ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Från Harald I Blåtand till Carl XVI Gustaf och Charles, prins av Wales  (läst 10332 gånger)

2004-12-09, 14:10
läst 10332 gånger

Bengt Blomberg

Från Harald I Blåtand till Carl XVI Gustaf och Charles, prins av Wales och lite därtill.
 
Det finns olika släkgrenar, men här är ett släktband i rakt nedstigande led från Harald I Blåtand av Danmark, Gustaf Vasa och andra kända förfäder till Carl XVI Gustaf ( kung av Sverige) och Charles ( prins av Wales) .
 
Källa: http://historiska-personer.nu/min-s/default.html
 
* = född det året.
? = året då personen dog.
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
1)
Gorm den gamle av Danmark
 
? 958
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
2)
Harald I Blåtand av Danmark (Gormsson)
* omkring 910
? 987 Danmark, Jomsborg
Kung i Danmark c:a 958-c:a 987
Blev ca 77 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
3)
Sven I Tveskägg av Danmark (Haraldsson)
* omkring 960 Danmark
? 1014-02-03 England, Gainsborough
Kung i Danmark 986-1014, kung i England 1013-1014
Blev ca 54 år
 
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4)
Estrid av Danmark
 
Fick barnet Sven II år 1019
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
5)
Sven II av Danmark (Estridsson)
* omkring 1019
 
Kung i Danmark 1047-1074
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
6)
Knut IV den helige av Danmark
* omkring 1043
? 1086-07-10 Danmark, Odense
Kung i Danmark 1080-86, helgonförklarad 1101
Blev ca 43 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
7)
Ingegerd (Inger) av Danmark (Knudsdotter)
* 1085
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
8)
Bengt Snivil Folkesson
 
Fick 3 mellan åren 1150-1165.
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
9)
Magnus Bengtsson Minnesköld
* omkring 1150 Bjälbo, Östergötland
? 1210 Gestilren, Västergötland
 
Blev ca 60 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
10)
Bengt Magnusson
 
? omkring 1237
Biskop i Linköping, lagman i Östra Götaland
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
11)
Magnus Bengtsson
 
? 1263
Lagman i Östergötland
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
12)
Bengt Magnusson
 
? 1294
Riddare, lagman i Östergötland
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
13)
Ingeborg Bengtsdotter
 
? 1314
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
14)
Israel Birgersson
 
? 1351
Lagman i Uppland 1334 och riksråd 1344
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
15)
Ramborg Israelsdotter
 
Fick ett barn.
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
16)
Christina Lejonansikte (Anundsdotter)
 
Fick ett barn.
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
17)
Gustaf Sture (Anundsson)
* omkring 1410
? 1444
 
Blev ca 34 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
18)
Birgitta Sture (Gustavsdotter)
* omkring 1440
? 1472 Rydboholm, Östra Ryd, Uppland
 
Blev ca 32 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
19)
Erik Vasa (Johansson)
* 1470
? 1520-11-09 Stockholm, Stockholms blodbad
Riddare, riksråd
Blev högst 50 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
20)
Gustav Vasa (Eriksson)
* 1496-05-12 Rydboholm, Östra Ryd, Uppland
? 1560-09-29 Stockholm
Kung i Sverige 1523-1560
Blev 64 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
21)
Katarina Vasa (Gustavsdotter)
* 1539-06-06 Stockholm, Stockholms slott
? 1610-12-21
Prinsessa i Sverige
Blev 71 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
22)
Enno III av Ostfriesland
* 1563
? 1625
 
Blev högst 62 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
23)
Anna Maria av Mecklenburg
* 1601
? 1634
 
Blev högst 33 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
24)
Anna Maria av Sachsen-Weissenfels
* 1627
? 1669
 
Blev högst 42 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
25)
Magdalena Sibylla av Sachsen-Gotha
* 1648
? 1681
 
Blev högst 33 år
 
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
26)
Fredrik II av Sachsen-Gotha
* 1676
? 1732
 
Blev högst 56 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
27)
Augusta av Sachsen-Gotha
* 1719
? 1772
 
Blev högst 53 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
28)
George III av Storbritannien
* 1738
? 1820
Kung i Storbrittanien 1760-1820
Blev högst 82 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
29)
Edvard av Kent
* 1767
? 1820
Hertig
Blev högst 53 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
30)
Victoria Alexandrina av Storbritannien och Irland
* 1819-05-24 England, London, Kensington Palace
? 1901-01-22 England, Isle of Wight, Osborne house
 
Drottning i Storbritannien och Irland 1837-1901
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
Till kung Carl XVI Gustaf av Sverige:
 
30)
Victoria Alexandrina av Storbritannien och Irland
* 1819-05-24 England, London, Kensington Palace
? 1901-01-22 England, Isle of Wight, Osborne house
Drottning i Storbritannien och Irland 1837-1901
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
31)
Leopold George Duncan Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
* 1853-04-07 England, London, Buckingham Palace
? 1884-03-28 Frankrike, Cannes
Hertig av Albany
Blev 30 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
32)
Leopold Karl Edvard George Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
* 1884-07-19 England, Surrey, Esher, Claremont House
? 1954-03-06 Tyskland, Coburg
Hertig av Sachsen-Coburg-Gotha
Blev 69 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
33)
Sibylla Calma Marie Alice Bathildis Feodora av Sachsen-Coburg-Gotha
* 1908-01-18 Tyskland, Gotha, slottet Friedenstein
? 1972-11-28 Stockholm
Prinsessa av Sachsen-Coburg-Gotha
Blev 64 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
34)
Carl XVI Gustaf Folke Hubertus Bernadotte
* 1946-04-30 Stockholm, Haga slott
 
Kung i Sverige 1973-
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
Till Charles, prins av Wales:
 
30)
Victoria Alexandrina av Storbritannien och Irland
* 1819-05-24 England, London, Kensington Palace
? 1901-01-22 England, Isle of Wight, Osborne house
Drottning i Storbritannien och Irland 1837-1901
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
31)
Edvard VII av Storbritannien och Irland
* 1841-11-09 England, London
? 1910-05-06 England, London
Kung i Storbritannien och Irland
Blev 68 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
32)
George V av Storbritannien
* 1865
? 1936
Kung i Storbritannien och Irland 1910-1936
Blev högst 71 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
33)
George VI av Storbritannien
* 1895-12-14 England, Norfolk, Sandringham
? 1952-02-06 England, Norfolk, Sandringham
Kung i Storbritannien 1936-1952
Blev 56 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
34)
Elisabeth II av Storbritannien
* 1926-04-21 England, London, 17, Bruton Street
 
Drottning i Storbritannien 1952-
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
35)
Charles Philip Artur George av Storbritannien
* 1948-11-14 England, London, Buckingham Palace
 
Prins av Wales
 
-

2004-12-09, 15:09
Svar #1

Bengt Blomberg

Ett släktband i rakt nedstigande led från Olof Skötkonung, Christian I av Danmark och andra kända förfäder till Carl XVI Gustaf ( kung av Sverige)
 
Källa: http://historiska-personer.nu/min-s/default.html
 
* = född det året.
? = året då personen dog.
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
1)
Emund Eriksson
 
? omkring 970
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
2)
Erik Segersäll
* 945
? 995
Kung i Sverige ca 970-995
Blev högst 50 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
3)
Olof Skötkonung (Eriksson)
* omkring 980
? 1022
Kung i Sverige ca 995 - ca 1022
Blev ca 42 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
4)
Anund Jakob >> Olofsson
* 1007-07-25
? 1050
Kung i Sverige c:a 1019-c:a 1050
Blev högst 43 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
5)
Maria >> Anundsdotter
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
6)
Inge d ä >> Stenkilsson
* 1055
? omkring 1110
Kung i Sverige ca 1079-1110
Blev ca 55 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
7)
Kristina Ingesdotter
 
? 1122
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
8)
Ingeborg av Novgorod
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
9)
Valdemar I den store av Danmark
* 1131-01-14 Tyskland, Slesvig
? 1182-05-12
Kung i Danmark 1157-1182
Blev 51 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
10)
Valdemar II segraren av Danmark
* 1170
? 1241
Kung i Danmark 1202-1241
Blev högst 71 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
11)
Kristofer I av Danmark
* 1219
? 1259
Kung i Danmark 1252-1259
Blev högst 40 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
12)
Erik V Klipping av Danmark
* omkring 1249
? 1286
Kung i Danmark 1259-1286
Blev ca 37 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
13)
Richiza av Danmark
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
14)
Sofie av Werle
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
15)
Henrik II Järnhenrik av Holstein
* omkring 1317
? 1382
Greve av Holstein
Blev ca 65 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
16)
Gerhard VI av >> Holstein
* omkring 1370
? 1404 Tyskland, Ditmarsken
Greve av Slesvig-Holstein
Blev ca 34 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
17)
Hedvig av >> Holstein-Slesvig
* omkring 1400
? 1436
Grevinna av Holstein
Blev ca 36 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
18)
Christian I av >> Danmark
* 1426
? 1481-05-21 Danmark, Köpenhamn
Kung i Danmark 1448-1481, i Norge 1450-1481 och i Sverige 1457-1464
Blev högst 55 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
19)
Frederik I av >> Danmark
* 1471-10-07
? 1533-04-10
Kung i Danmark och Norge 1523-33
Blev 61 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
20)
Adolf av >> Holstein-Gottorp
* 1526
? 1586
Hertig av Holstein-Gottorp
Blev högst 60 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
21)
Johan Adolf av >> Holstein-Gottorp
* 1575
? 1616
Hertig
Blev högst 41 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
22)
Fredrik III av >> Holstein-Gottorp
* 1597
? 1659
Hertig av Holstein-Gottorp
Blev högst 62 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
23)
Kristian Albrekt av >> Holstein-Gottorp
* 1641
? 1694
Hertig av Holstein-Gottorp
Blev högst 53 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
24)
Fredrik IV av >> Holstein-Gottorp
* 1671
? 1702 Polen, Klissow
 
Blev högst 31 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
25)
Karl Fredrik av Holstein-Gottorp
* 1700
? 1737-06-08 Tyskland, Gottorp, Rollfshagen
 
Blev högst 37 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
26)
Karl Peter Ulrik (Peter III) av >> Holstein-Gottorp
* 1728-02-21 Tyskland, Kiel
? 1762-07-06
Tsar i Ryssland 1762
Blev 34 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
27)
Paul l av Ryssland
* 1754-09-20 Ryssland, S:t Petersburg
? 1801-03-12 Ryssland, S:t Petersburg
Tsar i Ryssland 1796-1801
Blev 46 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
28)
Maria av Ryssland (Pavlovna)
* 1786-02-15 Ryssland, S:t Petersburg
? 1859-06-23 Tyskland, Weimar, Belvedere
Storfurstinna i Ryssland
Blev 73 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
29)
Maria Louise Auguste Catharine av Sachsen-Weimar-Eisenach
* 1811-09-30 Tyskland, Weimar
? 1890-01-07 Tyskland, Berlin
 
Blev 78 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
30)
Luise Maria Elisabeth av Preussen
* 1838-12-03 Tyskland, Berlin
? 1923-04-23 Tyskland, Baden-Baden
Prinsessa av Preussen
Blev 84 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
31)
Victoria Sofia Maria av >> Baden
* 1862-08-07 Tyskland, Karlsruhe
? 1930-04-04 Italien, Rom, Villa Svezia
Drottning i Sverige 1907-1930, prinsessa av Baden
Blev 67 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
32)
Gustaf VI Adolf Oscar Fredrik Wilhelm Olaf >> Bernadotte
* 1882-11-11 Stockholm, Stockholms slott
? 1973-09-15 Helsingborg
Kung i Sverige 1950-73
Blev 90 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
33)
Gustav Adolf Oscar Fredrik Artur Edmund >> Bernadotte
* 1906-04-22 Stockholm, Stockholms slott
? 1947-01-26 Danmark, Kastrup
Prins i Sverige, hertig av Västerbotten
Blev 40 år
 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
34)
Carl XVI Gustaf Folke Hubertus >> Bernadotte
* 1946-04-30 Stockholm, Haga slott
 
Kung i Sverige 1973-
 
 
-

2004-12-09, 18:17
Svar #2

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Konung CARL XVI GUSTAF av Sverige (1973-)
 
Prins Gustaf Adolf Oscar Fredrik Arthur Edmund av Sverige
 
Konung GUSTAF VI ADOLF av Sverige (1950-1973)
 
Konung GUSTAF V av Sverige (1907-1950)
 
Konung OSCAR II av Sverige och Norge (1872-1907)
 
Prinzessin JOS?PHINE Maximilienne Eug?nie Napol?one von Leuchtenberg
 
Prinzessin AUGUSTA Amalia Ludovika Georgia von Bayern
 
König MAXIMILIAN I JOSEPH von Bayern (26.12.1805-12.10.1825 / 13.10.1825)
 
Pfalzgraf Friedrich Michael von Zweibr?cken-Birkenfeld
 
Pfalzgraf Christian III von Birkenfeld, Bischweiler und Rappoltstein (1717-1735)
 
Pfalzgraf Christian II von Birkenfeld (1671-1717)
 
Pfalzgraf Christian I von Bischweiler
 
Pfalzgraf Karl I von der Pfalz-Zweibr?cken-Birkenfeld (1569-1600)
 
Pfalzgraf Wolfgang von Zweibr?cken (1532-1569)
 
Landgräfin Elisabeth von Hessen-Kassel
 
Herzogin Anna von Braunschweig-Wolfenb?ttel
 
Herzog Wilhelm II der Jungere von Braunschweig-Wolfenb?ttel (1482-1495)
 
Herzog Wilhelm I von Braunschweig-Wolfenb?ttel (1416-1482)
 
Herzog Heinrich II von Braunschweig-L?neburg
 
Herzog Magnus II von Braunschweig-L?neburg (1369-1373)
 
Herzog Magnus I von Braunschweig-Göttingen (1318 / 1345-1369)
 
Herzog Albrecht II von Braunschweig-Göttingen (1279-1318)
 
Herzog Albrecht I Longus von Braunschweig (1252-1279)
 
Herzog Otto I das Kind von Braunschweig und L?neburg (1213-1252)
 
Helene af Danmark
 
Konge Waldemar I den Store af Danmark (1157-1182)
 
Konge Knut Lavard af S?nderjylland (1115-1131)
 
Konge Erik I Eigod af Danmark (1095-1103)
 
Konge Svend II Estridsen af Danmark (1047-1076)
 
Estrid Svensdotter af Danmark
 
Konge Svend I Tjugguskegg af Danmark, Norge og England
 
Konge Harald Blåtand af Danmark og Norge (970-991)
 
Konge Gorm den Gamle af Danmark (935 - omkring 950)

2004-12-09, 18:20
Svar #3

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Jag har för mig att man i Weibullsk anda inte med säkerhet kan hundra procentigt fastställa att Emund Eriksson verkligen var far åt Erik Segersäll!!!

2004-12-09, 18:38
Svar #4

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Konung CARL XVI GUSTAF av Sverige (1973-)  
 
Prins Gustaf Adolf Oscar Fredrik Arthur Edmund av Sverige  
 
Konung GUSTAF VI ADOLF av Sverige (1950-1973)  
 
Konung GUSTAF V av Sverige (1907-1950)  
 
Konung OSCAR II av Sverige och Norge (1872-1907)  
 
Prinzessin JOS?PHINE Maximilienne Eug?nie Napol?one von Leuchtenberg  
 
Prinzessin AUGUSTA Amalia Ludovika Georgia von Bayern  
 
König MAXIMILIAN I JOSEPH von Bayern (26.12.1805-12.10.1825 / 13.10.1825)  
 
Pfalzgraf Friedrich Michael von Zweibr?cken-Birkenfeld  
 
Pfalzgraf Christian III von Birkenfeld, Bischweiler und Rappoltstein (1717-1735)  
 
Pfalzgraf Christian II von Birkenfeld (1671-1717)  
 
Pfalzgraf Christian I von Bischweiler  
 
Pfalzgraf Karl I von der Pfalz-Zweibr?cken-Birkenfeld (1569-1600)  
 
Pfalzgraf Wolfgang von Zweibr?cken (1532-1569)
 
Pfalzgraf Ludwig II von Zweibr?cken (1514-1532)
 
Pfalzgraf Alexander von Zweibr?cken und Veldenz (1489-1514)
 
Jeanne de Croy
 
Marguerite de Lorraine-Vaud?mont
 
Comtesse Marie de Harcourt et d'Aumale
 
Comte Jean VII de Harcourt et d'Aumale
 
Comte Jean VI de Harcourt et d'Aumale
 
Comte Jean V de Harcourt et d'Aumale
 
Comte Jean IV de Harcourt
 
Alix de Brabant
 
Godfrey de Brabant
 
Duc Henri III de Brabant (1248-1261)
 
Marie von Hohenstaufen
 
Herzog Philip von Schwaben (1196-1208)
 
Heiliges Römisches Kaiser Friedrich I Barbarossa (18.06.1155-10.06.1190)
 
Judith von Bayern
 
Wulfhild von Sachsen
 
Herzog Magnus von Sachsen (1072-1106)
 
Wulfhild af Norge
 
Astrid av Sverige
 
Konung Olof III Skötkonung av Sverige (994-1022)
 
Konung Erik VIII Segersäll av Sverige (omkring 970 - 994 / 995)

2005-03-30, 19:40
Svar #5

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Konge Gorm den Gamle af Danmark skall ha regerat under första hälften av 900-talet. Han var gift med Thyra Dannebod men vilka var hennes föräldrar? Kan hon ha varit dotter av en man som hette Harald?

2005-03-30, 22:28
Svar #6

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Hej Ralf!
Det är ju naturligtvis tänkbart, men frågan är givetvis omöjlig att besvara, eftersom det inte finns några säkra källor att tillgå. Bara genom att komma tillbaka till Gorm och Tyra, har man nog tangerat det möjligas gräns. Det finns ju förvisso en hel del sagostoff, som går betydligt längre tillbaka, men... Vill man vara riktigt positiv kan man ju nöja sig med att konstatera att dessa utsagor inte på minsta sätt låter sig bevisas, men att de som en litterär genre kan ha sitt speciella intresse - inte som historia. Nej, man får nog vara mer än nöjd om man göra det troligt eller sannolikt, att man har Gorm och Tyra bland sina anor.

2005-03-30, 23:08
Svar #7

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Hej Carl-Fredrik!
 
Vi vet, att vikingakungen Gorm den Gamle erövrade i början av sin regeringsperiod den betydelsefulla vikingatida handelsstaden Hedeby från tyskarna. Staden hade återigen fallit i händerna på tyskarna då vikingakungen Harald Blåtand återerövrade staden i slutet av 900-talet.
 
Det jag började fundera på var varför dessa danska (jutiska) kungar var så intresserade av just denna stad, då dess blomstringstid höll på att ta slut och den var inte så väldigt väl försvarbar?
 
Kan det månne ha varit så att den sägenomspunne Thyra Dannebod var hemma därifrån? Vad vet man / kan få reda på om hennes ursprung?

2005-03-30, 23:41
Svar #8

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Till att börja med lite elementär geografi. Hedeby ligger på södra Jylland. Om man med Jylland som bas genomför erövringar söderut är Hedeby en av de första platserna man KAN erövra, och det vore snarast onaturligt att INTE inta stan. Vidare så var staden inte mer betydelselös än att den verkar ha plundrats av Harald Hårdråde på 1050-talet...
 
Vidare. Vilka källor vet vi dessa saker om Gorm från? Hur står de sig i källkritisk analys? Vilka källor stöder att Tyra kallades Dannebod?
 
(Att tala om tyskar i dessa trakter är väl inte riktigt funktionellt heller, det fanns väl ännu mindre några klara etniska gränser då. Tyske kejsaren köper jag, men inte tyskarna...)

2005-03-31, 13:34
Svar #9

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Den på 700-talet grundade betydelsefulla vikingatida handelsstaden Hedeby låg på sydöstra Jylland, nära den nuvarande staden Schleswig i nuvarande Tyskland.
 
Jag har inte själv undersökt frågan men enligt uppslagsverket Historian ABC - Kaikkien aikojen valtiot 2 från 2001 som är en väldigt bra uppslagsbok och standardverk i staters historia och även en professor som jag talat med skall det vikingatida riket Hedeby ha under 930-talet blivit erövrat av kungen Gorm den Gamle. Själv har jag dock inte studerat detta så jag kan inte hänvisa direkt till någon källa. Hoppas någon här på forumet känner till något om varifrån forskarnas slutsatser härstammar ifrån.
 
Jag har inte heller påstått att Thyra skall under sin levnad ha kallats för Dannebod. Däremot är det ju vanligt att skriva henne som Thyra Dannebod    på samma sätt som vi idag kallar Erik Segersäll hustru för Sigrid Storråda. Då kan jag ju fråga dig Anders vilka källor stöder att Sigrid kallades Storråda under sin tid?
 
Vad beträffar det här med tyskarna håller jag med om att man inte kan tala om dem som ett folk vid den här tiden och i det här sammanhanget. Jag gjorde det helt enkelt för att så lätt som möjligt förklara vad som skedde. Bättre skulle självfallet ha vait att skriva om den tyska kungen  (Deutscher König).

2005-03-31, 14:01
Svar #10

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Vad jag känner till är inte Sigrid Storråda en historiskt belagd person. Jag har heller aldrig påstått att hon existerat, varför jag har svårt att förstå varför Ralf drar upp henne... Jag ser ingen anledning att använda tillnamn på detta sätt om de saknar varje stöd i såväl samtida källor som närtida krönikor.
 
Jag känner inte till Historian ABC, men för mig låter det som en sammanställning på elementär nivå av oklart värde. Innan diskussionen om varför Gorm gjorde det ena eller andra fortsätter vore det onekligen av värde att veta om han gjorde det.
 
För övrigt, varifrån stammar id?erna om att Tyra skulle vara dotter till en Harald?

2005-03-31, 14:35
Svar #11

Michaël Lehman (Philippos)

Om Gorm den gamle meddelar Nationalencyklopedin följande.
 
Gorm den gamle, d. ca 950, dansk kung. G:s ätt grundade, troligen ca 900, ett rike kring Jelling i mellersta Jylland, norr om svearna Olofs och Gnupas Hedebyvälde. G. skildras av Adam av Bremen som fientligt stämd mot kristendomen. I övrigt finns inga säkra källuppgifter om honom mer än att han var gift med Tyra och far till Harald Blåtand. Över gemålen reste han en känd runsten i Jelling, där en av högarna gäller som hans grav.

2005-03-31, 14:49
Svar #12

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Anders!
 
Ja hon är mycket riktigt en inte historiskt belagd person eller så som Svenskt Biografiskt Lexikon skriver apokryfisk nordisk drottning! Vad jag menade var helt enkelt att hon har av historiker kallats för Storråda fastän man har t.o.m. svårt att belägga hennes existens. Det är helt enkelt ett namn som används av forskare för att markera vem det är vi egentligen talar om.
 
Anser du förövrigt att alla sammanställningar på elementär nivå är dåliga? Har det t.ex. ingen betydelse vem som har skrivit ett verk? Skulle du t.ex. klassificera Uppslagsverket Nationalencyklopedin (NE), universitetsläroböcker  som inte har några källhänvisningar och Lexikon des Mittelalters som opålitliga bara därför att de är sammanställningar på elementärnivå? Jag tycker nog det är lite hårklyveri ifall det är så som du säger att man inte kan lita på en bok bara därför att det saknar notförteckningar (åtminstone fått sådan uppfattning av även tidigare diskussioner). Då kan du ju inte direkt tro på varken Dick Harrison eller Peter Englund eftersom de visserligen hänvisar till källor men de har ändå ingen korrekt notapparat i sina kändaste verk!

2005-03-31, 14:57
Svar #13

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Tydligen har jag inlett en ganska intressant diskussion.  
 
Gjorde den danska kungen Gorm den gamle ungefär omkring 930-talet en krigsoperation till Hedebyväldet eller inte?

2005-03-31, 16:28
Svar #14

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Nu är det så att Tyra är en belagd person, medan tillnamnet inte är det... Alltså bör man inte blanda ihop saker...
 
Jag anser inte nödvändigtvis att sammanställningar på elementär nivå är dåliga. Jag anser bara att de är bra till andra saker än det vi ägnar oss åt här, nämligen en vetenskaplig diskussion. Sedan så är det ju så att böcker som helt saknar litteraturlista eller har undermånlig sådan är av mindre värde än de som åtminstone har litteraturlista. Dessa är i sin tur av något mindre andvändbarhet än de som har en detaljerad notapparat. Englund och Harrison är för övrigt i huvudsak verksamma som populärhistoriker, inte akademiska forskare, även om Harrison ÄVEN idkar rent akademisk forskning.
 
Jag blir allt mer förundrad över att för en person som verkar vara anställd vid en historisk institution vid ett nordiskt universitet behöva förklara vikten av källkritik, av att ens argumentation bygger direkt åtminstone på andras studier av primärkällor, och av att studera vilka uppgifter i diverse samlingsverk som går tillbaka på legender, sagor och sammanblandningar...
Inom vetenskap måste man kunna underbygga sina påståenden med data, och det är den som lägger fram en tes som måste framlägga bevis för att den allmäna mottesen, vi vet inte något, är fel.
 
Jag ser fram emot en diskussion baserad på samtida källor ch inte på diverse ounderbyggda spekulationer utan redovisning av källor...

2005-03-31, 16:38
Svar #15

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
PS
I vetenskapliga sammanhang har det ingen som helst betydelse vem som skrivit något. Det enda som betyder något är hur hon underbygger sina teser. Oavsett om en professor eller en plåtslagare lägger fram en övertygande, välunderbyggd undersökning har den samma värde.
Och en fin titel befriar inte på något sätt en person från kravet på att underbygga sina teser. En ounderbyggd tes saknar fortfarande värde även om det är en professor som lägger fram den.
 
Däremot så är det självklart så att inom populärvetenskap, där kraven är lägre, så har det viss betydelse om personen som skriver ett arbete vet vad hon talar om, ty där underbygger man inte sina teser på samma sätt.
 
Men det är inte det jag sysslar med här.
DS

2005-03-31, 18:49
Svar #16

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Här var det då inget nytt. Jag blir så trött på dina föreläsningar om vetenskaplighet och källkritiskhet m.m. Vi vet båda att vi känner till vad vetenskaplighet innebär utan att det ständigt behöver föras en diskussion om denna självklarhet.
 
Jag har som sagt inte själv forskat i detta intressanta problem utan endast stött på det i en text som jag läste medan jag letade efter lite stoff till ett annat arbete som jag håller på med. Jag hade inte direkt väntat mig en vetenskaplig diskussion utan snarare ett svar på frågan om det överhuvudtaget finns några möjligheter att få ett hum om varifrån Thyra var hemma ifrån.

2005-03-31, 20:29
Svar #17

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Det är möjligt att det är en självklarhet för dig Ralf, men så länge du envisas med att inte VARA källkritisk, inte ange källor eller överhuvudtaget reflektera över denna typ av frågor så verkar du sakna insikter på området.
 
Du är inte den förste som retar sig på att jag anser att man måste ange källor, att dessa skall vara relevanta och att man skall vara källkritisk. Du kommer tyvärr nog inte heller att vara den siste, ty jag tror att fler kommer slarva. Du är dock det mest anmärkningsvärda fallet då du verkar vara yrkesverksam historiker och borde veta bättre.

2005-03-31, 21:37
Svar #18

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil
Dannebod/Danabot - Tyras sena kognomen kommer från den mindre Jellingstenen, rest av hennes make Gorm, där hon av denne betecknas som tanmarkar but, väl att översätta med Danmarks räddare. Det finns dock de som menar att tanmarkar but syftar tillbaka på Gorm själv. Runinskriptionen lyder som följer:
 
kurmr kunukr
karthi kubl thusi
aft thurui kunu sina
tanmarkar but
 
vilket ungefär skulle kunna översättas som:
 
Kung Gorm
gjorde detta minnesmärke
åt Thyra sin hustru
Danmarks räddare (el. förbättrare)
 
Tyra pekas i Heimskringla felaktigt ut som dotter av vikingahövdingen/kungen Harald Klak, vilken levde hundra år tidigare. Tyras föräldrar är okända, även om försök gjorts att peka ut henne som dotter av Edward d ä av Wessex, en son av Alfred den store.
 
Epitetet Danmarks räddare/förbättrare beror på att Tyra tillskrivits utvecklingen av försvarssystemet Danevirke, vilket tjänade som skydd mot anfall söderifrån av bl a frankerna.
 
Av inskriptionen framgår att Tyra avled före Gorm, även om sagan hävdar det motsatta. Förutsatt att det är Gorms kvarlevor som vilar under Jellings kyrka så vet vi att han avled före 958/59 eftersom träet i denna grav daterats till denna period. Den mindre Jellingstenen tros ha rests någon gång 935/58, förmodligen på 940-talet.
 
Detta var för övrigt inte första gången namnet Danmark dyker upp i historien. Redan omkring 900 nämner krönikören Regino av Pr?m (nära Köln) det danska området som Denimarca.

2005-03-31, 21:52
Svar #19

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Den litteratur jag har (1) pekar ut en 1100-talskrönika (Svend Agges?ns Brevis Historia Regum Dacie) som ursprung för uppgiften om att den sista raden i runisnkriften syftar på Tyra, kanske för att hon enligt krönikören skulle byggt Danavirke och (2) att en dispyt uppstod i början av 1900-talet om tolkningen där syftningen på Gorm lanserades. Nu har det gått en tid sedan dess. Finns det någon modern forskning som diskuterar vem de två sista orden syftar på?
//Michael Lundholm

2005-03-31, 22:00
Svar #20

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil
Som svar på Ralf Palmgrens fråga torsdag den 31 mars 2005 kl. 14.57:
 
Jovisst genomförde Gorm krigsoperationer i området på 930-talet. Sachsiske krönikören Widukind av Corvey förtäljer en hel del härom. Tyske kung Henrik Fågelfängaren vände sig efter en avgörande seger mot magyarerna 933 norrut mot danerna. 934 besegrade Henrik den svenske kung Gnupa (Knut?) av Slesvig men miste strax området till Gorm. Adam av Bremen skriver att Gorm bad om fred och blev skattskyldig till Henrik, och att tyska rikets gränser förlades till Hedeby-Slesvig. Henrik skall därefter enligt Adam ha anbefallt en koloni av sachsare att flytta till området.

2005-03-31, 22:06
Svar #21

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil
Till Michael: För en lekman som mig tycks det självklart att tanmarkar but syftar tillbaka på Tyra och inte Gorm. Vet du vad man grundade antagandet på att det istället skulle syfta tillbaka på Gorm?

2005-03-31, 22:24
Svar #22

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Den litteratur jag har hemma är A. Henriksson Danmarks historia och John Danstrup Danmarks historia; båda mycket populariserade i sin framställning. Båda verkar dock mena att orden syftar på Gorm. Henriksson uppger att Hans Blix mfl i början av 1900-talet gjorde gällande att det inte är ovanligt (bland runinskrifter i allmänhet verkar det som) att de två första och sista orden i versen hör samman.  
 
Henriksson återger samma transkription som du men men återger Blix mfl tolkning som Jag konung Gorm, Danmarks upprättare, reste detta kummel efter min hustru Tyra. Danstrup (eller rättare Danstrups översättare) använder formuleringen Gorm konung, Danmarks bot ....
 
Eftersom detta nu är populariserade framställningar var jag intresserad av vad modern forskning säger om detta (om det finns någon).
//Michael Lundholm

2005-03-31, 22:26
Svar #23

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil

2005-03-31, 22:43
Svar #24

Lisskulla Engström

Lite kortkort om Hedeby, forntida Haitabu:
 
Hedeby är tidigast omtalad i de frankiska riksannalerna år 804. Då anföll danernas kung Godfred Schleswig vid Sliesthorp. Kung Godfred strävade efter att ta makten över handeln framför allt vad gällde frankerna. Han erövrade den slaviska staden Reric och överflyttade befolkningen med dess hantverkare till Sliesthorp, som är den äldsta delen av Hedeby. Runt
denna blivande storsta byggdes en halvkretsvall, ca 1330 meter längd och höjd på sina ställen upp till 8 meter. Vallen var en konsturktion i trä och jord med minst 4 portar och den har bygts om och byggts ut i flera etapper, konstruerad i vunklar och öppen ut mot hamnen. En förbindelsevall anslöt till Danvirke - det försvarssystem som Godfred lät bygga efter år 808.
Dendrokronologisk datering av virket ger 737 e Kr.
 
Hedeby hade en imponerande hamn med flera bryggor, varav några var minst 60 meter långa.
Längs dess bryggor har man gjort rika arkeologiska fynd. I Hedeby finns de mesta av den tidens hantverk representerat i rikliga mängder. Här gjordes smycken, bruksvaror, skor, kläder, keramik mm allt i bästa kvalitet. Dessutom  fanns ett skeppsbyggeri. Varoro från andra länder har hittats i mängder, särskilt kvalitets tyger som frisiskt kläde. Vin importerades också från Frisland.I gravarna har hittats finaste glasföremål och smycken från det anglosaxiska området. Konsten, representerad som ornamentik på smycken och lyxvaror var högtstående.
Här finns rika kammargravar som visar på att det existensen av en rik överklass.
Befolkningen var stor och det fanns ständigt tillresta handelsmän och andra betydande personer i staden. Runt Hedeby fanns landsbygden med en omfattande livsmedelsproduktion som möjliggjorde Hedebys fasta och tillfälliga innevånares liv med handel som främsta sysselsättning.
 
I Hedeby präglades danernas första mynt ca 800. Mynten gjordes med de frisiska mynten som förebild. Och förmodligen var det kung Godfred som satte igång myntpräglingen. Om något så är det just myntprägling i en stad som visar på dess betydelse.
 
Förstörelsen av Hedeby år 1050 kan ses som ett indicium för handelns betydelse i kampen om kungamakten.  Däremot kan ingen grav i Hedeby knytas till en kunglig familj. Men å andra sidan var kungen och hans familj inte stationär. De uppehöll sig oftast på olika kungsgårdar.
Hedeby byggdes inte upp igen - läget var alltför utsatt. I stället blev Roskilde kungens stad. Den hade ett betydligt mer skyddat läge och blev lättare att försvara.
Källor: Bl a  Jankuhn: Haitabu; Birkebaek: Danmarkshistorien, Vikingetiden/1;
Hodges: Dark Age Economics; M?ller-Wille: Trade and Exchange in Prehistory.
 
Visst var Hedeby en mycket betydelsefull stad för sin tid, faktiskt den största i Norden, - värd att slåss om och med kungamakten som insats!
 
Lisskulla

2005-03-31, 22:50
Svar #25

Lisskulla Engström

Hoppsan - en pärm föll på tangentbordet och mitt inlägg gick iväg under korrekturläsningen!
 
Så här står det: Runt denna blivande storsta byggdes en halvkretsvall..  
Så här ska det vara: Runt denna ursprunliga stadskärna byggdes halvkretsvallen..  
 
De andra stavfelen hoppas jag att ni kan överse med.
 
Lisskulla

2005-04-01, 03:12
Svar #26

Rune Edström (Rune)

Hej
Väntar med spänning på om Anders godkänner källorna härovan. Min känsla av hans mantra    verkar det vara få som är så ange dessa nog noggrant, i inläggen.
mvh
rune

2005-04-01, 07:34
Svar #27

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil

2005-04-01, 07:58
Svar #28

Leif Persson

På en dansk sida sida (http://www.fortidensjelling.dk/konger1.htm) hittar jag bl.a. följande beskrivning av Gorm och hans hustru Thyra med barn:
 
Gorm den Gamle var søn af kong Hardeknud og tilhørte efter sagnet skjoldunge-ætten, der talte folk som Rolf Krake og vikingekongen Regnar Lodbrog. Gorm højsattes ved sin død i den endnu eksisterende gravhøj i Jelling, hvor hans søn Harald, rejste en runesten for ham og dronning Thyra.
 
ÆGTESKAB:  Dronning Thyra med tilnavnet Danebod, var ifølge Saxo datter af en engelsk konge. Hun er ligeledes gravsat i Jelling, hvor Gorm rejste en runesten for hende.
 
BØRN:  1. Knud (Dane-Ast), dræbt af pileskud, under svæmmeleg, på et vikingetogt.
              2. Harald Blåtand, senere konge.
              3. Gunhild, født omkring år 900. Sandsynligvis gift med Erik Blodøkse i Norge. Ifølge overleveringen myrdet på sin bror, Haralds foranledning.
 
Det står vidare att sönerna Knut och Harald sedan strider mot en engelsk kung Adelbrecht: Adelbrecht  var konge i Engeland, og i hans tid kom Knud og Harald, Gorms s?nner af Danmark med en stor armee til Engeland, og indtog Northumbria, idet de sagde at det var deres arveland, og som deres forældre havde eyet. Kan Thyra varit en dotter till Alfred den stores bror Aethelred I (d. 871?)? De skulle då kunnat vara sysslingar (och hävdar därmed sitt arv) med den Athelstan som Olaf Sigtryggson (m.fl.) slåss med i slaget vid Brunnaburh 937?
 
undrar Leif P

2005-04-01, 15:47
Svar #29

Lennart Lindström

Jag försökte få någon sorts ordning på min brist på kunskaper i nordisk historia perioden 900-1100. En sak lärde jag mig snabbt. Internet kan man se som bra tips i början, och jag använder Internet i alla former, men hittar du inte sedan konkreta källor för uppgifterna, bör de nog tas som rena sagor, mer eller mindre fabricerade på lösan grund. Därför läser jag med intresse allt som avhandlas här, för här ges många källor att söka bland, som håller mina kunskaper vid liv.  
 
På Internet skiljer man sällan mellan fakta (angivna i källor), och mer eller mindre sannolika spekulationer, inte ens på statliga historiska institutioners hemsidor.

2005-04-01, 16:36
Svar #30

Leif Persson

Javisst är det så, Lennart. Men det finns ju även en del sidor på nätet som visar just dessa gamla källuppgifter. Saxos danska historia ligger ute dels på latin (via danska Kungliga Bibliotektets hemsida) och sedan i engelsk översättning (mer lättläst...) på ett amerikanskt universitet (?) på sidan
http://sunsite.berkeley.edu/OMACL/DanishHistory/.  
 
Där i del 9 mot slutet går att läsa om Gorms engelska hustru: This man [Gorm] was counselled by the elders to celebrate the rites of marriage, and he wooed Thyra, the daughter of Ethelred, the king of the English, for his wife.  
 
Och vi verkar ju ta hans uppgifter om de tidigaste leden i folkungarna släktträd för sanning så varför inte detta?

2005-04-01, 17:01
Svar #31

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
En anledning till att man i höre utsträckning litar på Saxo angående Folke den tjocke är att Saxo var samtida med dennes barnbarn, enligt SBL band 16, s 260-66. Gorm och Tyra levde ett par hundra år tidigare. Dessutom finns det delvis andra krönikor som stödjer honom, vad jag förstår av SBL. Vad det gäller Tyra så saknas andra källuppgifter om hennes far, och jag har inte läst om några engelska omnämnanden om hennes såsom brittiska.

2005-04-01, 19:45
Svar #32

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Leif skriver: latin (via danska Kungliga Bibliotektets hemsida) och sedan i engelsk översättning (mer lättläst...). En historiker och forskare skall som Anders mycket väl har poängterat helst (om det går) studera orginaldokumenten och primärkällorna. Det går nog mycket väl att läsa en text i översättning men vanligtvis är det bäst och trevligare att studera orginalet och själv skapa en uppfattning utgående från det. Det är bland annat därför som många medeltidshistoriker läser klassiskt latin på universitetet. Så visst går det att läsa en medeltida text i översättning till engelska men personligen skulle jag nog ändå alltid vela läsa orginaltexten på latin så som författaren själv har velat det.

2005-04-02, 20:05
Svar #33

Leif Persson

Jag varken vill eller kan säga emot någon av er, givetvis är det bättre med en orginalkälla och dess uppgifter ju närmare i tid det är (även om till och med den gamle greken Pythagoras nämns först ca 150 år efter sin död...), samt att man helst ska kunna kolla med orginalhandlingar, om det finns. Men hur mycket är det kvar från 900-talet och hur nära kan man egentligen komma Saxos original idag? Är inte dessa kopior och avskrifter som då finns rätt bra att ha då man inte behöver slita på orginalet? Och det Anders skriver om, vilka engelska källor kan man kontrollera i dessa fall, finns det några bra tips om sånt? Kanske är det bara Saxos rader som finns kvar efter alla århundraden?
 
nyfikna hälsningar från Leif

2005-04-02, 22:12
Svar #34

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Till att börja med, avskrifterna är mer eller mindre bra, men jag har för mig att det finns flera delvis obesläktade, och generellt sett brukar man kunna analysera sig lite närmare originalet. Översättningar är värre, det är lättare att nyanser försvinner och det blir fel.  
 
Saxo är skriven på tidigt 1200-tal. För 900-talet är det nordiska källmaterialet mycket begränsat, men det är mer omfattande i England, och därmed är det lättare att dra slutsatser om ev kopplingar dit. Jag har ingen kunskap om källsituationen där mer specifikt, bara att den är mycket bättre.
Och ibland, oftare ju längre tillbaka i tiden, så är det bara att konstatera att man inte vet och troligen aldrig kan veta...

2012-07-20, 10:54
Svar #35

Utloggad Tommy Petersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1318
  • Senast inloggad: 2023-12-28, 18:52
    • Visa profil
Så, de här fyra släktbanden som är presenterade i den här tråden - finns det några uppenbara fel, tveksamheter, eller ska man till och med fråga om det finns något uppenbart rätt...?

2016-01-21, 21:36
Svar #36

Utloggad Thomas Wikström

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2016-09-09, 12:16
    • Visa profil
Tack Bengt Blomberg.
Intressant. Så, 25 gen. tillbaka till Valdemar II av Danmark och sedan framåt igen, så är man släkt med dagens Svenske kung. Det var nytt. Nåväl, många tusen personer är släkt med kungen idag, så ingen inbjudan till en kopp kaffe på slottet.  
Tack för edra intressanta inlägg.
Med vänliga hälsningar Thomas.

2016-01-22, 10:30
Svar #37

Utloggad Ulf Dahlberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 79
  • Senast inloggad: 2020-05-03, 21:31
    • Visa profil
Ett inlägg apropå detta att helst läsa original, t ex latinska skrifter. Oberoende av exempel, går att ta andra mer närliggande både i tid och geografiskt samt språk, så är problemet tolkningen. Visserligen kan hävda att är det på svenska behövs ingen tolkning. Mot det kan ställas varför advokater behövs för att tolka lagtext skriven på svenska.
 
Ett annat problem är begreppsförskjutning, vissa ord då har annan innebörd nu. Därför, stt läsa i original innebär inte att bara lära sig språket. Det krävs att även sätta sig in i vad orden betydde då.
 
Ett bra exempel är just runskriften. Hur många tolkningar finns det inte av varje text. På den tiden var den glasklar, men nu när fundamentet för texten är borta så är den obegriplig.
 
Det som gäller är att läsa så mycket information som möjligt av det man vill ha reda på, sen göra en krysspejling och se var de flesta linjerna korsas. Där blir det en bra utgångspunkt för sökande av mera uppgifter som antingen bestyrker eller helt vederlägger.
 
En sak kan påpekas, även om det finns källor som betraktas mindre trovärdiga, gå igenom dem också och jämför den informationen med övrig. Det kan hända att en källa som anses mindre trovärdig egentligen är tillförlitlig.
 
Har själv stött på det fenomenet att en viss källa utfärdats varningar för, men vid jämförelse av andra varit tillförlitlig om än lite kort.
 
Slutligen, vad säger att den mest närliggande källan tidsmässigt är mest korrekt. Det kan finnas felaktigheter och luckor där just för att den är såpass nära inpå att viss censur kanske krävdes. Återigen, sådan exempel finns det många av.

2016-01-22, 11:30
Svar #38

Utloggad Tommy Petersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1318
  • Senast inloggad: 2023-12-28, 18:52
    • Visa profil
Runskriften i sig var nog inte glasklar när den skrevs heller, man fick ju på Twitter-vis komprimera texten då man bokstavligen ofta högg i sten. Men alla i närheten kände till sammanhanget, så det räckte. Samma gäller de anteckningar som präster gjorde utöver det som föreskrevs, de var för honom själv att läsa.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna