ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-05  (läst 2333 gånger)

2006-05-17, 12:09
läst 2333 gånger

Göran Johansson

Den likpredikan som är aktuell i just denna diskussion hölls i samband med att biskop S. Enanders hustru begrovs i Kalmar. Det är i personaliedelen som hennes mor omtalas som dotter till en förnämlig präst. Det är möjligt att detta stämmer. Å andra sidan finns också vissa tecken som tyder på att anteckningen i Horns kyrkobok kan vara korrekt. Vi vet således, enligt min uppfattning, egentligen inget helt säkert. Alla källor, primära såväl som sekundära, måste därför kunna ifrågasättas.
 
Nu diskuterar vi trovärdigheten i en likpredikan. Då måste man väl först och främst konstatera att alla sådana måste betraktas som sekundära. Om man då återgår till upplysningen i biskopinnans likpredikan så?måste man rimligtvis hålla detta i minnet. Jag kan för min del se flera olika anledningar till att kunna tolka eller ifrågasätta innebörden av upplysningen om den förnämlige prästen.
 
1. Hur var Samuel Enanders inställning till horbrott - i egenskap av trons försvarare och ett av Svenska Kyrkans överhuvud. Vad ville han att det skulle sägas på hustruns begravning och senare komma i tryck? Ville biskopen att menigheten i Kalmar skulle upplysas om kung Eriks bristande moral? Ville han verkligen betona för borgare och bönder i Kalmar att skillnaden mellan att vara ett oäkta barn till en kung och till en fattig dräng eller piga faktiskt var lika stor som mellan ”himmel och helvete”?
 
2. Det kan ha funnits känslomässiga motiv - fanns ett avståndstagande med i bilden? Margareta Eriksdotter kanske själv såg en annan man än sin naturlige fader, kanske en styvfar, som sitt verkliga stöd under ungdomsåren. Erik XIV var bokstavligt och bildligt minst sagt frånvarande. Han var ju faktiskt en misslyckad och egendomlig figur - knappast en präktig  fadersgestalt.
 
3. Lite mer spektakulärt och kanske mindre sannolikt -Erik XIV själv kan ha haft uppfattningar om sin egen personlighet. Om man läser och försöker tolka hans anteckningar i sin almanacka från 1575 (PHT 1912) så blir åtminstone mitt intryck att han plågades av sin egen omoral.  
 
Var det så att en av hans föreställningar om sin egen person var att han ville se sig som en moralens förkämpe och rent av prästman - se kungens egendomliga namnlängder i Sabellici Opera:
”.......Gustaf Ersson, Erik Oplenninge, Arnold Erson, Erik Axelsson i Albohered, Sigrid Ersdotter, Erik Jonson i Östre härad, Virginia Eriksdotter, Hans Olson Dövesven, Constantia Eriksdotter, Erik Svensson i Norrköping, Lukretia Eriksdotter, Nils Knutson, hertig Johans förstinne, Erik Henrikson präst på Öland, hertig Johans dotter fröken Anna, Erik Henrikson, hertig Sigismund......”.  
 
Kungens beskrivning av Erik Henrikssons egenskaper i almanacka från 1575:
”- Kan beskydde konunger drötninger och teres barn, Afwerie hoor och ketteri men icke orenlighet  
- Kan achte uppå Konunger och Drötninger, passelig krigsman, kan bryst redier och arser, uti frie konster något förfaren  
- Udi frie konster och Medicina, Krigssaker förfaren  
- Kan dräpe Trolkare hoorkarle dumpe och dräpe tem som afguda offer äta hele bryst rädier och arsser, något frie från hor, och styggeligheet, förster och herrers höfligheet i Italien”.
 
Vem vet, kanske detta var känt av kungens samtida - den förnämliga prästen (Erik Henriksson på Öland) Erik XIV!
 
Slutligen - vad jag kan förstå så kan det således i denne speciella  likpredikan ha funnits flera olika anledningar att inte lyfta fram utan hellre dölja kungens otuktiga livsstil. Likpredikningar i allmänhet är och förblir sekundära som källor för genealogiska studier.

2006-05-17, 14:05
Svar #1

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Det är bra att ifrågasätta både likpredikans uppgifter om att Margareta Eriksdotters far var en förnämlig präst såväl som att hennes far skulle vara Erik XIV. Vi har ju än så länge inte kunnat finna några samtida noteringar om vem hon var dotter till.  
 
Vissa arbetsmetoder skulle kunna användas i det första fallet om hon var dotter till en präst vid namn Erik. Vilka präster fanns i Linköpings stift under perioden 1560-1580 ?  
 
Kan kyrkoherde Erik Holm i Styrestad vara en tänkbar kandidat? Hans hustru var ju enligt florerande genealogier på 1600-talets slut av Vasaätten (se om detta Victor Örnbergs klassiska utredning i Svenska Ättartal 1889, s 448;Linköpings stifts herdaminne och även Palmskiölska samlingen 253). Kan en sentida släkting (riksantikvarie Johan Hadorp måhända som själv underbyggde denna vasapåstående via sin egen släktforskning - och han har bevisligen haft kontakt med Elias Palmskiöld!) ha uttalat sig om nämnda kyrkoherdefru Margareta Eriksdotter att hon tillhörde vasaätten och att Palmskiöld (eller Hadorph) missuppfattat detta och trott hon var dotter till Erik XIV på grund av hennes patronymikon?  Detta är en ren spekulation ifrån min sida vill jag framhålla, men då det spekulerats ifrån andra lägret tar jag mig friheten att göra det själv. Dock är detta inget jag tror, ej heller någon teori (sagt till Berit) utan bara en ounderbyggd arbetstes eftersom jag inte kan verifiera den den med några källor.
 
Uppgiften att Olaus Clarevallensis (ej Clarevallensky!) tjänat som hovpredikant hos prinsessan Anna, Johan III:s dotter, under hennes vistelse i Polen finns i Linköpings stifts herdaminne del 4:1, s 145. Däri står att Olaus Simonis Clarevallensis reste ut 1588 i sällskap med sändebudet Erik Turesson Bielke och återkom 1592. Varifrån herdaminnesförfattarna hittat denna uppgift och de båda årtalen kan man fråga sig. Finns det några brev eller dokument bevarade om deras resa?
Uppgiften på herr Olofs gravsten anger att han 1592 gifte sig med Margareta Eriksdotter. Alltså samma år han hemkom. Det kan ha varit skälet till att han ville hem till Sverige, för att gifta sig med sin trolovade fästmö. Han borde ha vistats i Krakow där prinsessan Anna höll hov. Det vore märkligt om han gifte sig i Polen - för vad skulle Margareta ha gjort i Polen ? Eftersom hon inte nämns i några relationer likt de andra utomäktenskapliga barnen till Erik XIV (jo Berit, det finns brev ifrån Erik XIV om dessa (i alla fall angående Virginia och Constantia) -se Ingvar Anderssons bok om Erik XIV, där flera frillor nämns vid namn).  Var Olof och Margareta gifte sig vet vi alltså ej.  Då han redan 1593 blev kyrkoherde i Horn är det troligt att vigseln skett i Sverige och att Olof och Margareta varit trolovade sedan flera år tillbaka, möjligen redan då han prästvigdes 1587, innan utresan åt Polen. Han borde ha kommit i prinsessan Annas tjänst då hon vistades på Stegeborg (Ö. Ny sn i Östergötland).
 
När är då Margareta Eriskdotter född ? Hon gifter sig 1592 och bör då inte ha varit för lastgammal. Hon får flera barn och några bör vara födda i början av 1600-talet. Hon kan troligen ha varit högst 30 år, vilket var en hög ålder för kvinnor att gifta sig (detta sagt generellt om giftermålsåldern för kvinnor under denna tid; undantag fanns alltid). Detta ger en uppskattad födelsetid efter ca 1562. Har hon varit en normalbrud har hon varit uppskattningsvis ca 20 år vilket ger en födelsetid till cirka 1572 - då är det uteslutet att hon är Erik XIV:s dotter!  
Om hon däremot är dotter till Erik XIV under hans hertigtid på bla Borgholm Öland [1557-1560] så kan vi exaktare bestämma när hon var född (jfr den sekundära notisen, om Margretas börd ss Erik XIV:s dotter,ifrån Horns förlorade räkenskapsbok, som kan bestå av två olika personers noteringar; vi vet inte då den inte finns kvar - det enda vi vet utifrån biskop Haquin Spegels visitationsprotokoll över Horns inventarieböcker är att den inte skrevs samtida med Margreta som avled 1619 enligt gravstenen, utan först efter 1633).  Om Margareta Eriksdotter är dotter av Erik XIV är hon alltså född senast 1560, vilket ger henne en ovanligt hög vigselålder år 1592 - 32 år! Detta är inget ovanligt, men torde vara underligt ifall hon nu var illegitim erkänd dotter till Erik XIV. Borde hon inte likt de andra frillodöttrarna gifts bort i ung ålder?  
 
En annan invändning, dock svagare eftersom det är ett e silencio påstående, mot att Margareta Eriksdotter skulle vara dotter till Erik XIV är att ingen person vid namn Margareta Eriksdotter nämns i Erik XIV:s dagbok  - då han bevisligen nämner alla övriga kända illegitima barn däri (dock i ett för oss förvirrat sammanhang). Det nämns för övrigt andra personer i hans dagbok som kan vara illegitima barn eftersom de nämns likt de i andra källor kända frillobarnen.

2006-05-17, 15:34
Svar #2

Utloggad Henrik Mosén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1228
  • Senast inloggad: 2018-10-22, 19:16
    • Visa profil
    • www.vifolka.se
En kort kommentar Niclas.
 
Angående Horns kyrkböcker har jag för mig att det enligt Sandberg möjligen ska ha funnits 1500-talsböcker från Horn, men de ska ha förkommit innan Spegel var på visitation. Dessutom tycker jag mig minnas att det står något om att vissa noteringar gjorts i efterhand - i den förkomna kyrkboken från 1600-talet. Om mina minnesbilder är korrekta så kan man väl mycket väl tänka sig att samtida uppteckningar i andra hand kopierats in i den nya kyrkboken. Inte för att dessa gissningar och spekulationer på något sätt leder någonstans...
 
Jag ville bara konstatera att det sannolikt förekommit kyrkböcker/lösa lappsystem i Horns församling före år 1633, likt fallet var i många andra församlingar, och att som jag minns Sandbergs beskrivning så förefaller det snarast som om det bör ha varit så.
 
Henrik
Henrik Mosén

2006-05-17, 15:36
Svar #3

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Han nämner ju de legitima barnen också (eftersom vi kan betrakta Sigrid och Gustaf som legitimerade genom föräldrarnas gifte) - utom Henrik. Anledningen till att han saknas kan naturligtvis vara att han var död. Men det var väl Arnold också? När exakt dog Arnold?
 
Tilläggas kan att även brodern Johans legitima barn nämnes - utom Isabella, som var död (hennes vackert utsmyckade grav finns f.ö. i Strängnäs domkyrka). Det kan ju tyda på att även Henrik saknas av samma anledning.

2006-05-17, 15:44
Svar #4

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Tilläggas kan, att jag med Henrik och Arnold avser Erik XIV:s och Karin Månsdotters tidigt bortgångna söner, inte hrr Mos?n och Sandberg.

2006-05-17, 17:15
Svar #5

Göran Johansson

Margareta Eriksdotters mågs stambok - det danska fyndet från 1617-1620 har absolut avfärdats på ett alltför lättvindligt sätt. Jag kan för min del knappast nöja mig med att Andreas Johannis Saebyensis kontakter med den svenska eliten bland riksråden (inklusive rikskanslern) och ett flertal hovfunktionärer och andra med någon anknytning till hovet (sonen till Erik XIV:s livläkare Stefan Lemnius m.fl.)   enbart berodde på att han kan ha varit informator hos någon högadlig familj (vilket Niclas R. liksom jag själv varit inne på tidigare). Jag tror inte att det stämmer. Namnen i boken visar att dess ägare var närvarande såväl vid Gustaf II Adolfs kröning (med autograf skriven av den danske kungens sändebud) som vid dennes bröllop. Dessemellan har han bevisligen besökt eller varit i kontakt med ett antal personer som på olika sätt haft anknytning till Erik XIV:s frillobarn eller deras släkt.  
 
Jag vill, efter att ha studerat de stamböcker, som finns på KB i Stockholm påstå att Loftaprästens bok är unik. Det är i detta fall inte en bok fylld med namn skrivna av studiekamrater. Jag har också svårt att se den som en någon slags förteckning över tilltänkta patroner och andra gynnare - ni må förlåta.  En namnförteckning till stamboken finns under denna diskussion den 13 jan 2006 kl. 19.59. Det är för övrigt intressant att Saebyensis tycks ha befunnit sig hos kyrkoherden i Askeryd den 11 augusti 1618, ett par mil från prostgården i Horn, bara några månader innan svärmodern dog. Det vore intressant att höra andras syn än Niclas Rosenbalcks på denna bok. Var Loftaprästen informator eller hade kontakterna med hovet andra orsaker?
 
Finns det ingen som har en uppfattning Stenbocks tolkning av 1564 4/1 ”Hora 6 a meridi Sudercopiae” - Berit Sjögrens inlägg ovan. Jag håller med om att det absolut kan avse ett annat barn än Lucretia.
 
Niclas, kan du redovisa lite mer av vad som sägs om Erik Holm i de dokument som du hänvisar till? Vad hette hans hustru och deras barn? Så slipper man dra iväg till biblioteket!

2006-05-17, 22:15
Svar #6

Göran Johansson

Niclas, det är väl inte uteslutet att hon likt  Erik XIV:s kända frillodöttrar blev bortgift i ung ålder. Födelseåret 1664 och vigsel vid 18 år är inte alls omöjligt. Alla tycks för övrigt förutsätta att Margareta Eriksdotters enbart varit gift med Olof Clarevallensis.  Det vet vi faktiskt inget om. Hon kan ha varit änka 1692. För egen del tycker Erik XIV:s hertigtid är intressant. Framför allt då tiden innan Agda Persdotter kom in i bilden.  Att hennes barn Virginia och Constantia fått särskilt uppmärksamhet stämmer bra överens med damens ställning i frillo-hierarkin! Men hur intressanta var kungens övriga frillobarn?

2006-05-18, 09:59
Svar #7

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
1564+18= 1582 , men Maggan gifte ju sig 1592...
Om hon varit gift tidigare vet vi ju ej. Möjligheten finns. Vi vet överhuvudtaget inte mycket om henne. Påståendet om att hon var Erik XIV:s illegtima dotter härör tidigast ifrån Palmskiölds notering (som kan dateras ifrån endera hans tid som sekreterare i Riksarkivet 1702ff eller hans tid som kanslist i dito 1685ff), en notis som bygger på någon annan persons påstående.  
 
Göran Johansson skrev följande intressanta sammanställda notiser i ett inlägg den 20 februari 2006:  
A.  
Handskrift at döma av Elias Palmskiölds (1667-1719) egen hand: s.391: ”Olaus Helsingius, född i Liusdala af förnäm släckt (på hans grafsten uti horns k?rkia uti östergötland står Clarewallius) war först hoffpredikant hoos hertig Johan, så han fick till hustru en aff K. Erichz oächta döttrar wid nampn Margareta. Han war sedan pastor uti östergötland.”  
 
B.  
I P.D. Widegren har i Försök till en ny beskrifning öfver Östergöthland (1817) citerat från den nu försvunna kyrkboken i Horn: År 1618 den 11 Nov. afsomnade Hustru Margaretha Eriksdotter, Pastoris Olai Simonis första uti Horn hustru och den 19:de jordades uti Hycklinge Kyrkio af Herr Jon Petri. Archi: P:posito Lincopensium. In margine notatur hancce feminam fuisse Erici XIV, Regis Sv. filiam, natam sub patris juvenili aetate, incolentis Borkholm. Se för övrigt en notis om detta i SoH 1993 s 356.  
 
Anmärkning till dessa:  Palmskiöld har alltså känt till gravstenen i Horn. Någon bör ha uppmärksammat denna på plats och sedan informerat Palmskiöld om denna. Kan hans gode vän Johan Hadorph som var riksantikvarie och ansvarig för landets antikviteter vara informanten? Kan det vara denne som under en s.k. antikvitetsresa i Östergötland skrivit in notisen i Horns (numera försvunna) kyrkoräkenskapsbok om Margareta Eriksdotters förmenta kungliga börd ?
Den latinska texten anger Erik XIV:s tid på Borgholm - om nu Margareta var utomäktenskaplig dotter bör hon således ha varit född senast 1560.
 
Göran - kan du hitta källan till dina uppgifter i A ovan(Palmskiöld s. 391)?  Det kan tyckas att jag tjatar ibland om källor, inget ont menat i detta, men det blir lättare att se ursprunget av en uppgift i relation till andra om man vet varifrån notiserna är hämtade.
 
Berit Sjögren skrev den 20 februari 2006 följande intressanta i ett inlägg efter att ha studerat Elias Palmskiölds samling vid Uppsala universitestbibliotek:
I en ”kungavolym” (nr 24) /inte inordnad i Genealogica) som behandlar Vasarna står mycket om kung Erichs oäkta barn Virginia och Constantia (med giftermålen) samt Lukretia. Den sistnämnda nämns aldrig som gift med Daniel Zelow förresten. I volym 24 s. 557 fann jag en ny notering ”Margareta, K Erichz oächta dotter gift med Olav Helsingius då war hoffpredikant hoos hertig Johan men sedan k?rkoherde uti horn i östergötland. (Tyvärr utan källa).S. 691: Avskrift av ett brev från Erik XIV till ”sin allra käraste drottning Karin Månsdotter” citat ”jag hafwer aldrig brutit mitt ächtenskap”.. s. 703 ”Jag hafwer trogne barn kiär både echte och oechte drengebarn och pigebarn. Västerås 14/7 1574 Min hiertans allerkiäraste man Ericus XIIII.”. (cp=kopia)  
 
Notisen som Palmskiöld har är intressant. Den anger att herr Olof var hovpredikant hos hertig Johan. En uppenbar oriktighet eftersom hertig Johan endast kan åsyfta endera Johan III före hans tid som kung (1568) eller dennes son Johan (1589-1618), hertig av Östergötland. Av kronologiska skäl är bägge uteslutna då vi vet (ifrån Linköpings stifts herdaminne, dock med brasklappen om dess uppgifter är sanna) att herr Olof prästvigdes först 1587 och var hovpredikant hos prinsessan Anna redan 1588 då han utreste åt Polen, varifrån han hemkom 1592.  
 
Det är intressant i sammanhanget att notera riksantikvarien Johan Hadorph eventuella inblandning i notisernas uppkomst. Denne hade sina rötter i Östergötland och var en tidig släktforskare, som påstod sig härstamma ifrån frälsemannen Peder Upplänning och även lyfte fram släktskap med Vasaätten via Birgitta Christiernsdotter (Vasaätten) som var gift två gånger (g1)m. Didrik myntmästare, 2)m. Matts Persson). Även Hadorphs släkting Peringskiöld var en samlare av släktuppgifter. I kungliga biblioteket finns, skriver Victor Örnberg i Svenska ättartal 1889, en av någondera  av dem uppgjord släktledning över Upplänningska stammen, med dess mångfaldiga förgreningar. Denna släktledning flödar av felaktigheter, osannolikheter, överstrykningar och allehanda lätt vederlagda förslagsmeningar. Genom dylika felaktigheter, säkert byggda på sägen, har de båda forskarna velat förrhärliga sig själva.
Hadorph har bevisligen rest runt i Östergötland under antikvitetssyner. I Slaka kyrka finns ännu idag en minnessten som står vid södra långhusmuren som Johan Hadorph lät sätta upp efter sina föräldrar och sin släkt, en minnessten med felaktiga(!) uppgifter.

2006-05-18, 11:17
Svar #8

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 477
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 19:52
    • Visa profil
Johan III:s dotter Anna, som Clarevallensis var hovpredikant hos enligt uppgifter som väl ändå bör anses trovärdiga, var ett av hertig Karls/Karl IX:s veritabla hatobjekt. Se därom Larssons Arvet efter Gustav Vasa.
Det förefaller då närmast otroligt att Karl skulle donerat något ö h t till hennes hovpredikant eller dennes maka.
Och Johan III dör 1592 och blir ju också orealistisk som gårdsdonator.
Återstår alltså längs det spåret bara G II A..  
Tidsomfånget 1618/19-33 är ju mycket litet, Niclas, om vi nu drar ut extremen åt det hållet också vilket känns riktigt för balansens skull.
Jag är osäker på om du menar att Peringskiöld skulle ha något personligt intresse av att påstå att Margareta vore av kunglig börd? Är det en gulit by association p g a att han är släkt med Hadorph?

2006-05-18, 19:48
Svar #9

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Niclas! Det var jag som skrev om Palmschölds notis om att Olaus Helsingius ”först var hovpredikant hos hertig Johan” då jag ”rörde om i sandlådan” 6 jan 2006. Jag är ledsen att jag nu inte kan kolla volymens nummer i UUB pga  ofrivillig orörlighet  efter operation, men du kan utan svårighet få uppgift via bibliotekarien eftersom det finns ett namnregister som är lätt att hitta i o som man beställer volymer  utifrån. När jag får ut kopior från reproavd. på Carolina skriver de inte ut ur vilken av de 100-tals volymerna uppgiften är tagen , men du får tro mig. Det finns mycket att vara misstänksam om men denna enkla uppgift behöver du inte betvivla .Jag har alltså läst 2 notiser om Margareta Eriksdotters kungliga börd, den andra i Palmschöld  volym nr 24 som i sin helhet behandlar Vasarna..
Om Clarewallius var hovpredikant hos prinsessan Anna eller hertig Johan (måste gälla  dy (1589-1618) förefaller det inte finnas entydiga uppgifter om. Det är ju inte säkert att Palmschöld som skrev så långt efteråt har rätt när han skriver att Clarewallius”först var hoffpredikant hoos hertig Johan”. Prästen i Horn kan ha varit hovpredikant både hos prinsessan Anna och hos hertig Johan- eller endera. Visst kunde präster kallas till hov, kungliga eller adliga, även när de uppehöll annan tjänst. Och en gång hovpredikant alltid hovpredikant. Förresten höll sig nog hertig Johan så ung han var, med egen hovstat. Jag har haft anledning studera Nils Brahe dy o han sägs som barn ha haft eget hov (kallades faktiskt så) med tom egen kamrer bland alla andra tjänare…
 Var Erik XIV i Borgholm efter 1560? Kan väl hända  Enligt de fragmentariska anteckningar som finns bevarade av honom reste han runt i sitt land.  I Söderköping hände något 1564 och Stenbock i PHT 1912 + Gillingstam i SoH 2002 tror att då föddes Lukretia Eriksdotter. En gissning- om det är som de tror befann sig en frilla i Östergötland 9 mån efter avelsen.
 
Var har du sett att Hadorph och Peringsköld samarbetat med Palmschöld? 3 herrar med tillgång till arkiven som skulle ha gemensamt att fabricera kungliga anor.Visst är det en arbetshypotes från din sida? Jag kan inte någonstans se av Örnbergs utredning i Svenska ättartal 1889 att han använder Palmschöld som källa. Lika lite som han anger andra källor heller för den delen vilket inte behöver betyda att hans tes är fel (att Hadorph och Peringsköld inte som de hävdat (var då?) härstammar från  Birgitta Christiernsdotter (Wasa) utan från dennas make Mats Perssons 1:a hustru NN ) Peringsköld har väl aldrig sagt något om Margareta Eriksdotter. Var skulle det vara? Att angripa Peringsköld låg väl i tiden när Örnberg skrev (1889) för då hade de kommit på att han var opålitlig.
Angående ev gårdsdonation som Lars Hasselblad nämner. Gäller det Härna i Hycklinge? Enl domboksnotisen som Bo Persson funnit skulle  Margareta Eriksdotters dotter Kerstin Olofsdotter ha mödernejord i Härna. Hur denna jord kommit i Margaretas ägo framgår ej men hon kan ju i sin tur ha ärvt den av sina föräldrar eller endera av dem- eller donerats den.  Olof Clarewallius hade väl knappast del i gården- det skulle då ha sagts o inte kallats mödernejord. Berit  
 
.

2006-05-19, 00:53
Svar #10

Göran Johansson

Att ägna tid åt Palmsskiöld, Peringskiöld, Hadorph, Örnberg och andra storheter leder knappast till någon större klarhet ifråga om Margaretas Eriksdotters anor. Det är grovarbete som krävs. Studier av primära källor, såsom jordeböcker, mantalslängder, räkenskaper i kungliga arkiv, domböcker, arkiv i olika domkapitel, kanske arkiv i Polen, riksreg?straturet m.m. är en nödvändighet. Att fundera över äldre (och döda) forskares benägenhet till självförhärligande och bristfälliga redovisningar av källor eller om de i något avseende kan ha rätt eller fel för knappast forskningen framåt. Det är ett alldeles eget kapitel som leder till omtagningar och evinnerligt ältande.

2006-05-19, 09:58
Svar #11

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Göran mfl, fråga er:  vem och varför skrev in en notis på latin med den speciella lydelse som finns uppgiven i Horns förlorade kyrkbok. Vilken hade intresse av att göra detta?  
Det är intressant att fundera på detta med tanke på att under 1600-talets andra hälft var Antikvitetskollegium mycket aktivt genom att samla in uppteckningar runt om i landet, där man även gjorde rundresor till kyrkor och tittade på äldre dokument. Johan Hadorph var dess förste sekreterare och han efterträddes av Johan Peringskiöld. Två personer som även var aktiva dåtida släktforskare, men med ett mindre sinne för källkritik än vad vi idag önskar (fabulerande och oriktiga påståenden finns i deras bevarade släkttavlor). Handlingarna och uppteckningarna som Antikvitetskollegium gjorde finns numera i Vitterhetsakademiens arkiv och en del finns på Kungliga biblioteket.
Ytterligare en fråga i anslutning till det nämnda kan man ställa sig:
Vem kan ha meddelat Palmskiöld uppgiften att Margareta Eriksdotter skulle vara en illegitim kungadotter? Därav även en följdfråga: Hur byggde Palmskiöld upp sin samlings innehåll? Han frågade säkert inte runt bland kreti och pleti (då hade hans nära likt många familjemedlemmar idag säkert tröttnat på hans släktforskande) utan höll sig till personer inom dåtida antikvitets och arkivväsende, som var lika intresserade eller visste vad han efterfrågade.  Det bör alltså ha varit någon som var intresserad av tidig personhistoria, oavsett om de hade kött på benen eller ej. Palmskiöld ingick och samverkade i kretsen kring Hadorph och Peringskiöld.
 
Under samma tid som Palmskiölds notis, om Margaretas påstådda börd, figurerar även en 1600-talsuppgift (har för mig att det är i Rålambska samlingen) att den adlade Sven Månsson Eketrä skulle varit utomäktenskaplig son till hertig Magnus av Östergötland.  Ett påstående som inte går att finna i samtida handlingar, utan det som man numera vet är att Svens far var en fogde Måns Helgesson (ägde även hus i Stockholm) ohh Barbro Sigfridsdotter (bördig ifrån Finland). Alltså ingen far av vasablod.  Vem kan ha påstått något sådant felaktigt? Kan det vara samma person som meddelade Palmskiöld?
Det finns ytterligare en helt felaktig påstådd vasahärstamning som figurerar för ätten Eldstierna, där någon dåtida genealog påstått och i nedskriven ättartavla hävdat denna ätts härstamning ifrån Erik XIV:s son prins Gustaf Eriksson (död 1607). Det gemensamma för alla dessa påståenden är att det rör släkter och personer verksamma i Östergötland! Sammanträffande eller ej? Kan det vara en notorisk förfalskare och släktsvindlare som varit i farten?  En sådan samtida aktiv person (med psykisk ohälsa) som inte brydde sig om att både ändra i dokument och skriva in förfalskade efterhandsnotiser i originalböcker är känd: Nils Rabenius. Om denne är det även känt att han hade  kontakter med biskop Haquin Spegel i Linköping och förfalskade uppgifter om biskopens förfäder (som Rabenius påstod ha funnit bevis för att den härstammade ifrån en frälsesläkt Spegel; detta genom att skriva in påhittade personer i en 1400-taslbok om heliga Birgittas uppenbarelser!). Korrespondensen till Spegel är bevarad kan i tilläggas.
 
Detta sagt som ett uppslag för den som vill förstå sammanhanget. I övrigt håller jag absolut med Göran att studier i primära källor är det som bör göras.
 
Det som i Margareta Eriksdotters fall skulle kunna ge oss vidare vetskap om hennes bakgrund är som Berit omtalar, vissheten om ägarna till jorden som Margareta Eriksdotter påstås ha ägt i Härna, Hycklinge socken. Finns det uppgifter i Kinda härads dombok om detta?

2006-05-21, 18:49
Svar #12

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Beträffande Palmschölds informanter som kan ha delgivit honom vad som stod på Clarewallius? gravsten: Östgöten och riksantikvarien 1666- Johan Hadorph (1630-93) var gift med biskop Samuel Enanders systerdotter Elisabet Dalina. Enander var ju gift med Margareta Eriksdotters dotterdotter. Hadorphs far fogden Nils Jönsson i Haddorp i Slaka död 1644 hade varit varit hertig Carls kamrerare (EÄ under ätt Stiernadler tab. 2).
Via gifte o familj bör Hadorph ha känt till prästfamiljen i Horn. Några decennier hade gått sen Clarewallius död. Antingen fabulerade Hadorph, om det nu var han, historien om Margaretas kungliga börd eller så återgav han vad alla ”visste”. Skulle han ha haft egna intressen av att fabulera? Knappast. Antingen var han i god tro-eller också ska han sällas till den skara arkivarier som Niclas ser som historieförfalskare. Förresten var de utsända att leta fornsaker som runstenar, gamla pergament, rösen od, inte halvgamla gravstenar. Om det nu var så att Hadorph ska dras in i denna härva av spekulationer.. Berit

2006-05-21, 21:20
Svar #13

Göran Johansson

I  Almqvist, Frälsegodsen, Småland del 1:3 finns följande om förläningar m.m. till Margareta Eriksdotters måg Andreas Johannis Saebyensis och dotterdotters man Samuel  Enander. Jag antar att abalienationen  (överlåtelse av kronans ränteinkomster?) var avsedd för Margareta Eriksdotters dotter Emerentia Olofsdotter. Hennes man dog 1653. Inom hela Tjust härad tycks endast tre livstidsförläningar av den här typen ha gjorts under den aktuella tiden, varav två till Emerentia och den tredje till brodern till den man med vilket hennes syster var gift.  
 
Allodialdonationen i Sevede härad - vilket väl betyder donation av frälse med arvsrätt - till Samuel Enander är också intressant. Han adlades först 1658 med namnet Gyllenadler om jag inte tar fel. Skulle frälsejord således ha överlåtits med arvsrätt till en ofrälse, eller hur ska detta tolkas?
 
Har jag misstolkat innebörden i Almqvists text? I annat fall bör detta kunna bidra till att styrka riktigheten i den anteckning som sägs ha funnits i Horns kyrkobok.    
 
TJUST H:D  
Anders Johannis  
Bredvassa, Loftahammars s.n. 1/2 mtl abalienation 1654, livstidsförlänig  
 
Anders Johannis + hustru  
Grånsten, Lofta sn 1 mtl abalienation 1654, livstidsförläning
 
Nils Benedicti (Retzius)  
Skinnebo, Tryserum s:n 1/2 mtl abalienation 1654, livtidsförläning
 
Jag tar upp detta eftersom förläningar från kronan har ansetts ha stort bevisvärde när släktskapet mellan Constantia och Virgina Eriksdöttrar och Erik XIV. Visserligen handlar ovanstående förläningar och donationen om generation efter dessa damer. Men vadå då?

2006-05-22, 10:52
Svar #14

Göran Johansson

Komplettering som tillhör föregående inlägg:
SEVEDE H:D  
Samuel Enander  
Djurshult, Nåsshult, Vimmerby s:n  
Målen 1, S. Vi s:n 3 1/2 mtl abalienation 1654 (allodialdonation)

2006-08-15, 11:08
Svar #15

Göran Johansson

Margareta Eriksdotter hade troligen aldrig varit ägare till skattegården Herna i Hycklinge. Av allt att döma är det ett villospår (jfr diskussion under Retzius och Luth). Margareta Eriksdotter lär dock ha blivit begravd i Hycklinge kyrka. Det kan ju möjligen bero på att kyrkan och kyrkogården var en del av Erik XIV:s arv och eget! Nu förväntar jag mig kritik.

2006-08-16, 10:08
Svar #16

Lars Larsson

Hej!
 
Vad är Didrik Myntmästares efternamn ?
Det kan väl inte vara Myntmästare iaf ?
 
 
mvh
Lars

2006-08-16, 13:17
Svar #17

Utloggad Gunilla Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 620
  • Senast inloggad: 2020-02-28, 23:51
    • Visa profil
Jag antar att han saknade ett ordentligt efternamn eftersom efternamnet inte var viktigt under denna tidsepok.
 
Man blev helt enkel känd med sitt förnamn +  sitt yrke, torpnamn osv.
 
Det är bara under 1900-talet vi tycker det är viktigt med efternamn. Före sekelskiftet kunde man byta efternamn hur många gånger som helst.  
 
Men förnamnet och yrket fanns ju kvar.
 
mvh
 
Gunilla

2006-08-17, 01:52
Svar #18

Lars Larsson

Tack för info Gunilla!
 
Mvh//Lars

2006-11-02, 22:12
Svar #19

Göran Johansson

Erik XIV eventuella frillodotter Margareta trilskas.  
 
Ett idogt sökande efter efter hennes anor har misslyckats så här långt - det måste konstateras. Inte desto mindre har det varit lärorikt. Vem visste t.ex. förut att Johannes Loftander i Örtomta varhelst han träffade på en av sina kollegor skulle kalla honom för ordätare eller att samma Loftander (Margareta Eriksdotters måg) yttrat  at ingen enkia Uthi heela Stiftet ähr så fölgt tripp som min moor ähr.  
 
Vidare så tror vi oss numera veta att Margareta Eriksdotters dotter Kristinas förmenta koppling till gården Herna var ett  villospår. Men varför blev Margareta Eriksdotter begravd i Hycklinge kyrka och inte i Horn. Var hon på något sätt ändå släkt med någon i Hycklinge by - B?low, Köping, Scheiding eller någon annan? Se ovan under Läshjälp, Östergötland. Hade det kanske betydelse att prästgården i Hycklinge var arv och eget?
 
Det har också spånats om om det stackars kungens dagböcker och hans märkliga personförteckningar i Sabellici Opera.  En roande läsning som man kan fundera på.  Hur associerade Erik XIV (för något måste väl ändå den arme karlen ha tänkt i all sin förvirring) när han skrev dem namnförteckning när man mitt i en rad uppdiktade och verkliga namn kan läsa ...Erik Henrikson präst på Öland, hertig Johans dotter fröken Anna, Erik Henrikson hertig Sigismund...?  
 
Sedan har vi också den mycket speciella stambok som Margareta Eriksdotters måg Andreas Johannes Saebyensis en gång hade ägt.
 
Nästa steg blir att rikta blickarna mot Öland eller närmare bestämt Borgholm. Erik XIV var ju enligt den äkta (eller mindre sannolikt förfalskade) notisen i Horns förkomna kyrkobok en incolentis Borkholm.

2006-11-02, 22:28
Svar #20

Göran Johansson

Komplettering till föregående inlägg:
 
Citat ur boken om Hycklinge by Kindasocknarna Horn och Hycklinge i ord och bild del 3, sid. 124:  
 
Gården var dock kvar i kyrkans ägo, tillika med en kyrkan tillhörig utjord i Gröninge, men i 1571 års Älvsborgs lösen fanns utom den gård som tillhörde kronan en gård som redovisas som kungens eget gods, vilket betyder att i stället för att tagas i beslag av kronan hade Hycklinge prästgård kommit i konungens ägo, vilket även hänt på andra håll.
 
År 1690 fanns i byn Hycklinge tre gårdar, en kronogård på ett halvt hemman och ett helt hemman som kallas för kyrkohemman, men som i verkligheten tillhörde kronan och var samma gård som 1571 tillhörde kungen. Den tredje gården på ett halvt hemman redovisas som frälsegård, alltså tillhörig en adelsman.

2006-11-03, 14:06
Svar #21

Göran Johansson

Rättelse m.m. inlägg 2/11 kl 22.12
Johannes Loftander var förstås måg till Emerentia Olofsdotter (dtr till Margareta).
 
..när han skrev en namnförteckning där man, mitt i en rad uppdiktade och verkliga namn, kan läsa ...Erik Henrikson präst på Öland, hertig Johans dotter fröken Anna, Erik Henrikson, hertig Sigismund...? Margaretas blivande make Olaus S. Luth blev senare med stöd av Johan III prinsessan Annas hovpredikant och Luth var säkert känd av Sigismund under vistelsen i Polen. Var kanske Erik Henriksson präst på Öland synonym med Margareta Eriksdotter i Erik XIV:s kryptiska fängelsevärld. Långsökt?

2006-12-02, 00:05
Svar #22

Göran Johansson

Kung Eriks förhållande till frillan Agda Persdotter skiljde sig från umgänget med kungens övriga frillor.
De tycks i praktiken ha levt samman som ett par (sambor). För att återgå till Eriks förmodade dotter Margerat Eriksdotter. Av anteckningarna i Horns förkomna kyrkobok att döma tycks hon ha kommit till världen under kungens vistelse på
Borgholms slott före bekantskapen med Agda Persdotter. Margareta skulle i ett sådant fall kunna ha tagits upp i Eriks familj med Agda Persdotter som en slags informell styvdotter.  
 
Hon kan mycket väl därefter följt med Agda under hennes äktenskap med kung Eriks kammarjunkare m.m. Joakim Fleming. För att efter dennes död kring 1563, tillsammans med styvmodern  Agda Persdotter, hamna hos befallningsmannen Christoffer Olofsson (Stråle) på Stegeborgs slott åren 1565-1569 (och kanske ännu längre beroende på om Agdas andra make flyttade därifrån eller inte).  
 
Herre på Stegeborg under den tiden var Johan III som var född just där. 1693 övetogs slottet av Johans dotter, prinsessan Anna. Hennes hovpredikant under det året och åren dessförinnan var Olaus Simonis Clarevallensis (som troligen stod på mycket god fot hos Johan III p.g.a. sitt religiösa engagemang i Gråmunkeholmskyrkan i Stockholm). Denne präst blev som bekant 1594 gift med Margerta Eriksdotter (Eriks frillobarn?). Prinsessan gjorde sig senare känd som arrangör av det skandalomsusade onsdagsbröllopet på Stegeborg. Hennes förmåga att knyta band för andra gör att slottet Stegeborg ligger synnerligen bra till som en het plats också för de blivande äkta makarna Olaus S. Clarevallensis och Margerta Eriksdotter första möte och kommande vigsel!  
 
Finns det någon som vet var Christopher Olofsson och Agda Persdotter vistades mellan åren 1565 och fram till mannens död 1585? Kan de ha bott på Stegeborg?
 
Om Agda Persdotter verkligen hade den ställning som omtalas i historiskt tryck och om hon verkligen var gift med Christopher Olofsson samt om de dessutom bodde på Stegeborg så tycker jag att tankeleken (antagandet) ovan följer en viss ganska enkel logik! Synpunkter?

2006-12-02, 02:28
Svar #23

Göran Johansson

Christopher Olofsson (Stråle) skrevs till Marsäter i Stockholms stads tänkeböcker. Det bör väl vara Marsäter (numera Fredriksnäs) i Gryts socken som avses? I så fall mycket nära Stegeborg.

2006-12-02, 10:39
Svar #24

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Göran! Enligt Gillingstam i SoH 2001 s 158 är det osäkert om Agda Persdotter varit gift med Christoffer Olofsson. Uppgiften att Christoffer Olofsson varit gift med en av Erik XIV:s frillor går tillbaka på en uppgift av Hogenskild Bielke ; 1568 hade Christoffer uppgivit Stegeborg till hertig Karl, Christoffer som kung Erik gifvit sin frille.(Kan tillägga att samma tvekan om att Christoffer varit gift med Agda P står tillfört i marginalen till en uppställning över Erik XIV:s barn i Palmschöldska samlingen). Christoffer Olofsson gift 1:o Brita Nilsdotter dotter till Nils skrivare G.2:o Anna Christoffersdotter, som efterlevde.( RR 1587, fol 182-182v, RA+NFBeerståhl SoH 1990 s 138 not 9).Någon av dessa fruar bör ha varit Erik XIV:s frilla.Skulle Agda Persdotter ha tagit hand om andra frillobarn? Mvh Berit

2006-12-02, 16:38
Svar #25

Göran Johansson

Berit! Osäkerheten om Agda Persdotters andra giftemål känner jag till. Hur säkra är uppgifterna om Christoffer Olofssons bägge hustrur?
 
Nej, det vore egendomligt om Agda Persdotter tagit hand om andra frillobarn. Å andra sidan torde Margareta Eriksdotter (om hon nu vore kungens barn) kunna ha varit Erik XIV:s förstfödda barn. Kungen kunde ju, när det barnet föddes, knappast veta hur framtiden skulle te sig! Att han kan ha haft önskemål om en kunglig uppfostran vore mot den bakgrunden inte så märkligt. Sedan kom Agda Persdotter in i bilden. Hennes tid med Erik XIV tillbringades mestadels på Kalmar slott. Kanske hans öländska frilla (om det fanns en sådan) också var närvarande.
 
Apropå Agda Persdotter igen. Vet du om det finns någon kunskap om var hon befann sig efter det att Joakim Fleming hade avlidit?
 
Vänlig hälsning
Göran

2006-12-04, 01:44
Svar #26

Göran Johansson

Berit! Var Christoffer Olofsson G.2:o med Anna Christoffersdotter? Är källan RR 1587, fol 182-182v, RA? Har hon inte tidigare ansetts vara en dotter till Christoffer Olofsson?  
 
Om att en frilla ansvarade för en annans frillas barn hände ju faktiskt. Karin Månsdotter anförtroddes redan 1565 att ta hand om Agda Persdotters dotter Virginia. Inte var väl Agda Persdotter död så tidigt?  
 
Vänlig hälsning
Göran

2006-12-05, 01:11
Svar #27

Göran Johansson

Agda Persdotters broder?
I Stockholms stads tänkebok 6 1578-88, sid 141, omnämns Per Clämetsons (Per i Porten) arvingar i juni 1580. De är Peder Erichsson sekreterare och Oluf Larsson tullskrivare. På sid. 147 i samma bok redovisas ett förlikningsavtal (juli 1580) mellan Elin Erlandsdotter Bååt till Holm, salig Måns Perssons efterleverska och hennes käre måg tullnären Oluf Larsson (se ovan). Måns Persson skrivare på Svartsjö d. 1573 tycks således ha varit bror till Agda Persdotter. Men vem var Peder Erichsson, kunglig sekreterare och var finns Agda Persdotter själv?
 
Kopplingen till adlga ätten Bååt nr 3 är intressant med anledning av av just den del av släkten som Elin Erlandsdotter tillhörde nämns i samband med gårdsaffärer m.m. i Horn och Hycklinge socken. Det var ju där som Margareta Eriksdotter var gift med Olaus S. Clarevallensis.
 
Kan Agda Persdotter ha varit död 1580? Eller var hon möjligen omgift med just Peder Erichsson? Om dessa fynd inte är kända (vilket de sannolikt är) så öppnas en del intressanta frågor.

2006-12-05, 08:37
Svar #28

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Göran,
Hans Gillingstam framhåller i sin artikel Agda Persdotter, hennes släkt och Erik XIV:s dotter Lucretia i SoH 2001:2-3, s 156-160, att den gängse litteraturuppgiften att Agda Persdotter var dotter till rådmannen Per Klemetsson i Stockholm inte kunnat verifieras i Stockholms tänkeböcker.  
 
Vidare framgår av Ivar Svalenius arbete Rikskansliet i Sverige 1560-1592, Sthlm 1991, s. 147, att kansliskrivaren Peder Erikssons (Korp) mor Anna var omgift med rådmannen Per Klemetsson och att tullskrivaren Olof Larsson Ålänning var halvbror eller svåger med Peder Eriksson.

2006-12-05, 13:46
Svar #29

Göran Johansson

Torsten, jag har funderat på Peder Erikssons koppling till Olof Larsson även om  det fortfarande finns oklarheter. Däremot vet jag säkert att Peder Eriksson hade en syster som var gift med den kände (ökände?) genealogen Rasmus Ludvigsson som ju också var kunglig sekreterare. Undras vilken källa Svalenius bygger sin uppgift om svåger- eller syskonskap på?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna