Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-13

[Joakim Fogelberg]

Blir en prins son prins. Och fortsätter det hur länge som helst?

[Anders Pemer]

Förr gjorde det möjligen det. Men ofta med nya påbud och att nya titlar skapades åt överblivna prinsar av avsatta kungahus. Jämför prins Gustaf av Sverige, Gustaf IV Adolfs son, som fick titeln prins av Vasa av någon vänligt sinnad kung eller kejsare, minns inte vem just nu.
 
I den brittiska monarkin numera blir prinsars söner prinser och döttrarna prinsessor i fyra generationer, vill jag minnas, på de sidolinjer där man knappast har realistisk chans att ärva tronen längre.
 
Hur den biten kommer att funka i den moderna svenska monarkin nu när alla framtida ättlingar till Carl XVI Gustaf kommer att vara arvsberättigade till tronen har man inte utarbetat någon praxis för. Det kommer väl att visa sig längre fram.
 
Intressant ska bli att se om man av jämställdhetsskäl kommer att bestämma att även Madeleines barn ska bli prinsar och prinsessor, eftersom Victorias och Carl Philips barn enligt all rimlig logik måste bli det.
 
Skulle man göra så måste man bestämma snabbt om i hur många generationer en sidolinje utan chans till tronen ska fortsätta ärva titlarna prins och prinsessa.

[Joakim Fogelberg]

Madeilenes och Carl Philips barn kan väl inte bli prinsar och prinsessor som läget är nu, i så fall skulle väl prinsessan Christinas barn vara det. Men hon är ju gift med en icke kunglig. Är det den avgörande faktorn?

[Andreas Snildal]

Dette spørsmålet er jo faktisk veldig aktuelt i Norge for tiden, der enkelte diskuterer om den gravide prinsesse Märtha Louise og hennes ektemann Ari Behns barn skal ha tittelen prins eller prinsesse. Ifølge den norske grunnloven er det opp til kongen å bestemme dette - kanskje det er slik i Sverige også?
 
Mvh.
Andreas Snildal, Oslo

[Andreas Snildal]

En liten brist i en av formuleringene mine i forrige innlegg: ..., der enkelte diskuterer om den gravide prinsesse Märtha Louise og hennes ektemann Ari Behns barn skal ha tittelen prins eller prinsesse.
 
Om det barnet får tittelen prins eller prinsesse avhenger vel av barnets kjønn, mens det man diskuterer er om barnet skal ha kongelig tittel eller ikke.

[Carl-Johan Ivarsson]

Situationen har väl aldrig aktualiserats i Sverige. Det har fötts många prinsar inom ätten Bernadotte men eftersom de antingen avlidit ogifta (Gustaf, Eugen, Erik) eller genom giftermål frivilligt eller ofrivilligt avstått prinstitel för sig och/eller sina efterkommande (Oscar, Lennart, Sigvard, Carl Jr, Carl Johan) så har antalet Bernadottar med prinstitel hållits nere.
I den brittiska kungafamiljen har barn och barnbarn till regenter rätt att bära titeln kunglig höghet (HRH) och tituleras prins och prinsessa enligt ett beslut av George V i 1900-talets början, medan övriga medlemmar av familjen Windsor bär titeln Lord eller Lady Windsor med eventuellt extra titlar. Detta innebär att de nuvarande hertigarna av Kent och Gloucester är prinsar och tituleras kungliga högheter, eftersom de är barnbarn till George V. Detta har dock inget att göra med arvsrätten till tronen. Eftersom den brittiska tronen kan ärvas på både mans- och kvinnolinjen så finns det ett mycket stort antal personer som är arvsberättigade. De 100 första tror jag finns med i boken Queen Victoria's descendants av Marlene A. Eilers. Man kan diskvalificera sig från arvsrätten genom att övergå till den romersk-katolska kyrkan.
I Danmark så finns det en begränsning i att barnbarn till regenter endast tituleras HH (ej HKH) Prins/Prinsesse til Danmark. Så är det med prins Joachims söner. Vad jag förstår finns det ingen begränsning i prinstiteln.
När det gäller Sverige så finns det vad jag förstår ingen begränsning av titulaturen i successionsordningen utan vilka titlar som medlemmarna av Kungliga Huset och Familjen skall ha är upp till HM Konungen.
När det gäller prinsessan Christina så har hon aldrig haft arvsrätt till tronen. När hon gifte sig avstod hon liksom sina systrar Margaretha och Desir?e från titeln HKH efter mönster från Norge. De är dock fortfarande medlemmar av Kungliga Familjen men ej av Kungliga Huset. Birgitta är fortfarande medlem av Kungliga Huset efter sitt furstliga gifte.

[Michael Lundholm]

Komplettering till Carl-Johan: George V beslut 1917 innebär att övriga medlemmar av familjen Windsor tituleras (tex) Lord Nicholas Windsor (dvs inte Lord Windsor) såvida de en blir pärer av sas egen kraft tex Earl of St Andrews (hertigens av Kent söner).
 
Drottning Elisabeth beslutade dock 1960 att hennes avkomlingar som inte är prinsar/prisessor (såvitt jag förstår fortfarande from barnbarnsbarn enligt beslutet från 1917) samt kvinnor som gifter sig skall ha namnet Mountbatten-Windsor även om familjen fortfarande heter Windsor; ett exempel, möjligen det enda fn är prinsessan Anne som enligt sitt vigselbevis bär detta namn som ogift. Dubbelnamnet kommer väl först i bruk när prinsarna Andrew och Edward får barnbarn.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Beträffande det brittiska kungahuset är det ju så här: Till skillnad från hertigfamiljerna av Gloucester och Kent samt prins Michaels familj (vilka tillhör det 1917 skapade huset Windsor), räknas ju drottning Elizabeths & prins Philips barn samt barnen till prinsen av Wales och hertigen av York till det nyskapade huset Mountbatten-Windsor. Detta får ju praktisk betydelse först när familjemedlemmar inte bär prins-, prinsess- eller pärtitel. Betitlade kungliga personer använder ju som bekant inte efternamn.
 
Bakgrund:  
 
Under första världskriget, när Storbritannien låg i krig med Tyskland, ansågs det olämpligt att själva kungahuset hade ett tyskt namn. Därför bytte 1917 den brittiska grenen av huset Sachsen-Coburg och Gotha (efter vissa diskussioner, där bl.a. namnet Tudor hade föreslagits) officiellt namn till huset Windsor (efter Windsor Castle).  
 
Ungefär samtidigt (1917) och av samma anledning bytte de i Storbritannien bosatta medlemmarna av huset Battenberg, f.ö. nära släktingar till kungahuset, namn till (det direktöversatta) Mountbatten. Som kompensation för den då förlorade prinstiteln blev huvudmannen i stället markis av Milford Haven. Dock kan man ju anse att familjen genom detta bytte ner sig socialt, eftersom man övergick från det tyska adelssystemet, innebärande att alla familjemedlemmar bär titeln, till det engelsk/franska d:o, innebärande att endast en person samtidigt bär titeln. Frågan kom på tapeten när den svenske kronprinsen Gustaf Adolf 1923 stod i begrepp att gifta sig med Lady Louise Mountbatten (som bar Ladytiteln i egenskap av dotter till en markis), och det ifrågasattes att en blivande svensk kung verkligen kunde gifta sig med en brittisk adelsdam.
 
När prinsessan Elizabeth 1947 skulle gifta sig med prins Philip av Grekland, aktualiserades på nytt nytt namnfrågan. Eftersom prinsessan var brittisk tronarvinge ville man inte hamna i en situation där kungahuset (som sedan trettio år hade ett äktbrittiskt namn) ånyo fick ett utländskt (läs: tyskt) namn. Dessutom skulle ju namnkonstellationen huset Oldenburg; grenen Schleswig-Holstein-Sonderburg-Gl?cksburg inte bara klinga obrittiskt och för ett känsligt efterkrigsöra misstänkt stöveltrampslikt, utan även allför långt och otympligt för att på ett begripligt sätt kunna uttalas på engelska. Jag vet inte huruvida man diskuterade direktöversättningar som Oldcastle eller liknande, men sannolikt hade sådana namn klingat alltför plebejiska och vanliga för att kunna accepteras av den brittiska allmänheten som namn på den kungliga familjen.
 
I det läget trädde prinsens morbror, mentor och beskyddare, Lord Mountbatten, in på arenan, och förklarade ungefär att om Philip nu behöver ett brittiskt namn, så går det väl lika bra med mitt. Och så blev det; namnet Mountbatten uppfyllde alla krav. Det lät brittiskt, var välrenomm?rat via en sjölord och en amiral tillika vicekung av Indien och earl av Burma, och framför allt: Philip hade nära anknytning till namnet via sin morfar och två morbröder. Modern, prinsessan Alice, hade däremot aldrig burit namnet, eftersom hon redan före namnbytet hade gift sig med prins Andreas av Grekland (=Philips far).  
 
Alltnog, den brittiska nationen kunde nu (1947) fira bröllop mellan prinsessan Elizabeth och brittiske undersåten, löjtnant Philip Mountbatten. I samband med vigseln blev ju denne också utnämnd till hertig av Edinburgh. Frågan är om man inte medvetet valde just den titeln (som f.ö. även tidigare varit i bruk inom det brittiska kungahuset; senast Edward VII:s yngre bror Alfred, sedemera hertig av Sachsen-Coburg och Gotha) med tanke på likheten med Oldenburg.
 
Genom gifermålet 1947 kan man säga att dynastin Mountbatten-Windsor har skapats (genom deras fyra barn, födda 1948-1964). Denna dynasti kan tänkas komma att regera i Storbritannien från och med prins Charles (eller vem det nu blir som efterträder drottning Elizabeth.... ).

[Michael Lundholm]

Tack Carl-Fredrik. Denna lärda utläggning återför mig till Alma Mater.
 
Milton

[Joakim Fogelberg]

Carl-Fredrik säger att betitlade kungliga inte använder efternamn. Varför hette Carl Philip då Bernadotte i lumpen. Kan det svenska kungahuset inte reglerna? Jag tycker för övrigt att det svenska kungahuset är slött.

[Joakim Fogelberg]

Vill gärna ha svar eller synpunkter på inlägget ovan.

[Bernt Bergkvist]

Hej Joakim!
 
Jag tror det beror på att den nuvarande kungafamiljen inte anser att det gynnar deras ställning i Sverige genom att sticka ut. Eftersom det vanliga är att alla som gör värnplikten tituleras med sina efternamn så skulle det kanske kännas en smula obekvämt om man ständigt skall titulera en person för Hans Kungliga Höghet, Prins Carl Philip.  
 
Madeleine har deltagit i ryttartävlingar under pseudonym, och under Victorias utlandsvistelser vid olika skolor har hon intagit en mycket låg profil för att smälta in.  
 
En del av detta har med säkerhet att göra, det är svårt att skydda personer som sticker ut, i synnerhet utomlands om de är där under andra omständigheter än officiella statsbesök. En annan del har säkert med deras image som folkligt kungahus att göra. Innerst inne ligger nog en oro att man avskaffar monarkin om divalaterna blir allt för häftiga för folket att acceptera.
 
Bernt Bergkvist

[Joakim Fogelberg]

Han borde väl kallats Carl Philip helt enkelt. Vad ska vi förresten ha ett kungahus för om de vill vara vanliga människor.
När det gäller pseudonymerna tycker jag det är en annan fråga. De har ju använts länge av kungligheter.

[Jörgen Tollesson]

Blir prinsars söner prinsar? Tja...
 
-Far, får får får?
-Nej, min son, får får lamm.
 
Hur ska de tituleras? Familjestrider får att få kalla sig prins... Tänk vilka problem vissa familjer har. De har det inte lätt, stackarna!
 
Undrar förresten om den folkliga kungafamiljen nu i dagarna är upptagna med att inför fastighetstaxeringen mäta biutrymmen i stugan på Drottningholm? Består minst hälften av takbeklädnaden av annat material, t.ex. eternit eller papp? Finns carport på tomten?
 

[color=0000ff]J[color=ffff00]J[/color]JJ
[color=ffff00]JJJJ[/color]
J[color=ffff00]J[/color]JJ[/color]

[Carl-Fredrik Hanzon]

Joakim, det är nog ungefär som Bernt säger; för att inte sticka ut för mycket. Personligen tror jag att det kanske är Carl Philips egen id? (efter tänkbara diskussioner med sin far och sina befäl) att kalla sig Bernadotte. Och anledningen måste ju vara just att han inte vill skilja sig från sina kamrater. Han har ju hela tiden varit mån om att betona att han bara är en i laget; att han inte vill ha annorlunda behandling än de andra.  
 
