Arenfelt

[Lars-Olov Eriksson]

Webbsidans uppgifter kommer från en bok, som verkar vara ett gediget verk för den som vill fördjupa sig i bl a vallonnamn:
 
Germain, Jean; Herbillon, Jules: Dictionnaire des noms de famille en Wallonie et à Bruxelles  (2007)
 
Man kan faktiskt läsa stora delar av den på Google Books (av upphovsrättsliga skäl klipper Google bort delar av eller hela texten i påträffade böcker - ibland kan man dock köpa boken i PDF-format, tyvärr inte denna):
 
http://books.google.se/books?id=4bYErd60g3YC&pg=PA489&dq=Gremeur&hl=sv&sa=X&ei=z XBuU8nqH8eJ4gSwp4C4Cg&ved=0CEAQ6AEwCDgK#v=onepage&q=Gremeur&f=false
 
På sid 489, som lyckligtvis kan läsas, finns artikeln om Grimar, som jag refererade till. Författarna påstår faktiskt inte att Reinholt Gremeur emigrerade 1602, bara att han 1602 emigrerat till Sverige. Det var jag som mindes vår diskussion fel.
 
Författarnas förra bok, från 1996, finns faktiskt på KB, så den här kanske också dyker upp där.
 
Vad är det främsta beviset för att Reinholt Nilsson d ä är far till Niclas Nilsson d ä ?

[Lars-Olov Eriksson]

Det gick lite snabbt med mitt svar, som i och för sig besvarar en fråga. Jag tog för givet att uppgiften från 1575 kom från samma bok, men den kom från:
 
Debrabandere, Frans: Verklarend woordenboek van de familienamen in België en Noord-Frankrijk (2003).
 
Tyvärr kan jag inte hitta denna bok i Google Books. Den finns dock i en tidigare utgåva på KB. Här är uppgifterna på webbsidan:
 
http://belgian-surnames-origin-meaning.skynetblogs.be/archive/2012/10/13/g-belgi sche-familienamen-noms-de-famille-belges-belgische-zu2.html
(Grimar)

[Lars-Olov Eriksson]

Jag har tittat i mantalslängder och kyrkböcker efter Påvel   och hans bror Cort   med söner. Kyrkböckerna inklusive räkenskaperna räcker inte riktigt till för den aktuella tiden. Mantalslängderna lider av partiell oläslighet men framförallt av att bruksfolk ofta buntas ihop i bilagor utanför själva längden. Jag har ändå gjort en del intressanta fynd i Örebro läns mantalslängder gällande Linde/Lindesberg och Grythyttan/Hällefors:
 
1650 Linde/Kvarnbacka Cort Arentßon   bild 94   
 
1662 Grythyttan Cort Aronßon   med hemmasonen Anders, Aron Cortßon   bild 88
[Påvel   1662: ...brodher Cordt, som nu i Hellefors är...]   
 
1663 Grythyttan Cort Arentßon, Arent Cortzon bild 96
   
1667 Grythyttan Aron Cortßon   bild 175   
 
1668 Grythyttan Niclas Corttßon   bild 102   
 
1671 Grythyttan Cortt Corttßon   bild 117
   
1672 Grythyttan Lars Corttßonn   bild 110
   
1673 Grythyttan Aron Cortßon, Nijklas Corttßon, Cortt Corttßon   bild 113
   
1674 Grythyttan Anders Kortson   bild 94
   
1675 Grythyttan Lars Cortson   bild 66
 
1675 Grythyttan Aronn Corttson, Niclas Corttson bild 67
 
En Påvel Arentßon   skulle ju sitta fint, men Påvel   har inte alls påträffats. Jag fortsätter att leta.               
 
Man kan se att Arent  behandlas som ett förnamn och att det försvenskas från tyskan ibland till Aron. Namnskicket stöder vår hypotes. T o m Anders  dyker upp som namn.
 
Påvel   uppger i förhör att brodern Cort   lärt honom yrket, men inte var. Därefter har Påvel   kommit till [Dalkarlshyttan] och till slut till Kvarnbacka, varifrån han rest till Gotland någon gång 1651-1653. Tydligen var såväl Cort   som Påvel   vid Kvarnbacka, när Påvel   gav sig av.
 
Det framgår vidare av förhören, att Påvel   kände Claes Lycka   från tiden i Kvarnbacka och man återfinner den senare där:
 
1642 Linde/Kvarnbacka Claß Lycka   bild 21
 
Några fynd, som jag inte vet värdet av:
 
I Linde socken, ofta vid Kvarnbacka, förekommer flera gånger [minst] en Nils Nilsson   i födelseboken, t ex:  
 
1635 27 september föder Nils Nilsson   i Quarnbacken sonen Johan, ett vittne är hammarsmeden Clas   (som av andra uppgifter att döma kan vara Claes Lycka).
 
1640 20 Decemb: Nicolaus Lucas   föder sonen Johan   wid Quarnbacken.
               
De här födelseuppgifterna har säkert Kjell rett ut, men hellre meddela en uppgift för mycket.

[Lars-Olov Eriksson]

Känner någon till något brev eller annat dokument underskrivet av Nils Nilsson   med sigill ? Suppliken från 1635 finns inte i arkivet. Dito av Arent Filter   ? Kan någon av dem ha haft anledning att skriva till Bergskollegium eller annan myndighet och i så fall när ? Att deponera en kaution i Kammarkollegium ? När dog f ö Arent Filter   resp Nils Nilsson   ?
 
En mörk fläck på film kan motsvaras av en vacker lackstämpel eller ett snyggt pressat papperssigill i verkligheten.
 
Jag läste igenom alla inlägg för att eventuellt få uppslag till nya spår. Då fick jag en påminnelse om att viss information i diskussioner inte sjunker in, förrän en större bild har växt fram. Jag hade lyckats glömma, att Erik redan gjort en inventering av mantalslängder gällande broder Cort. Se mitt inlägg ovan positivt, som en oberoende bekräftelse ! Det är klart att det här är broder Cort   och grabbarna - frågan är var Påvel   gömmer sig. Kan det vara idé att titta i Länsräkenskaper Verifikationer för t ex 1642-1645 ?

[Erik Mangsbo]

Sigill: på Niclas Nilssons kvitto daterat i Nykroppa i januari 1604 verkar det väl finnas ett invikt och därför osynligt sigill?
 

Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1604: 8 (1604), bildid: A0051165_00076

[Erik Mangsbo]

När det gäller Niclas Nilssons far är det retligt att de pusselbitar som finns inte har bättre passform.  
 
Eftersom han tydligt är namngiven till Reinholt Gremour får det gälla tillsvidare, trots att det står i konflikt med vad som normalt borde tolkas som Niclas Nilssons patronymikon.
 
Den Reinholt från oklar ort som förekom i Örebros handlingar, namngavs Nilsson i handlingarnas räkenskaper men skriver själv Nicklasson på själva kvittensen 4.4 1608.
Den Reinholt Nicklasson som kvitterade i Nykroppa 13.8 1604 har samma handstil och underskrift som den i Örebro så Kjell har nog rätt i att det är samma person. I Nykroppa är språket tyska och i Örebro används svenska. Att personen kan kvittera på svenska kanske kan vara en liten indikation på att han bott i Sverige en längre tid och är därför inte optimalt för teorin att han skulle vara en fransman på 60 år som nyss invandrat. Kanske har han istället anlänt samtidigt med sonen på 1580-talet? Men å andra sidan utgör kvittensen endast en kort fras som snabbt kan läras inâEUR¦

 
I januari 1604 kvitterar Nickas Nilsson redskapsjärn för Tabergs bruks räkning när han besöker Nykroppa. Det hade varit bra som indicium på släktskap om även Reinholts kvittenser från Nykroppa eller Örebro kunde sättas i samband med leverans till Taberg men en sådan koppling kan jag inte se. Nykroppakvittensen avser något som ska avkortas på Jacob Erenz? räkning enligt kungligt brev 14 jan 1604 och Örebrokvittensen avser en hud som Reinholt tagit emot i räkningekammaren. Ingendera verkar ha samband Niclas verksamhet.  
 
I Smålands handlingar finns lite uppgifter från Taberg ca 1605 men jag hittar inget om Reinholt där endast snabbkollat.  
 
Angående den uppgivna förekomsten av Reinholt Nils i handlingarna från 1602 hade jag i mina anteckningar en Reinholt Riih från 1602 och 1604 men jag vet såklart inte om det är denna notis Kjell syftade på. Den äldre kvittensen är underskriven i Nylöse 7 april 1602 och googlar man på Reinholt i Nylöse framstår det tydligt att det i detta fall borde röra sig om tullförvaltaren Renholt Rijk och inte Reinholt âEURNilsâEUR och kan avskrivas från detta sammanhang.

Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1602: 4 1602, bildid: A0051159_00038
 
Kjell berättar att Niclas Nilsson tidigt i karriären varit på resa med Reinholt Lehusen. Vet man mer om honom? Är han i ålder passande för att t ex övervägas vara Niclas svärfar?

[Lars-Olov Eriksson]

Javisst ! Så här såg det ofta ut på den tiden. Hans namnteckning finns därinuti. Nu vet vi ju att det är han och hur han skriver, men jag hade ett annat fall, där viktig information dolde sig i vecket. Det går troligen inte att öppna vecket, men i det här fallet gör det ingenting. Jag ska försöka få lov att ta en närbild. Det kräver tillstånd av avdelningschef, så man vet inte. Det beror på hur kvaliteten på papperen anses vara också.  
 
Jag ska till arkivet imorgon. Filters   död då ?

[Lars-Olov Eriksson]

Oops, vi skrev tydligen samtidigt. Jag såg också den andre Reinholt, men läste Rich, vilket stämmer ännu bättre med Rijk. Reinholt   är ovanligt men inte sällsynt som namn.  
 
Forskning går ju framåt genom motsättningar, så jag kan väl krydda vår fina anrättning med misstro mot Reinholts   son Niclasson   ! Men jag är inte alls insatt i dessa familjer, så jag har inget motförslag.

[Lars-Olov Eriksson]

Det finns många kungliga brev till Niclas Nilsson, 14 st bara 1604.

[Lars-Olov Eriksson]

Erik, du skrev om en notis i Filipstads rådhusrätt på 1640-talet - var hittade du den ?

[Erik Mangsbo]

Notisen om Arends änka är från 19.5 1641.
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:2023 (1624-1660) Bild 111 (AID: v84660.b111, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Jag har inte några uppgifter om när Arend Filter gick ur tiden. Jag har endast ett fåtal uppgifter om honom. Han förekom i Bjurbäcken fram till sista terminen för Älvsborgs lösen (=1619). I september 1624: lofuades Oluff hamarsmedh breff på långarnts häffdt wudh biurbäcken som han haff kiöfft för ...?.
Det kan betyda att han var död redan då men lika gärna att han flyttat in till Filipstad eller annorstädes. Av notisen från 1641 framgår att hans änka inte manats betala skulden efter hennes salige make under många förflutna år. Jag gissar att han gick han ur tiden mellan 1624-1630. Det kanske går att finna bättre besked för jag har inte letat noga.
 
Marina Niclasdotters senare make hette ju Olof Eriksson i Filipstad. Det skulle kunna röra sig om samma man som åtminstone en period på 1620-talet hade varit borgmästare i staden. När hustru Marina var karaktärsvittne i rådhusrätten 1628 var hon i sällskap med den unga stadens förnämare damer, prästhustrur m fl, vilket ger stöd för att hennes man var väl ansedd. Om det var förste eller andre maken framgår dock inte.

[Lars-Olov Eriksson]

Nu har jag fotograferat de 410 år gamla kvittenserna, inklusive Niclaus Nillßons papperssigill. Jag tycker att motivet är detsamma som på Reinholt Nilssons   i Hyndevad. De har t o m båda ett bakframt N  i signaturen. Fogdens signatur läser jag som NG, vad det nu kan betyda - Nils Gustafsson   kanske ? Det är meningslöst att komprimera fotona 25 gånger för publicering här. Jag skickar fotona till dem som vill kontrollera i stället.
 
Jag minns inte om ni nämnde en annan kvittens - bild 68:
Bekennis Iagh migh Hustru Margretta Reinnollttz udi Nyllößijö och giör witterligett att haffua anamatt och upburett uppå Laurenntz Kruzes Wegnner aff Nills Iönnßon Annders Rottkierz Tiennar udi Wermelanndh Osmuns Iernn 2 Lester under wichtt siju Lijspunndh Iernn Lodh fem Lester och siu fatt under wichtt syttijo Ett Lijsppunndh Achttum Nylößijö denn 19 Iannuarij åhr 1605
Margretta Larsdotter
 
Är detta Reinholt Richs   änka ?

[Lars-Olov Eriksson]

Jag har gått igenom alla lappkataloger i KrA, m a p Anders Arenfelt. I princip är det tomt före 1657, då han dyker upp i Helsinge regemente - först som kapten, sedan som major, sedan som överstelöjtnant och till slut som överste.  
 
I lappkatalogen över rullor finns det inte heller någon Anders Arendt(s), Anders Arentsson eller Anders Aronsson men en hel del Anders Månsson, dock ingen som är möjlig - det skär sig antingen i tidsperiod, i livstid eller i karriär.  
 
Det blir till att leta utifrån uppgifterna i suppliken till Pfalzgreven 1650. Frågan är hur man identifierar honom. Anders  brukar det finnas en hel del som heter. Hittar vi en Anders Arendt(s), Anders Arenfelt, Anders Arentsson eller Anders Aronsson, så får vi kanske anse oss ha hittat just honom. Om vi däremot hittar en Anders Månsson, kan vi ju inte säga, om det är han, eftersom vi inte kan anta, att han hette så - det var ju det som behövde bevisas och i själva verket tror vi inte att han hette så. Som jag tidigare sagt är värvade regementen svåra att få grepp om också.

[Bengt Nilsson]

Om nu Gustaf Gustafssons regemente hade en rekryteringsbas i Livland är det kanske möjligt att det i arkiven där skulle kunna finnas spår av regementet. I exempelvis det livländska generalguvernementsarkivet finns rullor långt tillbaka, men risken är nog att de bara innehåller förband som var stationerade där. Sedan vet jag inte i vad mån dessa i trettioåriga kriget kämpande förband har lämnat spår i svenska räkenskaper, men det finns ju en del skrivet om svensk krigsfinansiering under den aktuella perioden.

[Lars-Olov Eriksson]

Kan Gillius'   faders stämning mot Marinas, Arends   änka, dåvarande make Oluff Erichzsonn   den 19/5 1641 vara ett indicium ? Den 24/5 1641 uppbjuds ju Sa: Niclaus Nilssons   gårdh i Attersta sedan denne nyligen dött. Den förmodade dottern Marina Nilsdotter kunde av en opportunistisk Gillius'   fader ha förmodats komma att bli arvtagare.

[Erik Mangsbo]

Tack för sigillbilderna, Lars-Olov,
 
sigillforskning är helt nytt för mig... Att sigill med särpräglade likheter kan vara ett starkt indicium på gemensamt ursprung verkar rimligt. Den spegelvända bokstaven N som förekommer i båda sigillen är ju lovande men jag kan tänka mig att den varianten inte är särskilt unik? Desto tyngre väger istället själva motivet som  jag, liksom du, tycker innehåller samma symbol. Jag har följt ditt förslag och ändrat ljus o kontrast fram och tillbaka och det förstärker intrycket av att det är samma grundobjekt. Dessutom tycker jag symbolen är särpräglad och inte någon dussinvariant som kan förekomma i vart och vartannat sigill. Jag har dock inte studerat särskilt många sigill så min åsikt kan inte kallas välgrundad.
 
Att det senare sigillets initialer RNS betyder Reinholt Nilsson verkar väl logiskt. Att fogdens NG kunde betyda Nils Gustafsson kan jag ju inte hålla för omöjligt men jag gissar att du menar just att något annat inte är bevisat? Finge man välja betydelse efter vad som vore passande för tidigare hypoteser skulle man väl vilja föreslå Gremour istället...

[Erik Mangsbo]

Angående Reinholt Niclasson d ä (som förekommer 1604 och 1608)
 
Han kan vara far till Niclas som tidigare föreslagits eller så är han kanske en helt främmande pjäs? Egentligen leder det väl ingenvart att spekulera om honom eftersom han ändå inte är av avgörande betydelse för resten av vår diskussion. Men jag vill trots det peka på möjligheten att han är en son till Niclas.
 
Min magkänsla (som i och för sig inte är relevant :-)) menar att det är mindre sannolikt att en äldre man (dvs Niclas far) kvitterar en hud för K M:ts räkningekammares räkning och samma magkänsla säger att korrelationen mellan namn, plats och tidpunkt talar för att han trots allt bör ingå i släkten.  
 
Jag instämmer i Kjells misstanke att Niclas änka i Attersta förmodligen inte var första hustrun. Att Niclas hade ogifte sonen Reinholt och två mågar i gården 1637-1639 tycker jag talar för att dessa barn inte var särskilt mycket äldre än 20-30 år.
 
Niclas fick enligt Kjell bröllopsbidrag redan 1583 och verkar ha haft barn i 20-årsåldern när han lämnade Nykroppa - troligen en första kull. Förutom Marina Nyckelpiga som hade egen ”måltidsförmån” i tjänsten redan 1602, innehöll fogdens familj samma år tre personer - troligen Niclas, hustrun och förslagsvis en son Reinholt.
 
En son i 20-årsåldern som var flerspråkig och skrivkunnig hamnade nog lätt i sammanhang som kunde tangera K M:ts räkningekammare, därav kvittot från 1608. Dessutom kunde man förvänta sig att i något arkiv finna ytterligare kvittenser från hans hand under åren 1604-1608.  
 
Enligt min hypotes blev den äldre Reinholts karriär kort p g a dödsfall och Niclas namngav därefter även en senare son till Reinholt (vilken alltså skulle kunna vara född ca 1610-1620). Om ett sådant födelseår är passande för Reinholt d y återstår att utreda. Lars-Olov redovisar ovan att Reinholt i Hyndevad förekom i mantal ända fram till sin död 1680 vilket väl kan indikera att han var född tidigast omkring 1615 och kanske i 30-års åldern när han gifte sig med Åleta som förmodligen var betydligt äldre (ur mantal redan 1657). Så långt tycker jag att åldern verkar passande för hypotesen.
 
Något tiotal år senare finns ett exempel på att sonen till en annan av Nykroppas fransoser tjänstgjorde som kammarskrivare, nämligen Henrik Gago. Jag kan också inflika att Melker Graff vars far också lydde under Nykroppa, kvitterade en leverans av fem skeppund harneskplåtar till Eskilstuna med sin fars sigill eftersom han inte hade något eget. Detta nämnt som parallell till att Reinholt Nicklasson kvitterade 100 skeppund stångjärn 1604. Melker var omkring 25 år gammal medan Reinholt i min hypotes skulle varit ca 20 år. Är det rimligt att en så ung person kvitterar 100 skeppund stångjärn (visserligen för någon annans räkning)?
 
Sammanfattningsvis föreslår jag alltså hypotesen att Niclas Nilsson hade två barnkullar och att söner Reinholt förekom i båda.
 
(Meddelandet ändrat av Merik 2014-05-16 20:43)

[Kjell Lindblom]

Det har hänt en del under rubriken Arenfelt den gångna veckan, ser jag. Jämförelsen mellan sigillen var speciellt intressant. Också jag ser likheten i motivbilden och styrks i tanken, att Hyndevad-Renholt är son till Niclas Nilson. Även Eriks senaste inlägg ligger helt i linje med mina funderingar.
 
Niclas Nilson var lodgjutare, när han anlände till Sverige omkring 1580. I början nämns han oftast bara som Nicolaus lodgjutare. Det finns gott om noteringar rörande hans tillvaro i Östergötland under 1580-talet och likaledes om hans värvningsresa 1583-84 med Reinholt Lehusen. Men inte i Landskapshandlingarna, vilket man skulle kunna tro, utan i samlingen Bergsbruk på RA. T ex
 
Nicolaus lodgiutere, som bleff förskickatt med Regner Lehusen till franske rike ... (1583-84) (Bergsbruk vol 4-5)
 
Regner Lehusen haffuer bekommit bådhe till löön och till täre penningar för dhett Embettzfolck som han besteller i riket. Och Niclaues lodhgiutare fick een klädning så god som ... (Bergsbruk vol 4-5)
 
Ähr gifvitt Reinholt Lehusen, när han bleff till Elffzborgh förskickat, och skulle bliffva ett skip till Franckrikett fölghachtigh med trälast ... 12 Decembris Ao 83 (Bergsbruk vol 3 som innehåller Wellam de Wijks räkenskap för 1584)
 
Nicolaus Balleir en fransos af Esbjörn Svens åhr 82 för wijn (Bergsbruk vol 4-5 Östergötland 1582). Ballier betyder lodgjutare. Här framgår, att Niclas är fransktalande. Att han också behärskar tyska språket kan man se av senare dokument. Under slutet av 1500-talet var fortfarande merparten av alla invandrare tyskar, antalet valloner litet men stigande. Det är vid denna resa, som Niclas kan ha värvat släkt och vänner för arbete i Sverige. Eftersom Frankrike nämns, har jag utgått ifrån att han haft sin hemort där.
Tyvärr är alla mina noteringar utan sidhänvisning, gjorda på 1980-talet, då läsförmågan inte ännu var så bra. Excerperingen kan förbättras, men innebörden är klar.
 
De allra tidigaste vallonerna i Sverige var lodgjutare, alltså ganska enkla hantverkare, göt pannor, grytor och lod. På 1590-talet kommer bl a dragsmeder, som framställde plåtar i nya typer av skärverk. I början av 1600-talet värvas harneskmakare, mycket konstskickliga hantverkare, liksom små skaror av diverse olika yrkesutövare. I och med Louis De Geers och Wellam de Besche inträde på arenan 1615 påbörjas invandring av skogshuggare, kolare, kolkörare och en del masmästare. Först från 1625 kommer hammarsmeder att bli den allt dominerande invandringskategorin.

[Kjell Lindblom]

PS Jag hade tidigare skrivit, att fogdens fader Rennholt Gremeur kallas Renholt Nils i Nykroppas räkenskaper 1602. Detta år en ren felläsning från 80-talet. Som ni konstaterat ovan står det Renholt Rich och gäller en helt annan Renholt i Nya Lödöse. Alltså har vi inget patronymikon på fadern. Lars-Olovs förslag, att Rennholt kan vara styvfar till Niclas Nilsson, känns därför inte helt fel. Då kan patronymikon Nilson relatera till en annan biologisk, tidigare avliden far med namnet Nicolas (Nils).
 
Erik, för att avgöra åldern på reskamraten Regner (Reinholt) Lehusen kan du förslagsvis googla på släkten Lehusen. DS

[Lars-Olov Eriksson]

Jag kan göra några reflexioner om Eriks hypotes.
 
Det har ju förekommit exceptionella familjer (även i våra dagar) med åldersspann på över 40 år i barnkullar. Jag har t o m faktiskt sett en jämtländsk 1600-talspräst, som bevisligen hade två söner med samma namn - samtidigt levande ! Den yngste var jämngammal med den äldstes barnbarn ! Att samma namn använts upp till tre gånger, när barnen dött är inte speciellt ovanligt.  
 
Påfallande är att vi inte sett skymten av några barn till Reinholt Nilsson i Hyndevad. Med Eriks antagande om Åletas ålder, så är barn i den miljön uteslutna. Jag hade tänkt mig ett tidigare liv för Reinholt Nilsson, men Eriks hypotes erbjuder i stället förklaringen att han varit ogift hemmason eller i transition mot Hyndevad före engagemanget med Åleta. Har Gert kollat häradsdomböcker i Rekarne samt lagmanstingsdomböcker för 1681- (säg) 1690 för att eliminera eller påvisa arvingar till Reinholt Nilsson   ?
 
Jag ska pröva hypotesen mot bröderna Anders', Corts och Påvels mer eller mindre kända historia. Anders   lär ha varit äldre än Påvel   och rimligen född ett tag före 1620 (musketerare 1636). Cort   likaså äldre, eftersom Påvel   lärde yrket av denne. Cort   och Anders   går inte att åldersrelatera. Påvel   uttrycker sig som att han haft ytterligare bröder, varav minst ytterligare en smed. Beroende på hel- eller halvbrödraskap mm kan analysen bli hur komplicerad som helst. Låt oss anta att de var helbröder, d v s deras föräldrar var Marina   och Arent. Om vi också antar att morbror Reinholt Nilsson   var helmorbror, så hamnar även Marina   i det hypotetiska Niclas Nilssons senare äktenskap. Vi vet inte namnet på Arents far, men Marinas hette Niclas. Om vi vidare antar att sedvanligt namnskick tillämpades, så borde en tidig son till Arent   och Marina   ha hetat Nils, medan Arents far kan tillåtas ha hetat Cort   t ex. Minst tre bröder måste alltså rymmas före Påvel   (Denne Nils   kan ju ha dött hur tidigt som helst).
 
Påvels historia vet man en hel del om genom rannsakningarna med honom, genom hans suppliker och attester, genom andra förvecklingar vid Lummelunds bruk. Jag har kommit till slutsatsen att Påvel Arendts   lämnade Kvarnbacka för Lummelunds bruk 1652. Då hade han också hunnit vara vid Dalkarlshyttan och ytterligare ett fösta bruk samt hunnit lära till hammarsmed vid detta. Denna process måste ha tagit minst tre år, kanske fem ? Säg fem år. Hur gammal kunde han ha behövt vara för att gå i smedslära ? 18 år ? Han var alltså född senast 1629. (Kjell kan kanske förbättra den här delen).  
 
Till 1629 ska alltså Marina   ha hunnit föda minst fyra söner. Hur lång tid ska vi ge henne för detta ? Minst sex år tycker jag. I så fall blev hon gift med Arent Filter   senast 1623. Det finns ju många möjligheter - ska vi därmed anta att hon var född senast 1603 ? Att hon fått en bror Reinholt Nilsson   före 1612 utgör inget problem. Den äldre Reinholt Nilsson   hade dessutom tystnat väl före 1612. Kan man av räkenskaperna avgöra om Marina Nyckelpiga  var gift senast 1623 ?
 
Arent   hade, enligt målet i Filipstads rådhusrätt, 1641 varit död i många förflutna åhr, så många att fordringsägaren ansågs ha enligt lag försummat sin rätt. Hur många år kan det vara ? För att Påvel   ska ha hunnit födas borde Arent   ha levat åtminstone 1628 - 13 år måste väl gott och väl räcka för domslutet ?  
 
Man kan notera att under alla förhållanden Påvel   måste ha förlorat sin far under sin barndom, kanske inte ens någonsin ha sett sin far. Ganska troligt är väl att flera av eller t o m alla bröderna varit minderåriga faderslösa. Detta skulle ha föranlett förmyndararrangemang, eventuell utadoptering, arvskifte - allt detta lämnande spår, som i en senare tid skulle kunnat återfinnas. Är det inte dessutom rätt troligt att Marina   snarast sökte ett nytt parti ? Vem skulle vilja ta över en sådan familjebörda ? Tja, Marina   antas ju ha varit en ung änka av icke obetydlig börd. Lite mer kunskap om Arents gård, om Marinas giftermål med Olof Erichsson   mm skulle kunna kasta ljus över griften.  
 
Återstår en enda tänkbar utmaning: kan Niclas Nilsson   ha gift om sig senast 1602 ? D v s kan hans förra hustru ha dött senast 1601 ? Har vi en susning om hans förmodade andra äktenskap ?
 
Jag har alltså inte funnit att man med kända fakta och omständigheter kan motbevisa Eriks hypotes, vilket förstås är något annat än att hävda att den innebär den troliga sanningen.

[Erik Mangsbo]

Tack för era synpunkter
 
Resonemanget ovan bygger ju på att det verkar ha funnits två barnkullar. Att Marina då skulle höra till den föreslagna senare kullen kan uteslutas. Alltså menar jag att hypotesen per automatik medför att Nyckelpigan och Reinholt i Hyndevad är halvsyskon.
 
Att Reinholt i det läget kallas morbroder är enligt min erfarenhet ändå helt normalt.

[Erik Mangsbo]

Angående familjen Filter så vill jag tidigarelägga barnen något jämfört med tidigare uppgifter:
 
Arent var borgare i Mariestad 1602 (när han fraktade engelska soldater). Marina var då fortfarande nyckelpiga.  
År 1606 är Arent fortfarande bosatt i Mariestad och i hans hushåll finns två kvinnor (Västergötlands handlingar, SE/RA/5121/5121.06/1606: 20A (1606), bildid: A0050077_00169), kanske är han redan nu gift med Marina som efter 1603 inte längre återfinns i Nykroppa?
 
Nicolas Nilsson ingick 1608 ett kontrakt med Karl IX att han och Frans Wernick skulle bygga stålbruk vid Asphyttan (granne till Bjurbäcken). Kronan finansierade och intäkterna skulle därefter delas 50/50 mellan kronan och byggherrarna. Projektet påbörjades men blev inte fullföljt. Kanske var det i samband med detta projekt som Arent på Niclas initiativ bosatte sig vid Bjurbäcken, där han sedan vistas till åtminstone 1620.
 
Om vi fullföljer amputeringen av Elgenstiernas Måns (som han f ö ärvt ur äldre verk) så finns följande söner till Arent:
 
Anders - han var musketerare 1636 = troligen född på 1610-talet.
Cort - Vid Linde/Kvarnbacka 1650. Hammarsmed i Grythyttan/Hällefors med minst tre söner. Sonen Arent finns i mantal 1656 och borde vara inte vara född efter 1640. Därmed borde även Cort vara född på 1610-talet.
Johan - hammarsmed vid Västlands bruk 1650 och framåt. Åldern kan inte avgöras men han bör vara född före 1625 och kan troligen lika gärna vara född före 1620.
Påvel - hammarsmed vid Lummelunda troligen från 1652 och framåt. Åldern kan inte avgöras men han bör vara född före 1628. Han kom enligt Lars-Olov ovan från Kvarnbacka 1652 och eftersom jag inte känner till något om hans karriär kan han lika gärna ha varit mäster några år. Det kan alltså inte uteslutas att han också var född före eller omkring 1620.
 
Jag är ganska mycket inne på att Arent avled första halvan av 1620-talet och att han söner var födda under tiden han bevisligen var bosatt vid Bjurbäcken.  
 
Jag passar på att instämma i Lars-Olovs analys av rådhusdomen i Filipstad 1641. Det är mycket typiskt att en sådan gammal skuld dyker upp i rätten i samband med att långivaren anar att den tidigare utblottade änkan Marina Niclasdotter kan ha ett arv på ingång.

[Lars-Olov Eriksson]

Påvel   säger närmare bestämt att han arbetat som mästersven vid Lummelunds bruk.

[Erik Mangsbo]

Arent Filter var tullnär
Jag har tidigare skrivit att Arent Filter ansetts ha varit med och byggt en av hamrarna vid Bjurbäcken. Det är en andrahandsuppgift hämtad ur Ekmans ”Storforsverkens historia”. Det kan vara sant men det framkommer inte med säkerhet av de handlingar jag nu bläddrat i. Att Olof hammarsmed fick fasta på Arents ”hävd” vid Bjurbäcken behöver inte nödvändigtvis innebära att det rörde sig om en hammardel. Senare finns visserligen uppbud på hammardelar i Bjurbäcken och Olof hammarsmed är inblandad som både köpare och säljare så det kan vara både på ena och andra sättet.
 
När sal. Michel Hanssons byggen och tullstugutomten vid Bjurbäcken diskuteras i häradsrätten 1689 framkommer att förste tullnären vid Bjurbäcken varit Ahron Lång som hade bott vid Bjurbäcks masugn. När hans hävd i Bjurbäcken såldes 1624 har jag tidigare gissat att det kunde ha haft samband med att han avlidit. Men eftersom han inte kallas salig i notisen kan jag medge att man lika gärna kan ta det som intäkt för att fortfarande levde...  
Färnebo häradsrätt AIa:4 (1685-1689) Bild 216 / sid 208 (AID: v66200.b216.s208, NAD: SE/VA/11146)

[Erik Mangsbo]

Inga nya rön egentligen men följande info skärper till konturerna på pusselbiten Cort Arendsson:  
Innan han hamnade i Hälleforstrakten hade han tjänstgjort vid Arvid Perssons [Roman] hammare vid Matlången, Lungsund som ligger söder om Bjurbäcken. Arvid Persson var vid denna tid innehavare även av t ex Uddby (samma som Niclas Nilsson tidigare haft fritt) och Matlången hade han om jag minns rätt köpt av Jöns Bock som hade varit fogde över Östersysslet och i många år hade Nykroppa som bas. Det känns som om Matlången kan vara att naturlig plats för Niclas Nilssons faderslösa barnbarn att få en yrkesutbildning på.
 
Enligt roteringslängderna verkade Cort som en av två hammarsmeder vid Matlångens hammare åtminstone från 1641. Där fanns samtidigt även två namngivna hammarsmedsdrängar och diverse kolare och vedhuggare m fl men ingen av dessa var hans bröder. (Jag hittar inte några tidigare längder för Arvid Persson hammare nu).
 
Cort började röja sig ett torpställe i närheten av Matlången, senare kallat Sundsta i Lungsunds s:n, något som misshagade Arvid Persson vilken menade att han därigenom försummande sitt arbete vid hammaren. Deras osämja gjorde att Arvid ville driva honom från torpet och antagligen tyckte då Cort att det var dags att röra på sig. Torpet lyckades han utan camrerarens vetskap sälja till Herr Hans Arvidi vars ”olycka” av icke beskrivet slag och stora böter blev orsaken till att ovanstående information förekommer i Färnebo häradsrätt 1651.
Färnebo häradsrätt AIa:1 (1638-1655) Bild 86 / sid 173 (AID: v48202.b86.s173, NAD: SE/VA/11146)
 
Möjligen innehåller Corts hushåll vid Matlången år 1642 några syskon för enligt längden består det av fyra personer. Han tjänstgör som hammarsmed även 1643-1645 men möjligen har han bytt hammare och arbetsgivare efter kontroversen med Arvid Persson, för platsen är inte angiven.
Han har dragit österut senast 1648 då han återfinns som hammarsmed vid Saxhyttan där hans hushåll består av fem personer (kanske inklusive bröderna?). Även de uppgifter vi hade sedan förut, från Grythyttan/Hällefors i tidiga 1650-talet, verkar kunna avse Saxhyttan.
 
Om han föredrog att kalla sig Cort hammarsmed hellre än Lång Cort Filter kan man fundera på :-)

[Lars-Olov Eriksson]

Erik,
 
Så länge du inte håller Arent   vid liv framåt slutet av 1630-talet är det OK. Saligheten var man noga med, är min erfarenhet. Förvånansvärt snabbt visste alla om dödsfallen av åtminstone någorlunda kända personligheter.
 
Påvel   började ju sin bana vid ett icke namngivet bruk, som troligen inte var Kvarnbacka, Dalkarlshyttan eller Hällefors och han gjorde det hos Cort. Med tanke på årtalen låter Matlången, Lungsund som en bra plats för Påvel   att börja vid. Från 1641 är det onödigt lång tid till  1652, då han värvades till Lummelunds bruk.  
 
Jag har frågat detta förut - hade familjen Brenner   några engagemang i järnbranschen ? Bruksförvaltarens vid Lummelunds fru Brita Knutsdotter kom från Brenner   och enligt Påvel   var det hon personligen som persuaderat  honom 1652 att följa med till Lummelunds. Jag har nu hittat tecken på att hon värvat flera än Påvel. Man kan undra vad en gift dam med rötter i en relativt fin Stockholmsfamilj hade för skäl att engagera sig så i makens järnbruk.  
 
Den stora oförmögna  brödraskaran lär ha avsatt spår i form av förmynderskapsförordnanden, tvister mellan förmyndare och andra, som inte så osannolikt skulle kunna påträffas i rätt härads domböcker.
 
Om jag minns rätt så har såväl Arent   som Cort   och Niclas Arentssöner   kallats Lång. De kan ju föralldel ha varit högväxta med anlag från fadern, men man kan inte undgå undran om Lang  hade ställning som namn av något skäl.

[Leif Persson]

En Knut Brenner finns här, från den finska släkten http://runeberg.org/strokirk/2/0112.html

[Lars-Olov Eriksson]

Jo, Knut är Nymanskans far. Hon hette Brita, född 1622, gift med Christopher Neuman, som blev brukspatron på Gotland. Hennes bror Mårten var bl a assessor i Svea Hovrätt, vilket hon flitigt utnyttjade. Under rannsakningen av Påvel Arent   klev han bara in och läste upp vad Bergskollegium hade att se till, d v s att hålla smeden i i arrest för Nymanskans fordringar. Hon var välinformerad därnere på Gotland också, vilket torde ha varit brorsans förtjänst. Men vad fick henne att ge sig ut på värvarstråt i Södermanland och andra områden medan maken levde ? En fin dam skulle stiga in bland smederna och ropa hör ni grabbar, nu ska ni få höra något alldeles extra ? Jag förmodar att hon hade kontakter.

[Lars-Olov Eriksson]

Det visar sig att Nymanskan   1652 rekryterat en hammarsmed Lars Bengtsson i Sverkesta i Fellingsbro. Bruksförvaltare där var då Peder Andersson. Påvel Arent   blev ju också rekryterad av henne troligen 1652. Kan han då ha varit vid Sverkesta eller i närheten ?

[Magnus Lindskog]

"1697 den 10 Novemb: hölts Ordin. Consistorium /.../
3. Förekom åther hustru Maria Arenfelt begiärandes skillnad ifrån sin Man Gerhard Ståckenström för dess begångne hoor för halffiärde åhr sedan, ifrån hwilken tijd de eij warit tillhopa, hwarföre han Ståckenström hwilken och närwarande war nu äntel: hade stått sin Kyrkioplicht, eij wille bedia hustrun om förlåtelse, hon jämbwäll uppå Consistorij åthskillige föreställningar att eij förskiuta mannen, ingalunda wille taga honom igen uthan påstår skillnad: Altså kunde Consistorium densamma henne eij förneka, uthan den skedde efter wanligt formalitet med händers åthskilliande och sedan förlijkning uppå deras Christendombs wägnar, blifwandes honom förbiudit att inlåta sig i ächtenskap, uthan så är att han med tijden kan der till lof winna, men henne gafs tillstånd att gifta sig när hon behagar."


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065097_00068


Källa: Stockholms domkapitel, Protokoll, huvudserien, SE/SSA/0148/A I/52 (1697)


https://www.adelsvapen.com/genealogi/Arenfelt_nr_768