ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Harald Hårfagre  (läst 4457 gånger)

2009-05-12, 07:09
läst 4457 gånger

Utloggad ted

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1243
  • Senast inloggad: 2019-07-31, 15:22
    • Visa profil
Av och till skryter folk med att de härstammar från Harald Hårfagre, men riktigt hur de kommer fram till detta framgår sällan. Harald levde på 900-talet, så det vill till att hitta källor som stöder en sådan släktledning. Finns det någon etablerad linje, kanske från någon medeltida svensk adels- eller kungaätt som når Harald Hårfagre? Släkter som Lewenhaupt och Sinclair har nämnts i sammanhanget - finns det i deras förhistoria någon länk till de gamla skandinaviska kungaätterna? Går kanske släktledningen över England/Skottland?  
Tacksam för tips!
 
TED
 
Är det Hårfagre eller Hårfager?
Jag har sett båda versionerna.

2009-05-12, 09:03
Svar #1

Utloggad izla

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11826
  • Senast inloggad: 2019-08-14, 09:54
    • Visa profil
Hårfagre, en gammal nordisk böjningsform som finns kvar i isländskan. Betyder just den personen med mycket hår, ingen annan, jämför med Röde Orm, som betecknar en speciellt utpekad person, den röde ormen. Kommer inte ihåg vad det formella namnet för böjningsformen är.

2009-05-12, 10:04
Svar #2

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9189
  • Senast inloggad: 2019-08-15, 18:25
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Ted, du kan börja en linje tillbaks i tiden med Bengt Snivels hustru Ulfhild Ingesdotter (föräldrar till Magnus Minnesköld, Birger Brosa och Karl Döve), som i sin tur var dotter till Uppsalakungen Inge Halstensson, som ska ha rivit hednatemplet där. Inge var gift med Ulfhild Hakonsdotter, dotter till jarlen Hakon Finnsson i Norge, son till Finn Hakonsson, son till Hakon Haraldsson, son till Harald Eivindsson på Tjotta, son till Eivind Finnsson Skaldaspillir, son till Gunhild Halvdansdotter och Finn Skialgi. Gunhild var dotter till Ingeborg Haraldsdotter och Halvdan Jarl, och Ingeborgs far var just Harald Hårfagre.
 
För riktigheten av denna härledning lämnas inga garantier, allt lånat ur en Jäderlund, som en norsk släkting har. Antagligen har Harald Hårfagre studerats närmare av norrmännen, som kanske har funnit att allt ovan är påhitt, men det roade mina söner när de var yngre och inte så kritiska.

2009-05-12, 11:57
Svar #3

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5015
  • Senast inloggad: 2019-07-31, 11:08
    • Visa profil
Elisabeth, Bengt Snivels hustru är mig veterligt inte känd varken till namn eller härkomst så där faller redan släktkedjan bakåt. Har även sett att någon (tror det var i Genealogisk tidsskrift) angett Bengt (Folkesson) Snivils hustru till Ulfhild Björnsdotter, och dotter till Björn järnsida - lika oriktigt detta. Frågan är hur Jäderlund mfl kunde hitta på detta, om de misstolkat källor eller fantiserat ihop henne?
 
Via allas vår stammoder Birgitta Haraldsdotter, Harald Gilles i Norge dotter, gift med bl a jarl Birger Brosa [av folkungaätten] går det att klättra bakåt i tiden. Problemet med detta anled är dock att Harald Gille inte säkert är son till Magnus Barfot - detta var något som han hävdade för att usurpera kungatronen i Norge och bevisade genom att gå järnbörd (gå på glödande kol). Om man får tro Harald Gille såg hans anor bakåt till den hårfagre ut på detta sätt:
 
Harald Gille (död 1136)
son till:
Magnus Barfod (död 1103)
son till:
Olaf Kyrre (död 1093)
son till:
Harald Hårdråde (död 1066 vid Stamford bridge, England)
son till:
Sigurd syr (död omkr. 1018)
son till:
Halfdan Sigurdsson
son till:
Sigurd Haraldsson Rise
son till:
Harald Hårfagre

2009-05-12, 12:20
Svar #4

Utloggad lp72

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2019-03-13, 11:57
    • Visa profil
Påstås det inte i de isländska berättelserna också att Sverker d.ä:s hustru Ulvhild Håkonsdotter även härstammade från Harald, via sin far Håkon Finnson och vidare till hans farfar Hårek av Thjotta och dess far Eyvind Skaldespiller vars hustru Gunhild var dotterdotter till Harald? Även här får väl sanningshalten undersökas närmare innan det fastställt som helt säkert...
 
Ytterligare en linje till Hårfagre är genom Olav den helige Haraldsson?

2009-05-12, 14:12
Svar #5

Utloggad janj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4732
  • Senast inloggad: 2014-07-06, 10:38
    • Visa profil
Googlar man Harald Hårfager så får man flera som säger sig bevisligen vara släkt med honom

2009-05-12, 14:49
Svar #6

Utloggad patrick

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-07-14, 20:52
    • Visa profil
Har för mig att det även finns norska forskare som hävdar att han inte funnits. Jag har läst det på forumet någonstans, möjligtvis under Heliga Birgitta. Kan vara roligt och se vart detta leder till.
 
Vänligen Patrick

2009-05-12, 15:41
Svar #7

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Finns några samtida källor till honom, eller lutar vi oss bara mot vad islänningarna plitade ner på 1200-talet? Även om hans existens kan godtas, hur är det med källorna till hans barn och barnbarn? Dessa uppgifter vilar väl tungt på Snorre Sturlasson.

2009-05-12, 17:00
Svar #8

Utloggad ary

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Många svenskar (inklusive jag själv en gång i tiden tyvärr...) har hävdat sig härstamma från honom via Drottningätten, men denna har jag och andra nog demonterat...

2009-05-12, 22:34
Svar #9

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6646
  • Senast inloggad: 2019-08-17, 07:27
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
För den som liksom jag inte hade någon klar bild av Harald Hårfager/Hårfagre så finns:
 
http://www.ne.se/enkel/harald-h%C3%A5rfager
 
I den långa versionen står dock Vår kunskap om H:s liv och gärning vilar på osäker grund; frånsett några skaldekväden är källorna om honom sena och av tvivelaktigt värde.
 
Maj Odelberg i http://histvarld.historiska.se/histvarld/sok/artikel.asp?id=10462
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Harald_H%C3%A5rfager
 
Fann följande sida som påstår en massa i detta ämne, men jag tror mer på Anders Rybergs nutida skepsis, även om jag ser på denna sida att min son nämns som ättling genom sin härstamning från kung Gustaf Eriksson (Vasa) och kung Karl Knutsson Bonde:
http://www.palmaer.nu/genealogi/links71.htm
 
Se även http://www.palmaer.nu/genealogi/links62.htm
 
Även jämtar jag känner hävdar sin härstamning upp till Harald har jag hört!
 
Jag har på min hemsida lagt ut högst tvivelaktiga anor, men med källhänvisningar, just för att vilja få reda på var säkerheten slutar och ovissheten tar över!
 
Vore verkligen intressant att höra experternas mening i denna fråga, som Ted nu åter väckt!
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-05-12, 22:58
Svar #10

Utloggad lp72

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2019-03-13, 11:57
    • Visa profil
En aspekt till i detta är att läsa Sten Carlsson artikel Snorre Sturlason som genealog i SoH 1973 sid 271-280, vilket finns som pdf här. Den tar visserligen inte upp något om Harald Hårfager, utan om några andra exempel Snorre nämner och jämförelser med Adam av Bremen, ang Torgny lagman och hans ätt, Sigrid storråda och Sven Estridsens kusingifte. Intressant är också hans kritik om Weibulls auktoritet (med sin hyperkritik) haft en nästan förlamande inverkan på många senare  historiker, vilket han anser var olyckligt...
 
(Meddelandet ändrat av lp72 2009-05-12 23:00)

2009-05-12, 23:37
Svar #11

Utloggad dahlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 327
  • Senast inloggad: 2011-02-23, 23:17
    • Visa profil
    • www.dahlund.eu
Han heter Hårfager på svenska och Hårfagre på norska. Han uppges ha varit son till fylkeskungen Halvdan Svarte men frånsett några skaldekväden är källorna om honom sena och av tvivelaktigt värde.
 
Källa: NE band 8 sid 406.

2011-12-18, 10:56
Svar #12

Utloggad larsh

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 1
  • Senast inloggad: 2011-12-18, 10:56
    • Visa profil
Med bäring på Ted Rosvalls fråga ovan, så har jag noterat att Ancestry.se har väldigt mycket detaljerade uppgifter om ländermanna-släkter (stormän) i Norge under vikingatid och tidig medeltid.
 
Jag undrar därför om någon känner till om det finns några tillförlitliga källor angående dessa norska ländermän som kan ha legat till grund för ancestryuppgifterna eller om uppgifterna på ancestry är rena fabler?
 
I mitt eget fall fann jag att min ff mm mf fm m var född i Norge på 1600-talet och jag häpnade över hur mycket uppgifter som fanns lagrade där om hennes förfäder. Så jag är därför förstås nyfiken på att försöka granska de eventuella källor som kan ligga bakom.
 
Några ätter som kommer upp där är Giske, Hudfat, Tornberg/Tanberg/Tandberg, Rein och Byre.

2011-12-18, 11:42
Svar #13

Utloggad lp72

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2019-03-13, 11:57
    • Visa profil
Norska wikipedia beskriver ganska sammanfattande vilka källor (som är motstridiga på flera detaljer) det finns om Harald, se http://no.wikipedia.org/wiki/Harald_H%C3%A5rfagre

2012-03-22, 19:00
Svar #14

Utloggad bosus

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2017-01-07, 13:49
    • Visa profil
Hej,  
jag har fått ett papper med ett släktled som utgår från Harald Hårfager och går sedan ned till 1900-talet. Den följer bara ett led som går till en ingift släktings farfar. I Inledningen på pappret så står det:
Nedanstående släktledning är baserad på medeltidsgenealogen, fil. d:r K.H.Karlssons genealogiska anteckningar samt på Örnbergs Harald Hårfagers ättlingar i Sverige.
 
Hur pålitliga är dess källor? Jag har försökt Googla lite, men har inte hittat något som fått mig att lita på, inte heller betvivla, dem.  
 
Tacksam för all hjälp!
/Bosse

2012-03-22, 22:42
Svar #15

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9189
  • Senast inloggad: 2019-08-15, 18:25
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Det finns väl inga källor angivna, medeltida brev, kyrkböcker etc., och finns inte det, är det hela ganska värdelöst. Står det ingen signatur eller namn på den som sammanställt det hela?

2012-03-23, 18:16
Svar #16

Utloggad bittan63

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 105
  • Senast inloggad: 2012-11-10, 21:45
    • Visa profil
    • www.norum.st
Det förekom väl inte ens papper och penna på 900-talet?!? Var det inte runstenar som gällde då? Då kan det blir lite svårt att få säkra källor kan man tycka.

2012-03-23, 18:49
Svar #17

Utloggad gunnarh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Hej, Inga-Britt!
På 900-talet använde man inte papper, det har du rätt i. Man kunde anteckna med sin kniv på en träbit (runorna är som gjorda för detta), men man levde i en muntlig kultur, vilket stärkte kraven på gott minne. Var och en skulle kunna sina anor i åtta led, annars blev man inte ansedd som någon att räkna med.
Men det har gått lång tid sedan dess, och det mesta har blivit osäkert, fel eller borta.
Runstenarna har faktiskt använts i släktforskning, även om det varit svårt att få ihop det hela vägen - just övergången, när runstenarna tar slut, är mycket besvärlig.

2012-03-23, 22:22
Svar #18

Utloggad beka

  • Livets hårda skola som ind.elektriker.
  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 31
  • Senast inloggad: 2019-05-14, 20:09
  • Född och uppvuxen i Jonsered.
    • Visa profil
Jag tror min fru har en antavla nerteckand av en släkting till henne som landade på Harald Hårfager. Men det finns juen jäkla massa grenar... Jag får återkomma i detta ämne.
MVH beka

2012-03-26, 22:06
Svar #19

Utloggad beka

  • Livets hårda skola som ind.elektriker.
  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 31
  • Senast inloggad: 2019-05-14, 20:09
  • Född och uppvuxen i Jonsered.
    • Visa profil
Jag hade fel om Harald Hårfager.

2012-03-27, 09:57
Svar #20

Utloggad bosus

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 478
  • Senast inloggad: 2017-01-07, 13:49
    • Visa profil
Örnbergs Harald Hårfagers ättlingar i Sverige förekom tydligen i Svenska ättartal, del V (1889). Någon som har tillgång till denna och/eller kan säga något om dess trovärdighet?
 
/Bosse

2012-03-27, 23:07
Svar #21

Utloggad janj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4732
  • Senast inloggad: 2014-07-06, 10:38
    • Visa profil
Så här ser första sidan ut hos Örnberg. Det finns givetvis inga källhänvisningar
 

2012-05-01, 23:14
Svar #22

Utloggad lsnith

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 231
  • Senast inloggad: 2019-05-05, 20:03
    • Visa profil
    • www.snith.nu/lars/
Hej,
Jag ser ut att komma in i den här debatten via Roos av Hjelmseter...nog måste någon norsk auktoritet inom historieforskningen publicerat något om vad som (sannolikt) är fakta och vad som är önsketänkande eller rena gissningar?
Kan någon rekommendera lämplig historisk/genealogisk litteratur?
Mvh,  Lars

2012-05-02, 20:33
Svar #23

Utloggad tor_weidling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 199
  • Senast inloggad: 2019-02-17, 15:22
    • Visa profil
Dette er jo temaer som mer eller mindre systematisk er tatt opp av norske (og andre) faghistorikere gjennom vel 150 år. Mye av historieskrivingen omkring dette i de siste årtiene tar utgangspunkt i en artikkel av Claus Krag fra 1989 som bygger på et foredrag fra nordisk historikermøte i Reykjavik i 1987. Artikkelen er trykt i (norsk) Historisk tidsskrift (HT) 1989, s. 288-302.
 
Etter en artikkel av Knut Dørum i i HT 2001 (s. 323-342) utdypet Krag sin argumentasjon i 2002 (HT 2002, s. 381-394). Ellers har Krag også brukt samme synspunkter f.eks. i læreboka Vikingtid og rikssamling 800-1130 (aschehougs norgeshistorie 2), Oslo 1995 og Norges historie fram til 1319, Oslo 2000.
 
Krags argumentasjon berører vel to hovedtemaer, nemlig om de eldste kongene virkelig var i slekt med hverandre og hvorvidt de begrunnet sine krav på å være konger med at kongemakten var Hårfagreættens odel/arv. I denne sammenheng er det vel det første - genealogiske - problemet som er viktigst. Men det er verdt å merke seg at det er svært lite - om noen - samtidig eller nesten samtidig kildebelegg for at konger på 1000-tallet og 1100-tallet begrunnet sine tronpretensjoner med arv etter Harald Hårfagre.
 
Krag tar blant annet opp et problembarn, kong Harald Hårdråde Sigurdsson (HHS) - konge 1045-1066. Senere konger viser nemlig til at de er arvinger etter HHS. Det ser ut til at HHS selv begrunnet at han skulle være konge fordi han var bror -rettere sagt halvbror - til Olav Haraldsson Den hellige. Bruddet i kongerekka ved Harald Hårdråde - både i pretensjon og avstamming - har tidligere vært fremmet av velrenomerte historikere som Yngvar Nielsen (i 1908), Alexander Bugge (1910), Edvard Bull (1923).
 
Krag (2002) oppsummerer (HT 1989 s. 295ff og HT 2002, s. 385f) noen av hans hovedsynspunkt på det genealogiske problem. Han anerkjenner Hårfagreætten som en realitet, men sier at det ikke er mulig å henføre flere enn Harald Hårfagre selv (865-933), sønnene Eirik Blodøks(ca. 933-935) og Håkon den gode (930-årene til ca. 960) samt Eiriks sønner (bl.a. harald Gråfell, ca. 960-970)til Hårfagreætten. En annen slektskrets er da Olav den helliges, hvortil hører helgenkongen selv (1015-1030), sønen Magnus (1035-1047) og halvbroren HHS (1045-1066) med etterkommere. Og så er det selvsagt et problem at 100 år senere kommer kong Sverre (1177-1202), hvis avstamming etter kong Sigurd Munn (1136-1155) er ganske så tvilsom.
 
Krag påpeker også (HT 1989 s.298) at om det er vanskelig med kildene for Olav den helliges avstamming fra Hårfagreætten, så er det enda vanskeligere for forgjengeren Olav Trygvasson (995-1000).
 
Kritikere av Krag - slik som Dørum - argumenterer særlig mot synet om at de påfølgende kongene ikkehevdet arv etter Harald Hårfagre. De går i liten grad inn på det genealogiske problemet slik som f.eks. Jon Vidar Sigurdsson: Norsk historie 80-130, Frå høvdingmakt til konge- og kyrkjemakt, Oslo 1999).
 
Foruten manglende samtidige kilder som sier noe om avstamming, framhever også Krag og andre at de to slektskretsene ser ut til å ha sin maktbasis på helt forskjellige  steder, Hårfagrene på Vestlandet (på tross av Snorres doble henføring til Vestfold og Sogn), mens Olav den hellige mv baserte seg på Trøndelag og Østlandet. Man kan nok diskutere i hvilken grad disse kongene overhodet var rikskonger men heller landsdelskonger med pretensjoner om noe mer. Uansett - det er mange skjær i den genealogiske sjøen og lite med god emperi.
 
Hilsen Tor

2012-05-02, 22:45
Svar #24

Utloggad lsnith

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 231
  • Senast inloggad: 2019-05-05, 20:03
    • Visa profil
    • www.snith.nu/lars/
Tack så mycket för det mycket givande och detaljerade svaret!
Mvh,  Lars

2012-05-03, 19:57
Svar #25

Utloggad tor_weidling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 199
  • Senast inloggad: 2019-02-17, 15:22
    • Visa profil
Hei igjen
 
Litt oppfølging fra i går.
 
Jeg må jo nevne Halvdan Koht. Han er blant historikere som inngående har drøftet både det genealoiske problem og arvepretasjonen, og som i hovedsak tar sagaenes oppfatning av slektskontinuitet i forsvar. Det skjedde først og fremst i artikler i Norsk biografisk leksikon i 1923ff(f.eks. om Harald Hårdråde i bd. V. Så Koht anerkjenner at Olav Trygvasson, Olav den hellige og Harald Hårråde var Hårfagre-ættlinger. Men som Krag anfører (1989, s. 298-299), så er Kohts argumentasjon i sor grad en rekke av sirkelslutninger.
 
Jeg vil også nevne Torgrim Titlestad - en historiker som jeg selv ikke fått tid til å lese ennå, men som ofte siteres og brukes av en del slektshistorikere. Titlestad har gjennom hoveddelen av sin karriere arbeidet med motstandskampen i Norge under 2. verdenskrig og om Norges kommunistiske parti. Men i de siste årene har han skrevet og debatert om vikingtid og Norges tidligste historie. Det ser ut til at han sterkt framhever sagaene som troverdige kilder selv om de er skrevet ned mye senere enn de hendelser de beskriver.  Det kan faktisk virke som han mes av alt tror på historikeren Tormod Torfæus som skrev en Norgeshistorie på latin i årene omkring 1700. Det er ganske forståelig at flere middelalderhistorikere mener at Titlestad har kastet vrak på hele den historiske kildekritikken - en kritikk som nok helst er framført muntlig. Det vil være interessant å se om middeladerhistorikerne velger å prøve å tie ham ihjel eller om de vil gå inn i en åpen metodediskusjon med Titlestad.
 
 
 
Historikernes syn på genealogisk og pretensjonsmessige forhold har selvsagt også tilknytninger til deres syn på - og utøvelse av - kildekritikk. Nylig har en av nestorene i norsk middelalderhistorie - Knut Helle - skrevet flere artikler om den nyeste middelalderforskningen. Her vil jeg særlig nevne artikkelen Hvor står den historiske sagakritikken i dag, i Collegium Medievale, vol. 24, Oslo 2011, s. 50-86.
 
I denne artikkelen tar Helle for seg utviklingen av sagakritikken fra Rudolf Keyser og P. A. Munch rundt midten av 1800-tallet, via påvirkningen fra Weibull på 1900-tallet og fram til moderne tider med historikere som er påvirket av økonomisk antropoligi (særlig Kåre Lunden), sosialantropologi og litteraturvitenskap/litterær antropologi. Helle tar for seg både norske og islandske forskere, og også en del forskere fra andre land.
 
 
Helle diskuterer særlig sagakritikikken, med spørsmål om forfatternes tendens, aavhengighet av muntlige og skriftlige kilder, deres samfunnssyn og politiske preferanser etc, om de følger særlige litterære forbilder, samt hvordan sagaene har blitt overlevert gjennom århundredene etter at de ble forfattet. Særlig opptatt er av han av å drøfte både kongesagaene som ofte ble skrevet ned lang tid etter hendelsene de beskriver og de islendingsagaene som mye mer er samtidsfortellinger. Og så er Helle opptatt av distingsjonen mellom sagaene som beretning (fortellingen om fortiden)  og levning (hva de sier om forfatteren og det samfunn han lever i).
 
Men Helle kommer også inn på skaldekvadnene, som vanligvis trekkes fram som (omtrent) samtidige kilder. Her nevnes problem som at de er vanskelige å tolke, om de har vært diktet før de ble nedskrevet, overlevering, om hvordan sagaforfattere vever skaldekvad inn i sine framstillinger osv.
 
Videre gjør Helle rede for en del syn på muntlig tradisjon - hvordan tradisjoner oppstår , om de er konstante eller foranderlige - samt hva som skjer når muntlige tradisjoner skriftfestes.
 
Hilsen Tor

2012-05-03, 20:25
Svar #26

Utloggad lsnith

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 231
  • Senast inloggad: 2019-05-05, 20:03
    • Visa profil
    • www.snith.nu/lars/
Glimrende innföring, takk nok en gang (pröver meg på svorsk her...)!
Källkritik är A och O. Samtidigt vet vi ju genom DNA-teknik att kyrkböckerna inte är den felfria referens de ofta ses som, ibland kan så mycket som 10% visa sig vara fel.
Så om man kategoriskt förkastar allt som inte kan bevisas blir inte mycket kvar. När jag nu ger mig in på osäkra förhållanden har jag bestämt mig för att acceptera de samband som samtiden såg som riktiga. Men inte heller det ställer sig lätt när i stort sett all skriftlig dokumentation saknas och många släktband förskönats eller rentav uppfunnits i efterhand. Vad vet vi egentligen?
Mvh,  Lars

2012-05-03, 21:16
Svar #27

Utloggad tor_weidling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 199
  • Senast inloggad: 2019-02-17, 15:22
    • Visa profil
Hei Lars
 
Ja, det er et viktig poeng du framfører her. Selv helt samtiige og tilsynelatende objektive kilder kan gi gal informasjon. Og kildekritikk - uansett hvor nitid og sinnrik man prøver å være - er aldri mer enn et hjelpemiddel som gir oss bedre sjanse for å komme i riktig retning. Og et viktig poeng hos Helle er at regler for hvordan man skal utøve kildekritikk ikke må gjøres til absolutte regler og unndras fra modifisering. Dessuten advarer han mot å bli superkritisk.
 
I denne sammenheng er det også interessant at Helle kort nevner Sverrir Jakobsson som har argumentert for at Harald Hårfagre må forstås som en mytisk eller legendarisk person, ikke en historisk skikkelse. Hårfagre kan nok ha eksistert, men vi vet ikke noe om ham. Dette er et syn som Helle (eller f.eks. Krag) ikke deler. Helle sier at det er såpass mange kilder som sier noe om ham, at det virker hyperkritisk å utradere ham fra norsk historie (s. 57) - en reaksjon mot superkritisisme som Helle også finner hos den kjente sovjetiske middelalderhistorikeren Aaron Gurevich (Helle s. 63).
 
Uansett om vi aldr kan bli fullstendig objektive - hva nå det enn måte bety - så er det greit å ha en kritisk balast, men også fint å kunne glede seg over vår genelogiske og personhistoriske forskning.
 
Tor

2012-06-13, 20:03
Svar #28

Utloggad tor_weidling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 199
  • Senast inloggad: 2019-02-17, 15:22
    • Visa profil
En liten oppfølger om Hårfagre, denne gangen om hans antatte eller påståtte forfedre - Halvdan Svarte med forfedre.
 
I dag fikk jeg ett nytt hefte av Historisk tidsskrift i postkassa. Og der var det en artikkel av ovennevnte Claus Krag om Ynglingeætten, Ynglingesagaen og kvadet Ynglingatal mm (Claus Krag: Rikssamlingshistorien og ynglingerekken, HT bd. 91 (2012), s. 159-189. Ynglingefortellingen hos Snorre i Hemskringla har manga ment har hatt ganske stor sannshetsverdi. Den bygger bl.a på kvadet Ynglingatal. Mange historikere har generelt antatt at kvadene er svært gamle - kanskje fra 800- eller 900-tallet. Og Snorre sier eksplisitt at dette er et gammelt kvad.
 
Claus Krag argumentere imidlertid for at Ynglingatal og den tilhørende sagaen er lærde konstruksjoner fra mye senere tid. Han mener faktisk at ulie forfattere omkring 1200 har utviklet - og etter hvert utvidet - en genealogi og historie som Snorre ikke kjente til da han skrev  Edda, men at han så har inkorporert stoffet noen år senere da han skrev kongesagaene (Heimskringla). Krag diskuterer hvordan framstillingen av tiden før Harald Hårfagre er presentert hos bl.a Are Frode, Theodoricus Monachus, i Ågrip og den yngre Fagrskinna. Fra Edda til Heimskringla har Snorre tydeligvis helt snudd om på sin fortelling. Krag mener at argumentene er gode for at Ynglingatal og en tilhørende saga kan være fra omkring 1200.
 
Underveis diskuterer også Krag Halvdan Svarte og de antatte forfedrenes geografiske tilknytning. Han argumenterer for at de eldste fortellingene knytter Halvdan Svarte og de nærmeste slektsleddene før ham til Opplandene særlig (Hadeland, Toten, Ringerike), mens litt yngre fortellinger også knytter dem til Vestfold - og at de yngste fortellingene legger hovedvekten på Vestfold. Dessuten peker Krag på at de ulike tradisjonene går ulikt langt tilbake. Noen går bare ca. fire generasjoner bakover, mens Snorres ynglingesaga fører oss helt tilbake til Odin.
 
Endelig diskuterer Krag også påstander som mange har framført (særlig 1900-talls historikere) om at Snorre var en eminent kildekritiker som er på linje med de moderne historikerne. Krag mener at dette ikke er tilfelle. Han har nok enkelte kritiske refleksjoner, men har ikke den kritiske refleksjonen med seg i praktiske historieskrivingen.
 
Som man skjønner, det skjer ting innen historiefaget som er av interesse også for slektshistorikere som ønsker å gå langt bakover i tid.
 
Beste sommerhilsener fra Tor

2016-11-03, 14:15
Svar #29

Utloggad blåblod

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2016-11-03, 14:17
    • Visa profil
Jag känner till 23 barn till Harald "Hårfager" Halvdansson, varav minst 6 av dem tillhör mina förfäder. Det blir nog flera hundra linjer ner till mig, jag har inte räknat alla. Det borde finnas tiotusentals nu levande ättlingar till honom. Det är bara att släktforska!

2019-08-13, 13:38
Svar #30

Utloggad brasegard

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2019-08-13, 16:55
    • Visa profil
Från sida: ornelius.tacitus.nu/heimskringla/skalder.htm

Citat: Thorbjön tillnamnet »hornklove» (av oviss betydelse), hirdskald hos Harald hårfagre; hans verksamhet tillhör slutet av 800-talet, möjligen har han levat något in på följande århundrade. Thorbjörn har besjungit Haralds bragder i två, delvis bevarade dikter: den här citerade Glymdråpa (»Larmdråpan») samt ett kväde, som går under de i nyare tid givna namnen Hrafnsmål och Haraldskväde. Av dessa är det sistnämnda, som handlar om det berömda slaget vid Hafsfjord år 872, varigenom Harald fullbordade sin erövring av Norge (se nedan kapitel 18), det tidigast författade, det andra kvädet, som upptager händelser både före och efter.

Tror knappast någon skaldat om Harald Hårfagre (samtida) om han inte existerat historiskt...

2019-08-13, 21:52
Svar #31

Utloggad stigh

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1962
  • Senast inloggad: 2019-08-16, 22:16
    • Visa profil
Vore intressant att få veta vilka källor Blåblod har till sina påståenden

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna