein, inget regemente. Ej Månsson. På tyska.  
 
Skrivelser till konungen, 1133.10 Karl XI  
Lit A-Helm
 
Inget från Arenfelt.
 
002 Stegeborgssamlingen avd II
01 Arvprinsen Karl Gustafs arkiv
Vol E112 Skrifvelser till Carl Gustaf Lit A
 
Odat supplik av Anderß Arendtfeldt   Capit. Inte Månsson. Han ber om satisfaction för tjänst han gjort. Han tillskriver Pfalzgreven, så detta måste vara innan Carl Gustaf blev kung, 6 juni 1654. Han skriver att han tjänat svenska kronan nu på 15:e året, dvs detta är år 1650-1651. [Varför skriver han till greven just - kan detta förhållande ge upplysning ? Karl Gustaf hade väl hand om avdankningen av värvade trupper fram till juni 1650 ? Kan man datera brevet till första halvåret 1650 ? Kan man t o m anta att de befann sig på samma plats, med tanke också på att det är en supplik ? Kanske det finns någon maffig avräkning på hela kalaset i Kammararkivet ? Där hittade jag en gång en fullständig CV med betyg från regementschefer och allt].
Han tycks säga att han först tjänat under Gustaff Gustaffsohnß Dragouner, därefter under Axel Lilli som kapten och slutligen under Arwid Wittenberg. På tyska. Det kan finnas mera information i de tyska ordvändningarna. Detta dokument är den bästa utgångspunkten för att söka hans karriärväg. Det kan dock erfarenhetsmässigt vara ett betydande arbete att göra  en sådan härledning och det är inte säkert att man hittar hans ursprung för det. Värvade regementen fungerade som små företag - en överste/entreprenör fick anvisning på en totalsumma och relativt fria händer att bygga upp ett regemente. Ofta byggde man på skrotade styrkor, men det var goda möjligheter för opportunister från var som helst eller med personliga kontakter. Om  han hetat Anders Månsson, så borde chansen dock vara god att hitta honom under detta namn i något av de nämnda regementena. F ö är jag nu säker på att arkivarierna inte indexerat kataloglapparna efter verkligt dokumentinnehåll utan har litat på Elgenstierna, kort sagt Anders Arenfelt   hade blivit synonymt med Anders Månsson Arenfelt. Dåligt, men föga överraskande.  
 
003 Stegeborgssamlingen avd III
01 Hertig Adolf Johans arkiv
Vol E247 Skrifvelser till Adolf Johan 1 Lit A
 
Connin 12/22 maj 1656. Rapporterar om ryttare, krut, kulor och handgranater, som han mottagit. Kallar sig själv gehorsambster Knecht. Ingen titel. Inget regemente. Andreas Arnfelt. Inte Månsson.  
 
Connin 12/22 maj 1656. Rapporterar bl a om en sergeant Nils Nilsson, som han mottagit. Kallar sig själv gehorsambster Knecht, Capitein. Inget regemente. Andreas Arnfelt. Inte Månsson.  
 
Connin 19 maj 1656. Rapporterar bl a om 3 veckors strider med rebellerna. Klagar på sjukt manskap och brist på hästar. Ber om hjälp. Kallar sig själv gehorsambster Knecht. Ingen titel. Inget regemente. Andreas Arnfelt. Inte Månsson.  
 
Militaria
Skrivelser till generaler
M1293 Lit R-W
Till Arvid Wittenberg.
 
Conin 16/26 april 1656 om rebeller under Czernectiy och begäran om hästar. Anders Arenfelt. Inget om hans egen position, ej Månsson, ingen titel. På tyska.  
 
Till Carl Gustaf Wrangel.
Inget från Anders Arenfelt.
 
Meritförteckningar
M990 Lit Ap-Arh
Arenfelt.
Bara ett brev från änkan med en summarisk hänsyftning på karriären. Hon säger sig ha fem barn vid hans död.
 
Biografica
A1a:17  
E01212 kort 2/10
 
Mikrokort rad 3 ruta 3
Anders Arenfelt   om tvisten med löjtnant Erich Ekegreen.  
Döttrarna 3 suppliker.  
[Om] Arenfelt   1669, 1674, ....  
En massa handlingar gällande dödsboet.
 
Brevskrivarregistret
Utöver en del av ovanstående:
Till Carl Gustaf Wrangel på 1670-talet.
Till . de la Gardie 1669/1670.
LOE

2014-04-30, 09:47
Svar #29

Utloggad Bengt Nilsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 324
  • Senast inloggad: 2015-04-20, 21:31
    • Visa profil
De överstar som han tjänat under torde vara Gustaf Gustafsson af Wasaborg (1616-1653), Axel Lillie (1603-1662) och Arvid Wittenberg (1606-1657). I åtminstone Lillies fall finns en hel del korrespondens bevarad. Gustaf Gustafssons regemente tycks i hög grad ha rekryterats i Livland, se den tryckta volymen av Axel Oxenstiernas brev för 1636.
 
Att suppliken är riktad till Karl (X) Gustav beror säkert på att denne var generalissimus över de svenska trupperna i Tyskland åren 1648-50.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna