Johan Julius Bernadotte i Norrsjö, född 1852 i norge

[Hans Svedberg]

Tack Maud och Torsten! Man kan verkligen undra varför en ensamstående (så vitt jag vet) torparedotter från Södermanland ger sin son namnet Ringvid. Sonen hamnar först hos en amma och sedan på barnhuset. Kanske tyckte hon bara det var vackert, hade hon i slottsmiljön lyssnat till de götiska kretsarna (omgav sig kronprinsen med sådana personer) eller ville hon säga något med namnvalet?
 
Hasse S

[Jane Sannemo]

Hej Jörgen.!
Tack för informationen! Jag kommer att titta vidare på det, Han flyttade ju till Frostviken men kom från Bindal. Hans mor var norska så det borde vara på norska sidan.?
Jane

[Jane Sannemo]

Anna-Karin! Jag har nu talat med den person som fått fram Christina von ÖVerhalden. Vad jag kan få ut av det är att hon förmodligen var af Grong och FRÅN Overhalden. Hon lär dock varit prästdotter född 17/11-1826. Jag söker vidare.  
MVH Jane

[Anna-Carin Betzén]

Jane, trevligt att höra att det uppslaget gav något och att det går framåt!  
 
Jag har funderat lite kring det där med kondoleansbrevet i dina gömmor. Ett sånt skriver man ju när man fått veta att någon dött, men hur fick då kungen i Stockholm veta att arbetaren Julius i Jämtland var död?  
 
Teoretiskt sett kan han väl 1) ha varit där när det hände, 2) hört det av en bekant, 3) fått det rapporterat av en myndighetsperson, 4) läst det i tidningen, eller 5) fått veta det av Julius familj.  
 
Det var väl inte precis så att Gustaf V umgicks med sin farbrors eventuella uä barn, eller hade en landsomspännande organisation som höll reda på var dessa bodde och hur de mådde... snarare handlade det om det sista alternativet; att Julius efterlevande meddelade kungen. Det vill säga - de skrev till kungs! Det har många gjort genom tiderna, och gör fortfarande. Enligt boken Det händer på slottet (Gullers förlag AB, 1991) handlar det numera om ca 10 000 brev eller kort per år, och de besvaras (i och för sig inte av kungen själv numera, men ändå). Förr skrev folk till kungs i alla möjliga ärenden, exempelvis för att söka understöd.  
 
Min gissning är att Julius änka skrev till kungen och ansökte om understöd eftersom hon hade det knapert, och att hon fick ett artigt svar som beklagade förlusten (men antagligen sa att hon inte kunde få några pengar). Sen är frågan om hon i brevet hänvisade till att Julius skulle vara kungens halvkusin, eller om den traditionen uppstod senare på grund av brevet från kungen. Har du tur så finns undersåtarnas brev till Sveriges kungar arkiverade, så att det går att se vad hon skrev, men det är nog bra många papper att gå igenom i så fall. Om kondoleansbrevet har en datering så skulle förstås det hjälpa - änkans brev måste ju vara skrivet tidigare än så, men efter Julius död.

[Anders Ryberg]

Om det finns något brev till kungen i detta ärende så är jag nästan övertyga om att det bevarats och ligger i ett arkiv.
 
Exakt vad säger kondoleansbrevet?

[Jane Sannemo]

Jag håller på att undersöka detta kondoleansbrev som sagts till oss i familjen att det finns, då jag har en hel del så vill jag gå igenom allt och se hur det ä?r med det! Intressant är om det finns i arkiverat någonstans. Vi har också en dopsked som tillhör Julius. Min syster påminde om den och att den är från Kungen till sin son med Christine. Den har gått i arv till den äldste i rakt nedstigande led. Den finns hos min systerdotter idag. Skall se vad som står i den.
Jane

[Jane Sannemo]

Kommentar KArl XV var prins när detta hände. Han var i Trondheim 1851 och Julius är född 1852. Han blev väl kung 1859? Min farbror Erik berättade då han levde att hon var prästdotter, det är hennes liv jag försöker kartlägga nu. Det andra anser vi oss veta! Dessutom sades det att barnet lämnades bort till familjen Olsen (bondfamiljen vi beskriver) Hur säkert visste man vem som födde vem på den tiden: Skamligt kanske!
Jane

[Jane Sannemo]

Anna-Carin! Änkan till Julius behövde ingen hjälp
 i form av allmosor! Många vuxna barn såg till henne på bästa sätt. Det var inte på det viset alls. Det är roligt att så många är intresserade av detta. Mycket stimulerande att jobba vidare med detta då mycket kunskap  finns bland er alla.
Hur många prästdöttrar fanns i Trondheim  
trakten (1851) under denna tid.

[Maud Svensson]

Jane,
Bindals kommun har på sin hemsida (www.bindal.kommune.no/bygdebok) avskrifter av Solstad-Vassås kyrkböcker, däribland dopböckerna 1678-1905. De är i ett något svårhanterligt html-format och namn är av utrymmesskäl ofta ofullständiga.  
 
Men som nr 3270 finner man:
 
29 07 1852 Johan Juli Olsen
Fader: Ole Brynoldsen skomaker
Moder: Petra Chri Johnsdtr
 
För fadern finns ingen bostad/hemort noterad, men moderns är Overhalla. Ett u efter sonens namn betyder att han var född utom äktenskap.
 
Detta stämmer ju med de uppgifter om föräldrar som Svein Stensen funnit i senare källor, exempelvis Julius konfirmation. Det visar också:
1. att faderskapet bör ha varit erkänt av skomakaren Ole Brynoldsen/Brynjolfsen
2. att Julius fick sitt efternamn/patronymikon Olsen av faderns förnamn Ole (uppgiften i din släkt att han lämnades bort till bondfamiljen Olsen måste vara fel).  
 
Att åtminstone modern är den biologiska kan man nog utgå ifrån. Vem som födde vem hade man god koll på även på den tiden.

[Anders Berg]

Det är dock något märkligt med detta dop i Bindal. Som en notering i databasposten som Maud hittat står det Barnet f>d paa Vikestad. Da barnet var 8 dage gammelt reiste for'ldrene til Vik hvorfra de kom tilbage igjen i Mars og faderen reiste sydover 6 april.
 
I andra kolumnen står det 1853, vilket jag tolkar som att dopet skedde först detta år. Det verkar alltså som att Johan Juli inte blivit döpt förrän över ett halvt år efter födseln, när föräldrarna återkom i mars. Finns det någon annan tolkning?

[Anders Berg]

Namnet Juli(us) fick han antagligen eftersom han föddes i juli. Intressant är att han inte är döpt till Bernadotte, utan tydligen själv någon gång mellan 1865 och 1868 börjar använda det namnet som förnamn och tydligen med tiden då och då som efternamn. Jag tycker att det finns saker i den här historien som tål att undersöka närmare. Det kan ligga något i familjetraditionen. Är det inte väldigt konstigt att föräldrar 1852 reser bort med ett 8 dagar gammalt barn utan att döpa det? En efterhandskonstruktion i mars året efter?
 
En annan sak som jag noterade i ett tidigare inlägg av Svein Stensen var att vid ett senare oäkta barn 1858 till Ole Brynoldsen och Petra Christine Jonsdtr så var det noterat som deras 3:e eller 4:e gemensamma barn (eller åtminstone lägersmål tillsammans). Det verkar som man var osäker på om Ole var far till ett av deras barn!

[Maud Svensson]

Detta missade jag, Anders! Det var ju intressanta uppgifter som kan ge anledning till en del funderingar... Hur vet man att det var samma barn föräldrarna återkom med sju månader senare? Och hur skulle man, å andra sidan, kunna bevisa att det inte var det?
 
Om det är det närmaste Vik som avses, så ligger det fågelvägen 2,5-3 mil från Bindal, land- och sjövägen cirka ett par mil längre bort, om jag tytt kartan rätt.
 
Anders, kan du se hela namnet på den döpte? I min version syns bara Johan Juli.

[Anders Berg]

Nej, det har du rätt i, Maud. Fältlängden är kraftigt begränsad på förnamnet, så vi vet inte vilka eventuella ytterligare förnamn som kan finnas! Nu vore det intressant om någon hade tillgång till originalboken.
 
Min poäng att han inte var döpt till Bernadotte faller alltså, tills vidare. Upptäcker också vid kontroll i folketellinga 1865 att han även då står som Johan Julius Bernadotte (Svein utelämnade det i sitt inlägg).

[Anna-Carin Betzén]

Jag kompletterar med lite norsk namnstatistik - utöver Julius finns det ytterligare tre Bernadotter i Norge enligt folkräkningen 1865 på Digitalarkivet:
 
Konrad Bernadotte Berg, 1 år, född i Ytter?en, Nord-Tr?ndelag
 
Marius Bernadot Carlsson, 3 år, född i Christiania
 
Carl Napoleon Bernadotte Heyerdahl, Postmester, 59 år, född i Christiania
 
Om åldersuppgiften på Carl Napoleon är korrekt, så kan namnet alltså ha använts i Norge redan innan Jean-Baptiste blev vald till tronföljare 1810.
 
För samtliga personer stod Bernadotte i förnamnskolumnen.

[Jane Sannemo]

Vad spännande det är. Jag skall till min systerdotter och kika på dopskeden som Julius fick vid sitt dop (enl. familjen från prins Karl)
Är det någon som kan hjälpa mig få fram prästdotter från Trondheim vid 1851 tiden
Jane

[Andreas Snildal]

Dersom denne prestedatterens navn er kjent, kan det jo være en start å søke i  Folketellingen 1865
 
Mvh.
Andreas Snildal

[Anders Berg]

Finns det inte norska herdaminnen som i Sverige? Om Petra Christine Jonsdotter Qvam från Grong(?) eller Overhalla är prästdotter borde hon gå att finna i ett sådant. Det är ju så sent som 1800-tal också.
 
Personligen tror jag, efter vad som framkommit, att sannolikheten att Johan Julius Bernadotte är son till Karl XV är större än att Petra Christine är prästdotter. Hennes rörliga liv med flera utomäktenskapliga barn och en lös relation med Ole Brynjolfsen låter så långt från prästvärlden som man kan komma.
 
En detalj i Sveins inlägg! Han skriver: Han flyttet 9. juli 1853 til Skogen uten bistand af Fattigvesenet. Alltså ett år gammal. Varför har man poängterat att han inte har hjälp av fattigvården? Det naturliga med de föräldrar han uppges ha vore kanske att han behövde hjälp. Kanske ytterligare en liten märklighet.

[Jane Sannemo]

Nej jag tror inte att  Petra Christine Jonsdotter af Grong är prästdottern. Det är kanske som släkten säger att barnet lämnades bort (skandal att prästdottern blev med barn)till Christine Jonsdotter från (af) Grong. Fick de pengar kanske för att ta hand om lille Julius.  
Jane

[Andreas Snildal]

Nei, det finnes ikke noe tilsvarende de svenske herdaminnen i Norge, annet enn verket Geistligheten i Nord-Norge og Midt-Norge i tiden 1536-1700, men det blir jo ikke relevant i denne sammenheng. 
 
En Petra Christine Jonsdotter Qvam från Grong(?) eller Overhalla bør forøvrig være relativt enkel finne i folketellingen 1865 eller 1900 dersom vedkommende bodde i Norge på tellingstidpunktet. På gården  Heglum i Overhalla bodde det i 1865 en Petra Johnsd. Jeg har ikke fulgt med i denne debatten, men forstår det slik at denne Petra fikk et barn i 1852, og med mindre det er en skrivefeil i folketellingen, er vel denne kandidaten uaktuell.

[Maud Svensson]

Att söka efter en prästdotter i Trondheimstrakten är nog fel ände att börja i. Åtminstone så länge det inte finns någon kontrollerbar källa till uppgiften att en prästdotter Christina von Överhalden f 17/11 1826 var mor till Johan Julius.
 
Jane,
du har, såvitt jag förstår, dina uppgifter om modern från någon i din släkt. Men för att kunna kontrollera riktigheten i uppgifterna måste du be om hans/hennes exakta källor.  
Vad som framför allt förbryllar mig, Jane, är att du tydligen inte fått veta vad som faktiskt står i dopboken. Därför måste jag ifrågsasätta din sagesmans/-kvinnas uppgifter: är de ett resultat av forskning i relevanta norska källor - eller endast antaganden, grundade på släkttradition/hörsägen?  
 
Ditt senaste inlägg, där du inte tror att den i dopboken angivna Petra Christine är identisk med prästdottern, minskar inte min skepsis till din släktings uppgifter. Vilken är källan som anger en annan moder än Petra Christine Johnsdotter?  
 
Mitt råd är att du, till att börja med, ber om kopior på din släktings forskning - med kontrollerbara källhänvisningar.

[Andreas Snildal]

Prøv å etterlyse damen på  Digitalarkivets Brukarforum

[Jane Sannemo]

Varför jag skriver Petra Christine Johnsdotter är för inläggen som kommit. Min släkt säger
Prästdottern Christine von Överhalden. Det står också i min farbrors skrift att hon är från Oslo dessutom. Hon kanske var i Trondheim under en tid???
Jag försöker reda ut vem mamman till Julius var. Är också nybörjare på detta. Kontrollera källan är svårt idag då de flesta är döda. Min far Anders Sannemo var äldsta barnet och kände sin farfar väl (Julius) Jag försöker få veta vem denna prästdotter är som lämnade bort sitt barn.
Jag har försökt söka men kammar 0 överallt då jag inte kan sökfunktionerna på norska. Är därför så tacksam för att ni finns.
Jane

[Anders Berg]

Utan genvägar som herdaminnen tror jag också det är lönlöst att söka efter en prästdotter med de uppgifter som nu finns. Som sagt tvivlar jag på att det finns någon prästdotter att finna.  
 
Namnet Christina von Överhalden visar trots allt på en inte så liten överstämmelse med namnet Petra Christine Jonsdotter från Overhalla. Christine var kanske tilltalsnamnet. Man kan gott tänka sig att Johan Julius Bernadottes mor blivit utsatt för viss försköning socialt sett, i den förmedlade traditionen.
 
Nyckeln är nog att identifiera Petra Christine Jonsdotter. Vad händer med henne efter hennes sambo Ole avlider 1860? Hon tycks vara svår att finna i norska folketellingen 1865. Har någon letat i Sverige? På Arkion finns väl 1870 och 1880 för norra Sverige, och 1890 är ju klart i hela landet.
 
När Johan Julius Bernadotte som ettåring flyttar till Skogen, är det i samband med att han hamnar i en fosterfamilj måntro? Är Skogen en gård, eller socken? Vilka bodde i Skogen 1853?

[Jane Sannemo]

Jag skall leta vidare efter henne i Sverige. Han konfirmerades i Liern och då borde ju fostermamman funnits med. Julius kom till Frostviken någon gång vad jag förstår som 14-åring. Skall undersöka vad skogen är för plats.
Jane

[Andreas Snildal]

Skogen kan vel tenkes å være Skogn prestegjeld i Nord-Trøndelag.

[Anna-Carin Betzén]

Jag sökte efter namn på Sand- som innehåller mo, i 1801-tellingen. De enda som passade in på det var tre gårdar som hette Sandmoen. En låg i Gilleskaals i Nordland, och de andra två i Nord-Trøndelag; den ena i Fosnæs och den andra i Overhallen.
 
På gården Sandmoen i Overhallens prästgäld bodde år 1801 Hans Jonassen, 56 år, bonde og gaardbruger, och hans hustru Maren Pedersdtr, 51 år. Äldste sonen heter Elling och är korpral, näste son heter Jonas och är 13 år. Den här familjen borde vara högintressant att följa. Om Christine Jonsdotter var född 1826 så var Jonas alltså 38 år då.
 
Jag tror att uppgiften om att hon kom från en prästgård är en förvanskning av ordet prästgäld - svensk-norsk språkförbistring, alltså.

[Jane Sannemo]

Det här är verkligen något att titta mer på. Hur får jag tag på om Jonas fick några barn.? Prästgäld eller gård låter som språkförbistring.
Skogn är ett ställe som Julius flyttade till senare.

[Bodil Westberg]

I utdrag från Vigselboken Frostviken (SCB)18780226 står att Julius kommer från Sörli, om hans mor försvann till Sverige kan vara id? att söka i Hotagen kanske. Skogen finns som gårdsnamn i Lierne.Första gården på norska sidan om man korsar gränsen i Björkvattnet.
Bodil som följer er diskussion med spänning.

[Jane Sannemo]

Om  mamman eller fostermor  som tog hand om Julius skulle ha flyttat till Sverige? Vad jag förstått har han på något sätt ?lämnat fosterfamiljen i Norge och begivit sig till Frostviken i Sverige för att sedan bo och dö i Strömsund. Han ville aldrig tala om dem. (besvikelse kanske) Vi har ju fostermammans (ev mammans) namn och födelsedatum. Kan man inte se var hon var när hon dog och var det var.? Jag kommer inte igenom de norska sökfunktionerna tyvärr.

[Jane Sannemo]

Mamman (fostermodern) följde ej med till Sverige.Han var mycket ung när han lämnade henne och kom till Sverige. Försöker få tag på uppgifter om var/när hon avled. Hennes uppgifter är 1826 17 november Petra Christine Jonsdottir af Gong enligt uppgifter jag fått på den här sidan.
Enligt uppgifter var han mycket förtegen (ledsen) om fosterföräldrarna.

[Karl Göran Eriksson]

Folk från Skogen [=i Nordli socken] uppträder som dopvittnen till Johan Julius barn.
Ole och Petra Christine var uppenbart ett rörligt par. Eftersom de dessutom var ogifta är det inget konstigt om man i kyrkboken år 1858 är osäker på vilket lägersmål i ordningen det är fråga om. Särskilt om barnet ifråga sannolikt var fött någon annanstans. Dottern Matilde är år 1865 upptagen hos sin farbror Johan Peter Brotein i Grong. Där uppges hon vara född i Sverige !. Det bör ju framgå i kyrkboken om dopnotisens underlag (d.v.s. attesten) är undertecknad av en svensk präst och man därmed kan få kunskap om i vilken församling hon egentligen var född. Jag skulle själv gissa på Frostviken, med tanke på vad Svein Stensen skrivit ovan.
Att barn i så unga år är placerade utom familjen tyder på att dess försörjningsmöjligheter varit obefintliga.
 
Generellt finner jag det helt osannolikt att en   prästdotters son skulle ha lämnats i ett omkringresande och därtill ogift pars omvårdnad.
 
Svårigheterna att återfinna Petra Christine efter Oles död kan ha flera förklaringar. Hon kan själv ha avlidit eller också flyttat till Sverige, liksom många norskar den här tiden.  
Det är skillnad på de bägge ländernas folkräkningar. De norska upptar de som verkligen är bosatta på vederbörlig ort, medan i de svenska endast mantals/kyrkskrivna personer införts.

[Jane Sannemo]

Jag håller fullständigt med detta, men vi vet ju inte hur en prästdotter mår då hon förstår att hon är med barn?? Det är detta jag är intresserad av allra mest. VEM är riktiga mamman till Julius, Petra, prästdottern eller någon annan tom. Föddes de med hjälp av den tiden barnmorskor, annan hjälp? Det är många orter omkring lille Julius, Bindal, Norrsjö, Liern, Kvam, GRONG, Skogn, Overhalla, Överhalden, 'Trondheim
som vuxen flyttade han till Frostviken, avled i Strömsund där han ligger begravd!

[Ingrid och Olof Bergström]

http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=2537&uid=ny&idx_side=48

[Ingrid och Olof Bergström]

Nu kan man läsa födelseboken på digitalarkivet. Han var döpt till Bernadotte. Det finns en kolumn för hjemmedöpt som är ifylld, det som hände nästa år kanske var en kyrklig bekräftelse. Fadern har titeln omflakkende skomaker. Under kommentarerna om resorna står också något som måste betyda att barnet inte har hemortsrätt i församlingen.
hälsningar Ingrid