ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-01  (läst 3009 gånger)

2006-02-19, 22:12
läst 3009 gånger

Göran Johansson

Ett antal Erik hämtade ur SVAR:s brevskrivarregister. Någon tänkbar?
 
Avsändare: Olai, Ericus
Mottagare: Ribbing, Christoffer d. 1602
 
Ericus, Erici (Gåse)
Kyrkoherde i Spånga och Färentuna, Uppsala stift.
Mottagare: Oxenstierna af Södermöre, Axel f. 1583 d. 1654
Greve, rikskansler.
 
Erici, Ericus
Pastor Sibboensis.
Mottagare: Tawast, Arvid Henriksson f. omkring 1540 d. 1599
Häravdshövding, ståthållare.
 
Erici, Ericus f. omkring 1550 d. 1625
Biskop i Åbo stift, administrator i Visborgs stift.
Mottagare: Henriksson, Karsten
 
Danielis, Ericus
Pastor i (Växjö) Vaxholm.
Mottagare: Brahe, Per f. 1602 d. 1680
Greve, friherre, kammarherre, lantmarkskalk, riksråd, generalguvernör, riksdrots, president, kansler, direktör.

2006-02-20, 10:21
Svar #1

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
En fråga till Lars Hasselblad:
 
Du nämner om en tradition på orten som förefaller fullständigt OBRUTEN!. Jag skulle gärna vilja att du utvecklar vad denna tradition består i mer än den förmenta noteringen i kyrkoräkenskapsboken i Horn. Det är viktigt om det går att belägga en oberoende lokal tradition som inte kan ha påverkats av vad de lärda männen  i senare tid skrivit om Margaretas börd.
 
Finns det någon nedtecknad folklig berättelse som blivit nedskriven? Exempelvis av Nordiska mus?ets eller folklivsarkivens informatörer i slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet.
 
Finns berättelsen om Margareta Eriksdotter som frillodotter till Erik XIV omskriven i äldre lokala 1700-talsbeskrivningar om Östergötland?  
 
Palmskiöld som nedtecknare av muntliga berättelser i all ära, men vi kan inte dra några säkra slutsatser utifrån en notering i början av 1700-talet om en kvinna som avled 1618. Därtill om hennes börd, en kvinan född 140 år före Palmskiölds nedtecknande. Berättelsen påminner mig mycket starkt om den som spunnits om Husebyfröken Florence Stephens förmenta börd såsom utomäktenskaplig dotter till kung Oscar II. Den omhuldades redan under hennes levnad av folk i trakten - orsaken var att hennes föräldrar hade umgåtts vid hovet och hade personliga känningar inom kungahuset. Det kan ha varit något liknande som utspelats med prästen i Horn, Olaus Simonis Clarevallensis. Hans tidigare verksamhet som hovpräst och att han träffat sin brud Margareta Eriksdotter vid hovet kan ha varit fröet till att någon person spekulerat i om hon var utomäktenskaplig dotter till kung Erik XIV. Det intressanta är om Margaretas egna ättlingar, nära i tid till hennes levnad, såsom barn, barnbarn eller barnbarns barn, kan ha nedtecknat något om henne?

2006-02-20, 10:40
Svar #2

Göran Johansson

Niclas, om vi håller oss till biskop Prytz likpredikotext. Kan du ge förslag till tänkbara källor som kan leda fram till klarhet om vilken kyrkoherde som avses? Jag vill gärna i mån av tid verkligen försöka få klarhet. Det spår som leder till Västerås vore värt en extra kontroll.
Vänlig hälsning
Göran

2006-02-20, 15:43
Svar #3

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 477
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 19:52
    • Visa profil
Niclas, det tål bara att övervägas, tycker jag för min del, att det faktiskt kan röra sig om en obruten tradition. Jag skrev obruten med versaler för att jag tycker aspekten tappats bort.
Den teorin är varken bättre (eller för den delen sämre!) än det precis lika godtyckliga antagandet att någon slem genealog hittat på alltihop.
Ibland har sådana här gamla traditioner en kärna av sanning, som bekant.
Jag hoppas någon kan reda ut denna problematik så småningom.
Vissa lägger stor vikt vid att det inte nämns av besläktade något om denna förmenta börd men är det inte så att ex silentio-bevis väger mindre tungt när källäget är så sprött som fär vår äldre historia?

2006-02-20, 16:31
Svar #4

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Men man skall inte säga att en tradition är obruten om man inte har belägg för det... Det är  inte riktigt bra sätt att argumentera.

2006-02-20, 16:51
Svar #5

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 477
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 19:52
    • Visa profil
Anders,
jag bör något utveckla detta om traditionen.
Margareta dör 1618. Redan 1633 kan det ha stått en notering i Horns kyrä om denna förmenta börd.
Det menar jag för min del talar för en levande tradition redan vid denna tid. Tätare i tid kan man inte rimligen begära med tanke på källäget.
Palmskiöld skriver sedan på tidigt 1700-tal, något av de två första decennierna, något liknande som han bör ha fått någonstans ifrån. Och varför då inte, precis som Niclas antar, från uppgiftslämnaren i Horn?
Anders, jag ser fram mot att ta del av dina egna resonemang i frågan. Vilka av Eriks barn känner du till som levde i prästfamiljer? Det låter på dig som om det var en hel svärm? Varför skulle i så fall inte just Margareta vara ett dylikt?

2006-02-20, 17:23
Svar #6

Göran Johansson

Två sekundärkällor och en primärkälla som tillsammans bör kunna bidra till att stärka sanningshalten i påståendet att Margareta Eriksdotter var dotter till Erik XIV.
 
A.
Handskrift at döma av Elias Palmskiölds (1667-1719) egen hand: s.391: ”Olaus Helsingius, född i Liusdala af förnäm släckt (på hans grafsten uti horns kÿrkia uti östergötland står Clarewallius) war först hoffpredikant hoos hertig Johan, så han fick till hustru en aff K. Erichz oächta döttrar wid nampn Margareta. Han war sedan  pastor uti östergötland.”
 
B.
I P.D. Widegren har i Försök till en ny beskrifning öfver Östergöthland (1817) citerat från den nu försvunna kyrkboken i Horn: År 1618 den 11 Nov. afsomnade Hustru Margaretha Eriksdotter, Pastoris Olai Simonis första uti Horn hustru och den 19:de jordades uti Hycklinge Kyrkio af Herr Jon Petri. Archi: P:posito Lincopensium. In margine notatur hancce feminam fuisse Erici XIV, Regis Sv. filiam, natam sub patris juvenili aetate, incolentis Borkholm. Se för övrigt en notis om detta i SoH 1993 s 356.  
 
C.
Autograferna i den stambok som tillhört Margareta Eriksdotters måg, Andreas J. Saebyensys. En extremt ståndsmässig samling namnteckningar insamlade av en person som varit närvarande vid såväl Gustav II Adolfs kröning som vid dennes bröllop. Lägg särskilt märke till andelen högadel och de inbördes realtionerna mellan dem som skrivit sina namn i stamboken.  
 
1. Axel Ryning 1552-1620, s.t. Nils Ryning och Ingeborg Trolle. Riksmarsk och en av Gustav II Adolfs förmyndare.  
 2. Börje Knutsson  Troligen identisk med slottsskrivaren Börje Knutsson. (Ceremonimästare vid Gustav II Adolfs kröning?)
 3. Johannes Horn av Kanckas  
 4. Axel Oxenstierna 1583-1654 (svåger till Bengt Sparre, se nedan). Rikskansler, en av Gustav II Adolfs förmyndare m.m.  
5. Hans Åkesson (Soop?) 1552-1619, s.t. Riksråd, hovmarskalk hos Johan III, ståthållare på Stockholms slott m.m..  
6. Erland Björnsson (Bååt?) ?-1628. Riksråd, ståthållare på Västerås slott m.m..  
7. Jakob De la Gardie 1583-1652, s.t. Pontus De la Gardie och Sofia Gyllenhielm (naturlig dotter till Johan III).  Riksråd.m.m.  
8. Bengt Sparre 1570-1632 (svåger till Axel Oxenstierna - se ovan). Ståthållare på Stegeborg 1598 m.m .
9. Henrik Horn 1578-1618, g.m. Anna Jönsdotter Snakenborg, (d.t Jöns Ulfsson Bååt och Christina Joensdotter Gyllenhorn  
10. Svante Stenbock. Lagman i Södermanland m.m.. G.m. Brita Bielke.  
11. Johannes (B..) (Gothus). Har inte kunnat identifieras.  
12. Jöran Gyllenstierna 1575-1618 (kusin till Axel Oxenstierna). Riksråd, riksamiral m.m..  
13. Jesper Andersson Cruus 1576-1647. Landshövding i Kalmar län m.m.. G.m. Ingeborg Ryning.
14. Claes Bielke 1544-1623,   Riksråd. G.m. Elsa Bielke (syster till drottning Gunilla Bielke),  
15. Nicolaus Bielcke  
16. Stellan Mörner ?-1645. Landshövding m.m..  
17. P.P.  Har inte kunnat identifieras  
18. Alexander Raab . Läkare i Stockholm  Gillingstam har i rättelserna till Warnstedt (Släkt och Hävd 1994, sid. 101) framfört hypotesen att den av hertig Gustafs frillor som var mor till dennes son Gustaf Gustafsson, senare blev gift med ”balberaren” Alexander Raab i Stockholm, begr. 1628 13/1. Hertig Gustaf av Sachsen -Lauenburg var son till Erik XIV syster Sofia Vasa.  
19. Thomas Wedderborg, Troligen identisk med rådmannen Thomas Wederborg i Växjö. Han flyttade till staden vid sekelskiftet 1600 och antas ha varit av utländsk härkomst. G.m. en dotter till den mycket förmögne stadsskrivaren Raimund Gunnarsson som fängslades år 1605 av hertig Carl för påstått samröre med kung Sigismund. Han var då slottsskrivare på Kronoberg.  
20. Nicolaus Grubb 1584-?, s.t. Nicalaus Petri och Margareta Phase  
21. Nicolaus Bielke 1569-1639. Generalguvenör i Finland m.m.. G.m. Ingeborg Oxenstierna, (d.t. Bengt Gabrielsson Oxenstierna och Sigrid Gustafsdotter Tre Rosor syssling till Erik XIV)  
22. Ture Bielke 1606-1648, s.t. föregående  
23. Anders Pettersson Humbla. Möjligen bror till borgmästaren Olof Pettersson Humbla i Stockholm..  
24. Martinus Olaus Stenius 1574-1644.  Professor i Uppsala  
25. Jonas Magni Smolandus (1583-1651). Professor i Uppsala och senare biskop i Skara.  
26. Daniel Benedicti Flisbyensis ca 1590-1642 . Kyrkoherde i Flisby, Jönköpings län  
27. Petrus Andrea Saebyensis (troligen farbror till Anders Johansson Saebyensis). Kyrkoherde  
28. Laurentius Mickaelis. Troligen identisk med kyrkoherden i Lommaryd med samma namn, f.d. rektor i Jönköping.  
29. Hemmingus Jonae Aschorydensis ?-1623. Kyrkoherde i Askeryd  
30. Esbjörn Svensson, s.t. Sven Esbjörnsson och Britta Olofsdotter Bååt av Billa (ätten Bock av Näs, nr 50). G.m. Katarina Liljestielke, d.t. Bengt Carlsson Liljestielke och Märta Some  
31. Gabriel Gustafsson Oxenstierna 1587-1640, bror till Axel Oxenstierna. Riksråd, en av dr. Christinas förmyndare m.m..  
32. Johannes Petri Linderås, troligen släkting till Anders Johansson Saebyensis . Kyrkoherde i Linderås  
33. Benedictus Joannis Schedviensis, broder till Anders Johansson Saebyensis.  Kyrkoherde i Skedevi. Hans barn kallade sig Pihl.  
34. Carl Jönsson Arbog inte identifierad  
35. Nicalous Magni Palumbus ? – 1650. Kyrkoherde i Vreta Kloster, decanus i domkapitlet i Linköping. (G.m. Ragnild Larsdotter Laurin, d.t. slottsfogden på Stegeborg Lars Olofsson och Helena Johansdotter).  
36. (Johan) Månsson Ulfsparre ?-före 1655. Ståthållare i Nyköping m.m..  
37. Petrus Banér 1588-1664, s.t.. Riksråd m.m.. G.m. Hebbla Fleming (brorsdotter till Agda Persdotters man Joakim Fleming), d.t. Claes Fleming och Ebba Stenbock (syster till drottning Katarina Stenbock)  
38. Knut Drake ?-1639. Ståthållare på Jönköpings slott m.m.. G.m. Helga Månsdotter, d.t. Måns Olsson Stiernbielke och Anna Larsdotter Bröms.  
39. Bengt Bagge 1594-1660. Landshövding m.m.. G.m. Elsa Ryning (syster till Ingeborg g.m. Jesper Andersson Cruus, se ovan) d.t. Peter Nilsson Ryning och Kerstin Gyllenstierna  
40. Stephanus Haqvi Torpadius ?-1633 . Kyrkoherde i Torpa  
41. Peder Mattson (Stiernfeldt). Assessor vid Göta ovrätt.  
42. Bernerdinus (Benedictus) Johannis Flisbyensis ?-1624 . Kyrkoherde i Flisby, Jönköpings län  
43. Samuel Magni, svåger till Anders Johansson Saebyensis. Kyrkoherde i Asby, Jönköpings län. G.m. Karins Johansdotter, d.t. Johannes Andrea Linderosensis.  
44. Stephanus Arvidssson Lemnius.  Apotekare, bosatt i Borg (utanför Linköping). Son till Erik XIV:s livläkare.  
45. Petrus Nilsson Natt och Dag 1584-1634, s.t. Nils Nilsson Natt och Dag (g.2. med Erik XIV:s dotter Sigrid) och Anna Gylta.  Hertig Johans av Östergötland kansliråd
46. Ivar Nilsson Natt och Dag (bror till föregående) 1590-1651.  Landshövding m.m.. G.m. Christina Posse, d.t. Arvid Lagesson Posse och Britta Gustafsdotter Bååt  
47. Gabriel Bengtsson Oxenstierna 1586-1656, s.t. Bengt Oxenstierna och Sigrid Gustafsdotter Tre Rosor (syssling till Erik XIV).   Riksråd, förmyndare för dr. Christina 1634 m.m.
48. Oligerus G. Rosencrantz 1574-1642. Danskt riksråd och teolog. Enligt Vello Helk, författare till ”Stamboger i Det Konglige Bibliotek for 1800” mötte Andreas Johannis Saebyensis det danska riksrådet Rosenkrantz, då denna i november 1620 uppehöll sig i Sverige som Cristian IV:s representant vid den svenske kungens bröllop.  
49. Zackarias Nikolai 1586-1632.  Kyrkoherde i Eksjö  
 50. Johannes Svenonis Marbechius.  Kyrkoherde i Järsnäs, Växjö stift  
G.m. Kerstin Knutsdotter syster till Olof Knutsson Wachttorn som var härold vid Gustav II Adolfs kröning.  
51. Jöran Andersson. Troligen identisk med Göran Armsköld. Ryttmästare.  
52. ?
 
Anders Ryberg, jag ska för min del fundera vidare på tänkbar präst Erik. Men vi väntar också ivrigt på ditt bidrag till diskussionen.  
 
Vänlig hälsnig
Göran Johansson

2006-02-20, 18:18
Svar #7

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Har Niclas Rosenbalck läst Palmkiöldska samlingen i UUB? Av inläggen att döma kan man tro att aktuarien vid Riksarkivet Elias Palmskiöld bara skrev skrönor vilket jag tycker låter förmätet om man inte själv gjort stickprov i den.. Av de 500 volymerna som finns får man bara beställa 5 åt gången –det tar åratal att penetrera. Bara samlingen genealogi  innefattar 62 volymer à 6-700 sidor, ordnade i bokstavsordning med register (tyvärr ordnat efter familjenamn så man måste bläddra för att hitta rätt person som ofta hamnat under förnamn).Läs  Olof Croneborg Palmskiöldska samlingen i Slfåb 1998 s 147ff. Den innehåller minsann inte bara lösa funderingar, inte heller bara uppgjorda antavlor. Flera dokument har sigill vilket bör betyda att det inte bara är avskrifter, för att inte tala om alla tryckta dokument som är insmugna...
 Visserligen är de otaliga släkttavlorna ofta (inte alltid) utan källhänvisningar o det går att hitta fel. Jag har dock själv kunnat konstatera att de varit inkörsport till att rätta till fel som sedan stått i ex Elgenstierna. Jag har förstått att Palmskiöld ofta haft ett originaldokument under näsan när han gjort upp antavlor – han tar med alla namn i berörda dokument vilket gör att hittills okända syskon slunkit med, i ett par fall sådana jag sedan kunnat identifiera i andra källor (i sl Bröms, Sabel t ex).
I en ”kungavolym” (nr 24) /inte inordnad i Genealogica) som behandlar Vasarna står mycket om kung Erichs oäkta barn Virginia och Constantia (med giftermålen) samt Lukretia. Den sistnämnda nämns aldrig som gift med Daniel Zelow förresten. I volym 24 s. 557 fann jag en ny notering ”Margareta, K Erichz oächta dotter gift med Olav Helsingius då war hoffpredikant hoos hertig Johan men sedan kÿrkoherde uti horn i östergötland. (Tyvärr utan källa).S. 691: Avskrift av ett brev från Erik XIV till ”sin allra käraste drottning Karin Månsdotter” citat ”jag hafwer aldrig brutit mitt ächtenskap”.. s. 703 ”Jag hafwer trogne barn kiär både echte och oechte drengebarn och pigebarn.  Västerås 14/7 1574 Min hiertans allerkiäraste man Ericus XIIII.”. (cp=kopia) Då levde bara son Johan. Det går inte att utesluta att det funnits flera frillobarn och därför tycker jag man ska lämna frågan öppen om Margareta Eriksdotters börd och arbeta förutsättningslöst efter tesen att chansen är 50-50 att hon är prästdotter. Berit

2006-02-20, 21:21
Svar #8

Utloggad Mikael Persson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1357
  • Senast inloggad: 2022-01-17, 11:31
    • Visa profil
Ursäkta Göran, men jag blir lite fundersam över innehållet i punkt A ...
Jag får intrycket att beviset/indiciet för att Olaus Helsingius var af förnäm släckt är att det på hans gravsten står 'Clarewallius'. Är det rätt uppfattat?  
Menade Elias Palmskiöld verkligen det? Menar du verkligen det? 'Clarewallius' är ju bara en ren översättning av 'Ljusdal' ...
 
Hälsningar, Mikael!

2006-02-21, 09:12
Svar #9

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Ja Berit Sjögren, jag har läst delar av Palmskiöldska samlingen i UUB, detta främst under sommaren 2004! Eftersom ditt påstående ger sken av att jag inte skulle ha studerat denna samling känner jag mig föranlåten att utveckla mina tankegångar och intryck jag fick vid besöken. Jag har givetvis inte haft samma möjlighet som du som bor i Uppsala att kila över till Carolina för att studera Palmskiöld dagligen så  mitt intryck kan inte gälla alla 500 volymerna utan mer de ca 10 jag studerat.
 
Jag har bl a studerat Karl X Gustafs förmenta oäkta barn och diverse småländska adelssläkters genealogier (Ulfsax, Kyle, Kåse, Siöblad mm mm) i Palmskiöld. Min slutsats är annorlunda än din. Palmskiöld har givetvis uppgifter som saknas i andra källor, därför bör man studera hans samlingar som överlag är bra. Däremot är min uppfattning att han inte är helt pålitlig vad gäller alla barn till personer; flera av de ätter jag studerat har i Palmskiöld saknat uppgifter som återfinns i modernare verk ss Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor.
Elias Palmskiöld har både pålitliga och opålitliga uppgifter vilket även du vet. Palmskiölds citat och avskrifter av förlorade brev är mycket bra källor. Jag förkastar inte Palmskiölds uppgifter men eftersom Palmskiöld inte så ofta anger sina källor utan skriver sägs vara och påstås vara måste man väga in vad som är känt ifrån annat håll och inte köpa dessa rent av. Han är ofta en sekundär källa, med allt vad detta innebär. Detta tror jag ingen motsäger?  
 
Jag framhåller åter igen att Margareta Eriksdotter får gärna vara Erik XIV:s dotter, detta har jag absolut inget emot, men påvisa då först ovedersägliga bevis och inte bara påståenden som bygger på sekundärt material.  Tyvärr anser jag inte att Elias Palmskiölds vitsord i början av 1700-talet är några vattentäta skott. Hans informant, anser jag, kan mycket väl ha varit samme person som (kanske i slutet av 1600-talet?) skrev in marginalanteckningen (på latin, vid en äldre notis om Margaretas död) i Horns kyrkoräkenskapsbok. Palmskiöld och hans informant kan mycket väl i god tro ha trott att Margareta Eriksdotter var en utomäktenskaplig dotter. Jfr ovan vad jag skrev om Husebyfröken Florence Stephens. Det vi behöver är bevis som verkligen kopplar Margareta Eriksdotter till Erik XIV - kanske ett brev om en kunglig donation till hennes moder som plåster på såren (vilket var regel av vasakungarna/prinsarna då de fick utomäktenskapliga barn).
 
För att sammanfatta forskningsläget såsom jag uppfattar det: Margareta Eriksdotter kan med ett stort frågetecken stå bland Erik XIV:s utomäktenskapliga barn, men det finns inga bevis eller fakta som tyder på att hon verkligen var det.  
 
mvh Niclas
 
Ps. Berit har du kollat om det står något om prästsläkten Lindelius i Palmskiöld? Du var väl inne på att Jöns Ambjörnsson i Jonsboda, Dannäs sn kunde vara av frälsebörd? Ds.

2006-02-21, 10:27
Svar #10

Göran Johansson

Hej Niclas, det gläder en smålänning att du nu - visserligen med ett stort frågetecken - accepterar att Margareta Eriksdotter kan stå bland Erik XIV:s utomäktenskapliga barn. För min del anser jag fortfarandeatt det är angeläget att försöka få klarhet om den förnämlige kyrkoherden i biskopens likpredikan. Var detta verklighet eller en tillämpning av en praxis (tillämpas än idag) som innebar att en styvfar i text då och då (beroende på omständigheterna) kunde kallas far?
 
Anders Ryberg, om du nu deltar i denna diskussion så får väl vi andra också förutsätta att du också bidrar med något av konkret värde. Som sagt så kommer jag för min del att ägna mig åt den förnäme kyrkoherden.  
 
Vänlig hälsning
Göran

2006-02-21, 12:17
Svar #11

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Ett förtydligande Göran:
Margareta Eriksdotter kan vara Erik XIV:s uä dotter, liksom låt säga John Eriksson, Per Eriksson, Anna Eriksdotter etc, där vissa mycket gamla skriftliga källtraditioner kan påvisa möjligheten. I Margareta Eriksdotters fall är det Palmskiölds notering i kombination med notisen i Horns förlorade kyrkoräkenskapsbok (dina sekundärkällor, A och B ovan), som skulle kunna ha en fog av sanning. Däremot skulle jag aldrig personligen skriva henne såsom dotter till kung Erik XIV utan mer kött på benen. Det där frågetecknet jag trycker på skulle jag behålla och även fetmarkera. Detta är min hållning. Andra må ha en annan.  
 
Likaså dömmer jag personligen (obs!) ut Ander  Saebyensis stambok som någon källa som skulle indikera Margareta Eriksdotter som Erik XIV:s dotter. Det blir enligt mig bara en massa lösa gissningar som i kombination vad man redan känner till om stamböcker inte har fog för sig. Merparten av de förnäma personer som nämns i stamboken är Saebyensis umgänge och säkerligen beror detta på hans anställning såsom någon form av informator/huspräst åt någon adelsman; tillika med hans personliga kvalifikationer och känningar som beläst student. Han var säkerligen en duktig och lärd man i sig för att locka dylikt umgänge. Några enstaka kan vara släktingar. Det blir för mycket bureism om man ska ha alla in under samma tak.  
 
Vad gäller spåret om den förnämlige kyrkoherden med namnet Erik så skulle jag i dina kläder leta i de tryckta herdaminnen som finns. Framförallt herdaminnen ifrån trakter där man vet att hovprästen Olof Simonis Clarevallensis bevisligen har vistats längre tider för att kunna skapa en relation att bygga äktenskap på. Till Linköpings stifts herdaminne finns ett modernt personregister av fru register Mari-Anne Olsson - detta borde finnas vid Lunds universitetsbibliotek. Likaså skulle jag se om det kan finnas uppgifter i Stockholms stads tänkeböcker om Olof Simonis Clarevallensis - dessa finns tryckta.  
Har den stora sviterna av bevarade likpredikningarna vid Uppsala universitestbibliotek och KB i Stockholm genomletats? Finns det kanske någon likpredikan efter Olof Simonis Clarevallensis bevarad? Efter något av hans barn eller hans svärsöner, efter något hans barnbarn?

2006-02-21, 14:25
Svar #12

Göran Johansson

Niclas, ifråga om stamboken så inser jag att den inte har något bevisvärde. Däremot finner jag den unik ifråga om innehåll. Jag har en förteckning över samtliga stamböcker som förvaras i KB:s handskriftssamling inklusive namnen på dem som skrivit sina namn i dem. Ingen kan ifråga om de medverkande personernas samhällsstatus jämföras med denna, vågar jag påstå. Innehållet i den stamböcker som finns i handskriftsavderningen, UB i Uppsala kan jag däremot inte uttala mig om. Men Saebyensis stambok är förvisso heller ingen släktbok! Det stämmer att bara några enstaka autografer tillhör bokägarens egen släkt. Däremot kan man tycka sig se att det handlar om personer i närmaste kretsen kring Gustaf II Adolf och kungens egen släkt infångade vid två högst speciella tillfällen. Om Saebyensis var informator hos t.ex. familjen Bielke i Salsta som borde det framgå av slottets räkenskaper. Dessa saknas dessvärre. Har du tips om källa?
Vänlig hälsning
Göran
 
PS
Tala inte om Bure i detta sammanhang. Denna säregna släkt ha saligen bortgallrats. Däremot återstår en hel del frågetecken om Svartingstorpssläktens kontakter med Skön socken inklusive den pinniga böjda armen i vapenskölden!

2006-02-22, 18:26
Svar #13

Göran Johansson

Wij Gustaf Adoloh medh Gudz Nåde Sweri[oläsligt]
Göthes och Wendes Konung, Storfurste til Finland, hertig [oläsligt]
Estland [?] hare utöfwerIngermanland, [oläsligt]
[oläsligt], att eftter [?] till den församblingen uti Lofft.
[oläsligt] Tiust Häradt har till ingen Prästestomb warit
Derföre hafwa wij af ynnerst och nåd, såsom och på wår troo
undersåthes H:r Anders Johannis Kyrkioherdes dersamma-
städs [?] begäran (iordt) och (öfverlåtit), som wij och
med rätta [?] bref effterlåta een wår och Cronans
halfwa gård Bredwassa benämnd, till prästestomb den för
[?] H:r Anders och hans succesores under sådana frijhet
niuta och behålla skall som u?ndre wår trogne undersåtar
aff Prästerskapet deras stompnar innehafwa det wårt Cam-
mar Rådh Ståthållare och [?] hafwa sig att eftter-
rätta.Datum Stockholm d 13 Febr: 1627
Gustavus Adolphus
 

 
Andreas Johannis Saebyensis hade uppenbarligen en del korrespondans av denna karaktär. 1649 fick han och hustrun en person donation att på livstids bruka hemmanet Grånsten i Loftahammar. Vidare utverkade Andreas J. S. att kyrkotionden för Stegeholms län skulle tillfalla prästen i Lofta och inte kh i Västervik.

2006-02-22, 18:29
Svar #14

Göran Johansson

Källa till föregående är Lofta kyrkobok CI:1.

2006-02-23, 00:22
Svar #15

Göran Johansson

Vän av ordning har säkert sett att prästen i Lofta skulle ha tiondet från hela Stegeholms län!
Så var det förstås inte. Länet kom med av bara farten. Så det kan bli!

2006-02-27, 17:09
Svar #16

Göran Johansson

Kung Erik XIV:s dagbok [PHT 1912] tycks innehålla följande inskrift: Denna bock hafwom wij gifwit wår Praeceptori Duo Petro Norraeo (Petrus Norraeus, d. 1688 som kyrkoherde i Misterhult] till walete anno 1663 den 19 octobris. Petrus Erichsson Öman, Jahannes Erichsson Öman.
 
Vilka var Petrus Eriksson Öhman och Johannes Eriksson Öhman?  
 
Vad betyder Praeceptori Duo och walete?

2006-02-27, 20:41
Svar #17

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6947
  • Senast inloggad: 2024-02-23, 00:08
    • Visa profil
En liten korrigering först: Dno, d.v.s. Domino, ej duo.
 
Boken i fråga är den ena av de märkligaste av Erik XIV:s böcker, nämligen Strabo: De situ orbis libri XVII, en stor foliant, tryckt i Basel 1549. Den innehåller noter (egenhändiga kompositioner) och teckningar samt astrologiska noteringar.
 
Av dateringen att döma bör Petrus Norr?us ha förärats boken under sin studenttid i Uppsala (stud. där 1660, lämnade akademien med testimonium enl. konsistorieprot. 23 jan. 1667 - bewilliades testimonium här ifrån, emädan Rector testerade alt godt om honom1) - som avskedsgåva (valete) av två studenter som han varit informator (pr?ceptor) åt. Dock återfinns inte bröderna Öman i universitetsmatrikeln, varför det inte är helt lätt att placera in dem geografiskt. 14 år innan bröderna gav boken till sin lärare, d.v.s. 1649, ägdes den dock, enl. ägarens egenhändiga anteckning, av Carolus Isaaci Bothovius, vilken utg. i PHT, Carl Magnus Stenbock, kallar den kände biskop Isak Bothovii son, vilken biskop dock inte är tillräckligt bekant vare sig för SBL eller något annat för mig här hemma tillgängligt uppslagsverk.
 
1) Uppsala universitet. Akademiska konsistoriets protokoll...utgivna av Hans Sallander. VIII. 1667-1670 (Acta Univ. Ups., Skr. rör. Uppsala univ., C. Organisation och historia. 18:8), s. 8 (1971).

2006-02-27, 23:20
Svar #18

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Bo, ska det inte vara Rothovius?

2006-02-28, 07:04
Svar #19

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6947
  • Senast inloggad: 2024-02-23, 00:08
    • Visa profil
Jag tror att gamle Stenbock antingen skrivit fel eller att han råkat ut för tryckfel - det skall ju självfallet vara Rothovius. Enl. universitetsmatrikeln i Uppsala (del 1, tr., s. 82) kom Carolus Isaaci R. tillsammans med brodern Isaacus från Dorpat och skrevs in vid univ. 24 sept. 1638. Carl Rothovius finns redovisad i Molin/Wilstadii Smolandi Upsalienses som nr 559; han blev justitieborgmästare i Falun, där han dog 23 febr. 1661 (tydligen barnlös). Ömännen har väl sannolikt förvärvat Strabo-volymen från sterbhuset och möjligen kan de placeras i Bergslagen/Uppland (det vore frestande att koppla dem till släkten Öhman från Västerfärnebo/Ljusnarsberg, men i samma generation finns redan frälsebonden Johan Ersson i Norrgården i Ösby, Västerfärnebo sn).

2006-02-28, 17:42
Svar #20

Lars Öhman

I vart fall synes bröderna Öman inte kunna vara bröder till kyrkoherden i Nederluleå, Jonas Erici Öman, som i Bygd?ns herdaminne uppges vara född på 1650-talet på Hemsön, Högsjö socken i Ångermanland och död 1704 i Skellefteå.

2006-02-28, 19:29
Svar #21

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Konstiga vägar Strabo: De situ orbis libri XVII med Erik XIV:s noteringar tagit! Ägdes som sagts här av borgmästaren i Falun Carl Isaksson Rothovius död 1661, som det står i Smol.Ups.II nr 559, innan den hamnade hos kh i Misterhult..
Anmärkningsvärt att Carl Rothovius  hänger ihop med kh i Horn Olof Clarewallius, vars dotter Elisabet  ju hade  varit gift med biskopen i Linköping Jonas Petri Gothus död 1644. Han var sedan andra gången 1623 gift med Sigrid Petri Gestricia (som jag inte vet dödsdatum på) i hennes 4:e gifte. Första gången var hon gift  med biskopen i Strängnäs Petrus Jonae död 1607 och dennes dotterdotter Anna Eriksdotter var mor till bokens ägare, biskopssonen Carl Rothovius.
Skulle vara intressant om det gick att hitta bouppteckning efter t ex biskop  Jonas Gothus 1644. Vid arvsskiften brukar ju arvingar i flera led dyka upp - och Sigrid Petri arvingar bör ha haft giftorättsgods att hämta. Men det är klart, någon av dessa biskopar hade boken i sin samling. Kanske utan att veta vilken dyrgrip det var? Berit Sjögren

2006-03-01, 12:54
Svar #22

Göran Johansson

Bilden borttagen enligt Görans begäran, se ny bild nedan. Mvh Yvonne Carlsson, Anbytarvärd
 
Göran Johansson

2006-03-01, 14:12
Svar #23

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Huruvida det var Anna Eriksdotter (dtr t borgmästaren Erik Larsson i Nyköping ohh Britta Persdtr, dtr t biskop Petrus Jonae i Strängnäs (1538-1607)) eller biskop Isack Rothovius andra hustru Karin Andersdotter (död 1647) som var mor till sonen Carl Isaksson Rothovius (se Smolandi Upsalienses del II nr 559) framgår ej av källorna. Det kan likaväl vara andra hustrun som är mor till Carl.  Biskop Petrus Jonae i Strängnäs var g 1) 1568 m. Bengta Håkansdotter (död före 1604 29710) och 2) med Sigrid Olofsdotter, dtr t kyrkoherde Olaus Erici i Kjula. Sigrid Olofsdotter är sedan omgift tre gånger, sist i oktober 1623 med biskopen i Linköping Jonas Petri Gothus (död 1644). Uppgifterna ovan är alltså delvis felaktiga.  
 
Om Erik XIV:s boksamlingar mm har jag för mig det utretts i samband med utgivandet av hans dagbok. Vill dra mig till minnes att kung Eriks böcker kom i sonen Gustaf Erikssons ägo men att denne försålde dem till diverse privatpersoner för att få pengar. Alltså kan Strabos bok ha kommit i biskopssonen Isacks ägo på detta vis. Begagnade böcker cirkulerade väldigt ofta bland studenter och att en bok av kung Erik XIV hamnade i biskopssonen Carl Rothovius ägo är inte så anmärkningsvärt. Säkerligen fanns det även en viss samlarvurm under denna tid.

2006-03-01, 14:18
Svar #24

Göran Johansson

Bo Persson. Artikeln i PHT 1912 var lite vilseledande. Den behandlar väl egentligen:  
 
1.Kung Eriks dagböcker 1566-67  
 
2.Strabo: De situ orbis libri KVII, tryckt i Bael 1549 med inskriften Carlous Isaaci Bothovius (eg. Gothovius)
 
3. Opera M. Antonii Coccii Sebellici tryckt i Basel 1558. Den kom via Hogenskild Bielke på okänt sätt till Petrus Norraeus i Misterhult som gåva från bröderna Petrus och Johannes Öman.
 
4. Kung Eriks almanacksanteckningar i Stadii Euphemerides. Astrologiska almanackor tryckta i Köln 1560.
 
Två böcker som på något sätt haft/fått anknytning till Småland.
 
Vem var prästen i Misterhult och hur kan Opera M. Antonii Coccii Sebellici har hamnat i bröderna Ömans händer efter Bielke?

2006-03-01, 17:18
Svar #25

Göran Johansson

Niclas, detta kanske stämmer bättre överens med vad som är känt.  
 
Bilden borttagen enligt Görans begäran, se ny bild nedan. Mvh Yvonne Carlsson, Anbytarvärd

2006-03-01, 18:53
Svar #26

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Niclas, du har nog rätt, Sigird OLOFSDOTTER Getricius (hon har kallts Eriksdr i vissa källor o det hade jag felaktigt noterat) kan av ålder att döma knappast vara mormorsmor till Carl Isaksson Rothovius, som ägt boken ”Starbo..” tryckt i Basel 1549. I SBL står bara en hustru Sigrid Olofsdotter som maka men hon bör vara biskop Isak Rothovius andra hustru. Har inte sett notering om en första hustru.  
Sigrid Olofsdotters 3:e man var   lektorn i Linköping, tidigare rektorn i Kalmar Nicolaus Nicolai Grubb (1584-1622) död i pesten, gift 1616., son till sedermera domprosten i Linköping Nicolaus Petri Grubb (1554-1594) och Anna Björnram (1563-1603) i hennes 1:a gifte, dotter till ärkebiskop Andreas Laurentii Bothniensis.( .Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne 1 s 235 (1951).
Så släkttavlan Göran skrivit kan nog skrivas om! Detta för inte närmare till vetskapen om Margareta Eriksdotters börd, men säger något om prästfamiljen i Horn som kunde få ättlingar adlade och/eller bortgifta ibland biskopar. Kanske en förklaring till att Andreas Johannis fick så många autografer i sin stambok!
 
Enl Stenbock i PHT 1912 sid 4-5 finns bara 2 års dagböcker skrivna av Erik XIV i behåll, den från 1566 (signum E 279a, UUB) utan känd proveniens. Den andra för 1567 (Rålambska saml signum 8 nr 24, KB)m proveniensen i Stenbocks svenska översättning:” Jag Gregorius Borastus från Norrköping, canonicus i Krakau, praepositus i Wiskiwitz, trenne konungars i Polens sekreterare, har inlöst denna bok i Vilna år 1603 af en svensk källarmästare Jakob Henn, hos vilken boken varit pantsatt af Gustaf, konung Eriks son, som förut hade rest till Moskva.”
Åke Rålambs notering på andra sidan: ”Den 22 nov 1673 fick jag denna bok i Paris au faubourg S Germain uthi en kryddboo bland sönderskurne svenske papper som K. Casimirs dverg som geste i mit qwarter, war en liten Polak kunde god Swenska hade solgt åth krydkrämaren med Swenska handlingar som Sigismundus togh med sig ifrån Sverige, ock K. Casimir fört med sih i Frankrike, och lemnad efter sin dödh. Åcke Rålamb.”  
Läs mera i den digra luntan PHT 1912! Översatt från latinet, men som Stenbock säger sid 5 Tolkningarna är inte tillfredställande.Man önskar att man kunde latin! Berit

2006-03-01, 20:25
Svar #27

Göran Johansson

Sigrid Olofsdotter Gestricus tredje man Nicolaus Nicolai Grubb var en av dem som skrev sin autograf i Saebyensis stambok 1618.
Göran

2006-03-01, 21:55
Svar #28

Göran Johansson

Berit
ch så har det hänt igen. Johansson får skärpa sig! En halvtimmes genomgång av PHT 1912 på lunchrasten räckte tydligen inte för att finna Stenbocks upplysning om den andra dagbokens vandringsväg genom Europa. Det ääär faktiskt en ganska rejäl lunta. m Margareta Eriksdotters anor kan spåras bland stjärnor och planeter återstår att se.
Göran

2006-03-01, 23:02
Svar #29

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Nog hette väl Sigrid Olofsdotter Gestricia, såsom varande feminum?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna