Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-16

[Johan Sjöberg]

Övertecknad har påbörjat en utredning om konung Gustav I:s (han som envisa personer kallar Gustav Vasa, men det är felaktigt) ättlingar. Ännu befinner sig utredningen naturligtvis i sin linda, och jag försöker få ordning på Gustav I:s sondotter Virginia Eriksdotters ättlingar. Men alla upplysningar om Vasa-ättlingar, i synnerhet ofrälse dito, är av stort intresse!

[Carl-Fredrik Hanzon]

En bok betitlad Gustav I:s avkomlingar (eller något liknande) finns ju. Men den kom ju på 1930- eller 1940-talet och behöver naturligtvis uppdateras. Dessutom har ju forskningen vid det här laget upptäckt hudratals (uppskattningsvis) nya anlinjer tillbaka till sagde konung.

[Rolf Carlsson]

Om en del av Virginias släkt kan du finna på http://w1.332.telia.com/~u33210935

[Niclas Rosenbalck]

En mycket stor utredning om Gustaf I:s ättlingar  
fram till 1800 (familjer med barn födda före tas med!) har redan gjorts av släktforskaren Fredrik Kjällbring i Växjö - vill minnas att han matat in ca 4000 individer. Såväl äkta som utomäktenskapliga tas med. Troligen är det fler som intresserat sig för samma ämne och ett samarbete där man planerar en bokutgivning kanske skulle kunnna komma till stånd. Det borde väl vara något Sveriges släktforskarförbund skulle vara intresserad av?

[Mikael Wikman]

Jag är också en så'n där konstig typ som gillar att studera släktförhållandena inom adels- och furstehus (vilket inte är riktigt »politiskt korrekt» alla gånger har jag märkt), så en hel del ättlingar till Gustav I har också jag i min databas. Jag driver dessutom en firma med viss förlagsverksamhet, så om någon är intresserad av ett projekt syftande till ett tryckt ättlingaverk kan vi alltid prata ihop oss (hur man kommer i kontakt med mig framgår av informationen som finnes bakom namnlänken ovan).

[John Sidén]

En stilla undran; i det uppslagsverk som finns i min bokhylla står att konung Gustaf I föddes 1496 eller 1497 som son till riksrådet Erik Johansson Vasa, jag har även lärt mig någon gång i urtiden (alltså innan Johan Sjöberg föddes) att konung Gustaf I föddes i Lindholmens gård som ligger i Orkesta församling i Uppland. Jag kan också läsa i samma uppslagsverk att Gustaf Eriksson Vasa blev Sveriges konung 1523 (då han kröntes) och förblev detta fram till 1560 då han avled. Sålunda tycker jag det är helt rimligt att kalla denne förste svenska konung med namnet Gustaf just Gustaf Vasa. Men om Johan Sjöberg har andra uppgifter än mitt uppslagsverk om konung Gustaf I:s härstamning är jag tacksam om han redovisar dem för en större allmänhet.
Med vänlig hälsning
John i Veta

[Mikael Wikman]

John,
 
Det ligger till så, att det svenska medeltida frälset ytterst sällan bar släktnamn. Vasa är en efterhandskonstruktion utgående från ättens vapenbild (en vase). Inom medeltidsgenealogien förekommer en hel del dylika efterhandskonstruktioner för att vi enklare skall kunna placera in personerna i ett genealogiskt sammanhang. Dessa efterhandskonstruktioner kan vara skapade efter ättens vapenbild (Vasa), efter stamgodset (Aspenäsätten) eller efter ättens stamfader (Bengt Bossons ätt) eller (Algotssönernas ätt). Dessa konstruerade namnformer sättes inom parentes, som jag har gjort i exemplen ovan. Gustav I kallas alltså Gustav Eriksson (Vasa) för tiden fram till 1523 och från och med 1523 Gustav I. Han skrev sig emellertid själv aldrig Vasa eller Wasa, så att kalla honom Gustav Vasa är litet anakronistiskt. Den främste experten på svensk medeltidsgenealogi, fil dr Hans Gillingstam har arbetat hårt för att få bort dessa anakronismer ur den svenska historieskrivningen (jag har läst en artikel av honom där han diskuterade problemata kring hur historiska personer skrives i modern historieskrivning, men tyvärr kommer jag inte ihåg i vilken tidskrift jag läste den) men ännu har detta ej lyckats.

[Carl-Johan Ivarsson]

När det gäller konung Gustav I:s namn så säger Hans Gillingstam i en recension av Sten Claësons avhandling Häradshövdingeämbetet i senmedeltidens och Gustav Vasas Sverige, införd i Släktforskarförbundets årsbok 1988, Båtsmän, ryttare och soldater på sid. 255 i en fotnot följande:
I min doktorsavhandling Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952), s 123 not 38, visade jag, att den treledade namnkombinationen Gustav Eriksson Vasas tidigast återfunnits 1618 i en likpredikan över denne konungs sonson hertig Johan av Östergötland, och att den tvåledade namnkombinationen Gustav Vasa ej kunnat spåras tidigare än på 1690-talet och då i Frankrike, varifrån den under det franskorienterade 1700-talet spreds till Sverige och populariserades genom Gustav III:s opera med detta namn. Dumt nog avnände jag trots detta den numera traditionella namnkombinationen Gustav Vasa i avhandlingen. Senare har jag i min uppsats Den svenska adelns antagande av släktnamn (Hist tidskr 1964), s 52, påpekat, att denna namnkombination blev vanlig inom  den svenska historiska litteraturen genom Geijer, men att ännu J A Almquist i t ex registratureditionen och Den civila lokalförvaltningen i Sverige alltid skrev Gustaf I. Efter det s k källkritiska genombrottet borde det vara självklart att se källkritiskt även på namnformer och återgå till Almquists benämning.

[John Sidén]

En får tacke, som de säger här på slätten. Alltså hade inte min uppslagsbok helt fel i alla fall. Visst vet jag att Gustaf (som han skrev själv, jag har nämligen sett hans namnteckning, egentligen står det Göstaff) aldrig skrev sig själv Vasa men jag visste inte att den ätt han härstammar från egentligen inte hette Vasa utan att ättens namn är en efterhandskonstruktion. Nåväl, alltid lär man sig något. Men en stilla undran till kan man ju ha; Gustav Vasa församling i Stockholm är ju uppkallad efter denne kung som alltså inte hette så. Du Mikael och andra unga kungagenealoger får väl maila till min vän Johan Stiernstedt som är kyrkoherde i denna församling och tala om att församlingen borde byta namn.  
Med vänlig hälsning
John i Veta

[Johan Sjöberg]

Till ovanstående genealoger:
 
Den bok Carl-Fredrik Hanzon syftar på torde vara Paul Meijer Granqvist: Gustaf Vasas avkomlingar (1923). Den är dock inte rolig att göra med. Den innehåller ytterst kortfattade uppställningar som i första hand visar hur olika adelsätters huvudmän och olika europeiska regenter/tronpretendenter, samt en och annan känd ofrälse person härstammar från konung Gustav I, samt att den räknar upp ättlingar till Gustav Gustavsson Greve af Wasaborg (Gustav II Adolfs utomäktenskaplige son), men vad jag kunnat förstå är det bara hans svenska ättlingar som nämns däri. Han (G G:son af W) borde ju ha minst lika många ättlingar i Tyskland. Bl a så hävdar Genealogia Gothica att det i Tyskland skall finnas en ätt med namnet von Strahlenheim-Wasaburg, som härstammar från en grevinna af Wasaborg. Därifrån borde ett stort antal tyskar och centraleuropéer härstamma. Jag pratar gärna ihop mig om ett samarbete angående Gustav I:s ättlingar. Det torde ju faktiskt (trots att det handlar om furstar och adel) finnas ett allmänintresse, åtminstone bland släktforskare. Även bland sådana som saknar blått blod.

[John Sidén]

Det torde vara, som Mikael brukar skriva, vissa problemata med vad Gillingstam skriver ty i min uppslagsbok kan jag läsa att den finska staden Vasa (på finska: Vaasa) grundlades 1606 av kung Karl IX som ju var son till Gustaf I och tillhörde den ätt som åtminstone vi som inte är kungliga genealoger av facket kallar Vasa (alltså den ätt som hade en vase i vapnet). Nu vet jag inte om staden fick det namnet just då men om det är så är det inte otänkbart att staden fick namn just av den ätt som dess grundare tillhörde. Vilket innebär att det fanns en allmän mening redan 1606 om att ätten hette Vasa.  
Med vänlig hälsning
John i Veta

[Stefan Simander]

John: Vilken uppslagsbok?

[John Sidén]

Stefan: Såvitt jag kan läsa mig till heter inte den här diskussionen Uppslagsböcker i komminister Sidéns bokhylla ty en sådan diskussion skulle nog inte vara särdeles intressant för gemene man men snäll som jag är ska jag berätta för dig att uppslagsboken heter Bonniers familjelexikon. Där kan upplysningarna om staden Vasa i Finland läsas på sidan 2658 (band 19).
Med vänlig hälsning
John i Veta

[Elisabeth Thorsell]

Nationalencyklopedien: Vasa grundades 1606 vid fästet Korsholm och benämndes först Mussor eller Mustasaari, men fick privilegier 1611 under namnet Vasa, och ingick 1651-74 i Korsholms grevskap etc. Officiella namnet 1855-1917 var Nicolaistad.

[John Sidén]

1611 är fortfarande före 1618 då Gillingstam har det tidigaste belägget på namnet Vasa (nämligen i likpredikan över hertig Johan av Östergötland). Fortfarande är det ingen som vederlagt min hypotes om att staden Vasa fått namn efter den släkt som dess grundare tillhörde (han avled 1611).  
Med vänlig hälsning
John i Veta

[Stefan Simander]

John: Nu var det inte ett snokande i din bokhylla jag var ute efter, förstås! Utan en stilla undran om vilken källa som avsågs för att kunna jämföra med andra uppslagsböcker, men det har ju Elisabet redan föredömligt påbörjat.
 
Undrar vad det står i om kung Gustaf och hans ätt i olika källor? Ska inte nästa utgåva av Äldre frälseätter behandla just Vasa-ätten? Vad står det där? Den finns väl inte med i Elgenstierna?
Med hopp om gemensamma anor - förr eller senare...

[John Sidén]

Stefan: Jag väntar med spänning på att någon mer initierad än jag (och kanske även du) svarar på dina frågor. Ty varken Äldre frälseätter eller de nio banden av Elgenstiernas adliga ättartavlor finns i min bokhylla.
Med vänlig hälsning
John i Veta

[Johan Sjöberg]

Snälla John!
 
Jag förstår inte nödvändigheten av denna långa diskussion huruvida han hette Gustav I (som jag anser) eller Gustav Vasa. Men ättlingar till denne man får gärna höra av sig. Hur man får tag på mig framgår om man klickar på mitt namn härovan.

[John Sidén]

Johan!
Min undran är i högsta grad befogad. Nämligen om kung Gustaf I:s (hans namn skall stavas med f,  ty det gjorde han själv, se tidigare inlägg)härstamning var annorlunda än den som brukar anges. Vad du skrev i ditt första inlägg är han som envisa personer kallar Gustav Vasa men det är felaktigt. Du berättade inte varför det är felaktigt att kalla honom så (det har du inte gjort hittills heller, det har andra berättat för mig). Jag har fått svar på min undran, dock inte av dig, och behöver därför inte göra några fler inlägg i denna diskussion.  
Med vänlig hälsning
John i Veta

[Lars Johansson]

Efter att ha läst diskussionen ovan tycker jag att den stockholmska församlingen som i nuläget heter Gusav Adolfs församling ska byta namn till Göstaffs församling.
 
Jag tycker även att det är intressant att få reda på vad John och andra släktforskare har i bokhyllan. Det är alltid trevligt att få tips på intressant litteratur.

[Mikael Wikman]

John,
 
Gustav I:s härstamning har ingen här ifrågasatt. Vad Johan gjorde var att påpeka en av de vanligast förekommande anakronismerna i svensk historieskrivning, nämligen att »gamle kung Gösta», ofta av okunnighet och naturligtvis »födsel och ohejdad vana», kallas Gustav Vasa, ehuru han själv ej kände eller över huvud taget brukade namnet.
 
Gustav I skrev sig förvisso inte Gustav utan Gustaff eller Göstaff. Emellertid brukar man normalisera namnen även på äldre tiders regenter, oansett det faktum, att man har ett flertal egenhändiga underskrifter bevarade. Om Du vore konsekvent i Ditt resonemang borde Du således även skriva Erich thän fiortonde, Carolus, Christina och Gustavus Adolphus, ävensom Adolph Friedrich och Friedrich.

[John Sidén]

Om Lars vill veta vilken litteratur jag har i min bokhylla kan han maila mig privat om det. Som jag tidigare skrivit handlar den här diskussionen inte om vad som finns i min bokhylla. Gustav Vasa församling bör nog heta just så eftersom den har hetat det sedan den 1 maj 1906 då den bildades. Tyvärr var inte sådana mångkunniga personer som Johan Sjöberg, Carl Fredrik Hanzon, Carl-Johan Ivarsson och Mikael Wikman födda då, därför kunde de inte berätta att ingen kung med namnet Gustav Vasa har funnits.  
Mikael har tidigare redogjort för varför kung Gustaf I ej bör kallas Gustav Vasa och jag har inget att säga om det. Givetvis är jag inte konsekvent i mitt resonemang om vad jag kallar Sveriges kungar, därför kallar jag inte kung Gustaf I:s äldste son (som blev kung efter sin far) Ericus, som han skrev sig, utan Erik XIV eftersom han har kallats så (men det är väl rätt tveksamt om det har funnits 13 kungar med namnet Erik i vårt land före honom, eller hur?). Jag gör som jag vill och tänker fortsätta med det.  
Med vänlig hälsning
John i Veta

[Johan Sjöberg]

John!
 
Orsaken till att jag inte förklarade varför Gustav I inte skall kallas Gustav Vasa var helt enkelt att när jag uppmärksammade din fråga så hade du ju redan fått uttömande och korrekta svar från Mikael och Carl-Johan.
 
MVH
Johan

[Ingrid och Olof Bergström]

Hej, Johan, du känner nog redan till Svenska antavlor nr 82. Olof Palmes antavla, där ju Gustav I eller Vasa finns med.

[Johan Sjöberg]

Ingrid!
 
Jo då. Den antavlan har jag studerat med stort intresse. Det är ju frapperande att så många högt uppsatta socialdemokrater har nära adliga släktband (Hjalmar Branting är ett annat exempel, men han härstammar inte från Gustav I Vasa - däremot från Bjälbo-ätten Folkungaätten).

[Ingrid och Olof Bergström]

Såg du vasaloppet på TV då? Håkan Westin sade sig vara ättling till Gustav Vasa, och man fick se en kort skymt av en antavla.

[Mikael Wikman]

Det är korrekt att Håkan Westin (och därmed även hans syster Marie Helen) härstammar från »gamle kung Gösta» via ätten Rutencrantz.

[Johan Sjöberg]

Måhända hör det inte riktigt hit, men jag såg faktiskt inte Vasaloppet på TV. Jag har hört att det bygger på en annan historisk myt, nämligen den att Gustav I skulle ha åkt skidor. Enligt Herman Lindqvist (som nog inte är världens bästa källa) så åkte han inte alls skidor. Gustav Eriksson (som han hette då) var en frälseman från Uppland. Sådana kunde i regel inte åka skidor på den tiden, utan Gustav tros ha använt snöskor...

[Anders Sisell]

Enligt myten var det inte en mans vedermödor på skidor (snöskor) som ligger bakom historien om vasaloppets uppkomst utan tre man. Förrutom Gustav själv även de två Mora-karlar som körde ikapp honom efter det att folket i Mora ångrat sig och bestämt sig för att hjälpa Gustav mot danskarna.
 
En mycket intressant artikel ang. detta finns att läsa på Dalarötter under följande adress. http://www.genealogi.se/dalarna/faders.htm

[Christina Scheffer Bergman]

Som ättling till ovannämnde konung är jag intresserad av att få ta del av uppgifter om hans anor och ättlingar. Har någon möjlighet att presentera i alla fall några släktled?  
 
Hälsningar
Christina Scheffer Bergman