Kronprins Oscar och Maria Wilhelmina Grandin

[Jonas Almquist]

Som appendix till Niclas kommentar överst om att oäkta barn förs in i boken efter de äkta, stämmer det inte enl den Hammarskjöldska utredningen. Enl denna är Maria Wihelmina antecknad som barn nr 38 1836 och att barnet före henne, nr 37, är en pojke född 29 februri 1836. Barnet innan, nr 36, är däremot född 13 december 1836. Vilket skulle styrka Niclas tes om att oäkta barn förtecknades sist i födelseboken.
 
Det intressanta är dock att barn nr 39, är född 24 december 1836. Vilket rubbar Niclas tes.
 
Vad intressantare är, är att flickan ges namnet Hedvig Ulrika Margareta, dotter till bruksdisponenten Carl Wilhelm och hustrun Hedvig Eleonora Hammarskiöld.  
 
Bredvd varandra, grannar i födelseboken, ligger Maria Wilhelmina och Heddie Hammarskiöld (som hon kallades). Mina som en dag gifter sig med Gustaf Fridolf Almquist och blir svärmor till blivande statsminister Hjalmar Hammarskjöld och mormor till Dag Hammarskjöld. Och lilla Heddie som hals över huvud måste fly till USA med sin pappa när Skultuna går i konkurs. Hon återvände till Sverige efter faderns, Carl Wilhelms, död och dog, 30 år gammal och ogift, i Uppsala.
 
Om oäkta barn förtecknades sist i födelseboken, blir det en smula absurt att bruksdisponentens eget barn hamnade sist bland de oäkta barnen. Om barn skiktades hierarkiskt, borde väl Heddie Hammarskiöld ha stått allra först av barnen födda 1836 i Skultuna?

[Niclas Rosenbalck]

Hej Jonas!
 
Min tes rubbas icke. Oäkta barn kunde föras in sist av församlingspräster, vilket Skultunakyrkboken visar. Däremot inte sagt att man förtecknade dem i kronologisk ordning inbördes - detta har jag aldrig påstått. Du påpekar en viktig sak med ditt konstaterande och det är att prästen som skrivit in barnen i kyrkboken gjort detta i efterhand och varit inkonsekvent - vilket tyder på att han gjort noteringen i församlingens födelsebok utifrån kladdnoteringar han haft liggandes - med andra ord: det har egentligen inte varit så noga med dessa noteringar för framtida läsare.
 
Det står INTE FADER OKÄND i födelseboken vilket du hävdar ovan - prästen har bara valt att inte skriva in faderns namn - detta är mycket vanligt förr i tiden på utomäktenskapligt födda barn.  
Domböckerna kan mycket väl innehålla uppgifter om fastställande av faderskapet så jag rekommenderar dig att leta i dessa. Troligen har Hammarskiöldsforskaren inte gjort det då det innebär en hel del jobb - domböcker är ofta tjocka luntor med finstilt text och kan upplevas som rätt ostrukturerade för den ovane läsaren - de är dessutom för 1800-talet ofilmade och förvaras på landsarkiven, vilket gör dem svåråtkomliga. Har personlig erfarenhet av ett liknande fall, där fadern ej antecknas i födelselängden likt Minas dopnotis. I domboken framkommer att kontrahenterna till och med var trolovade, men senare bröt sin förbindelse - barnen får faderns efternamn senare i livet. Kanske är det likadant i Mina Grandins fall?
Namnet Grandin är ingen slump - det mesta tyder på att Minas fader hetat detta - och dessutom varit släkt med faddern Gustaf Grandin (en bror till biologiske fadern?). Går det ringa in vem denne fadder var?

[Niclas Rosenbalck]

Ovan nämner jag bruksskräddaren Anders Grandin (född 1809 i Boland - ska vara Badelunda sn). Han lever 1890 och står då ss hemmansägare i Skråmsta, Haraker sn - och kallas änkling.  Kanske är han fadern till Mina Grandin?  Har hans bouppteckning undersökts ?

[Helene Jorsell]

Anders Grandin, föddes mycket riktigt i Badelunda den 12 juni 1809 som son till Torparen på Sörby Ägor Anders Jansson och h.h. Anna Brita Jansdotter. Kan inte finna att de två nämnda har en son vid namn Gustaf. Om jag tyder hfl rätt (svårläst) så flyttar Anders Jansson med familj till Skultuna 1817.

[Helene Jorsell]

Anders Grandin avled i Harakers sn den 16 juli 1892. I hfl för Haraker 1891-1901 anges att han blev änkling den 27 maj 1868. Bläddrar man tillbaka en hfl för ovanstående sn (1881-1891) så finner man Anders Grandin i Skråmsta med dottern Anna Charlotta Augusta, född i Västerås 21 september 1862 samt hennes uä födda dotter Signe född 1882.
 
(Meddelandet ändrat av hjor den 08 februari, 2008)

[Ingrid och Olof Bergström]

Jonas har rätt i att de flesta barn är inskrivna i kronologisk ordning 1836 i Skultuna, både äkta och oäkta. Men de finns flera små avvikelser t ex 5 juni före 26 maj, som visar att det måste vara inskrivet i efterhand, som Niclas skriver. Så avviker det stort med de två oäkta barnen, som kyrkoherden själv är fadder till och som är inskrivna mot slutet fast de är födda i februari och maj. Och efter dem två sena decemberbarn döpta på nyårsafton.
Men detta säger ju ingenting om att uppgiften skulle vara mera fel än det födelsedatum, som står i första hfl. I den har ju Minas mormor fått fel namn Persdotter i stället för Ersdotter, så den är förd med viss slarvighet.
Det föds sju oäkta barn (av 40) i Skultuna 1836 och ingen har någon far inskriven. Jag har också i min släkt fäder som erkänt vid tinget, men inte syns i någon kyrkbok.
Ingrid

[Ingrid och Olof Bergström]

Hej, Jonas! Nu ska jag försöka beskriva varför ditt indicium om bekantskapen med kungafamiljen egentligen säger tvärtom. Du tror själv att om det vore ett falskt påstående skulle de inte vilja ha med Minas barn att göra. Men kungen lever inte ens, och kan hans barn veta om det är sant eller falskt, om Mina går till dem och påstår sig vara förre kungens dotter?  Jag har intresserat mig för en annan diskussion här på Anbytarforum om en svart hovlakej hos Karl XV och har fått mig tillsänt kopior av en roman från 1891, Roth: Karl XVs piprensare. Där berättas bl a om en kvinna som 1863 fick en dotter, inte med kungen, men med denne hovlakej. Visserligen är det en roman, men mycket går att verifiera i kyrkböckerna, födelsen av okända föräldrar, men med moderns namn på en lapp, att hon var gift, men ej sammanboende med en avskedad gardist, att flickan småningom flyttar in från Norge och är konfirmerad där. Att flickan står skriven som mulatt och att fadern är neger.  
Kungen vill enligt romanen inte försörja någon familj till sin lakej utan vill att barnet ska lämnas till barnhuset. Men modern vill istället stämma fadern och få bidrag. Hon blir då motarbetad på alla sätt. ”Ty en skandal blefve det alltid för majestätet, om en tjenare, som uteslutande vore beroende af konungens gunst, blefve av domstol ålagd att utbetala barnuppfostringsbidrag, dem han ej frivilligt lemnade.” Hon blir frånlurad sin dopsedel, man försöker lura henne till barnhuset med falska löften, hon luras ta tillbaka stämningen o s v
Tror att om Mina skulle bli accepterad måste hon vara tyst med eventuella tankar om släktskap.
Ingrid

[Marianne Lindén]

Den här diskussionen har jag läst och förundras över att man diskuterar en kvinnas lättfärdighet men ingen talar om hennes ekonomi. I min släkt finns pigor som blir med barn med gårdsherren och dagen efter barnet föds så återfinns moder och barn på fattigstugan. I andra fall lämnas barnet till far- eller morföräldrarna och pigan på ny plats. En intressant historia finns i Vena socken där en värdshuspiga får barn med kungen. Hon får senare en gård att försörja sig på och blir gift med en utvald man. Vid tillfälle när jag tittade i kronofogdens protokoll fanns många kvinnor som krävde underhåll av motsträviga fäder. Vem försörjde barnet Ni diskuterar?

[Ingrid och Olof Bergström]

Jo, det har väl diskuterats att barnet möjligen vistats hos prästfamiljen. Hur bevisad är historien om värdshuspigan? Från före 15 års ålder verkar Maria Wilhelmina försörja sig själv. Maria Blomberg fick ingen gård och gifte sig aldrig, men det ser jag inte som något bevis på varken det ena eller det andra.
hälsningar Ingrid

[Helene Jorsell]

I hfl för Västerås AIa:11, sid 98, finns en Trädgårdsdräng Anders Grandin, född 4/9 1795 i Dingtuna. Han inflyttar till Västerås 1832 och kommer då närmast från Badelunda. Han är dock gift.

[Marianne Lindén]

Historien om värdshuspigan är inte dokumenterad alls. Finns i en bok av Craelius som utgavs 1772. Senare sägs att Albert Engström forskat i historien. Men den är exempel på hur muntlig tradition kan leva om det finns något som sätter fantasin i rörelse.

[Ingrid och Olof Bergström]

Skräddaren senare hemmansägaren Anders Grandin gifte sig inte förrän 1862, vid 53 års ålder och blev sedan änkling redan 1868, men hann som sagt få en dotter i äktenskapet.
Ingrid

[Ingrid och Olof Bergström]

Den gifte trädgårdsdrängen Anders Grandin, som flyttar in 1832, dör 1833, så honom kan vi stryka. Och änklingen i Teda, som jag skrivit om högre upp är samme Anders Grandin, som gift om sig.  
Ingrid
 
(Meddelandet ändrat av ibe den 10 februari, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av ibe den 10 februari, 2008)

[Ingrid och Olof Bergström]

Innan jag lämnar tillbaka Gunnar Fants bok ”Dagar som gått” tänkte jag skriva litet om vad han skriver om Vilhelmina Almqvist.  Kapitlet heter ”En romantisk förlovning. Han träffade Mina i sin ungdom och skriver också ”jag är den ende kvarlevande som på grund av samstämmande berättelser från.” (hans föräldrar och farfars svägerska namnges) ”äger kännedom om tant Minas tidigare levnadsöden. Enligt en, dock obekräftad uppgift, skulle hon vara dotter till dåvarande prins Oscar.”  
Jag vet inte om ”en. uppgift” ska tolkas som vad de alla samstämmigt berättat, eller om uppgiften kommer någon annanstans ifrån.
Sedan följer en ganska detaljerad skildring av förlovningsmiddagen där Mina serverade, och att hon därefter omedelbart fick bege sig till Sala för att få utbildning hos Fantarna. Men om prinsen nämns inget mer.
hälsningar Ingrid
 
(Meddelandet ändrat av ibe den 11 mars, 2008)

[Ingrid och Olof Bergström]

Jag har gjort ett försök att söka efter faderskaps mål i Norrbo härad, där Skultuna ligger. Skräddaren Anders Grandin bodde ju där, och Maria Blomberg också 1836. Tyvärr hittade jag ingenting. De kan ju ha kommit överens utan stämning. Eller om fadern var någon annan kan målet lika väl ha förts i Västerås. Det har ju skrivits här om att det kunde vara olagligt att få oäkta barn, men vid denna tid först tredje gången. Jag fann ett något upprörande exempel på att den saken inte behöver kasta ljus över faderskapet. En piga dömdes för fjärde resan lönskaläge, men ingen man efterfrågades som medskyldig. Det stod bara att svaranden var närvarande, erkände och underkastade sig straffet, som var böter eller 12 dagar i häktet.
Och så var det dopvittnet Gustaf Grandin, som jag inte längre tror är den Eric Gustaf Grandin, som fanns i Västerås. Han flyttade till Stockholm 1837, så dopvittnet 1839 är väl mera troligt någon som fanns på närmare håll, dock inte i Västerås, vad jag kunnat finna. Fanns några fler Grandin där att kanske försöka finna släktingar till.
Ingrid

[Ingrid och Olof Bergström]

Eftersom det i denna diskussion har funnits några spekulationer om vilken sjukdom Oscar I dog i, vill jag citera Oscar I av Söderhjelm och Palmstierna: Det är först den moderna medicinen som med ledning av posthuma anteckningar och protokoll kunnat påvisa den hjärntumör, som konung Oscar i själva verket led av. Boken är skriven 1944. Har ännu modernare medicin kommit fram till något annat?
Ingrid

[Ulf Sawert]

Hej! Javisst kan Oscar I ha dött av en hjärntumör...men...om han dog av syfilis är det väl ingen som tror att detta skulle komma fram? Ingen tror väl att hovet eller hans läkare skulle ha berättat detta? Med tanke på hur kongen levde så kan väl inte detta uteslutas. Det var för övrigt August Strindberg som antydde att kungen skulle ha dött av syfilis...smittad av August själv som ju hade en romans med Emilie Högqvist. Man skall också komma ihåg att Emilie dog också hon i förtid...i 40-årsåldern. Skulle hon ha dött av syflis skulle nog också detta ha hållits hemligt...av hänsyn till Oscar I.
 
Oscar I gjorde många bra saker, han förbättrade fångvården och företagsklimatet avsevärt men han var också ekonomiskt slösaktig. Det var han som sålde av Karl XIV Johans stora slott i Skåne (Skarhult, Engeltofta etc.) med tusentals hektar prima åkermark. Även de stora skogsegendomarna i Värmland och Norrland såldes av direkt efter faderns död. Hade dessa egendomar bevarats inom kungahuset skulle de ha varit värd miljardbelopp idag! Nu fanns det mycket skulder som måste betalas men om bara Oscar hade haft mera tålamod kanske dessa hade kunnat betalas av eftersom bl. a. genom godsens årliga avkastning.
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

[Elisabeth Thorsell]

Ulf, Det var märkligt att Emilie Högqvist hade en romans med August Strindberg, eftersom hon var född 1812 och dog 1846 (34 år gammal), och August var född 1849...

[Ulf Sawert]

Ja herre je...det går ju naturligtvis inte...iallefall så var det August som trodde detta...att Oscar kunde ha dött av syfilis (kanske) smittad av Emilie?Han menade att de sjukdomssymtom som kungen hade påminde om sjukdomen. Sjukdomen var ju realtivt vanlig förr i tiden särskilt bland dem som levde med många partner.
 
However...de som är intresserad av förmodade oäktingar inom Bernadottesläkten kan se mera bilder på detta nu på You Tube - mina sånger+bildspel (sök på mitt namn).
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

[Ingrid och Olof Bergström]

Hej Ulf! Kommer du ihåg var Strindberg skrev detta? Det är alltid roligt att slå upp och kolla.
hälsningar Ingrid

[Ulf Sawert]

Hej! Jag tror jag hörde detta i ett TV program om Strindberg för en del år sedan...sedan tror jag att det alltid funnits oklarheter ang. vad Oscar I dog av...det talas om en hjärntumör...men ingen verkar vara säker!?
 
Det kanske finns fler människor här på forumet som vet mer?
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

[Ulf Sawert]

Finns det ingen läkare här...kan syfilis ge upphov till hjärntumörer i slutskedet?
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

[Anders Ryberg]

Nej. Däremot kan hjärntumörer, liksom syfilis, ge mentala problem.

[Carina Widell]

Även Strindberg hade mentala problem

[Ingrid och Olof Bergström]

Nu har jag läst en ny bok om Oscar I av Eva Helen Ulvros, utkommen 2007. Om vad Oscar gjorde sommaren 1835  står det samma som i Söderhjelms bok, men utan lika detaljerade datum. Men ytterligare en detalj finns, när prinsen lämnar familjen i Medevi för att ”vara hos sörmlänningarna”, är det militära övningar på Ladugårdsgärde han skall övervara under några veckor.
Om dödsorsaker: Emilie Högqvist avled 1846 i tuberkulos. Om Oscar I: ”Oscar obducerades några dagar efter dödsfallet, och då konstaterades att högra hjärnhinnan innehöll en svulst av ett hönsäggs storlek.”
hälsningar Ingrid

[Ingrid och Olof Bergström]

Jag har också läst en bok ”Riksspöket” av Ebbe Aspegren, som handlade om Helga de la Brache, som påstod sig vara dotter till Gustaf IV Adolf. Det fanns faktiskt en del beröringspunkter med Mina Grandin. Jag vill på intet sätt säga att Mina var en bedragerska, vet dels inte om hon själv påstått någonting alls, dels inte om hon verkligen var dotter till prinsen, fast jag inte tycker det verkar sannolikt. Men kanske kan hon ha berättat saker för sina barn, som blandats ihop och förändrats genom generationerna.  
Helga de la Brache och Mina flyttade till Sala nästan samtidigt. De måste troligen ha träffat varandra där.
En senare tidning skrev att Helga skulle vara dotter till Oscar I. Det var hon inte vad hon själv sa, däremot pressade hon ut pengar av drottningen genom att säga sig ha något att avslöja om Oscar.  
Helga hade en mycket god vän, medhjälpare och livskamrat, de bodde ihop mesta tiden, hon hette Henrika Aspegren. En kusin till Henrika var Hedda Wihlborg, dotter till en slottsfogde, och gift med grosshandlaren Bernhard Almquist. Om jag minns rätt var han kusin till Minas make Gustaf Fridolf. Makarna Wihlborg-Almquist blev inblandade i fallet: när Henrika dog 1871 blev de ombedda att bekosta begravningen.  
Och hovpredikanten Gustaf Beskow hörde till dem som i början trodde på Helga de la Brache och understödde henne.
hälsningar Ingrid

[Mattias Andersson]

Det har gått tio år sedan denna diskussion. Har något nytt framkommit? Har Jonas Almqvist något nytt att berätta vad gäller de brev han gått igenom? Har DNA-tester av sentida ättlingar gett något?