ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-19  (läst 1723 gånger)

2006-02-17, 13:34
läst 1723 gånger

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6952
  • Senast inloggad: 2024-02-29, 18:41
    • Visa profil
Niclas inlägg gjordes medan jag dröjde med att skicka mitt, men pekar alltså på andra källor som bör konsulteras. Det är helt riktigt att domkapitlen började fordra in både uppgifter från präster och böcker ur prästernas sterbhus, men åtminstone vad gäller person- och släkthistorien kopplad till herdaminnet i Linköpings stift har sådant material knappast alls utnyttjats. Vad gäller Wiede, understryker Ranius att hans genealogiska korrespondens är minimal och att han knappast nyttjat något material utanför Stiftsbiblioteket. Vad gäller Westerlund och Setterdahl är förhållandet något annorlunda: deras - åtminstone Setterdahls - korrespondens är omfattande, de har (via Gustaf Fjetterström, men i ringa omfattning personligen) utnyttjat kyrkoarkiven, men de har inte utnyttjat några arkivaliska källor förutom sådana vars innehåll eller ur dem hämtade redan kända uppgifter genom litteraturen varit kända för dem. Deras allvarliga forskningsbrister har behandlats av Gerhard Hafström (i recensioner av häften i herdaminnets fjärde band i PHT), Arnold Sandberg (i avhandlingen Linköpings stifts kyrkoarkivalier) och Herman Sch?ck (ssk. betr. medeltiden, i avhandlingen Ecclesia Lincopensis). Erik Meurling, som övertog herdaminnesutgivandet efter Setterdahls död, tog Hafströms påpekanden ad notam och gjorde besök i landsarkivet i Vadstena, där han åtminstone utnyttjade häradsrätternas arkiv (excerpter finns bevarade), vilket dock förde med sig att han misslyckades med att fullborda herdaminnet: att vara kyrkoherde Meurling i Kristdala innebar att vara i tjänst 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, tolv månader om året.
 
Vad gäller beroendet Wiede-Örnberg har någon (minns nu inte på rak arm vem) påpekat, att Örnberg tillägnade sig Wiedes piktur så att det ibland inte är möjligt att utan vidare se vem som skrivit det ena eller det andra.
 
En avslutande kommentar om Örnberg är att sedan han tillträtt tjänsten som landsarkivarie i Vadstena, kom de två avslutande delarna (13-14) av Svenska ättartal ut, där de flesta behandlade släkterna har sitt ursprung och sina liv inom landsarkivsditriktet, företrädesvis Östergötland, och översikterna baseras på kontroller i de primärkällor som han tidigare inte kunnat tillgå själv på ett enkelt sätt. Därför har dessa två delar ett högre värde än de tidigare tolv.

2006-02-17, 20:35
Svar #1

Göran Johansson

Den lärdom som jag dragit av Bo Perssons initierade redogörelse om Wiede m.fl. är följande. Det är andra källor än de som finns i Vadstena och i Linköpings bibliotek som bör ägnas särskild uppmärksamhet. Kan det stämma? Herdaminnesförfattare, Wiede, Örnberg m.fl. tycks tämligen heltäckande ha gått igenom alla handlingar av genealogiskt värde som förvaras i Vadstena och Linköping . De omsorgsfulla renskrivningarna av Wiedes anteckningar är intressant. Men den ger väl kanske inte så mycket nytt.  
 
Personligen är jag pessimist. Jag tror inte att vi någonsin kommer att träffa på en primär källa som entydigt pekar ut Erik XIV som naturlig far till Margareta Eriksdotter. Är det inte så att man i detta läge får nöja sig med att föra fram fakta som talar emot eller för detta faderskap. För egen del skulle jag vilja gå vidare med den  kyrkoherde som biskop Andreas Prytz berättade om i sin likpredikan. Vem var denne Erik? Om han nu verkligen var så förnämlig som antyds som borde det ju faktiskt vara fullt möjligt att identifiera honom.

2006-02-17, 20:59
Svar #2

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6952
  • Senast inloggad: 2024-02-29, 18:41
    • Visa profil
Göran,
det jag försökte framhäva var att medan vissa genealogiska handskrifter i Stiftsbiblioteket utnyttjats av Håhl, Wiede och Örnberg, liksom att Wiede därutöver använt sig av tryckta likpredikningar, är det övriga materialet där outnyttjat och av materialet i Landsarkivet i Vadstena är det främst kyrkoarkiven som faktiskt utnyttjats (men det har skett på ett sådant sätt att inga persondata - födelse, vigsel, död - har lokaliserats i de excerperingar som gjorts av bl.a. Gustaf Fjetterström). Meurlings excerperingar från häradsrätternas arkiv är inte systematiska och är gjorda för herdaminnets femte del, av vilken ju endast 2 häften utkom. Linköpings domkapitels arkiv är till stora delar outnyttjat, även om Meurling även här hämtade uppgifter (men har har troligen endast utnyttjat konsistorieprotokollen). Vid mina egna genomgångar av domkapitlets och flera häradsrätters arkiv (av 1600-talsmaterialet finns ibland endast domboksrenovationerna, i Göta hovrätts arkiv i Jönköping, att tillgå) har jag träffat på flera tidigare okända förhållanden och fakta. Slutsatsen är alltså att även i Linköping och främst Vadstena finns mycket arbete kvar att göra.

2006-02-17, 21:48
Svar #3

Göran Johansson

Bo, jag inser nu att det finns en hel spännande källor att bita i. Jag har beställt en hel del kopior ur olika handskriftsamlingar. Till att börja med koncentrerar jag mig på handlingar som skrivits av personer som ingår i Clarevallensis och dennes hustrus närmaste släktkrets. Redan i den första handskriften förekommer en för mig okänd son till Jonas Petri Gothus (som säkerligen är bekant av andra). Det bör vara en bror till Samuel Enanders hustru om jag inte misstar mig. Vem kan den omnämnda rådsherren vara, tror du?
 
Linköpings stadsbibliotek
Koncept? Brev nr 40.
Arkiv: Brevsamling, okänd proveniens (E005/Br 58)
Jona Petri Episcopi Lincop. Bref  
de dato Anno 1641 d 1 Junii
 
Isreal Jonsson, sonen till Jnas Petri Gothus, saknas i Wiedes anteckning.
Högwällborne Herrn
mächtige befordrare
E. Exc. skall min underdåniga tro-
plichtigheterst och skyldiga tacksamhet
altid E. Ex. här med ödmiukel:n att weta  
huruledes Gud alzm: uthi forleden Apri-
li hafwer genom den timmeliga döden
ifrå denna werlden kallad en ung Wäl-
lärd man, Magister Petrus Agrivillius
wed  namn etc. Och medan nu här i Gymnaa-
sio Lincop: ibland Docentes ett rumm ledigt
är, hwar på eftter Embetes plicht gerna
will en skickelig person hafwa tächts be-
gåfwa min son Israel med the gåfwor  
som till ett sådant Embete fordras; och han
för detta icke någon Synnerhet kallesle
til Politisk tienst hafwer; Therflöre haf:s
Cobnsistoriales enhällel:n på honom voterat
 
och honom kallelse bref tilskrefwit. Hwarföre  
iag nu har med ödmiukel:n beder att thetta fö-
rehafwande E. Exc. icke misshagar, såsom iag wil
le honom ifrån then Politiska tienst af råda,
som honom kan till biudas, thet iag aldrig haf:r
giordt uthan altid förmanat honom wänta
Gudz kallelse, och sådan föllja thär till han lag:l
beropas: hoppas fördenskul nu, att mädan han  
först till detta docendi munus lagl:n kallat war-
der, skal thär med betygas thenna kallelsen
wara af Gudi, och Gud willja hafwa honom
i läroståndte, thär till han tilförende af sin-
na föräldrar ärnat är, hwar til iag Gudz  
nådiga bistånd önskar och begiärer. Såsom
E. Exc. har warit prästerskap mächtige Pa-
tron och mig ringa Person i sin höga gunst
uptagit, och mångfall benägenheter bewi-
sat, Så beder iag ödmiukel:n E. Exc. tächtes
sin mächtiga gunst her efter emot migh
och mina. Således (?) min son nådel:n
Continuera. Jag skal min skyldiga underdåni-
ga tacksamheet altid bewisa och Gud bedia
etc. Datum Linkiöping d 1 Juni 1641
E:rs Excellentz
altid
Troplichtiga och tienst-
williga
Jonas Petri Lincopensis
 
Jonas Petri Gothus son Israel som tydligen var begiven på en politisk kärriär förekommer inte i Wiedes anteckning ovan. Ett patron-klientförhållande som biskopen önskade transportera också till en son?

2006-02-17, 22:20
Svar #4

G. Johansson

Rättelse:
Nedanstående fanns förstås inte med i handskriftens inledning:  
Isreal Jonsson, sonen till Jnas Petri Gothus, saknas i Wiedes anteckning.

2006-02-18, 00:00
Svar #5

Göran Johansson

Konceptet ovan finns i original hos Riksarkivet. När jag studerade de brev jag fått därifrån fann jag det. Brevet var skrivet till Axel Oxenstierna.
 
Ännu mer intressant är följande text:
 Gudz mildrijka welsignelse önskar Jagh E Ex:tz aff hier-
tatt genom Christum Jesum: Högwelborne Nådige herr Riks-
Cantzler, storgunstige befordrare, E Ex:tz betackar iagh på
det ödmiukeligaste för all Nådig gunst och högbenägenhet
mig och mina eltijd wäl betrodd, och särdeles att E Ex:tz
hafwer törattz taga min son Isreal Israelsson uthi sitt
Nådige patrocinium, och honom till een godh tiänst befor-
drat, så och hans wijdare befordran, och mitt ringa
........ etc
 
Här ser man tydligt hur begrepper son kan förvilla. Uppenbarligen var den Israel varom brevet ovan handlade om inte son utan styvson till biskop Jonas Petri Gothus. Detta måste absolut tas med i beräkningen när vi tolkar den tidigare nämnda likpredikan efter Jonas Petris dotter Margareta Jönsdotter (g.m. S. Enander).
 
Olaus Simonis Clarevallensis dotter Elisabeth hade uppenbarligen tidigare varit gift med en person vid namn Israel - eller hur? Vem kan det ha varit?

2006-02-18, 00:37
Svar #6

Göran Johansson

Jfr ovan torsdag den 19 jan 2006 kl. 22.19. Jag kan inte komma fram till annat än att Israel Israelsson är identisk med Israeal Lagerfelt (adlad 1646). Samuel Loftander (son till Andreas J. Saebyensis) var, innan han dog och begrovs i Uppsala domkyrka, informator hos just denne Israel Lagerfelt.
 
Om jag har rätt så var Andreas J. Saebyensis och Israel Lagerfelt således kusiner.

2006-02-18, 00:52
Svar #7

G. Johansson

Rättelse:
Samuel Loftander (således inte Saebyensis) och Israel Lagerfelt skulle kunna vara kusiner.

2006-02-18, 10:12
Svar #8

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 477
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 19:52
    • Visa profil
Göran, detta bör nog vägas in i ditt resonemang.
Jonas Petri Gothus var gift 2:o Sigrid Olofsdotter i hennes 4:e gifte. Hennes föregående män voro: Petrus Jonae, biskop i Strängnäs, ISRAEL Olavi (Fortelius) domprost Linköping och N Grubb, lektor Linköping.
Israel synes väl då inte böra kopplas till Clarevallensis dotter utan relaterar till ett annat gifte. Källan här är Westerlund-Setterdahl, biskopsdelen (1915).

2006-02-18, 11:06
Svar #9

Göran Johansson

Lars, visst måste det vara så som du skriver! Det är ändå intressant att läsa hur begreppet son oförbehållsamt användes i stället för styvson. Om samma praxis gällde fadersbegreppet och dess tillämpning i samtida texter så förblir syftningen i likpredikan långt ifrån klar. Jag tror alltmer att den förnämlige kyrkoherden faktiskt åsyftade en styvfader - kanske gift med Erik XIV:s frilla.

2006-02-18, 12:53
Svar #10

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Vad, förutom en anteckning gjord långtifrån efter hennes död, talar för att den förnämlige kyrkoherden var en styvfar? Du verkar tro att det finns bevis för att han var styvfar oavsett om han var gift med en kunglig frilla eller ej... Och vad säger att man brutit seden att bättra på likpredikningar genom att göra en relativt ordinär kyrkoherde mer förnämlig?

2006-02-18, 15:37
Svar #11

Göran Johansson

Hej Anders
Det saknas en tänkbar fader Erik. Så länge ingen sådan har hittats så finns det ingen anledning att avskriva marginalanteckningen i Horns kyrkobok. Om du f.ö. vet att denna anteckning gjordes långt efter Margaretas död så vore det värdefullt om du kunde berätta varpå du stöder ett sådant påstående. Namnet Samuel förekommer frekvent hos Clarevallensis ättlingar. Det är framför allt detta som talar för att en hittills okänd mansperson bärande detta namn kan ha förekommit - styvfar eller inte.  
Vänlig hälsning
Göran
 
Bifogar biskop Prytz företal till en tryckt likpredikan med förhinder.
 
Then Ehrewyrdige och Höglärde herre/
M. SAMUELI ENANDRO,
PASTORI ET SUPERINTENDENTI
Calmariensi gravi-(?)
Sampt hans
Ehrerr nådigheets elskelige käre Barn/ Söner och
Döttrar/till all Gudfruchtigheet/tucht och ährligheet
håldne aff spädom åhrom/
NICOLAO SAMUELIS
JONAE SAMUELIS          Sönerna
SALOMONI SAMUELIS
Jungfru Elisabeth Samuels Dotter     Dötterna
Jungfru Helena Samuels Dotter
 
Önskar jagh aff Gudh then aldrahögste/all
nåde/ tröst och wälsignelse/genom wår Herra Je-
sum Christum uthi them heliga Anda
 
Ehrewyrdige Her Superintendens M. Samuel Enan-
der, käre Broder/jagh lofwade eder när jagh hade hållie
thenna ringa Predikan/öfwer eder salige Hustru/at jagh
skulle låta henne tryckia. Men at ther medh drögt är in till
thenna Dagh/Beder jagh om förlåtelse/effter thet hafwer
intet kunnat förre skee. Ty jagh kom intet heem aff Visita-
tionen förrän til förleden Paschahögtijhd/ Och alt sädan
hafwer
 
hafwer jagh warit genom åtskillige occasioner så förhindrat/
at jag hintet hafwer säde warit hemma/ så länge jagh kunde
skrifwa henne reen. Gudh bättre/At jagh skulle hafwa or-
sak på thetta sättet eder tiäna. Men wij måste låta os nöja
medh thet Gudh giordt hafwer. Wij få wåra afledne käre
Wänner/ them wij hafwer most låta fara ifrån oss medh sorgh
och grååt/ igen medh frögd och glädie ewinnerligen/ i Guds
Rijke. Gudh skal söria för oss och wåra Barn som effter lef-
wa/ och weeta wärt bästa. Eder och eder käre Barn/tröst och be-
skärm. Hälsar Barnen aff migh kärligen/ såsom och alla goda
Wänner ther nedre. I synnerheet beder jagh i welen på mi-
na wägnar på thet underdånigast och ödmiukeligast tacka
hans Konungslige högheet/ Hertigh Carl Gustaff/ Rijksens
Arffurste/ min aldra nådigste Furste och herre/ för all Ko-
nungsligh mildheet/ nåde och wälgärning/ H.K. hogheet min
ringa person bewijste. Gudh beware H.K.H. och ware hans
rijka löhn. Skrifwit i Linköping den 7 junij 1652.
Eders Ehrewyrdighet
Altijdh en tienstwilligh
Wän och Broder
Andreas Prytz
sak på thetta sättet eder tiäna .

2006-02-18, 21:09
Svar #12

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 477
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 19:52
    • Visa profil
Bo, i SvA 2001:272 nämnder du ju (s 126, not 21) att biskop Prytz i sin likpredikan över biskopinnan Enander säger att hon var en förnämlig kyrkoherdes dotter. Andra uppgifter hävdar att hon var naturlig dotter den blivande Erik XIV.
Men dessa påståenden gäller ju två helt olika damer!  
Biskopinnan Enander dvs Margareta Jonasdtr är dotter till blivande biskopen Jonas Petri Gothus och hans fru Elisabet Olofsdr (Luth). Påståendet om Erik XIV däremot gäller gäller biskopinnan Enanders mormor Margareta Eriksdotter...
Detta betyder ju att det blir helt både ointressant och självklart att Elisabet Olofsdtr kallas en förnämlig kyrkoherdes dotter. En hovpredikant borde vara berättigad till epitetet.
Alltså förhoppningsvis i detta sammanhang sluttragglat om förnämlig kyrkoherdes dotter.
Rätta mig om jag har fel, Bo.

2006-02-18, 21:44
Svar #13

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Margareta Eriksdotters morfar kan ha hetat Samuel. En enkel förklaring.
Margareta Eriksdotters make var präst. Han kan ha läst Bibeln och uppskattat Samuelsboken. En annan enkel förklaring.
 
Vad det gäller notisens ålder så har Niclas skrivit om detta 12 februari.

2006-02-18, 22:11
Svar #14

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6952
  • Senast inloggad: 2024-02-29, 18:41
    • Visa profil
Lars,
hon i noten syftar givetvis på den noten avser, alltså Margareta Eriksdotter. (Formuleringen är dock inte optimal: det borde för att undvika missuppfattningar ha stått Biskop Prytz säger [i sin likpredikan över biskopinnan Enander] att hon var en &c.) Det är ändå intressant att åter uppsöka likpredikan i fråga, så jag skall försöka få tid med det i början av veckan.

2006-02-18, 22:44
Svar #15

Göran Johansson

Lars, av likpredikan framgår tydligt att det är Samuel Enanders hustrus mormor som avses. Jag citerar: Mormodern en mycket hedersam Matrona/h. Margareta/en förnemligh kyrkioherdes Dotter/effter hwilken S.H. Margareta hon ock upnämbd war.
 
Om morfadern skrivs följande:  Morfadern war then Wyrdige och Wällärde her Olaus Simonis, in emot 40 åhr Kyrkioherde i Horn/ och i Kinda härad Prowest
 
Anders, visst kan Margareta Eriksdotters morfar ha hetat Samuel. Niclas notis om detta 12 februari innehåller vad jag förstår endast en upplysning om att man första gången skrev i kyrkoboken år 1633. Margareta dog 1618. Vad som är en lång tid kan sedan förstås diskuteras. En notis t.ex. kring 1640 - är det långt senare?
 
Han (dvs prästen!) kan ha läst Bibeln och uppskattat Samuelsboken. Vad ville du säga med det ordvalet? Prästen uppskattade säkert Samuelsboken - det tror jag också.  
 
Andreas J. Pihls äldste och enda son döptes till Samuel. Kan du ge mig en rimlig förklaring till att han - i strid mot praxis - inte döpte barnet till Johannes efter farfadern (hovpredikant hos Johan III) eller kanske Erik (efter den förnämlige kyrkoherden)? Din förklaring till namnet Samuel förefaller minst lika sökt/långsökt som min tanke på en ev. styvfader.  
 
Vänlig hälsning
Göran
 
PS
Förlåt en fåkunnig. Utgjorde de s.k. likpredikningarna en något så när ordagrann redovisning av den muntliga predikan som hölls - med predikotexter, omdömen om den döde och personalier?

2006-02-18, 23:25
Svar #16

Göran Johansson

Om nu Margareta ändå vore dotter till kung Erik. Kanske ett dilemma för den stackars Prytz? Hur skulle då mormodern personalia formuleras?
 
Ett par förslag:
 
Mormodern en mycket hedersam Matrona/h. Margareta/utomäktenskaplig dotter till kung Erik/effter hwilken S.H. Margareta hon ock upnämbd war.
 
Mormodern en mycket hedersam Matrona/h. Margareta/dotter till en av Kung Eriks älskarinnor/effter hwilken S.H. Margareta hon ock upnämbd war.
 
Det låter väl inte så snyggt vid ett celeber begravning. Arvfursten Carl Gustaf var bevisligen närvarande och kanske också den religöst ortodoxe Axel Oxenstierna jämte en stor samling prelater av varierande dignitet.

2006-02-19, 00:08
Svar #17

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Med tanke på att vi diskuterar anledningen att en präst valt att namnge sin son Samuel så torde de flesta förstå vad jag anser kan förklaras med upplysningen om att en Samuelsbok existerar i Bibeln...

2006-02-19, 00:29
Svar #18

Göran Johansson

Anders, i sak förstår jag naturligtvis vad du menar. Det handlade mer om sättet att skriva. Att en präst läst bibeln är en självklarhet. Du får ursäkta, jag förhastade mig och inser nu att det inte handlade om raljans.
 
Det är fel att säga att det inte finns en tänkbar kyrkoherde med namnet Erik. Niclas Rosenbalck har nämnt Ericus Laurentii Holmiensis d. 1666. Det vore absolut intressant att försöka fördjupa kunskaperna om honom. Frågan är hur och om det är möjligt.
 
Vänlig hälsning
Göran

2006-02-19, 01:09
Svar #19

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Ingen (du och Lars undantagna) säger väl något annat än att Margaretas far med största sannolikhet var en kyrkoherde? Men en kyrkoherde död 1666 kan väl ändå inte vara särskilt intressant som kandidat till att vara far till en kvinna som vid sin död 1618 hunnit få åtminstone ett barn, och följaktligen bör varit född på 1500-talet? Kronologin blir väldigt ansträngd i så fall...

2006-02-19, 02:05
Svar #20

Göran Johansson

Felskrivning bäste Anders. Ska var 1566. Vet du något om Ericus Laurentii Holmiensis, som för den frågan vidare, så kom igen. Du kanske har tips om andra kyrkoherdar med namnet Erik?  
Vänlig hälsning
Göran

2006-02-19, 10:07
Svar #21

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 477
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 19:52
    • Visa profil
Anders, om den Lars du avser är undertecknad så undrar jag hur du läst hella denna omfattande diskussion. Jag håller bara frågan öppen.
Att Margareta i nuläget kan vara Erik XIV:s dotter är ju helt uppenbart.
Traditionen på orten väger tills vidare tungt för mig och den förefaller fullständigt OBRUTEN!
Frågan bör hållas öppen, men det gör kanske inte du, Anders. Det behövs dock mer än tyckanden för att avgöra den. Eller hur?

2006-02-19, 10:09
Svar #22

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Kh i St Tuna Ericus Laurentii holm d 1566 kan man hitta en hel del om.Förbindelsena med sl Sasse framgår av Pontus Möller, Släkten Sasse. Slfåb 1988 ex. s. 53. Det var väl det Niclas Rosenbalck läst när han förde fram teorin om tänkbar far till Margareta Eriksdotter här.(OBS hur ofta Pontus Möller åberopar Palmschölds samlingar UUB som källa! Ibland går det an). Jag kan tillägga att Erik L förekommer iCallmer, Svenska studenter i Rostock 1419-1828, PHT 1988/84 nr 343: Ericus inskriven i Köningsberg 1547, i Wittenberg 1549, i Rostock, baccal. o mag där 1552. Mer om honom finns tydligen i Strängnäs och Västerås stifts herdaminnen.Inte lätt hitta flera passande kyrkoherdar Erik i Callmer PHT 1988!Den skriften ger väl annars en bild av hela landets universitetsstuderande i tidig tid.Tips för den som vill veta mer. Berit Sjögren

2006-02-19, 10:42
Svar #23

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jag betraktar det som mycket sannolikt att Margaretas far var kyrkoherde. Det betyder att jag inte ser det som helt avgjort. De som vill tillmäta uppgifterna om kung Erik någon större betydelse är Lars och Göran.
 
Vad det gäller traditionen, på vilket sätt verkar den obruten?
 
Dessutom, som Niclas påpekat, Vasakungarna smusslade inte med sina barn, och betalde för dem, åtminstone om de levde i prästfamiljer.

2006-02-19, 11:08
Svar #24

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 477
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 19:52
    • Visa profil
Jag tror det kan vara c:a 50-50 att Margaretas far var kyrkoherde. Något slags agnosticism?
Flera gör utan att egentligen veta det ett nummer av att Palmskiöld m fl skulle ha något personligt intresse av att fabricera den här hypotesen vi diskuterar om frillodotter.  
Lika gärna kan det vara så att traditionen på orten är det primära och då har den säkert funnits redan under hennes levnad.
Kunde man resonera bort den med att den är en vanlig vandringsmyt skulle jag ö h t inte ta den på allvar. Men den tycks vara unik såtillvida att om ingen annan prästfru finns något liknande kopplat till Erik.
Då förtjänar den att tas på allvar och så har väl också herdaminnesförfattarna resonerat.
Traditionen på orten (skrönan är mindre bra ordval här) torde ha snappats upp av dem som sen skrivit.
Självklart har man inte i en likpredikan velat framhålla att Margareta vore en bastard. Om hon nu var det, alltså...
3 personer ger hopp om att det går att komma längre: Göran, Niclas och Bo med sina arkivaliska tillgångar.

2006-02-19, 14:14
Svar #25

Göran Johansson

Anna Persdotter hade en särställning bland Erik XIV:s frillor. Hon ingick redan 1565 ett adligt gifte med Joakim Fleming. Denne blev då s.a.s. styvfar till Constantia, Virginia och Lucretia. Finns det någon som vet vad som hände med övriga frillor? I någon sekundär källa har jag läst att de fick respektabla giftermål - dock inte adliga.  
 
Anna Persdotters adliga gifte tryggade säkerligen de tre frillobarnens hågkomst - kanske också i Erik XIV:s egna ögon - säkerligen långt mer än andra ev. frillobarns.
 
Det som intresserar mig mest är att försöka få reda på vem som var far till Margareta Eriksdotter. Det går precis lika bra med en präst. Däremot har jag svårt att förkasta marginalanteckningen i Horns kyrkobok och den muntliga traditionen på orten. Innebörden av anteckningarna i Andreas Prytz likpredikan bör också kunna analyseras på det sätt som jag försökt göra ovan (styvfar eller inte). Att få fram en präst Erik är viktigt. Andreas Johannis Saebyensis stambok tycker jag också bör tas med.
 
Spåret med Ericus Laurentii, kh i St Tuna (inlägg ovan av Berit Sjögren) bör därför föras vidare tycker jag. Ericus dog 1566 och hustrun lär ha flyttat till Västerås där hon ingick ett nytt äktenskap. Bodde Margareta Eriksdotter kanske i Västerås innan hon gifte sig? På vilket sätt kan hon i så fall ha kommit i kontakt med Olaus Clarevallensis som befann sig i Polen straxt före vigseln?
 
Vänlig hälsning
Göran

2006-02-19, 16:23
Svar #26

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Göran!
 
Konung ERIK XIV av Sverige (1560-1568) hade bevisligen inga barn med frillan Anna Persdotter. Detta eftersom den kvinna som du uppenbarligen tänker på ovan var älskarinnan Agda Persdotter. Med henne fick kungen de illegitima döttrarna Virginia Eriksdotter (Vasa) och Constantia Eriksdotter (Vasa) som finns med i min släktforskning.  
 
Det finns förövrigt inga konkreta bevis för att den utomäktenskapliga dottern Lucretia Eriksdotter (Vasa) verkligen var dotter till älskarinnan Agda Persdotter. För ytterligare information om detta så kan jag varmt rekommendera Hans Gillingstams artikel om Agda Persdotter, hennes släkt och Erik XIV:s dotter Lucretia. En källkritisk studie i Släkt och Hävd 2001:2-3 på sidorna 156-160.
 
Agda Persdotter gifte sig redan på hösten 1561 (således inte 1565) med kammarjunkare Joakim Fleming.
 
Med vänlig hälsning
Ralf Palmgren

2006-02-19, 16:27
Svar #27

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil
Modern till Virginia, Constantia och Lucretia hette Agda, inte Anna. Däremot hade kung Erik även en frilla vid namn Anna (Larsdotter).

2006-02-19, 16:29
Svar #28

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil

2006-02-19, 16:59
Svar #29

Göran Johansson

Visst gifte sig Agda Persdotter hösten 1561! En miss. Det är nog bäst att lämna Lucretia därhän. Margareta är svår nog.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna