Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-06

[Kurt Nilsson]

Om Väntorp vid Ulriksdal - en liten marginalanteckning bara. När gården, dvs byggnaderna,skulle säljas efter familjen Svensson gjorde jag som dåvarande kultursekreterare i Solna en besiktning av gården. Jag kommer väl ihåg att i ett av de större rummen i bottenvåningen fanns en rätt vacker oljemålning signerad CARL. Det var ett romantiskt landskapsmotiv i pampig guldram.Jag undrar om inte Boklund hjälpt kungen en smula med penselförningen. Nå,på dukens baksida fanns en tydlig anteckning,i tusch tror jag,om att denna oljemålning var en gåva från kung Carl och icke  fick föras bort från Väntorp.Mitt besök på gården tror jag var i början av 1960-talet-tiden går. Man kan väl tänka sig att kungen skänkt målningen till sin väninna Hanna,i huset fanns ju också andra fasta inredningsdetaljer som var så pass pampiga att de nog ursprungligen kom från Ulriksdals slott.  Men kungens oljemålning drog någon iväg med,lite synd kan man tycka.

[Gunilla Pettersson]

Hej Gudrun
Vill du veta om din mors farfar mor arbetade på Bäckaskog kungsgård eller var det bara en undran i största allmänhet. Är du intresserad tror jag att jag har lite intressant information.
Mvh Gunilla

[Helena Fagerlind]

Hej Eivor! Hej Jan-Inge!
 
Oscar II hade en älskarinna boende på Linn?gatan 11 i Göteborg. Vet någon vad hon hette? Min mormor, som kom från Göteborg, hade en bästa väninna, som var kungens älskarinna. Ev. var det hon som bodde på Linn?gatan? Mormor sa hennes namn, men jag har glömt det. Väninnan hade en samling kärleksbrev från kungen. Brev som hon sa att hon skulle bränna innan hon dog. Vilket mormor försökte övertala henne att låta bli.
 
MVH  Helena Fagerlind

[Eivor Andersson (Majken)]

Hej Helena,
 
Nej, jag vet inte vad älskarinnan hette.
Det skulle kanske gå att titta efter i mantalslängder eller något arkiv, vem som bodde där på den tiden.
 
Det är ju inte säkert att lägenheten var skriven under rätt namn, på grund av diskretion.
 
Jag vet inte heller hur många älskarinnor han hade. Marstrand var ju hans älsklingsställe, så där kan ju din mormors väninna ha varit också.
 
Hälsningar Eivor

[Lena Augris Svedman]

Säkraste sättet att fa veta om man är ättling till Karl XV är väl en DNA-analys. Men det kanske blir svart att fa nagon fran svenska kungahustet att genomga nagon sadan...

[Mikael Persson]

+ att det förutsätter att alla leden sedan honom har hållit sig inom skaklarna ...!
 
Hälsningar, Mikael!

[Ann-Helen Lindroos]

Som infödd stockholmska har jag ända sedan min barndom på 50-talet hört rykten om Karl XVs och Oskar IIs oäkta barn. Om alla dessa rykten vore sanna, skulle Stockholms befolkning bestå av ett oändligt antal kungabarn. Min morfars far pekades också ut som son till Oskar II, troligen för att det fanns en stark likhet i ansiktsdragen. Jag tror inte ett ögonblick på detta, trots att min mffm tillhörde den s k Skeppsbroadeln (Grill) och kanske vid något tillfälle hade träffat kungen. Mitt råd: Ta alla sådana rykten med en stor nypa salt! Man måste ha mer på fötterna än att någons mormor haft en väninna som trodde att....

[Pia Nordman]

Johanna Ulrica Angelin, påstådd oäkta dotter till Carl XV och Brita Catharina Wallgren påstådd oäkta dotter till Carl XIV. Ligger det någon sanning i det?

[Ingegerd Lenander]

Av Ingegerd  
Min Faster skrev i ett brev till mig
att min farmors mor Wilhelmina Matilda f 1853 i Västerås skulle vara dotter till Karl XV.
I Matildas födelsebok står det att hon är oäkta.
Kan detta bevisas och i så fall var skall man söka uppgifter.
MVH
Ingegerd

[Carl-Fredrik Hanzon]

Som jag tidigare i något sammanhang har nämnt, finns det inte något enda fall där det kan beläggas något oäkta barn med Carl XV som far. Det är naturligtvis fullt möjligt att sådana ändå har funnits, men knappast ens i närheten av det antal som alla skrönor antyder.... Och kan man inte bevisa saken, är ju det hela inte mycket värt.
 
Jag kan tänka mig att Carl XV tyckte om dessa skrönor, och inte hade något emot att de spreds. De stärkte ju kungens rykte som karlakarl, en image han gärna omgav sig med.  
 
Jag kan dessutom återigen påminna om mitt inlägg: Kungliga snedsprång - en seglivad genre (under Kunglig genealogi)

[Gunnel Marus]

Såg denna intressanta diskussion av en slump och undrar nu om någon känner till ryktena om Att Karl XV eller Oscar II skulle ha haft ett utomäktenskapligt barn med en viss skådespelerska Charlotte f. Ålander, gift Furstenborg, senare gift Agardh? Hennes son Claes Axel Furstenborg visar också skrämmande likheter med Oscar II! Jag är inte sensationslysten; frågar av pur nyfikenhet.
 
Gunnel Marus
Sjundeå Finland

[Steve Palmquist]

Kära Gunnel Marus:
 
Det ska Du vara försiktig med på dessa sidor. Smiley! Jag är själv en nyfiken natur (det måste man vara i mitt yrke, där jag skulle säga att det snarast är en dygd att vara nyfiken!) och tycker heller inte att jag är sensationslysten. Men dessa frågor, speciellt rykten om kungligas eventuella barn utomäktenskap eller utomäktenskapliga relationer i stort, orsakar ju ett riktigt ståhej på dessa sidor. Det är synd för så lär vi ju inte om dessa människors hela liv (alltså i betydelsen vilka olika sidor hade de). Deras liv är ju dessutom intressanta för att de hade makt och dikterade andra människors levnads vilkor etc. Jag menar inte, och har aldrig menat, att man ska ta rykten på fullt alvar utan att kritiskt granska dem. Jag tycker Du ska ställa din nyfikna fråga om Karl XV som Du förövrigt gör. karl XV skulle enligt ryktena  ha haft massor av barn utom äktenskap!!! Om alla de rykten stämde skulle han ha haft mycket att stå i...  eller om Oscar II, som ju gärna seglade från sin gemål och tillbringade tid om sommaren i Marstrand etc. utan henne. Drottning Sophia lär ha varit ganska sur på det. Men det kanske också är ett obegrundat rykte, så det vågar jag inte påstå!!! Men jag skriver det så att andra kanske kan kommentera det eller avvisa det som ett obegrundat rykte. Jag har dock aldrig tidigare hört liknade rykten om Oscar II, som dem man har hört om hans bror Karl XV.  
Som kuriosa kan sägas: Här i Köpenhamn i Nyhavn ligger ett  hus som är Hotell idag men som ska ha ägts av Karl XV, Nyhavn var tills på 1950-60 talet känt för sitt utsvävande liv, sjömän och glädjeflickor. Lise Nørgård som har skrivit bl.a. manuskriptet till den danska TV- serien Matador, har skrivit att Nyhavn absolut inte var en plats som fina flickor kunde besöka.
Man kan ju undra om Karl XV har ättlingar i Danmark också och varför skulle det inte vara intressant att veta för eventuella barnbarns barn... om de hade en annan anfader eller ej, än den som står i kyrkoböckerna och andra dokument? Vi lever i en annan tid där äktenskapet har mist sin stora betydelse (vilket tidigare var att binda släkterna samman för att överleva, skapa politiska band mellan länder eller ackumulera rikedomar etc.). Kärleksäktenskapet är en senare företeelse som vuxit fram sedan som jag förstår det renäsansen (stavas det så på danska stavar man det renaisancen?)och först riktigt slagit igenom på 1900-talet. Därför, låt oss vara nyfikna och diskutera eventuella barn utom äktenskap på ett nutidigt sätt eller andra relationer som var tabu den gången och som inte är det längre...t.ex. homosexuella relationer eller platoniska äktenskap(ETC.) som kan ha (jag skriver att de kan ha) inneburit att mödrar kan ha haft andra fäder till sina barn än den man hon var gift med. Detta var ju bla. ett av August Strindbergs stora traumer: Är jag far till mina barn? Idag kan vi ju kolla det och vara säkrare på att vi sannolikt är det. Att bara acceptera det som faktum, att genom historien har gifta par förökat sig inom äktenskapet alenast är ju också en underlig utgångspunkt. Nej, det ska skärskådas kritiskt också den vägen, det är precis lika viktigt som att ha en kritiskt hållning till s.k. rykten eller lösa påståenden.
 
med vänlig hälsning: Steve

[Ralf Palmgren]

Hej!
 
Varken Konung CARL XV av Sverige och Norge (1859-1872) eller Konung OSCAR II av Sverige och Norge (1872-1907) hade några utomäktenskapliga barn! Det betyder dock ABSOLUT inte att man inte kan vara en ättling till dem i rakt nedstigande led. Som ett exempel kan nämnas att Konge HARALD V af Norge (1991-) härstammar i rakt nedstigande led från dem båda!
 
M.V.H.
Ralf

[Steve Palmquist]

Hej Ralf:
 
För det första; det vet vi väl inte säkert? För det andra; jag har aldrig påstått det, men rykten och anekdoter säger ju det motsatt om Karl XV, att han hade barn i varannan stuga som jag som barn ofta hörde även i skolan (rykten och i varje fall överdrifter!)Karl XV hade vad jag minns en dotter, inte sant Ralf? Louise eller Lovisa som blev dansk drottning?! Rätta mig om jag har fel (och det vet jag att Du gör...Smiley!)! Vad jag skrev om ovan, Ralf, var en generell hållning till hur jag menar (en högst personlig åsikt naturligtvis) att man ska förhålla sig till rykten...undersöka dem om det går! Och jag tycker att t.ex. Gunnel Marus nyfikenhet är sund och ärlig. Jag respekterar djupt din kunskap om historia och genealogi och som Du vet är jag varken det ena eller andra, varken historiker eller genealog. Jag är som Gunnel Marus och många andra en nyfiken amatör inom släktforskning och släktbakgrund etc. och tänker nog mer som en skådespelare i sitt research arbete än än som en vetenskapsman. Det innebär ju inte att ni som har vetenskapliga kriterier när ni forskar inte har full rätt att ha det och utöva källkritik etc. och påpeka vänlig men bestämt när vi inte håller oss till fakta utan drar förhastade slutsatser.Det har jag vad jag vet inte gjort speciellt ofta även om andra har kritiserat mig för just det. Men kanske kan det också vara befriande att några andra än de vetenskapligt skolade fortsätter att ställa sina nyfikna och ärliga frågor. Vi kan inte ha läst all den litteratur som dem som arbetar med det professionellt. Det samma gäller ju inom alla fackområden. men som medborgare måste vi ju har rätt att delta och yttra oss och inte minst ställa frågor. Dessutom kan vi ju ha olika syn på vad släkt är, det har Du och jag då och då och det respekterar jag djupt. För mig är släktbegreppet jämlikt oansett om barnet är fött inom eller utom något äktenskap (några oäkta ungar existerar inte i mitt medvetande) eller har annan fader än vad först visade sig vara fallet i offentliga dokument. Jag förstår och respekterar ätters historiska krav på att tillhöra sin ätt och sitt arv (även om jag inte delar synen på att man egentligen ska ärva politiska maktpositioner i en demokrati). Jag vet att det ofta blir viktigt, i varje fall när man blir äldre, att veta åtminstonne lite mera om sina rötter än vad far och mor hette! Jag har själv blivit ordentligt biten av den hobbyn kan Du ju se. Kanske skulle det upprättas en rubrik som talar om kungliga ätters utomäktenskapliga barn mer generellt? Det är ju som det visat sig ett återkommande, hett och spännande ämne. För min egen del intresserar det mig för att man kanske kan betrakta maktens gemak och bakgårdar och kanske lära känna dem lite bättre som människor bakom masken. Också den släktmäsiga dynamiken mellan oss människor är ju intressant rent psykologiskt, detta  kanske var tydligare förr, när släkten höll ihop för överlevnadens skull?
Med vänliga hälsningar: Steve

[Ralf Palmgren]

Hej Steve!
 
Konung CARL XV av Sverige och Norge (1859-1872) och Konung OSCAR II av Sverige och Norge (1872-1907) hade inga utomäktenskapliga barn. Det har inte förekommit några konkreta bevis för detta. Det med barn i varje hus e.t.c. är nog bara rykten, anekdoter och rena överdrifter. Det är bara strunt prat av sådana som vill vara ättlingar till Huset Bernadotte men som i verkligheten inte är det. Med andra ord inget man skall ta på fullt allvar.
 
Prinsessan Louise Josephine Eugenie av Sverige och Norge
Föddes 31.10.1851 i Stockholm som dotter av Konung CARL XV av Sverige och Norge (1859-1872) inom hans äktenskap med Prinsessan Wilhelmina Fredrika Alexandrine Anna LOUISA av Nederländerna.
Död 20.03.1926 på Amalienborg.
 
GIFT: 28.07.1869 i Stockholm med
 
Konge Christian FREDERIK VIII Wilhelm Carl af Danmark
Föddes 03.06.1843 i K?benhavn som son av Konge CHRISTIAN IX af Danmark (15.11.1863-29.01.1906) och Prinzessin LUISE Wilhelmine Friederike Caroline Auguste Julie von Hessen-Kassel.
Död 14.05.1912 i Hamburg.
Begraven i Roskilde.
Konge FREDERIK VIII af Danmark (1906-1912)
 
Bland deras avkomlingar finns bland andra det nuvarande danska kungahuset (Gl?cksborg) och det norska kungahuset (Schleswig-Holstein-Sonderburg-Gl?cksburg) samt den danska grevliga ätten Rosenborg.
 
M.V.H.
Ralf

[Steve Palmquist]

Hej igen Ralf (och ni andra):
 
Det är högst troligt skriver jag också i tidigare inlägg att det är vida överdrivet med Karl XV eskapader. Men inte desto mindre kan man ju inte avvisa att forska i utomäktenskapliga relationer och deras eventuella ättlingar om det finns indicier nog för att de skulle finnas sådanna. Jag säger inte att det gör det, men om det alltså skulle finnas sådanna starkare indicier. jag menar att man inte bara kan säga det är nog så eller att det alltid skulle vara strunt prat. Det är säkert som du säger många som tycker det skulle vara fint eller kul eller något annat, att vara släkt med t.ex. kungen. Det kan man i varje fall inte beskylla mig för och jag har aldrig haft sådanna ambitioner däremot tycker jag att det kunde vara intressant att på något sätt undersöka om indicier för sådanna påståenden är riktiga (med hänvisning till vad jag tidigare skrivit om detta och det gäller långt ifrån bara gamla kungar...). Det borde i så fall vara skolade historiker eller genealoger som har en vetenskaplig träning som går djupare ned i det, vi andra amatörer har dock rätt att ställa våra envetna frågor...Smiley! Bara som ett förtydligande jag har inte en enda gång stött på någon kunglig ana ännu i min släkt och det är heller inte det intressanta för mig eller de adliga anor som jag har. Det spännande med dessa personer är ju att det ofta är mer skrivet om dem än allmogen eller arbetarna etc. men de är fullkomligt lika spänande att få veta mer om en eventuell Karl Karlsson från Karlstorp som en Karl XII av Sverige som eventuell förfader (ingen av dem råkar vara det till motsattsen är bevisad!).
M.V.H. Steve

[Ralf Palmgren]

Steve
 
Du har alldeles rätt vist får man alltid forska i utomäktenskapliga relationer och deras eventuella ättlingar om det finns intresse för det.
 
För det andra är det alltid trevligt när folk frågar. Historiker kan t.o.m. ha mycket stor nytta av amatörer frågor. Det kan ibland hända att de ställer en fråga som aldrig någon historiker har funderat på. Inga frågor är för dumma för att ställas.
 
M.V.H.
Ralf

[Ralf Palmgren]

Jag har lite svårigheter att bestämma när en ana är av kunglig nivå och när av adlig nivå. Jag vet t.ex. att Konge CHRISTIAN IV af Danmark og Norge (1588-1648) är av kunglig nivå men hur är det med Graf Johann VII von Nassau in Siegen und Freudenberg, Herzog Johann von Schleswig-Holstein-Sonderburg-Plön, Graf Kraft VII von Hohenlohe-Neuenstein och Pfalzgraf Karl I von Zweibr?cken-Birkenfeld. Med andra ord när vet man när en ana egentligen är kunglig och när adlig?
 
M.V.H.
Ralf

[Steve Palmquist]

Jag vet inte Ralf, men som en hjälp, kunde Du ju kanske titta på de översikter om The Holy Roman Empire som finns flera av på internet. På dessa fick jag rätt ut hur personer skulle tituleras om de var från kungliga hus, furstliga hus osv. Jag fick bl.a. veta att Reichgraf/Reichsgräfin (min fortfarande obesvarade fråga om min farmors mor Anna Martinis titel) eller imperial count/countess rikgreve/riksgrevinna) var av furstlig rang och de hade en speciell titulering (jag har det inte framför mig nu, men de står på tyska, engelska och franska om inte också italienska)Kunglig höghet (på svenska) skulle så bara vara använt på regerande kungahus regenter och prinsar och prinsessor. Andra prinsar och furstar hade alltså andra tilltals former (sök dem där Ralf!) Jag har berättat för dig om min Hanover vän (de själva stavade namnet Hanover inte Hannover!), som ju inte längre tillhörde ett regerande kungahus, men som fortfarande blev titulerad Kunglig Höghet av sin far (arvsprinsen) när denne skrev adressen till sitt eget barn. Men kanske någon annan vet svaret direkt?
 
M.V.H. Steve Palmquist

[Gunnel Marus]

Hoppsan, jag råkade visst trampa på några ömma tår! Som finlandssvensk i republiken Finland har jag kanske vissa svårigheter att förstå dessa svallande känslor när det gäller kungahuset. Jag formulerade mig också klumpigt då jag talade om ett utomäktenskapligt barn, denna min Furstenborg föddes 1852 och då var ju Oscar II ännu ogift...
Jag är bara en vanlig amatör med släktforskning som hobby och tycker som Steve att det absolut är lika roligt att finna Karl Karlsson som en eventuell blåblodig släkting.
Sedan kan man ju diskutera och ventilera. Vad är sant och vad skall tas med en nypa salt? Ingen rök utan eld?
Olika böcker skriver på olika sätt. S.a.s seriösa böcker frossar knappast så mycket i kungarnas privata eskapader, men läser man mellan raderna kan vissa saker tolkas olika, beroende på läsarens fantasi.
Kag hittade nyligen en intressant gammal bok i bokhyllan som jag aldrig rört: Sveriges Konungaborg av Herman A. Ring, tryckt 1898!! Nu sitter jag och lusläser den fastän solen skiner därute. En massa fina bilder och fotografier, och en ypperlig beskrivning av slottet som det såg ut på den tiden....visste inte att jag hade en sådan skatt hemma!
 
Vänliga hälsningar
Gunnel Marus

[Steve Palmquist]

Den boken har jag också ärvt efter min farfar, Gunnel Marus, men heller inte titat i så mycket. den står mest som prydnad med guldornament på ryggen, men det kanske man skulle göra. jag är enig med dig att man också måste läsa mellan raderna utan att dra förhastade slutsatser naturligtvis. På skådespelar språk heter det undertext, det är naturligtvis ingen exakt vetenskap (det är konst och hantverk...) men det kan (och jag skriver kan!) leda en vidare till en djupare förståelse av en text och uppgifter i denna. Naturligtvis som Ralf skriver: Historiker kan t.o.m. ha mycket stor nytta av amatörer frågor. Det kan ibland hända att de ställer en fråga som aldrig någon historiker har funderat på. Inga frågor är för dumma för att ställas
Men för att komma vidare med fler frågor måste man ju utveckla scenarier dvs. möjliga handlings mönster gärna flera alternativa utan att nödvändigtvis fastlåsa dessa i färdiga tolkningar dvs. hypoteser. Historia är ingen exakt vetenskap, tolkningarna är ofta flerfaldiga och kan tolkas utifrån den tillfälliga nutiden på flera olika sätt, liksom psykologi och pedagogik och andra humanistiska ämnen. Men Ralf, och flera andra som skrivit om dessa eventuella barn födda utanför äktenskap, har rätt det måste ju till kraftigare bevisföringän bara rykten och skvaller. Nu vet jag inte om ingen rök utan eld osv. alltid är riktiga. Det finns massor av vandrar historier som bara blir mer och mer fantastiska, som inte en gång är en höna av en fjäder, utan rena påhitt (så fick vi övat oss i gamla talesätt). Speciellt gäller det kanske just kungliga. Här i Danmark finns 100 olika varianter av nuvarande kungahusets medlemmars skiftande sexuella läggningar och vem är far till vem egentligen. Detta är allmänt förekommande skvaller bland vanliga danskar (jag förstår inte hur man kan intressera sig så mycket för en stackars familj som egentligen till stora delar inte valt sitt eget öde en gång)...men det skvallret tänker jag inte sprida till Sverige...Smiley!
 
Med vänlig Hälsning: Steve

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej!
Historikern studerar inte egentligen det förflutna utan källor, som har kommit till oss. Dessa borde historiker kunna fråga relevanta frågor. Dessa frågor är de, som ligger i nutid och vill bli besvarade. Förstås ska en seriös historiker inte ställa frågor, som är otidsenliga (anakronistiska) t.ex. hur en sexuell läggning levdes ut officiellt (ungefär som registrerat partnerskap) i medeltida Europa.
Sådant fanns inte på den tiden. Hypoteser kan vara oändliga, men det blir nog mera gränser, när hypoteserna möter källan. Frågor kan man ställa, men relevanta är de bara, om de möter källan. Därför kan det vara viktigt, att veta något om källans vandringsväg. Är källan egentligen bara påhitt eller förfalskat eller något annat. Källan har alltid en vandringsväg genom tiderna och studerandet av den här vägen och dess början visar källans äkthet och dess värde som källa. Källan blir källa, när vi för den in i ett visst sammanhang. Dä börjar vi se, vad den kan säga oss. Källan ska förstås ställas med forskningens hjälp där, som vi med goda skäl antar den varit. Andra historiker borde kunna granska källan och samtidigt, veta var den i tolkningen hör hemma.  
Studerandet av källan sker alltid även i en tolkningscirkel. Våra frågor blir bara besvarade av källan ifall vi ser, att källan kan tolkas på ett visst sätt. Det här ger forskandet inom historia ett visst subjektivt inslag. Friheten är även ganska stor. Godtagbara resultat får forskningen bara genom det, att andra forskare granskar resultaten. De i sin tur ser på forskningen genom vår tids glasögon. Därför är t.ex. olika resultat möjliga under olika tider och hos olika forskare. Det här borde även föra forskare till tanken, att alla frågor, som ligger i tiden, är just historikerns tolkningsvärld, därifrån han utgår, när han tolkar. Kanske frågan, varför kungliga utomäktenskapliga eller ante nuptias barn är så intressanta, är intressantare än frågan, om de hade dessa. Där kommer vi till myten om kungliga utomäktenskapliga barn, som har blivit rikligt belyst på dessa sidor. Se speciellt Car-Fredrik Hanzons inlägg.
Johan

[Steve Palmquist]

Vi har alla rätt att delta i forskande efter vår historia och våra familje och släktförhållanden. Jag är enig att man ska ha kritiska glasögon på och att tränade historiker granskar resultaten som t.ex kan komma från amatörer eller att historiker granskar och kritiserar varandras forsknings resultat, det är som Du säger Johan Brandt t. Gr. den enda möjligheten att både komma vidare i forskningen och skapa seriositet i forskandet omkring vår historia.
En annan sak är att t.ex. homosexualitet inte talades om öppet eller att det var möjligt at ha de fasta relationersom vårt moderna samhälle har öppnat möjligheten för; att likställa homo- och heterosexuella par förhållanden. Den kristna kyrkan bär den största delen av skulden till detta. Dock existerade det homosexuella handlingar och även kärleksmässiga och sexuella relationer mellan människor av samma kön (det har funnits många benämningar på detta genom historien) det finns ett flertal historiker och andra humanistiska forskare bla. Wilhelm von Rosen här i Danmark, som med boken Månens färg (Månens farve) käll kritiskt går igenom homosexualitetens mycket skiftande ställning i europeisk historia. Generellt, påpekar flera av dessa forskare, var homosexualiteten inte problematiserad i tider av fred och någorlunda välstånd men i krigstider och ofärd ofta straffbelagt (det skedde från och med 1600-talet, om jag minns rätt, i Sverige. personliga relationer har alltid haft betydelse för historiens föränderlighet både platoniska vänskapsrelationer och kärleks och sexuella relationer oansett från vilket kön till vilket kön det riktat sig mot. Här finns förutom de forsknings resultat som redan framkommit i olika sammanhang bl.a. tidigare nämnda Wilhelm von Rosens arbeten mycket mer att finna. För att vara tydlig eftersom det fortfarande i folkdjupet verkar finnas så många fördomar omkring homosexualitet (och märkligt nog också heterosexualitet!)det enda det ordet egentligen betyder är att två människor av samma kön har sexuella eller kärleksmässiga känslor, eventuellt kortare eller längre relationer med varandra. Det säger t.ex. inget om hur sexualakten går till (vilket ju är totalt ointressant i dessa sammanhang) det är relationen och individens inriktning mot samma kön som kan ha en stor betydelse och utgöra en stor skillnad från hur en motsvarande heterosexuell (köns drift mot det motsatta könet) människas relationer fungerar. Alltså inverka på olika beslut, när det t.ex. handlar om människor i makt positioner etc. eller hur vanliga människor i bondesamhället t.ex. levde sina liv. Det finns en stor potential i ett sådant studium och det är ju ganska många forskare som är igång med detta på universiteten i Europa och USA. Går man tillbaka till naturfolken, för att inte nämna antiken där homosexualitet var mycket öppen i olika former, finner man många varianter av öppna homosexuella förhållanden som har haft stor betydelse för dessa kulturer och samhällen. Jag kan bara så här i skrivande stund hänvisa till antropologisk forkning generellt samt inte minst Michele Foucoults (ursäkta om jag stavar hans namn feljag kan inte slå upp det i skrivande stund) Sexualitetens historia som finns i flera band. Myten att homosexualiteten icke existerat före 1800-tal har att göra med förtigande av fakta, det är dessa fakta som historiker ska försöka studera och värdera kritiskt, vilket en hel del också gör. detta har också betydelse för släktforskning som jag i tidigare inlägg nämnt. t.ex. idag finns det ett stort antal homosexuella och bisexuella föräldrar
det fanns förr också men man talade inte om det. Det var många som valde att förbli ogifta av dessa orsaker eller sökte sig till kloster, sjöfart eller militären och många andra passande värv där det inte förväntades av dem att utföra sina avelsplikter gentemot släkten. Det finns en rikhaltig litteratur om dettasamt många andra dokument. Det är bara att öppna ögnen och läsa och se eller som jag skrev i ett tidigare mycket kritiserat inlägg ta av hetero brillorna kanske bara för ett tag...Det kanske finns en rik och djupt spännande värld som öppnar sig för de som fortfarande är oinvigda...(jag understryker att detta sista inte är riktad mot någon personligen!)
 
M.V.H. Steve

[Jörgen Tollesson]

Steve Palmquist får mig ooosökt att tänka på studenten som oavsett ämne och oavsett hur frågan löd alltid lyckades få svaret att handla om Afrika... J

[Steve Palmquist]

Jaha, Jörgen Tollesson!
M.V.H. Steve

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Jörgen Tollesson!
Efter en väldigt lång och djup diskrimineringshistoria är det bara förståeligt, att de (till en stor del) befriade människor nästan sprudlar av ett försök att officiellt beskriva sig som en legitim del av all historia.
 
Några släktforskare lyckas även med säkerhet komma med argument, där de inte tål att se ordet homosexualitet och dem, som uttrycker detta ord.
Johan

[Steve Palmquist]

Ja Johan Brandt t. Gr. Du slår huvudet på spiken. Men jag ville själv inte uttrycka det så att det spruddlar speciellt mycket: Homosexuella och homosexualitet liksom heterosexuella och heterosexualitet (samt bixeualitet!) är en del av all historia och all genealogi/släktforskning och har sin del och betydelse i samhällets och kulturens alla delar. Det är helt enkelt som det heter på danska en kendsgerning (som kanske kan betyda fakta, men inte full täcks av det ordet, därför lånar jag det danska ordet!).
 
M.V.H. Steve

[Bengt Nilsson]

Personligen uppfattar jag nog att det på vissa håll råder en missuppfattning rörande motiven hos en del av dem som tvivlar på att diverse potentater hade oäkta barn eller utomäktenskapliga förbindelser av ena eller andra slaget. För min egen del tvivlar jag på vissa av dessa hypoteser/tankar/id?er, men inte därför att det skulle vara speciellt ömtåligt om hypoteserna vore sanna, utan av det skäl att jag inte kan se något stöd i källorna för dem. För mig är det alltså helt egalt om det skulle påstås att Gustav II Adolf var en passionerad golfspelare eller om det skulle påstås att Adolf Fredrik hade en passionerad kärlekshistoria med Carl Gustaf Tessin. Ingendera hypotesen/id?n/tanken skulle uppröra mig på grund av innehållet, utan på grund av avsaknaden av stöd i källmaterialet.
 
I fallet Karl XV har det sagts och skrivits en väldig massa och nog görs det en hel del antydningar även i äldre verk som annars intar en starkt välvillig hållning till honom. Vad detta rent praktiskt innebär för sanningshalten i påståendena vågar jag inte ha någon mening om. Karl XV har väl annars betecknats som en av de mest populära kungarna i svensk historia och om jag uppfattar saken rätt var det en popularitet som var spridd långt ned i folkdjupet. Så om han trots allt gärna tittade djupt såväl i flaskor som i urringningar verkar det inte som gemene man, exempelvis i Bäckaskogstrakten, skulle ha blivit särdeles moraliskt indignerad över det. Och i så fall finns det väl föga anledning för oss att ha ömma tår, mer än 130 år efter Karl XV:s död.

[Anders Ryberg]

Jag håller helt med Bengt, det är inget fel i om någon kung råkat vara homosexuell, ha barn vid sidan av eller spelat golf.  
 
Vad som är är att man måste bygga på källmaterial, samt känna till den kulturella bakgrunden till källmaterialet så att man kan tolka det.
 
Som exempel kan nämnas att det finns ett berömt kort på hur Bresjnev kysser Honnecker. Hade jag sett två svenska män göra så på gatan hade jag trott att de var homosexuella, men det är ingen som tror att Bresjnev och Honnecker var ihop...
 
Man får inte heller desperat hänga fast vid en teori om det inte finns några källor som stöder den, eller om det finns enklare förklaringar till något.
 
Det finns för övrigt en rad utomäktenskapliga kungabarn dokumenterade genom århundradena, så det är inget kontroversiellt med det.

[Ralf Palmgren]

Jag vill bara säga, att jag håller fullt med Anders Ryberg! Inget annat denna gång.