Men tidigare generationer av huset Bernadotte har ju i militära sammanhang benämns t. ex. HKH hertigen av Västerbotten, Hans kunglig höghet, prinsen, eller liknande. Med Folke Bernadotte m. fl. är det ju annorlunda. De har ju aldrig varit vare sig prinsar, kungliga högheter eller haft arvsrätt till den svenska tronen.
 
Vad beträffar din åsikt om det nuvarande kungahuset (där du buntar ihop sex [eller sju] ganska olika personer till en enhet), kan jag inte riktigt förstå den, ännu mindre dela den. I en konstitutionell monarki som Sverige, är det mycket svårt för såväl kungen som andra medlemmar av kungahuset att officiellt profilera sig, och gå utanför sina av konstitutionen och regeringsformen givna ramar.

[Joakim Fogelberg]

Självklart ska de respektera konstitutionen och regeringsfomen, men frågan kvarstår, ska kungahuset vara så vanliga som de själva vill? Då kan vi lika gärna införa republik istället.

[Anders Pemer]

Det hade väl varit lite väl stönigt att gå med namnet Sverige som efternamn på namnskylten. Men egentligen mest korrekt, av Sverige är definitivt mer korrekt efternamn på kungahusets medlemmar än Bernadotte.
 
Själv blir jag rysligt indignerad varje gång olika tidningar i förbigående skriver om Victoria Bernadotte osv, eftersom de ju nu trots allt inte heter så.
 
Som jag tidigare nämnt i annan diskussion här i Anbytarforum heter de alltså officiellt i folkbokföringen H M KONUNG CARL XVI GUSTAF, H M DROTTNING SILVIA, H K H KRONPRINSESSAN VICTORIA, H K H PRINS CARL PHILIP och H K H PRINSESSAN MADELEINE.
 
Så egentligen var det ju lite olyckligt att spä på det där förmicklade Bernadotte med att använda det frivilligt.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Angående Joakims ursprungliga fråga huruvida prinsars söner blir prinsar osv., är det ju så att detta i viss utsträckning beror på vilket lands förhållanden man syftar på. I de flesta länder som har /har haft monarkier är den ovannämnda principen dock regel, under förutsättning att sönerna är födda inom sådant äktenskap, som är godkänt av konstitutionen och landets monark.
 
Vissa undantag och variationer finns dock. Jag har ovan redan berört Storbritannien, som även i detta avseende har utvecklat ett annat mönster än kontinenten:
 
Som jag tidigare antytt, bygger ju det brittiska titelsystemet (som ju omfattar såväl kungahuset som aristokratin) på att varje titel endast har en bärare åt gången, men med ärftlig succession (ungefär som den kungliga d:o). Den som står i tur att ärva titeln har ofta, i synnerhet inom högadeln (the peereage = pärerna), en annan titel, som i sin tur är en annan än övriga familjemedlemmars. Övriga barn till en pär har titeln lord resp. lady + för- och efternamn, men deras barn får ingen titel alls, såvida de inte ärver någon av familjens titlar efter avlidna och barnlösa släktingar, eller förvärvar en ny titel av egen förtjänst.  
 
En sonson till en hertig kan således vara en helt vanlig och obetitlad medborgare, trots att både han och hans far är födda i oklanderligt ingångna äktenskap, där kanske alla inblandade tillhör berömda släkter, vars huvudmän kan vara såväl hertigar som markiser eller earler (ett ord som f.ö. kommer från det nordiska jarl). Är denna sonson då att betrakta som adelsman? Nja, det är är ju en definitionsfråga. Det brittiska adelssystemet ser ju helt annorlunda ut än t.ex. det svenska, som åtminstone vad beträffar förhållandet före 1809 års regeringsform och ?37 (då man närmade sig det brittiska systemet vad beträffar nyadlande), bygger på det tyska systemet att alla medlemmar av en grevlig ätt är grevar resp. grevinnor etc. Sagde sonson tillhör i varje fall en förnäm familj med ärftlig successionsrätt till hertigvärdigheten, och kan ju själv (åtminstone teoretiskt), fastän han är obetitlad, en morgon vakna upp som hertig (under förutsättning att t.ex. farbror, far och en barnlös kusin har dött i rätt ordning).
 
Ett konkret exempel på en sådan sonson är ju f.ö. Winston Churchill, vars farfar John Winston Spencer-Churchill var den 7:e hertigen av Marlborough. Fadern, lord Randolph Churchill, hade lordtiteln i sin egenskap av yngre son till en hertig. WC (statsmannen alltså!) fick så småningom en personlig knight-värdighet (sir), alltså ej ärftlig. Han hade fått flera erbjudanden om högre värdighet, men tackat nej, eftersom han i så fall inte kunnat sitta kvar i underhuset. Och det var faktiskt p.g.a. att han inte hade någon pärtitel, som han kunde spela den viktiga roll i Storbritanniens historia som han gjorde.
 
Ungefär samma regler gäller för det kungliga huset. Det brittiska kungahusets manliga medlemmar i generationen efter en regent har inte bara prinstitlar, utan även hertigtitlar (även om den som senast borde blivit utnämnd till hertig, bara blev earl (av Wessex) (men frågan är ju om han inte i sinom tid efterträder sin far och blir 2:e hertig av Edinburgh). Till skillnad från de svenska titulärhertigarna, är de brittiska hertigtitlarna ärftliga. Nuvarande hertigarna av Gloucester och Kent har t.ex. båda ärvt sina titlar efter sina fäder (som var yngre söner till George V) Några hertiginnor (in their own rights), vilket infördes i Sverige på 1970- och 80-talen, finns dock inte inom brittiska kungahuset, trots att det har funnits ett flertal inom aristokratin genom århundradena (bl.a. den 2:a hertiginnan av Marlborough, som efterträdde sin legendariske far, den 1:e hertigen, då denne inte hade någon överlevande son) Hertigtitlarna ärvs så länge det finns någon arvsberättigad (precis som andra, icke kungliga hertigtitlar, medan prinstiteln som sagt försvinner i generationen efter sonbarnen till en regerande monark. Det är därför som t.ex. hertigens av Kent bror, prins Michael (f.ö. utseendemässig kopia av sin farfar, George V) är prins, medan hans son Frederick (f.ö. en utseendemässig kopia av sagde kungs äldre bror, Albert Victor, hertig av Clarence) bara är lord.
 
En klok sak som tidigare sagts i den här diskussionen, är att det i Storbritannien inte finns någon koppling mellan titulatur och plats i successionsordningen. Exempel på detta är ju master Peter Philips, som inte har någon som helst titel eller adelskap, men ändå står på 9:e plats i successionsordningen, och hans syster Zara Philips, som står på 10:e. Deras mormor är dock drottningen.
 
I England är det, trots klassskillnader som är otroligt mycket större och tydligare än här, möjligt för en vanlig, obetitlad ofrälse medborgare, att (åtminstone i teorin) en morgon vakna upp som hertig eller t.o.m. som ...kung!
 
Ett annat undantag från den ovan skisserade huvudregeln utgjordes av de s.k. morganatiska kungliga äktenskapen, som förekom i Tyskland, Ryssland och Österrike. De innebar att en furste, prins eller t.o.m. kung kunde få tillstånd att gifta sig under sitt stånd, dvs med en icke kunglig dam, men ändå behålla sin titel och sin position. Hustrun erkändes dock ej som hans jämbördiga gemål med kunglig/furstlig värdighet, men betraktades ändå som en lagvigd hustru, och inte endast som än mätress eller en konkubin. Barnen fick vare sig arvsrätt till landets tron eller ansågs officiellt tillhöra furstehuset i fråga. I regel kompenserades de dock med nyskapade titlar, inte sällan prins- eller furstetitlar. Exempel på dessa är i Tyskland: Battenberg (Hessen) och Teck (W?rtemberg), i Österrike: Hohenberg (kejserl. huset: Habsburg-Lothringen), i Ryssland: Illyinski och Romanowski (kejserl. huset: Romanov-Holstein-Gottorp).
 
Får man nu uttrycka en högst personlig åsikt, finner jag detta system mindre symptatiskt. Den som begått brottet fick sitta i orubbat bo, som om ingenting hade hänt, medan de som fick betala det hela var de i sammanhanget helt oskyldiga barnen. Även om de nu fick nya titlar och sin ekonomiska försörjning tryggad, och levde ett liv som var skyhögt över det som 97% av befolkningen överhuvud kunde drömma om, måste det ändå ha känts som en tagg i hjärtat, att inte riktigt räknas till den övriga familjen.
 
För Sveriges del lär väl barnen till vår f.n. ende prins, Carl Philip, bli prinsar och prinsessor, under förutsättning att Carl Philip inte gifter sig mot kungens vilja eller av andra orsaker avsäger sig/blir fråntagen prinstiteln. (I så fall fick väl namnet Bernadotte på nytt bli aktualiserat) Vad beträffar Madeleines eventuellla efterkommande, skulle det enligt min bedömning sannolikt krävas ett riksdagsbeslut för att hennes barn skulle få ställning som  svenska prinsar och prinsessor. Men denna fråga har ju delvis att göra med vem hon gifter sig med. Det kan ju inte uteslutas att hennes blivande make redan har en titel. Men det är nog lite tidigt att spekulera om den saken. (även om vissa tidningar ju redan har börjat....)

[Lasse Nilsson]

Hej Carl-Fredrik,
 
varför är det enligt din bedömning skillnad på Carl Philips och Madeleines efterkommande ?
 
Jag kan inte se något i successionsordningen som stödjer detta....eller ? Lagen reglerar ju arvsrätten och enligt den har alla efterkommande till nuvarande konung arvsrätt (först Victoria och hennes ev. barn, barnbarn...., sedan Carl Philip och hans ev. barn, barnbarn...., och sist Madeleine och hennes ev barn, barnbarn....
 
Lagen säger också att att prinsar/prinsessor av det kungliga huset inte får gifta sig utan regeringens samtycke, inte får konvertera till annan religion hur som helst och inte får bli regent i annat land för då mister de och deras efterkommande sin arvsrätt. Implicit så säger man alltså att alla som har arvsrätt är prinsar/prinsessor. Annars hänger inte lagtexten ihop. Enligt min mening.
 
Min tolkning är alltså att alla efterkommande till kungen kan titulera sig prins/prinsessa enligt lagen. Och om ett antal årtionden kommer regeringssammanträdena att vara fyllda av ärenden angående godkännande av dessa prinsars/prinsessors äktenskap och tolkning av deras religionstillhörighet...
 
Sen är det möjligen en annan sak om kungliga huset på ett eller annat sätt kan begränsa användningen av officiella titlar ? Men detta kan väl inte regeringen eller riksdagen lägga sig i ?
 
Mvh/Lasse

[Björn Pilström]

Lasse,
 
Jag skulle tro att regering och riksdag har sista ordet vad det gäller alla officiella titlar. Jag minns nu bara flyktigt en incident för ett antal år sedan då en person som stått i telefonkatalogen med titeln gen.dir. var polisanmäld för detta. Det hela avskrevs dock efter att det uppdagats att vederbörande, som aldrig varit och med största sannolikhet aldrig skulle bli generaldirektör, uppgivit för dåvarande Televerkets representant att han var generatordirektör vilket mycket (o)passande förkortades enl. ovan.
 
Nu har ju detta emellertid ingenting med kunglig genealogi att göra mer än att jag skulle tro att regering och riksdag säkert har synpunkter på kungahusets synpunkter på vem som får eller inte får använda titel X eller Y.
 
/Björn Pilström

[Lasse Nilsson]

Någon formell behörighet att ta bort prins/prinsesse-titlar (bördsrätten) har varken hovet eller regering eller riksdag.  
Förutsatt att man inte ändrar grundlagen alltså.
Möjligheten finns inte idag och fanns inte 1934 när Sigvard blev av med prinstiteln samtidigt som han (helt riktigt) blev av med sin arvsrätt. Gustav V tvingade igenom detta i statsrådet helt felaktigt men beslutet respekterades givetvis av de berörda.  
Givetvis kan alla möjliga institutioner och myndigheter ha synpunkter på dessa titlar men det finns inga möjligheter att ändra  dem med stöd av något bemyndigande eller lag.
 
Att myndigheter däremot kan ha synpunkter på att någon utger sig för att vara något annat än man är (ex. gen.dir.) eller att någon kallar sig prins men inte har bördsrätten att kalla sig det, det är en helt annan sak.....
 
Mvh/Lasse

[Martin Mattsson]

Som jämförelse till en framtida utveckling i Sverige om huruvida Prinsessan Madeleines barn ska få prins/-ess-titlar och följden av detta, kan man se på Belgien. Där infördes också fullt kognatisk succession (som i Sverige) 1991. Detta gjorde att Prinsessan Astrid blev nummer två (idag tre) i successionen, och hennes barn blev också Prinsar och Prinsessor av Belgien, förutom sina titlar Ärkehertigar/-innor av Österrike-Este.

[Joakim Ekberg]

Principen om att sonsöner och sondöttrar till brittiska regenter blir prinsar och prinsessor visade sig för några år sedan gå att tumma på, när earlen av Wessex gick med på att hans barn inte skall ha sådana titlar, och nu ser vi det praktiska resultatet. Hans nyfödda dotter kallas Lady Louise Windsor, varken mer eller mindre.
 
Någon som har en aning om varför man vidtagit denna åtgärd? Har det att göra med att Edward (än så länge) bara är earl?

[Carl-Fredrik Hanzon]

Joakim, du skriver: ...kallas Lady Louise Windsor, varken mer eller mindre. - Kanske inte mindre, men däremot mer: Hon kallas Lady Louise Mountbatten-Windsor. Och bortser vi från den sista namndelen; Windsor, klingar ju detta tämligen välbekant för oss svenskar: Lady Louise Mountbatten var ju namnet på drottning Louise av Sverige, den nyföddas farfars moster, innan hon 1923 gifte sig med kronprins Gustaf (VI) Adolf. Det var ju dock inte hennes ursprungliga namn, eftersom hon föddes 1889 som prinsessan Louise av Battenberg.
 
Varför man vidtagit åtgärden är mig obekant. Men kanske det har med de efterdiskussioner rörande de skandaler och den mediauppvakning som det brittiska kungahuset varit utsatt för. Det diskuterades ju t.o.m. om prinsessorna Beatrice och Eugénie skulle fråntas sina prinsesstitlar för därigenom få mindre uppmärksamhet i media. Kanske diskussioner i samma riktning har legat till grund för beslutet angående Louise.
 
Lika besynnerligt som inkonsekvent, tycker jag. - Som om media skulle uppmärksamma lilla Louise mindre, bara för att hon inte har titeln prinsessa! Dumheter! Det blir ju naturligtvis ingen skillnad endast på grund av detta. I synnerhet som det inte har fötts några barn i den brittiska kungafamiljen (d.v.s i mera inskränkt mening; t.ex. har ju earlen av S:t Andrews och Lord Linley fått barn nyligen, men de befinner sig ju ganska långt från tronen) på mera än tio år.  
 
Och man kan ju (bortsett från det egendomliga förfarandet att ändra på en så gammal regel att barn till brittiska regenters söner får prinstitlar) tycka att det är lite orättvist att Louise inte får bli prinsessa, när hennes kusiner är prinsar och prinsessor.
 
Om det har att göra prins Edwards earltitel (som även den ju är ett avsteg från traditionen) är väl tveksamt. Han är ju bortsett från earltiteln ändå prins. Sedan är det ju en annan fråga om inte Edward automatiskt borde bli hertig av Edinburgh när prins Philip dör. Bröderna är ju redan prins av Wales resp. hertig av York. Och det är ju dessutom i dagsläget en öppen fråga om det inte snart blir en ny hertig av Windsor. - Men hur är det, om prins Philip vare sig är kung eller (längre) prins av Wales, när fadern dör, borde det då inte bli han som blir hertig av Edinburgh? För hertigtitlarna inom det brittiska kungahuset är ju inte, till skillnad från de svenska, personliga. Det ser vi ju på hertigtitlarna av Gloucester resp. Kent, som båda är inne på sin andra bärare i rak arvsföljd.

[Mi Alforsen]

Om jag inte minns fel när Edward och Sophie gifte sig så fick Edward titeln earl of Wessex plus en titel till som jag har glömt och Sophie fick motsvarande kvinnliga titlar, men hon blev inte prinsessa. Inte heller skulle deras barn bli prinsar/prinsessor. Dessutom sades det att när prins Philip dör, skall Edward ärva titeln hertig av Edinburgh.
Mvh
Mi

[Carl-Johan Ivarsson]

Jag kan minnas att det i samband med bröllopet mellan Edward och Sophie sadse något om att beslutet att deras barn inte skulle bli kungliga högheter och prinsar hade sin grund i att man tyckte redan det fanns för många prinsar och prinsessor och att ännu några inte skulle ha folkligt stöd.  
För att tala kvällstidningsspråk så skulle det bli: Hela det brittiska folket rasar mot prinsarna.
Det rubbar som sagt det gamla beslutet av George V, tidigare omnämnt här i diskussionen.
Men skulle man vara totalt konsekvent med alla titlar, så skulle lilla lady Louise Mountbatten-Windsor varit prinsessan Louise av Grekland och Danmark...

[Joakim Ekberg]

Tack för svaren!
 
Jag kan ju hålla med om att hon borde kallas Mountbatten-Windsor (även om hon ju de facto är lika lite en agnatisk Mountbatten som en agnatisk Windsor), men enligt kungahusets hemsida är det Lady Louise Windsor som gäller, och de borde ju veta. Eller..?
 
Att Edward sedan vigseln är arvinge till titeln som Duke of Edinburgh bekräftas också av sagda sida. Om Charles (som prinsen av Wales heter, Carl-Fredrik!) skulle förlora sin kunglighet av en eller annan anledning skulle man väl hamna i en lite knepig situation, med en principiellt mer berättigad arvinge och en annan som blivit lovad titeln.. Men det skulle väl inte den brittiska skvallerpressen ha något emot.

[Martin Mattsson]

Vad jag kan minnas så var det Edward själv som önskade att slippa en hertig-titel, och nöjde sig med greve-titeln Wessex. Enligt tidningarna (för vad nu de är värda), vill han ju leva mera privat och inte syssla så mycket med de kungliga plikterna.  
När det gäller namnet Mountbatten-Windsor så kungjorde Drottning Elizabeth II redan 1954 (lite osäker på året) att barnbarn till hennes (då eventuella) yngre söner skulle ges detta namn. För att hedra maken, prins Philip, förstås, även om han agnatiskt är en Oldenburgare. Eftersom han växte upp med moderns släkt i England är det ju ändå inte så konstigt om han känner mera för deras anglikaniserade namn Mountbatten.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Att Louise skulle kallas Lady Louise Mountbatten-Windsor är inget jag personligen anser att hon borde kallas. Jag läste i en tidning för någon dag sedan (jag minns inte riktigt vilken) att hon skulle kallas så. Om detta är korrekt eller inte, trodde jag mig inte ha anledning att kontrollera, inte heller vad källan till tidningsuppgiften var. Och jag har heller inte tagit del av Brittiska kungahusets hemsida. Vilken uppgift som är mest korrekt får väl framtiden utvisa.
 
Och Joakim, jag vet vad prinsen av Wales heter i förnamn: Gustaf. Att det sedan i hastigheten råkar bli fel är ju helt annan sak.....
 
Men Martin, det var ju inte på grund av att prins Philip kände för namnet Mountbatten (som modern aldrig burit) som han antog det. Han blev ju (vilket jag skrivit om i annat sammanhang här i Anbytarforum) av statsskäl tvungen att avsäga sig arvsrätten till Greklands och Danmarks troner, och bli brittisk undersåte. Som sådan behövde han ju ha ett namn, och som ett lämpligt sådant, dessutom engelskklingande, föreslog hans morbror, lord Mountbatten, sitt eget. Alla alternativa namnförslag var nämligen misstänkt tyskklingande; (såväl Oldenburg, Schleswig-Holstein som Gl?cksburg), och detta var ju strax efter kriget då ju tyskar och tyskhet ju inte stod alltför högt i kurs.....
 
Och Carl-Johan, just därför hade det inte varit korrekt att benämna den nyfödda prinsessan Louise av Grekland och Danmark.

[Michael Lundholm]

Joakims upplysning att prins Edwards dotter skulle ha namnet Louise Windsor verkar ju märkligt i perspektiv av drottningens beslut från 1960.  
 
Den aktuella hemsidan, www.royal.gov.uk, ger dock den upplysningen om dottern när man tittar på den information som finns om prins Edward.
 
Söker man på Mountbatten-Winsdor så hittar man dock sidan www.royal.gov.uk/output/page1731.asp
som ger följande information som svar på en fråga: The Earl and Countess of Wessex have decided that their daughter will be called Lady Louise Alice Elizabeth Mary Mountbatten-Windsor. The Earl and Countess decided at the time of their wedding that they did not want their child to be styled as a Prince or Princess. As the daughter of an Earl, the child will be known as Lady Louise. Although her full name is Mountbatten- Windsor, she will only use Windsor.