Äldre inlägg (arkiv) till 2001-10-28

[Johan R:son Sjöberg]

Lena A!
 
Skulle Olof Palme ha varit en reinkarnation av Karl den store? Om man tror på själavandring är det förstås möjligt, men med tanke på att min syn på statsminister Palme inte är så ljus så har jag svårt att tro det... däremot så ingår Olof Palme bland Karl den stores ättlingar.
 
Med karolingiska hälsningar
Johan R:son Sjöberg

[Carl-Fredrik Hanzon]

Tja, vem vet; Karl den store var kanske heller inte världens gemytligaste person för dem som utsattes för honom.... Som de flesta andra politiker (det finns undantag, men...) var båda realpolitiker som bl.a. utnyttjade folkopinioner för egennyttiga ändamål. Och för dem som inte höll med, utan hade egna åsikter gick det ju inte så bra. Som de flesta maktmänniskor ville de omge sig med ja-sägare.
 
Nog om skämten och politiken. Det finns lämpligare fora för detta. (förlåt, Hr Redaktör!) Jagv tror att det finns ganska många härstamninglinjer mellan Karl den store och Olof Palme. Om jag inte minns fel hästammade O.P. från såväl Johan III (2 gånger, väl?) och hertig Magnus. Bakom dessa finns ju större delen av den nordiska medeltidsadeln, och vidare bakåt finns det ju flera kopplingar, oberoende av hur det egentligen var med Adela av Flandern. (Fast jag tror personligen att hon är rätt mor)

[Ulf Berggren]

Dessutom härstammade O.P. från danske kungen Fredrik I, för vilken jag nämnde ovan att jag konstaterat 1500 linjer bak till Karl den Store.

[Ulf Danell]

Hej alla blåblodiga släktforskare!
 
Jag har några frågor och synpunkter jag skulle vilja ta upp:
1) Angående linjen Valdemar II Sejr:
Från en dansk källa från 1830-t har jag följande uppgifter:
Ingerid gm Jon Ivarsen Blå
Ingegerd gm Mathias Thurnesen
Catharine, abedissa i Vreta kloster
döttrar till
Svantopolk, död 1310
son till Knud, f 1211, hertig i Blekinge 1232, död 15 okt 1260
son till Valdemar och: Helena, änka efter Esbern Snare (1127-1204), dotter till Guttorm, jarl i Sverige.
 
Esbern Snare (av Hvide-ätten) var gift tre gånger
1) Holmfrid
2) Ingeborg
3) Helena
och hade följande barn:
1) Niels Mule, +22/7 1201
2) Johan, +1213
3) Absalon Belg (den fete), +1232
4) Ingeborg gm riddare Peter Strangesen
Vem är mor till vem?
 
2)När föddes Karl den Store? Jag har två uppgifter: 2/4 742 och 2/4 747.
 
3) När föddes Karl Martel? Jag har två uppgifter: 676 och 689.
 
4)Hur många gånger var Karl den Store gift? Härstammar alla adliga från Hildegard von Allemannien? Han var ju också gift med Desideria.
 
5) Hildegards stamtavla?
 
6) Var Desiderius (far till Desideria) släkt med Ratchis (t ex son)? Han efterträdde ju Ratchis som kung av Lombardiet 757.
 
Det var allt för den här gången.

[Johan R:son Sjöberg]

Ulf Danell!
 
Har du tittat i Europäische Stammtafeln? (Finns bl a på Kungl Biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek) Där borde en del av dina frågor besvaras.

[Ulf Berggren]

Fast just när det gäller Karl den Stores födelsedatum kom det nya rön i en tysk släktforskartidskrift för några år sedan, vad de nu grundade det på.
Detta finns alltså inte med i den gamla upplagan av Stammtafeln, men möjligen i den nya.
Ur minnet låter iaf året 742 som det riktiga.

[Johan R:son Sjöberg]

Ulf!
 
Var kan man hitta denna uppgift?

[Arne Blom]

Finns det några pålitliga sajter om kungagenealogier i äldre tider (europeisk medeltid och ned på folkvandringstiden)? Ovan har man hänvisat till Brian Tompset och databasen i Hull, men jag har tittat som hastigast i den och tyckte inte den var speciell källkritisk. Finns det några andra bra pålitliga kungabaser?  
Det ska vara hänvisningar till vart de funnit uppgifterna och helst även en del egna noteringar om ifrågasättande.
Det finns tyvärr några tokar som har gett sig dän på att härleda ifrån Adam och ifrån sagofigurer ur grekiska litteraturen. Jag suckar, inget för seriös genealogi.  
Dessa borde man  varna för så inte nybörjande släktforskare som kommer ned på medeltida kungar blir lurade (tänker bl a på Åke Ohlmarks böcker).
 
Såg i en fransk bas (http://toutatis.ups-tlse.fr/cgi-bin/gwd ) att man härledde Karl den store ifrån bl a västgoten Alarik på 300-talet via Karls farfars farmor Begga (död ca 692/693) som uppges vara dotterdotter till Grimoald av Akvitanien som skulle vara en sonsons sonsons sonsons son till den härjande Alarik. Finns det någon sanning i en sådan släktkedja?  
Dessutom förde man Karl den store på rena fädernet längre bak än till biskop Arnold av Metz (död 641). Dennes förfäder (franska namn!) anges på fädernet vara:  
Bodogisel d´Aguitane ca 562-589 son till
Mummolin comte de Soissons ca 530-566 son till Mundéric de Cologne ca 505-532 son till
Chlodéric roi de Cologne ca 480-509 son till Sigebert le Boiteux roi de Cologne ca 455-508
son till  
Chlodebaud roi de Cologne ca 420-483son till
Chlodion le Chevelu de Francie chef des Francs ca 392-448 son till
Théodemir de Toxandrie ca 374-414 , son till
Richimir de Toxandrie ca 350-384  , son till:
Mellobaude de Toxandrie roi Franc de Worms 320-376  , son till
Malaric Ier de Toxandrie  roi des Francs en Toxandrie ca 295- ca 360  , son till
Ragaise de Toxandrie ca 270- ca 307  , son till
Gronobaud Ier de Toxandrie ca 245- ca 289 , son till
Marcomir de Toxandrie  ca 220-281
 
Är detta enbart påhittade uppgifter eller är dessa personer historiska? Basen i övrigt tycker jag åtminstone vad gäller 1000-talet och framåt verkar ok. Kan man följa Karl den stores förfäder längre bakåt än till biskop Arnoul/Arnold av Metz? Jag menar om det finns några indicier överhuvudtaget eller om det hela är en fransk Ohlmark som varit framme med påhittade uppgifter? Finns det några franska krönikor som uppger en sådan härledning? Några andra historiska fakta som kanske inte bevisar men ger en indikation på att broar till antiken faktiskt finns för Karl den store ?

[Ulf Berggren]

Johan!
 
Som sagt stod det i en tysk genealogisk tidskrift.
Jag ska undersöka om jag har närmare detaljer och återkommer i ärendet.

[Ulf Danell]

Arne och Johan!
 
Så vitt jag kan se är personerna historiska kungar, men om alla årtalen stämmer, kan jag inte säga. I Peter Truharts Regents of Nations part III/2 sid 3360-1 under Belgien, samt sid 3717 (Nederländerna) från 1988 hittar man bl a följande namn under Kings of Salian Franks:
Gennebald I (c 290)
Ricimer I (c 357)
Mellobald (c 357)
Marcomir (c 389)
Gennebald II (c 394)
Ricimir II (c 416)
Chlodia II (423/7-447/8)
Theodemir (+c 432)
Chlodobald + Chlodomir II (c 450)
Sigebert (c 469-496)
Chloderich (496-508)
 
(regeringsår inom parentes)
Pépin d´Heristal nämns som systerson (N(iece)) till Grimoald (c 615-656/662). Truharts fyra volymer med all världens regenter rymmer dock en del felaktigheter har jag märkt, men tar också upp ganska många bibliografier i källförteckningen.
Där nämns också Charles Martels födelseår som 689 (på sid 3387 bl a). Tyvärr vet jag inte vad min danska källa heter, men ska ta reda på det. Den innehåller en släkttavla med flera hundra namn inom det nordiska kungahuset (ända bak till gudarna och fantasipersonerna Odin, Njord och Fornjother, men de äldsta namnen kan man ju stryka). Även alla oäkta barn är medtagna.
Jag återkommer!
Vet någon förresten med vem Magnus den gode hade dottern Ragnhild (gm Håkon Ivarsen jarl) och vem hans mor, Olaf den heliges frilla Alfhild, var?

[Ulf Danell]

Hej Arne och Johan!
 
Så vitt jag kan se är personerna historiska kungar, men om årtalen stämmer kan jag inte säga säkert. I Peter Truharts Regents of Nations part III/2 sid 3360-1 under Belgien och sid 3717 (Nederländerna) från 1988 hittar man bl a följande namn bland Kings of Salian Franks:
(regeringsår inom parentes)
Gennebald I (c 290)
Ricimer I (c 357)
Mellobald (c 357)
Marcomir (c 389)
Gennebald II (c 394)
Ricimer II (c 416)
Chlodia II (423/7-447/8)
Theodemir (+c 432)
Chlodobald + Chlodomir II (c 450)
Sigebert (c 469-496)
Chloderich (496-508)
 
Där finns också uppgiften om Charles Martels födelseår 689 (bl a på sid 3387). Pépin d´Heristal nämns som systerson (N(iece)) till Grimoald (c 615-656/662). Truharts fyra volymer med all världens regenter rymmer dock en del felaktigheter, har jag märkt, men det finns också många bibliografier nämnda som referenser.
Tyvärr vet jag inte vad min danska referens heter, men jag ska ta reda på det. Det är en släkttavla med flera hundra namn över de nordiska kungahusen (ända bak till gudarna och fantasipersonerna Odin, Njord och Fornjother, men de äldsta namnen kan man ju stryka). Boken inkluderar även alla oäkta barn. Jag återkommer!
Är det förresten någon som vet med vem Magnus den gode fick dottern Ragnhild (gm Håkon Ivarsen jarl) och vem hans mor, Olaf den heliges frilla Alfhild, var?

[Ulf Danell]

Carolina!
 
Angående din fråga 19 oktober:
 
I
Knud (IV) den helige (c 1052-10/7 1086)
gm (c 1083) Adele av Flandern (c 1065-1115)
 
II
a) Carl den gode Knudsen (c 1084-2/3 1127),
greve i Flandern 1119, dräpt i S:t Donatians kyrka i Brügge 2 mars 1127.
gm (c 1119) Margarete, dotter till greve Rainald II von Clermont.
 
b) Cecilia Knudsdatter (c 1085-c 1155)
gm (c 1101) Erik, son till Sune Ivarson? (c 1082-c 1150), jarl i Västergötland, närvarande vid invigningen av högaltaret i Lunds domkyrka 1 sept 1145.
 
c) Inger/Ingertha Knudsdatter (c 1086-c 1150)
gm Folke den tjocke Ingevaldson (c 1080-c 1145), jarl i Östergötland.
 
III
b1) Carl Erikson (c 1102-c 1152), jarl i Halland
gm NN Eskilsdatter (c 1125-c 1200), dotter till ärkebiskop Eskil Christiernsen?
 
b2) Knut Erikson (c 1105-c 1170), närvarade vid altarinvigningen 1 sept 1145 tillsammans med sin far och bror.
 
b3) Inga Eriksdatter (c 1107-c 1165)
gm Adzer Rög (den rike) Skjalmsen (c 1085-1154)
 
c1) Bengt Snyffel jarl (c 1110-c 1170)
gm Ulfhild Björnsdatter, dotter till Björn Järnsida Haraldsen.
 
c2) Knut Folkeson (c 1115-c 1180), far till bl a Birger Brosa jarl.
 
IV
b1.1) Carl Carlsen (c 1143-1175), jarl i Halland, stupade mot Valdemars män.
 
b1.2) Knut Carlsen (c 1145-c 1176), stödde (tillsammans med sin bror) Magnus Eriksen i hans konspiration mot kung Valdemar den Store 1170. Flydde till den svenske riksjarlen Birger Brosa på Visingsö (deras syssling). Blev benådade, men konspirerade igen 1175, och kastades i Söborgs fängelsehåla (nära Helsingör) 1175.
 
b3.1) Absalon Adzersen (c 1125-21/3 1201), biskop i Roskilde 1158, ärkebiskop i Lund 1178, grundade Köpenhamn (Hafnia).
 
b3.2) Esbern Snare (c 1127-1204)
g1m Holmfrid
g2m Ingeborg (mor till Ingeborg, en anmoder till mig)
g3m Helena Guttormsdatter (senare mor till Knud Valdemarsen, hertig i Blekinge)
 
Maila mig gärna för mer utbyte!

[Christian Svensson]

Ulf,
vem är denne SUNE IVARSON (-1145-), jarl av Västergötland? Är hans anor kända?

[Yvonne Korn]

Ulf - kan du vara vänlig ange källa för uppgiften att Bengt Snyffel var gift med Ulfhild Björnsdatter, dotter till Björn Järnsida Haraldsen. De källor jag hittills sett har alla angivit hans äktenskap som okänt? Tack på förhand!

[Fredrik Derefeldt]

Ulf Danell!
 
Har du inte läst tidigare i diskussionen? Knud den Helige:s giftermål med Adéle av Flandern är ytterst tveksamt om det överhuvudtaget har ägt rum. Och skall klassas som sådant, innan säkra bevis kan fås fram.
 
Mvh
Fredrik

[Carl Szabad]

Ulf! Du skriver i ditt inlägg 1 juni 14.27 om ett verk med äldre kungalängder att det innehåller genealogier ända bak till gudarna och fantasipersonerna Odin, Njord och Fornjother och tillägger men de äldsta namnen kan man ju stryka. Ett tryckt verk som innehåller sådana sagor skulle jag inte hämta några uppgifter ur. Hur ska man veta vad av innehållet som ligger seriös forskning bakom? Och jag antar att det knappast finns källhänvisningar heller.

[Johan R:son Sjöberg]

Fredrik!
 
Det är inte helt säkert huruvida Adela av Flandern var mor till Folke den tjockes hustru Ingegärd av Danmark, men jag anser att det är säkrare än ytterst tveksamt.
 
MVH
Johan
som väl inte borde starta diskussion om detta nu igen (enligt Jarl Galléns uppsats så är Folkungaättens härstamning från Adela av Flandern trolig, amatörgenealogerna till tröst)

[Ulf Danell]

Christian!
Sune Ivarson var gift med Astrid Ögmundsdatter och far till Carl Suneson, jarl i Västergötland och, enligt Ludvig Kollberg (i Hallands och Halmstads historia, del 1, Saxo 1989, sid 98 ff) möjligen också Erik jarl. Carl Suneson var gift med Brigida, dotter till svenska prinsessan Ingerid Ragnvaldsdotter och norges kung Harald (V) Gille. Brigida gifte efter Carls död om sig med Birger Brosa jarl och blev mor till Philip jarl, Knut jarl, Folke, Magnus, Ingegerd Christine och Margaretha.
Sune Ivarson var troligen dottersonsonson till Norges jarl Håkon den mäktige (940-996).
Astrid, dotter till Ögmund, son till Orm Eilifsen jarl och Sigrid Finnsdatter, vars anor går att följa många generationer bakåt.
 
Yvonne!
Källan är min förut nämnda danska, vars titel jag ännu inte hittat (jag kopierade den för flera år sedan, men glömde skriva upp namnet). Finns i magasinet på Lunds Universitetsbibliotek.
Ulfhild var dotter till Björn Järnsida, oäkta son till Harald Kesia, oäkta son till Erik (II) Eiegod, oäkta son till Svend Ulfsen/Estridsen. Moder var Catharina Ingemundsdatter, dotter till Inge(mund) I, kung av Sverige, och Helena av Skövde.
 
Carl!
Man kan aldrig vara till 100 % säker på att uppgifter om släktskap är riktiga, inte ens genom DNA-tester. Det är väl upp till var och en vilka linjer man accepterar. Se tidigare inlägg av Urban Sikeborg och Gabriel Wallgren 16 maj 1999 ff. De flesta källor är ju avskrifter av andra, som alla går tillbaka till en och samma källa, inte nödvändigtvis en primär sådan. Även samtida, sk. av varandra oberoende uppgifter, kan ju vara resultatet av ett osannt rykte. Även om källorna är samtida, är det väl heller inte säkert att de talar sanning?
I så fall skulle det vara meningslös att fortsätta släktforska. Tills annat har bevisats, anser jag att man kan godkänna de flesta av uppgifterna i min källa. Dessutom jämför man ju med så många andra källor man kan. Ingen kan väl heller motbevisa att Odin och Njord faktiskt har funnits, och utvandrat från Asgård vid Donau för omkring 2050 år sedan. Uppgifterna är bara mer eller mindre sannolika/troliga/möjliga, och ju längre tillbaka de går, desto osäkrare blir de.  
Mvh Ulf

[Arne Blom]

Ulf Danell:    
Källkritik mot sagorna och dess uttolkare (Åke Ohlmarks mfl) måste vara hård. Dina noteringar håller tyvärr inte måttet för seriös släktforskning. Jag beklagar, men du kan inte bygga släktled på släktled utifrån hypotetiska led (ss den konstruerade Ulfhild Björnsdotter g.m.
Bengt snivil, var det inte ur Personhistorisk tidskrift på 1920-talet någon förde in henne helt taget ur luftiga antaganden om vanliga kvinnoförnamn?? Hon har aldrig existerat !).
Det där med gudar som existerat för 2050 år sedan låter också idiotiskt, bygger på Snorres sagor. Inga romerska samtida skrifter verifierar något sådant! Det är myter och inget annat, utan något med sannolikhet i släktforskning att göra.
Ulf du får gärna behålla dina illustra och gudomliga anor, det är som du säger upp till var och en att avgöra, men jag ber dig för inte ut dem till folk som inte ser kritiskt på dem, de blir i så fall lurade. Tag inte upp Ohlmarks falna befläckade mantel!

[Fredrik Derefeldt]

Ulf Danell!
 
Jag upprepar något som någon sa för länge sedan i denna diskussion. Ju flera möjliga led som bildas, gör att tillslut är osäkerheten så stor att det inte ens är möjligt att det stämmer.
 
Mvh
Fredrik

[Carl Szabad]

Ulf! Vad jag menade var att man måste vara mer kritisk till källorna och inte betrakta litteratur som en källa. Det är faktiskt två helt olika begrepp. Om någon hävdar att han har Oden eller Njord i sin antavla bör man således anlägga en kritisk aspekt på detta och om ett genealogiskt verk återger sådana fakta bör det betraktas som otillförlitligt. Sedan må mycket i det vara korrekt, men hur ska man kunna skilja agnarna från vetet?
 
Du skriver Ingen kan väl heller motbevisa att Odin och Njord faktiskt har funnits, och utvandrat från 'Asgård' vid Donau för omkring 2050 år sedan, men det är inte läsaren av detta verk som ska motbevisa påståendet, det är författaren som ska bevisa det. Du anser också att man kan godkänna de flesta av uppgifterna i din källa. Men vem ska sortera bort vad som inte är korrekt? Borde inte redan författaren ha gjort det?

[Ulf Danell]

Hej igen!
Tack för alla synpunkter! Nu undrar jag, när man läser t ex Europäische Stammtafeln, till hur många av uppgifterna från före år 1100 har man använt sig av primära och otvivelaktiga källor? Hur många av dessa källor existerar i original idag?
Min källa, som upptar Ulfhild Björnsdatter, (syster till Christine gm. Erik den helige, kung i Sverige), är skriven/tryckt 1831 och alltså betydligt äldre än Personhistorisk tidskrift (dock 700 år efter den ev Ulfhilds födelse)
 
Är det någon som vet mer om tidigare nämnda Guttorm, jarl i Sverige? Jag känner till elva olika Guttorm i Norge, men ingen i Sverige. Var han svensk?
 
Mvh Ulf.

[Torsten Berglund]

Ulf Danell!
 
En tryckt källa från 1831 som behandlar medeltida släktförhållanden, som den du åberopar, har i de flesta fall lägre källvärde än en artikel som publicerats i PHT i modern tid, av den enkla anledningen att 1831 existerade inte nämnvärt det som inom historievetenskapen idag kallas för källkritik. D.v.s. författaren av din bok från 1831 har antagligen inte haft samma synsätt på sina källor och samma historievetenskapliga förhållningssätt, som en 1900-talshistoriker! Den moderna källkritikens genombrott inträffade först i slutet av 1800-talet/början av 1900-talet; i Sverige under förra halvan av 1900-talet (den s k weibullska skolan). Historievetenskapen (som inkluderar även genealogi) har i likhet med de allra flesta vetenskaper, utvecklats och förändrats (genomgått paradigmskiften), inte minst metodologiskt, de senaste 100 åren. När det gäller källäget för medeltiden, så har förstås källor som inte var kända på 1800-talet tillkommit. Källmaterialet har också fått större tillgänglighet genom olika urkundspublikationer - under senare tid även databaser - och nya möjligheter har givits till överblick, jämförande studier, analys etc. Kunskaperna om medeltida förhållanden (politiska, sociala, ekonomiska, juridiska, religiösa, genealogiska o.s.v.) är idag också avsevärt större än på 1830-talet, vilket bl.a. möjliggör bättre förståelse av källmaterialet - den historievetenskapliga forskningen går frammåt också vad gäller medeltiden!
 
Sammanfattningsvis - en tryckt källa av äldre datum som till synes ligger närmare en viss händelse i tiden, behöver för den skull inte vara en bättre och mer sanningsenlig källa. När det gäller medeltiden är det snarast regel att det är tvärt om (se ovan om källkritiken!).  
 
P.S.
1. Om Guttorm, svensk jarl som levde ännu 1171, se Hans Gillingstams artikel om denne i Svenskt Biografiskt Lexikon, band XVII, sid 497 (1968).  
 
2. För korrekta uppgifter om östgötalagmannen Svantepolk Knutsson (död 1310), hans giftermål, döttrar och döttrars giftermål, se Sven Axelssons utredning i Äldre Svenska Frälsesläkter, I:3, s 258-259 (Svantepolk Knutssons ätt). Där framgår bl.a. att dottern Ingrid ingalunda var gift med den fiktive Jon Ivarsen Blå, som du påstår (24/5-00) utifrån din danska bok från 1831. Ingrid var istället trolovad med den danske frälsemannen (sedermera drotsen) David Torstensson (Hak) men blev 1288 bortrövad av den svenske riddaren Folke Algotsson som flydde med henne till Norge där han dog. Ingrid blev aldrig gift utan inträdde som nunna i Vreta kloster 1321 och blev abbedissa där 1322/23. Svantepolks dotter Ingeborg (död senast 1341) var gift med riddaren Johan Filipsson (Aspenäsätten) som tillhörde en släkt som i äldre litteratur (t.ex. den danska boken från 1831) på tvivelaktig grund tillskrevs namnet Blå p.g.a. ett antagande om härstamning från den i Erikskrönikan omnämnde herr Joar Blå - se vidare Jakob Koits utredning om Aspenäsätten i Äldre Svenska Frälseätter I:1, s 8-17 (1957).  
 
M v h
Torsten Berglund

[Carl Szabad]

Ulf! Nästan inga handlingar från den tiden finns kvar i original men även avskrifter kan betraktas som godtagbara källor, speciellt om man kan analysera under vilka omständigheter avskriften är gjort och vilka som vidimerat den. En bok utgiven 1831 skulle jag spontant ställa mig tveksam till eftersom det vid den tiden sällan ansågs nödvändigt att ange källor och det således är omöjligt att vidimera innehållet.
 
I mitt arbete med ett norrländskt diplomatarium går jag alltid tillbaka till den äldsta bevarade skriftliga källan och då har det visat sig att tidiga tryckta urkundsutgåvor av väl så namnkunniga språkvetare eller historiker i stort sett alltid innehåller smärre fel, men även hela meningar kan vara utelämnade av rent slarv.

[Stefan Simander]

Jag håller med Carl, vi måste försöka lära oss att  
skilja asarna från vettet!

[Ulf Danell]

Arne Blom!
Det verkar som om sidan http://toutatis.ups-tlse.fr/cgi-bin/gwd är stängd eller flyttad. Hur tar man sig vidare?
Mvh Ulf

[Johann Trollencrona]

Lustigt det där med asarna från vettet.Helt klart bör man vara försiktig med de äldsta anorna, möjligen kan man ha kvar dem i sin egen forskning för eget nöje.Men anor som levde för 2000 år sedan känns på något sätt inte ...Men för allt i världen bortförklara inte muntlig tradition (saga)till att vara osanning.
mvh
Johann

[Arne Blom]

En sida om Karl den stores förfäder, av Christian Settipani, vad som kan var möjligt:
 
http://www.rootsweb.com/~medieval/charladdend.htm
 
anorna bakåt försvinner i historiens töcken... där saga vävs in med krönikornas historiska uppgifter, till slut kan man bara konstatera ifrån vilka germanska stammar Karl den stores förfäder tillhörde, inte vad de hette. Kanske inget man ska ha med i sin egen släkt, men ändå kunna notera som kuriosa i tillägsblad till ansedeln.
 
Mvh Arne

[Kaj Janzon]

Som tilläggsläsning kan kanske rekommenderas Anders Winroths recension av Settipanis bok Nous anc?tres de l'antiquit?, vilken publicerades under titeln Genealogiskt önsketänkande i Släktforskarnas årsbok 1999.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Fredrik Kjällbring]

Adela av Flandern har diskuterats här förut. När jag såg TV-programmet Nova förra veckan och inslaget om Tempelriddarkors i Forshems kyrka slog det mig att detta stärker indicierna som pekar på att Folke den tjocke verkligen var gift med en dotter till Adela av Flandern. Det var ju från hennes släkt som kungarna av Jerusalem hämtades t.ex.  
Är denna lösa tanke hos mig ogrundad eller kan man bara räkna bort den?